Mödrahälsovård. Resultat från patientenkät 2011 JÄMFÖRELSE MED 2009 OCH 2010

Transkript

1 Mödrahälsovård Resultat från patientenkät 011 JÄMFÖRELSE MED 009 OCH 010 Utvecklingsavdelningen Analysenheten Helene Johnsson December 011

2

3 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... INLEDNING... GENOMFÖRANDE... RESULTATREDOVISNING... RESULTAT... 5 TILLGÄNGLIGHET... 5 Är kvinnorna nöjda med telefontillgängligheten?... 5 Har kvinnorna kunnat påverka tiden?... 6 BARNMORSKAN... 7 Träffade kvinnorna sin barnmorska vid det senaste besöket?... 7 Ger barnmorskan förståeliga svar på viktiga frågor?... 8 Får kvinnorna möjlighet att prata om sin oro eller ängslan?... 9 Känner kvinnorna förtroende för barnmorskan? Vilka vanor diskuterar barnmorskan med kvinnorna? FÖRÄLDRAUTBILDNING Har kvinnorna erbjudits föräldrautbildning? Har kvinnorna deltagit i föräldrautbildning? Har kvinnorna deltagit med sin partner eller ensamma? I vilken form genomförs föräldrautbildningen? Är kvinnorna nöjda med föräldrautbildningens genomförande? Är kvinnorna nöjda med innehållet i föräldrautbildningen?... 0 Föräldrautbildning för förstföderskor i sen graviditet... 1 INFORMATION... Får kvinnorna tillräcklig information om sitt tillstånd?... HELHETSINTRYCK... 5 Hur värderar kvinnorna som helhet den hjälp de får?... 5 Hur upplever kvinnorna att de blir bemötta?... 6 Känner kvinnorna sig delaktiga i beslut som tas om deras tillstånd?... 7 Känner kvinnorna att deras aktuella behov blir tillgodosedda?... 8 Rekommenderar kvinnorna mottagningen?... 9 KVINNORNA... 0 Självskattad hälsa... 0 Ålder... 1 Utbildningsnivå... 1 Modersmål... 1 Orsak till besöket... /omföderska... Graviditetsvecka...

4

5 Sammanfattning I denna rapport presenteras resultatet från barnmorskemottagningens patientenkät 011. Undersökningen riktas till kvinnor i Stockholms län som har besökt en barnmorskemottagning på grund av graviditetsövervakning eller kontroll efter förlossning. Det är 7 barnmorskemottagningar som deltagit i undersökningen. populationen bestod av cirka kvinnor varav 58 procent besvarat enkäten. Resultatet på kommun- och stadsdelsnivå redovisas i bilaga. Tillgänglighet Åtta av tio kvinnor är nöjda med mottagningens telefontillgänglighet. Andelen kvinnor som uppger att de har fått möjlighet att påverka tidpunkt för sitt besök har ökat med fem procentenheter sedan år 009. Från 55 procent till 60 procent. Barnmorskan Drygt nio av tio kvinnor fick vid sitt senaste besök träffa den barnmorska som de brukar träffa. Det är också ungefär nio av tio kvinnor som uppger att barnmorskan ger svar på viktiga frågor på ett sätt så att de förstår, att det finns möjlighet att prata med barnmorskan om eventuell oro och ängslan rörande deras tillstånd och att de känner förtroende för den barnmorska som de träffade. Inga signifikanta skillnader finns i jämförelsen med tidigare år. Kvinnornas mat-, tobaks-, och alkoholvanor diskuterar barnmorskan med ungefär sju av tio kvinnor. Motionsvanorna diskuteras i något lägre grad. Knappt två tredjedelar uppger att barnmorskan någon gång diskuterat deras motionsvanor. Andelen har dock ökat med fyra procentenheter sedan förra året, från 61 procent till 65 procent. Föräldrautbildning Av samtliga kvinnor har sex av tio erbjudits föräldrautbildning och av dem har sex av tio deltagit. Bland förstföderskor i vecka 1 eller senare, är motsvarande andelar 9 procent respektive procent. Av samtliga kvinnor är sex av tio mycket nöjda med genomförandet och innehållet i utbildningen. Information Det är mer än åtta av tio kvinnor som uppger att de får tillräcklig information om sitt tillstånd. Helhetsintryck Nästan samtliga kvinnor (96 %) värderar den hjälp de har fått som utmärkt, mycket bra eller bra. Mellan till 9 procent av kvinnorna uppger att de fått ett bra bemötande, att de känt sig delaktiga i beslut som gällt deras tillstånd, att deras aktuella behov blivit tillgodosedda vid besöket och att de skulle rekommendera mottagningen till andra. Inga signifikanta skillnader finns i jämförelsen med förra året.

6 Skillnader mellan grupper Generellt är kvinnorna nöjda med barnmorskemottagningarnas verksamhet. Där det finns skillnader mellan grupper visar resultatet nästan genomgående att kvinnor mellan 16-9 år är mindre nöjda än kvinnor 0 år och äldre. Detta gäller också i hög grad kvinnor med högsta avslutad utbildning från grundskola, jämfört med dem som har en högre utbildning och kvinnor som inte har svenska som modersmål, jämfört med dem som har det. Dock är dessa grupper mer nöjda med tillgängligheten och föräldrautbildningen.

7 Inledning Hälso- och sjukvårdsförvaltningen samlar in erfarenheter och synpunkter om hälso- och sjukvården med hjälp av patientenkäter. I denna rapport presenteras resultatet från barnmorskemottagningarnas patientenkät våren 011. Genomförande Undersökningen har genomförts av Institutet för Kvalitetsindikatorer AB (Indikator). De har tagit fram enkäten, skött utskick, påminnelser och dataläggning av materialet. Undersökningen genomfördes i form av en postal enkät. Två påminnelser sändes ut. Det var också möjligt att besvara enkäten via Indikators hemsida. På hemsidan finns även möjlighet att besvara enkäten på engelska, spanska och arabiska. Vårdgivarna kan ta del av sina egna resultat och jämföra sig med varandra via Indikators webbapplikation. Resultaten för en del av frågorna kan även komma att publiceras på Vårdguiden. HSN-förvaltningen ansvarar för analyserna i denna rapport. Undersökningen riktades till kvinnor i Stockholms län som hade besökt en barnmorskemottagning på grund av graviditetsövervakning eller kontroll efter förlossning under perioden mars-april 011. Det är 7 barnmorskemottagningar som deltagit i undersökningen. Ett slumpmässigt urval med 00 kvinnor per mottagning gjordes. Ett antal mottagningar hade inte besök av 00 kvinnor under urvalsperioden, varför totalpopulationen bestod av kvinnor. När datainsamlingen avslutades hade 58 procent av kvinnorna besvarat enkäten. Bortfallsanalys visar att jämfört med totalpopulationen är kvinnor 16-9 år något underrepresenterade och kvinnor något överrepresenterade. Svarsfrekvensen skiljer sig mycket mellan olika kommuner/stadsdelar. Den varierar från 7 procent i Danderyd ner till 41 procent i Skärholmen. Svarsfrekvensen per kommun/stadsdel redovisas i bilaga. Resultatredovisning I tidigare rapporter om vad kvinnor tycker om länets mödrahälsovård har de som kommit till mottagningen för preventivmedels- och annan rådgivning deltagit i undersökningen. I årets mätning finns bara kvinnor som varit på barnmorskemottagningen med anledning av graviditet eller efterkontroll efter graviditet med. I de årsjämförelser som görs i denna rapport har därför de kvinnor som tidigare år besökt mottagningen på grund av preventivmedels- och annan rådgivning exkluderats i analyserna. Vårdgivarna ska tillhandahålla en vård på lika villkor oavsett kön, ålder, funktionsnedsättning, social position, etnisk eller religiös tillhörighet samt sexuell identitet. Som en del i uppföljningen av jämställd och jämlik vård analyseras resultatet utifrån ett antal bakgrundsvariabler som presenteras nedan.

8 Resultaten redovisas under sex huvudrubriker: Tillgänglighet Barnmorskan Föräldrautbildning Information Helhetsintryck Kvinnorna Inom vart och ett av dessa områden redovisas först hur kvinnorna svarat totalt år 011, jämfört med år 010 och 009. Sedan redovisas resultatet år 011 utifrån de bakgrundsvariabler som redovisas nedan. De skillnader som är signifikanta på en 95-procentig signifikansnivå presenteras i diagram. Om uppgift för bakgrundsvariabel saknas i diagrammet innebär det således att skillnaden inte är statistiskt säkerställd på denna nivå. Ålder: 16-9 år,, Utbildning: grundskola, gymnasieskola, universitet/högskola Modersmål: svenska, ej svenska Förstföderskor/Omföderskor Hur kvinnorna svarat totalt på kommun-/stadsdelsnivå redovisas i bilaga.

9 Resultat Tillgänglighet Är kvinnorna nöjda med telefontillgängligheten? Åtta av tio kvinnor är nöjda med mottagningens tillgänglighet per telefon. Nästan hälften av kvinnorna är mycket nöjda. Resultatet år 010 och 011 skiljer sig signifikant från år 009. Figur 1 Hur upplever du mottagningens tillgänglighet per telefon? t över tid (%) Utmärkt Mycket bra Bra Någorlunda Dålig Kvinnor med grundskola som högsta avslutad utbildning är mer nöjda med telefontillgängligheten, jämfört med kvinnor som har en högre utbildning. Mer nöjda är också kvinnor som inte har svenska som modersmål, jämfört med dem som har det och förstföderskor, jämfört med omföderskor. Figur Hur upplever du mottagningens tillgänglighet per telefon? t och per signifikant bakgrundsvariabel 011(%) 16-9 år 16 5 För de mottagningar där 90 % av kvinnorna är nöjda med telefontillgängligheten utgår bonus och för dem där andelen är 70 % eller lägre utgår vite. År 011 är det cirka 15 % av mottagningarna som kommer att få bonus och en lika stor andel som kommer erhålla vite Utmärkt Mycket bra Bra Någorlunda Dålig

10 Har kvinnorna kunnat påverka tiden? Sex av tio kvinnor uppger att de har fått möjlighet att påverka tidpunkten för sitt besök. Andelen har ökat med fem procentenheter sedan år 009. Skillnader mellan åren är signifikanta. Figur Fick du möjlighet att påverka tidpunkt för ditt besök? t över tid (%) Ja, helt och hållet Delvis Nej Kvinnor uppger i lägre grad, än kvinnor 16-9 år, att de fick möjlighet att påverka tidpunkt för besöket. Det gör också kvinnor som har svenska som modersmål i lägre grad, jämfört med dem som har ett annat modersmål. Kvinnor med en högsta avslutad utbildning från grundskola eller gymnasieskola uppger i högre grad att de har fått möjlighet att påverka tidpunkten för besöket, jämfört med dem som har en högsta avslutad utbildning från universitet/högskola. Figur 4 Fick du möjlighet att påverka tidpunkt för ditt besök? t och per signifikant bakgrundsvariabel 011(%) år Ja, helt och hållet Delvis Nej

11 Barnmorskan Träffade kvinnorna sin barnmorska vid det senaste besöket? Drygt nio av tio kvinnor uppger att de fick träffa sin barnmorska vid sitt senaste besök på mottagningen. Resultatet år 010 skiljer sig signifikant från år 009 och 011. Figur 5 Fick du träffa den barnmorska du brukar träffa, vid ditt senaste besök? t över tid (%) Ja Nej Det finns inga signifikanta skillnader utifrån bakgrundsvariablerna. Figur 6 Fick du träffa den barnmorska du brukar träffa, vid ditt senaste besök? t och per signifikant bakgrundsvariabel 011 (%) år Ja Nej

12 Ger barnmorskan förståeliga svar på viktiga frågor? Det är 1 stycken (0 %) kvinnor uppger att de inte vågade ställa viktiga frågor till barnmorskan och två procent svarar att de inte hade något behov av att fråga. Av de kvinnor, som frågade barnmorskan om något viktigt, är det drygt nio av tio som uppger att de alltid eller nästan alltid fick svar som de förstod. Skillnader mellan åren är inte signifikanta. Figur 7 När du frågade barnmorskan om något som var viktigt för dig, fick du då svar som du förstod? t över tid (%) Ja, alltid eller nästan alltid Ibland Nej Kvinnor 16-9 år uppger i lägre grad än äldre kvinnor, att de alltid eller nästan alltid förstod barnmorskans svar när de frågade om något viktigt. Detta uppger också i lägre grad kvinnor med högsta avslutad utbildning från grundskola, jämfört med kvinnor med högre utbildning och kvinnor som inte har svenska som modersmål, jämfört med dem som har det. Omföderskor uppger i något högre grad att de alltid eller nästan alltid fick svar som de förstod. Figur 8 När du frågade barnmorskan om något som var viktigt för dig, fick du då svar som du förstod? t och per signifikant bakgrundsvariabel 011 (%) år Ja, alltid eller nästan alltid Delvis Nej

13 Får kvinnorna möjlighet att prata om sin oro eller ängslan? En av tio kvinnor har inte känt någon oro eller ängslan över sitt tillstånd och en procent uppger att de inte ville prata om det. Av de kvinnor som har känt oro eller ängslan över sitt tillstånd är drygt åtta av tio helt nöjda med möjligheten att prata med barnmorskan om det. Skillnader mellan åren är inte signifikanta. Figur 9 Om du kände oro eller ängslan över ditt tillstånd, hade du möjlighet att prata med barnmorskan om det? t över tid (%) Ja, helt och hållet Delvis Nej Kvinnor som har svenska som modersmål uppger i något högre grad, än kvinnor med annat modersmål, att de kunde prata med sin barnmorska om sin oro eller ängslan. Det gör också i något högre grad omföderskor, jämfört med förstföderskor. Figur 10 Om du kände oro eller ängslan över ditt tillstånd, hade du möjlighet att prata med barnmorskan om det? t och per signifikant bakgrundsvariabel 011(%) år Ja, helt och hållet Delvis Nej

14 Känner kvinnorna förtroende för barnmorskan? Drygt åtta av tio kvinnor känner förtroende för den barnmorska de träffade. Skillnader mellan åren är inte signifikanta. Figur 11 Kände du förtroende för den barnmorska som du träffade? t över tid (%) Ja, helt och hållet Delvis Nej Kvinnor 16-9 år uppger i lägre grad än äldre kvinnor att de känner förtroende för den barnmorska som de träffade. Detta uppger också i lägre grad kvinnor med högsta avslutad utbildning från grundskola, jämfört med kvinnor med högre utbildning. Omföderskor känner i något högre grad förtroende för den barnmorska de träffade, jämfört med förstföderskor. Figur 1 Kände du förtroende för den barnmorska som du träffade? t och per signifikant bakgrundsvariabel 011(%) år Ja, helt och hållet Delvis Nej

15 Vilka vanor diskuterar barnmorskan med kvinnorna? MATVANOR Tre fjärdedelar av kvinnorna uppger att barnmorskan någon gång diskuterade deras matvanor med dem, tre procent hade önskat att barnmorskan hade diskuterat detta och en femtedel anser att en sådan diskussion inte behövdes. Skillnaden mellan åren är inte signifikant. Figur 1 Har din barnmorska någon gång under din graviditet diskuterat matvanor med dig? t över tid (%) Ja Nej, men jag hade önskat det Nej, det behövdes inte Kvinnor 16-9 år uppger i högre grad än äldre kvinnor, att barnmorskan diskuterade deras matvanor. Det gör också kvinnor med en högsta avslutad utbildning från gymnasieskolan, jämfört med dem som har en avslutad utbildning från universitet/högskola. Matvanor diskuteras i lägre grad med kvinnor som har svenska som modersmål, jämfört med dem som inte har det och i mycket lägre grad med omföderskor, jämfört med förstföderskor. Figur Har din barnmorska någon gång under din graviditet diskuterat matvanor med dig? t och per signifikant bakgrundsvariabel 011 (%) år Ja Nej, men jag hade önskat det Nej, det behövdes inte

16 MOTIONSVANOR Knappt två tredjedelar uppger att barnmorskan någon gång diskuterade deras motionsvanor med dem, fem procent hade önskat att barnmorskan hade diskuterat detta och tre av tio anser att en sådan diskussion inte behövdes. Andelen där motionsvanor diskuterats har ökat med fyra procentenheter sedan förra året. Skillnaden mellan åren är signifikant. Figur 15 Har din barnmorska någon gång under din graviditet diskuterat motionsvanor med dig? t över tid (%) Ja Nej, men jag hade önskat det Nej, det behövdes inte Kvinnor 16-9 år uppger i högre grad än äldre kvinnor, att barnmorskan diskuterade deras motionsvanor. Ju lägre utbildning kvinnorna har i desto högre grad diskuteras motionsvanorna. Motionsvanor diskuteras i mycket lägre grad med kvinnor som har svenska som modersmål, jämfört med dem som inte har det och med omföderskor, jämfört med förstföderskor. Figur 16 Har din barnmorska någon gång under din graviditet diskuterat motionsvanor med dig? t och per signifikant bakgrundsvariabel 011(%) år Ja Nej, men jag hade önskat det Nej, det behövdes inte

17 TOBAKSVANOR Sju av tio kvinnor uppger att barnmorskan någon gång diskuterade tobaksvanor med dem och tre av tio uppger att en sådan diskussion inte behövdes. Skillnaden mellan åren är inte signifikant. Figur 17 Har din barnmorska någon gång under din graviditet diskuterat tobaksvanor med dig? t över tid (%) Ja Nej, men jag hade önskat det 0 Nej, det behövdes inte Kvinnor 16-9 år uppger i högre grad än äldre kvinnor, att barnmorskan diskuterade tobaksvanor. De diskuteras också i högre grad med kvinnor som har svenska som modersmål, jämfört med dem som inte har det och med förstföderskor, jämfört med omföderskor. Med dem som har en högsta avslutad utbildning från grundskola diskuteras tobaksvanorna i lägre utsträckning, jämfört med dem som har en högre utbildning. Figur 18 Har din barnmorska någon gång under din graviditet diskuterat tobaksvanor med dig? t och per signifikant bakgrundsvariabel 011 (%) år Ja Nej, men jag hade önskat det Nej, det behövdes inte

18 ALKOHOLVANOR Tre fjärdedelar av kvinnorna uppger att barnmorskan någon gång diskuterade alkoholvanor med dem och en fjärdedel uppger att en sådan diskussion inte behövdes. Skillnaden mellan åren är inte signifikant. Figur 19 Har din barnmorska någon gång under din graviditet diskuterat alkoholvanor med dig? t över tid (%) Ja Nej, men jag hade önskat det 8 Nej, det behövdes inte Kvinnor 16-9 år uppger i högre grad än kvinnor 40 år eller äldre, att barnmorskan diskuterade alkoholvanor. De diskuteras också i högre grad med kvinnor som har svenska som modersmål, jämfört med dem som inte har det och med förstföderskor, jämfört med omföderskor. Med dem som har en högsta avslutad utbildning från grundskola diskuteras alkoholvanorna i lägre utsträckning, jämfört med dem som har en högre utbildning. Figur 0 Har din barnmorska någon gång under din graviditet diskuterat alkoholvanor med dig? t och per signifikant bakgrundsvariabel 011 (%) 16-9 år I motsats till mat- och motionsvanor så diskuteras tobaks- och alkoholvanor i lägre grad med kvinnor med låg utbildning och med kvinnor vars modersmål inte är svenska Ja Nej, men jag hade önskat det Nej, det behövdes inte Vidare analys visar att med kvinnor vars högsta utbildning är grundskola och modersmålet svenska diskuteras tobaks- och alkoholvanor med 80 % respektive 76 % av kvinnorna. Med kvinnor vars högsta utbildning är grundskola och modersmålet inte är svenska diskuteras detta med 56 % respektive 57 % av kvinnorna.

19 Föräldrautbildning Har kvinnorna erbjudits föräldrautbildning? Sex av tio kvinnor uppger att de erbjudits föräldragrupp/utbildning av sin barnmorskemottagning. Andelen kvinnor som fått erbjudande har ökat med fyra procentenheter sedan 009, från 55 procent till 59 procent. År 011 skiljer sig signifikant mot tidigare år. Figur 1 Har du erbjudits föräldragrupp/utbildning av din barnmorskemottagning? t över tid (%) Ja Nej Kvinnor 16-9 år har i mycket högre utsträckning erbjudits föräldrautbildning, jämfört med äldre kvinnor. Det är också i mycket högre grad förstföderskor, jämfört med omföderskor som får detta erbjudande. Kvinnor med annat modersmål än svenska uppger i lägre grad att de fått ett erbjudande, jämfört med kvinnor vars modersmål är svenska. Kvinnor med högsta avslutad utbildning från grundskola uppger också detta i lägre grad, jämfört med kvinnor som har en högre utbildning. I regelbok för barnmorskemottagning/ mödravårdscentral 011, står att samtliga föräldrar ska erbjudas föräldrastöd i grupp, även omföderskor. Figur Har du erbjudits föräldragrupp/utbildning av din barnmorskemottagning? t och per signifikant bakgrundsvariabel 011 (%) år Ja Nej

20 Har kvinnorna deltagit i föräldrautbildning? Av de kvinnor som erbjudits föräldrautbildning uppger sex av tio att de också har deltagit i utbildningen. Skillnader mellan åren är inte signifikanta. Figur Har du deltagit i barnmorskemottagningens föräldrautbildning/grupp? t över tid (%) Kvinnor med utbildning från universitet/högskola uppger i högre grad än kvinnor med lägre utbildning att de deltagit i föräldrautbildningen. Det uppger också i högre grad kvinnor med svenska som modersmål, jämfört med kvinnor med annat modersmål. Förstföderskor uppger detta i mycket högre grad än omföderskor. Ja Nej Figur 4 Har du deltagit i barnmorskemottagningens föräldrautbildning/grupp? t och per signifikant bakgrundsvariabel 011 (%) år Ja Nej

21 Har kvinnorna deltagit med sin partner eller ensamma? Åtta av tio kvinnor uppger att de deltagit tillsammans med sin partner. Övriga har deltagit ensamma. Resultatet 009 skiljer sig signifikant från år 010 och 011. Figur 5 Deltagande med partner eller ensam i barnmorskemottagningens föräldragrupp/ utbildning. t över tid (%) Med partner Ensam Kvinnor med svenska som modersmål har, i mycket högre grad än kvinnor med annat modersmål, deltagit i utbildningen med partner. Det har också förstföderskor, jämfört med omföderskor. Ju lägre utbildning kvinnorna har, i desto lägre utsträckning har de deltagit i föräldrautbildningen tillsammans med en partner. Figur 6 Deltagande med partner eller ensam i barnmorskemottagningens föräldragrupp/ utbildning. t och per signifikant bakgrundsvariabel 011 (%) år Med partner Ensam

22 I vilken form genomförs föräldrautbildningen? Sju av tio kvinnor uppger att föräldrautbildningen huvudsakligen genomfördes i form av gruppträffar och en femtedel huvudsakligen som storföreläsningar. Skillnaden mellan åren är signifikant. Figur 7 I vilken form genomfördes föräldragruppen/utbildningen? t över tid (%) Huvudsakligen gruppträffar Huvudsakligen storföreläsningar Både gruppträffar och storföreläsningar Kvinnor uppger i högre grad än yngre kvinnor att de huvudsakligen deltagit i storföreläsningar. Det gör också kvinnor vars högsta avslutade utbildning är från universitet/högskola, jämfört med kvinnor med lägre utbildning. Jämfört med kvinnor vars modersmål är svenska, uppger kvinnor med annat modersmål i högre utsträckning att de deltagit i både gruppträffar och storföreläsningar. Figur 8 I vilken form genomfördes föräldragruppen/utbildningen? t och per signifikant bakgrundsvariabel 011 (%) år Huvudsakligen gruppträffar Huvudsakligen storföreläsningar Både gruppträffar och storföreläsningar

23 Är kvinnorna nöjda med föräldrautbildningens genomförande? Nio av tio kvinnor är nöjda med genomförandet av den föräldrautbildning som barnmorskemottagningen genomförde. Skillnaden mellan åren 009 och 011 är signifikant. Andelen nöjda har ökat med fyra procentenheter. Figur 9 Vad anser du om genomförandet av den föräldragrupp/utbildning som barnmorskemottagningen erbjöd? t över tid (%) Utmärkt Mycket bra Bra Någorlunda Dålig Kvinnor 16-9 år är något nöjdare med genomförandet av föräldrautbildningen, jämfört med kvinnor. Nöjdare är också de som har ett annat modersmål än svenska, jämfört med dem som har det. De med en avslutad utbildning från universitet/högskola är mindre nöjda med genomförandet, jämfört med dem som har en lägre utbildning. Figur 0 Vad anser du om genomförandet av den föräldragrupp/utbildning som barnmorskemottagningen erbjöd? t och per signifikant bakgrundsvariabel 011 (%) år Utmärkt Mycket bra Bra Någorlunda Dålig

24 Är kvinnorna nöjda med innehållet i föräldrautbildningen? Sex av tio kvinnor är helt och hållet nöjda med innehållet i föräldrautbildningen och ytterligare drygt en tredjedel är delvis nöjda. Skillnaden mellan åren är inte signifikant. Figur 1 Var du nöjd med innehållet i föräldragruppen/utbildningen? t över tid (%) Ja, helt och hållet Delvis Nej Ju lägre högsta utbildning kvinnorna har, desto nöjdare är de med innehållet i föräldragruppen/utbildningen. Kvinnor som inte har svenska som modersmål är också mycket nöjdare med innehållet, jämfört med dem som har svenska som modersmål. Figur Var du nöjd med innehållet i föräldragruppen/utbildningen? t och per signifikant bakgrundsvariabel 011 (%) år Ja, helt och hållet Delvis Nej

25 Föräldrautbildning för förstföderskor i sen graviditet Föräldrautbildning enligt basprogrammet kan börja erbjudas omkring vecka 9-0, men ska erbjudas från vecka 1, varför andelen kvinnor som erbjudits föräldrautbildning sannolikt ökar ju längre in i graviditeten kvinnan är. Resultatet i avsnittet ovan visar också att förstföderskor i mycket högre grad erbjuds och deltar i utbildning. Vi har utifrån detta valt att exkludera omföderskor och kvinnor som är gravida upp till vecka 1 i nedanstående analyser om föräldrautbildning och tittar särskilt på förstföderskor långt in i graviditeten. Analysen visar att det är drygt nio av tio förstföderskor i sen graviditet som får erbjudande om föräldrautbildning. Andelen som har fått erbjudande har ökat med fem procentenheter sedan 010, från 87 procent till 9 procent. Skillnaden är signifikant. Figur Har du erbjudits föräldragrupp/utbildning av din barnmorskemottagning? Förstföderskor i vecka 1 eller senare. t över tid (%) Ja Nej Av de förstföderskor i sen graviditet som erbjudits föräldrautbildning uppger drygt åtta av tio att de också har deltagit i utbildningen. Skillnader mellan åren är inte signifikanta. Figur 4 Har du deltagit i barnmorskemottagningens föräldrautbildning/grupp? Förstföderskor i vecka 1 eller senare. t över tid (%) Ja Nej

26

27 Information Får kvinnorna tillräcklig information om sitt tillstånd? Drygt åtta av tio kvinnor uppger att de har fått tillräcklig information om sitt tillstånd och ytterligare procent att de delvis fått det. Skillnader mellan åren är inte signifikanta. Figur 5 Fick du tillräckligt med information om ditt tillstånd? t över tid (%) Ja, helt och hållet Delvis Nej Kvinnor 16-9 år uppger i lägre grad än äldre kvinnor att de har fått tillräckligt med information om sitt tillstånd. Det uppger också i lägre grad förstföderskor, jämfört med omföderskor. Figur 6 Fick du tillräckligt med information om ditt tillstånd? t och per signifikant bakgrundsvariabel 011 (%) år Ja, helt och hållet Delvis Nej

28

29 Helhetsintryck Hur värderar kvinnorna som helhet den hjälp de får? Åtta av tio kvinnor värderar som helhet den hjälp de fått som utmärkt/mycket bra och ytterligare procent som bra. Skillnader mellan åren är inte signifikanta. Figur 7 Hur värderar du som helhet den hjälp du fick? t över tid (%) Utmärkt Mycket bra Bra Någorlunda Dålig Kvinnor värderar i något högre grad hjälpen de fått, jämfört med yngre kvinnor. Kvinnor med högsta avslutad utbildning från grundskola värderar inte hjälpen de fått lika högt som kvinnor med högre utbildning. Detsamma gäller kvinnor som inte har svenska som modersmål, jämfört med dem som har det och förstföderskor, jämfört med omföderskor. Figur 8 Hur värderar du som helhet den hjälp du fick? t och per signifikant bakgrundsvariabel (%) år Utmärkt Mycket bra Bra Någorlunda Dålig

30 Hur upplever kvinnorna att de blir bemötta? Drygt nio av tio kvinnor känner att de blir bemötta med respekt och på ett hänsynsfullt sätt. Det förbättrade resultatet med två procentenheter mellan år 010 och 009 kvarstår. Figur 9 Kände du att du blev bemött med respekt och på ett hänsynsfullt sätt? t över tid (%) Ja, helt och hållet Delvis Nej Kvinnor 16-9 år känner i lägre grad att de blir bemötta med respekt och på ett hänsynsfullt sätt, jämfört med äldre kvinnor. Det gör också kvinnor med högsta avslutad utbildning från grundskola, jämfört med kvinnor med högre utbildning och kvinnor som inte har svenska som modersmål, jämfört med dem som har det. Figur 40 Kände du att du blev bemött med respekt och på ett hänsynsfullt sätt? t och per signifikant bakgrundsvariabel (%) 16-9 år För de mottagningar där 95 % av kvinnorna känner att de blev bemötta med respekt och på ett hänsynsfullt sätt utgår bonus och för dem där andelen är 70 % eller lägre utgår vite. År 011 är det cirka 40 % av mottagningarna som kommer få bonus och ingen kommer att erhålla vite Ja, helt och hållet Delvis Nej

31 Känner kvinnorna sig delaktiga i beslut som tas om deras tillstånd? Nära nio av tio kvinnor uppger att de har känt sig delaktiga i beslut som gällde deras tillstånd. Det förbättrade resultatet med tre procentenheter mellan år 009 och 010 kvarstår. Figur 41 Kände du dig delaktig i beslut gällande ditt tillstånd, så mycket som du önskade? t över tid (%) Ja, helt och hållet Delvis Nej Kvinnor 16-9 år känner i lägre utsträckning att de har varit delaktiga i beslut som gällt deras tillstånd, jämfört med äldre kvinnor. Det känner också i lägre grad kvinnor med högsta avslutad utbildning från grundskola, jämfört med kvinnor som har en högre utbildning. De med svenska som modersmål uppger i högre grad att de har känt sig delaktiga, jämfört med kvinnor som inte har svenska som modersmål. Figur 4 Kände du dig delaktig i beslut gällande ditt tillstånd, så mycket som du önskade? t och per signifikant bakgrundsvariabel (%) år Ja, helt och hållet Delvis Nej

32 Känner kvinnorna att deras aktuella behov blir tillgodosedda? Drygt åtta av tio kvinnor anser att deras aktuella behov har blivit tillgodosett vid besöket på mottagningen. Det förbättrade resultatet med två procentenheter mellan år 009 och 010 kvarstår. Figur 4 Anser du att ditt aktuella behov har blivit tillgodosett vid ditt besök på mottagningen? t över tid (%) Ja, helt och hållet Delvis Nej Kvinnor som inte har svenska som modersmål anser i lägre grad att deras aktuella behov blivit tillgodosett vid besöket, jämfört med dem som har modersmålet svenska. Figur 44 Anser du att ditt aktuella behov har blivit tillgodosett vid ditt besök på mottagningen? t och per signifikant bakgrundsvariabel (%) år Ja, helt och hållet Delvis Nej

33 Rekommenderar kvinnorna mottagningen? Nära nio av tio kvinnor uppger att de skulle rekommendera mottagningen till andra. Det förbättrade resultatet med två procentenheter mellan år 009 och 010 kvarstår. Figur 45 Skulle du rekommendera den här mottagningen till andra? t över tid (%) Kvinnor som inte har svenska som modersmål skulle i lägre grad rekommendera mottagningen till andra, jämfört med dem med modersmålet svenska. Figur 46 Ja, helt och hållet Delvis Nej Skulle du rekommendera den här mottagningen till andra? t och per signifikant bakgrundsvariabel (%) 16-9 år För de mottagningar där 90 % av kvinnorna skulle rekommendera mottagningen till andra utgår bonus och för dem där andelen är 60 % eller lägre utgår vite. År 011 är det cirka 40 % av mottagningarna som kommer att få bonus och ingen kommer erhålla vite Ja, helt och hållet Delvis Nej

34 Kvinnorna Självskattad hälsa Drygt tre fjärdedelar av kvinnorna uppger att deras hälsa är utmärkt/mycket bra och ytterligare två av tio att den är bra. Resultatet 009 skiljer sig signifikant från år 010 och 011. Figur 47 I allmänhet skulle du vilja säga att din hälsa är: t över tid(%) Utmärkt Mycket bra Bra Någorlunda Dålig Kvinnor uppger i högre grad att deras hälsa är utmärkt/mycket bra, jämfört med yngre kvinnor. Det gör också förstföderskor, jämfört med omföderskor. Kvinnor med svenska som modersmål skattar sin hälsa mycket högre, jämfört med dem som har ett annat modersmål. Ju högre utbildning kvinnorna har, i desto högre grad skattar de sin hälsa. De med utbildning från grundskolan uppger i mycket lägre grad att deras hälsa är utmärkt/mycket bra, jämfört med dem som har en högsta avslutad utbildning från universitet/högskola. Figur 48 I allmänhet skulle du vilja säga att din hälsa är: t och över tid (%) år Utmärkt Mycket bra Bra Någorlunda Dålig

35 Ålder Majoriteten av kvinnorna som besöker länets barnmorskemottagningar är under 40 år. Nära två tredjedelar finns i åldersgruppen 0 9 år. Medelåldern är år. Figur 49 Andel kvinnor per åldersgrupp 7% 0% 16-9 år 6% Utbildningsnivå Sex av tio kvinnor har en högsta avslutad utbildning från universitet/högskola, en tredjedel från gymnasieskola och fem procent uppger att deras högsta avslutade utbildning är grundskola. Figur 50 Vilken är din högsta avslutade utbildning? (%) 5% 4% 61% Modersmål Tre fjärdedelar av kvinnorna har svenska som sitt modersmål och en fjärdedel har ett annat modersmål. Figur 51 Är svenska ditt modersmål? (%) 6% Ja Nej 74%

36 Orsak till besöket Nära nio av tio kvinnor besöker mottagningen på grund av graviditetsövervakning och övriga på grund av efterkontroll efter förlossning. Figur 5 Vad var orsaken till besöket? (%) 1% Graviditetsövervakning Efterkontroll efter förlossning 87% /omföderska Hälften av kvinnorna som besöker länets barnmorskemottagningar är förstföderskor och den andra hälften är omföderskor. Figur 5 Är du förstföderska eller omföderska? (%) 50% 50% Graviditetsvecka En femtedel av kvinnorna är gravida upp till vecka 0, ytterligare en femtedel i vecka 1-0 och hälften är gravida i vecka 1 eller senare. En av tio är inte gravid utan besöker mottagningen för efterkontroll. Figur 54 Vilken graviditetsveckan var du i vid ditt senaste besök på mödravårdscentralen? (%) 49% 10% Vecka -0 19% Vecka 1-0 % Vecka 1 eller senare Jag är inte gravid