Innehåll. Innehåll. sida i



Relevanta dokument
Institutionen för data- och elektroteknik Tillämpad digital signalbehandling Veckoplanering för signalbehandlingsteorin

Laplace, Fourier och resten varför alla dessa transformer?

Spektrala Transformer

Laplace, Fourier och resten varför alla dessa transformer?

FÖRELÄSNING 13: Analoga o p. 1 Digitala filter. Kausalitet. Stabilitet. Ex) på användning av analoga p. 2 filter = tidskontinuerliga filter

DIGITALA FILTER. Tillämpad Fysik Och Elektronik 1. Frekvensfunktioner FREKVENSSVAR FÖR ETT TIDSDISKRET SYSTEM. x(n)= Asin(Ωn)

TIDSDISKRETA SYSTEM SYSTEMEGENSKAPER. Minne Kausalitet Tidsinvarians. Linjäritet Inverterbarhet Stabilitet. System. Tillämpad Fysik och Elektronik 1

Digital signalbehandling Laboration 2 Digital filtrering

RÄKNEEXEMPEL FÖRELÄSNINGAR Signaler&System del 2

2 Laborationsutrustning

Digital signalbehandling fk Laboration 5 Ett antal signalbehandlingstillämpningar

Sammanfattning TSBB16

Resttentamen i Signaler och System Måndagen den 11.januari 2010, kl 14-19

Övningar med Digitala Filter med exempel på konstruktion och analys i MatLab

System. Z-transformen. Staffan Grundberg. 8 februari 2016

Föreläsning 1: Inledning till Digital signalbehandling i audio & video. Leif Sörnmo 11 mars 2009

Ulrik Söderström 20 Jan Signaler & Signalanalys

Ulrik Söderström 19 Jan Signalanalys

Elektronik 2018 EITA35

Kan vi beskriva ett system utan någon fysikalisk kännedom om systemet?

CHALMERS LINDHOLMEN Sida 1

Teori... SME118 - Mätteknik & Signalbehandling SME118. Johan Carlson 2. Teori... Dagens meny

Yrkeshögskolan Novia Utbildningsprogrammet i elektroteknik

AD-/DA-omvandlare. Digitala signaler, Sampling och Sample-Hold

Passiva filter. Laboration i Elektronik E151. Tillämpad fysik och elektronik UMEÅ UNIVERSITET Ulf Holmgren. Ej godkänd. Godkänd

eller relativ vinkelfrekvens Kapitel 7 Filterbegrepp och filterstrukturer sida 7.1

Exempelsamling Grundläggande systemmodeller. Klas Nordberg Computer Vision Laboratory Department of Electrical Engineering Linköping University

DIGITALA FILTER DIGITALA FILTER. Tillämpad Fysik Och Elektronik 1

Tentamen i TMA 982 Linjära System och Transformer VV-salar, 27 aug 2013, kl

GRUNDKURS I SIGNALBEHANDLING (454300), 5sp Tentamen

TSDT18/84 SigSys Kap 4 Laplacetransformanalys av tidskontinuerliga system. De flesta begränsade insignaler ger upphov till begränsade utsignaler

Exempelsamling Grundläggande systemmodeller. Klas Nordberg Computer Vision Laboratory Department of Electrical Engineering Linköping University

Digitala filter. FIR Finit Impulse Response. Digitala filter. Digitala filter. Digitala filter

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 5

Frekvensplanet och Bode-diagram. Frekvensanalys

Spektrala Transformer

Introduktion Låt oss börja med att ringa in vårt område och ge exempel på några applikationer.

AD-DA-omvandlare. Mätteknik. Ville Jalkanen. 1

TSDT15 Signaler och System

SYSTEM. Tillämpad Fysik Och Elektronik 1 SYSTEMEGENSKAPER. Minne Kausalitet Tidsinvarians. Linjäritet Inverterbarhet Stabilitet. System.

Filter. Mätteknik. Ville Jalkanen, TFE, UmU. 1

DT1130 Spektrala transformer Tentamen

Bildbehandling i frekvensdomänen. Erik Vidholm

Spektrala Transformer

Signaler & Signalanalys

Tentamen i ESS 010 Signaler och System E3 V-sektionen, 16 augusti 2005, kl

Flerdimensionella signaler och system

Tentamen ssy080 Transformer, Signaler och System, D3

Tillämpad digital signalbehandling Laboration 1 Signalbehandling i Matlab och LabVIEW

Vad gör vi när vi bara har en mätserie och ingen elegant matematisk funktion? Spektrum av en samplad signal. Trunkering i tiden

Övningsuppgifter. Digital Signal Processing. Övningar med svar och lösningar. Mikael Swartling Nedelko Grbic Bengt Mandersson. rev.

Diskreta signaler och system

Bildbehandling i frekvensdomänen

Spektrala Transformer

Implementering av digitala filter

Tillämpad digital signalbehandling Sammanställning av Matlabkommandon

Elektronik Dataomvandlare

Tentamen ssy080 Transformer, Signaler och System, D3

Introduktion till Digitala filter

Elektronik. Dataomvandlare

1. Vi har givet två impulssvar enligt nedan (pilen under sekvenserna indikerar den position där n=0) h 1 (n) = [ ]

Musikeffekter med signalprocessor

i(t) C i(t) = dq(t) dt = C dy(t) dt y(t) + (4)

Kompletterande räkneuppgifter i Spektrala Transformer Komplex analys, sampling, kvantisering, serier och filter Laura Enflo & Giampiero Salvi

Spektrala Transformer

Signal- och bildbehandling TSBB03

Vad gör vi när vi bara har en mätserie och ingen elegant matematisk funktion?

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Sammanfattning av föreläsningarna 15-18, 30/11-12/

Signal- och bildbehandling TSBB03

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet G33(1) TER4(63)

Signal- och Bildbehandling FÖRELÄSNING 4. Multiplikationsteoremet. Derivatateoremet

Elektronik. Viktor Öwall, Digital ASIC Group, Dept. of Electroscience, Lund University, Sweden-

Tillämpad Fysik Och Elektronik 1

( ), så kan du lika gärna skriva H ( ω )! ( ) eftersom boken går igenom laplacetransformen före

DT1130 Spektrala transformer Tentamen

TSBB16 Datorövning A Samplade signaler Faltning

Elektronik Dataomvandlare

Liten MATLAB introduktion

SIGNALANALYS I FREKVENSRUMMET

Spektrala Transformer för Media

Spektrala Transformer för Media

Digital Signalbehandling i Audio/Video

Impulssvaret Betecknas h(t) respektive h(n). Impulssvaret beskriver hur ett system reagerar

Laborationsprojekt i digital ljudsyntes

Motivet finns att beställa i följande storlekar

x(t) = sin(ω 0 t) (1) b) Tillåt X(ω) att innehålla diracimpulser (en generalliserad funktion). Vilken signal x(t) har spektrumet X(ω)?

REGLERTEKNIK Laboration 5

Elektronik. Viktor Öwall, Digital ASIC Group, Dept. of Electroscience, Lund University, Sweden-

Signal- och bildbehandling TSEA70

ÅBO AKADEMI REGLERTEKNIK I

Analoga och Digitala Signaler. Analogt och Digitalt. Analogt. Digitalt. Analogt få komponenter låg effektförbrukning

TSIU61: Reglerteknik. Poler och nollställen Stabilitet Blockschema. Gustaf Hendeby.

Tillämpning av komplext kommunikationssystem i MATLAB

Föreläsning 10, Egenskaper hos tidsdiskreta system

Miniräknare och en valfri formelsamling i signalbehandling eller matematik. Allowed items: calculator, DSP and mathematical tables of formulas

Kap 10 - Modeller med störningar. Hur beskriva slumpmässiga störningar?

Elektronik Elektronik 2017

Signaler några grundbegrepp

Signal- och bildbehandling TSEA70

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet KÅRA T1 T2 U2 U4

Transkript:

1 Introduktion... 1.1 1.1 Kompendiestruktur... 1.1 1.2 Inledning... 1.1 1.3 Analogt/digitalt eller tidskontinuerligt/tidsdiskret... 1.2 1.4 Konventioner... 1.3 1.5 Varför digital signalbehandling?... 1.4 1.5.1 Positiva egenskaper hos digital signalbehandling... 1.4 1.5.2 Negativa egenskaper hos digital signalbehandling... 1.5 1.6 Implementering... 1.6 2 Grundbegrepp... 2.1 2.1 Typiskt analog/digitalt system... 2.1 2.2 Sampling... 2.2 2.2.1 Sample and Hold... 2.3 2.2.2 Samplingsvillkor... 2.4 2.2.2.1 Cosinusformad signal... 2.5 2.2.2.2 Sinusformad signal... 2.8 2.2.3 Vikning (spegling, aliasing)... 2.11 2.2.3.1 Vikningsfrekvenser... 2.12 2.2.3.2 Fasvinkel... 2.14 2.2.3.3 Sammanfattning... 2.14 2.2.3.4 Antivikningsfilter... 2.15 2.2.4 Undersampling... 2.16 2.3 Talrepresentation... 2.16 2.3.1 Ordlängd... 2.16 2.3.2 Fixtal... 2.17 6 2.3.2.1 Heltal... 2.17 2.3.2.2 Fraktionella tal... 2.17 2.3.3 Flyttal... 2.17 2.3.4 Negativa tal... 2.18 2.3.4.1 Teckenbit... 2.18 2.3.4.2 Ett-komplement... 2.18 2.3.4.3 Två-komplement... 2.18 2.4 Analog/digitalomvandlare (A/D)... 2.18 2.4.1 A/D-omvandlarens grundfunktion... 2.18 2.4.1.1 Unipolära A/D-omvandlare... 2.19 2.4.1.2 Bipolära A/D-omvandlare... 2.19 2.4.1.3 Codec... 2.20 2.4.1.4 Omvandlingsfel... 2.20 2.4.1.5 Kvantiseringsbrus... 2.20 2.4.2 A/D-omvandlartyper... 2.22 2.4.2.1 Integrerande A/D-omvandlare... 2.22 2.4.2.2 Uppräknande A/D-omvandlare... 2.22 2.4.2.3 A/D-omvandling via successiv approximation... 2.22 2.4.2.4 Flashomvandlare... 2.22 sida i

2.4.3 Omvandlarspecifikationer... 2.23 2.4.3.1 Omvandlingstid... 2.23 2.4.3.2 Settling time... 2.23 2.4.3.3 Noggrannhet... 2.23 2.4.3.4 Offsetfel... 2.23 2.4.3.5 Förstärkningsfel... 2.24 2.4.3.6 Linjaritet... 2.24 2.5 Digital/analogomvandlare (D/A)... 2.25 2.6 Utjämningsfilter... 2.25 2.7 Olika former av signaler... 2.26 2.8 Typiska data för digitala system... 2.26 3 Signaler och system i tidsplanet... 3.1 3.1 Grundsignaler... 3.1 3.1.1 Impuls... 3.1 3.1.2 Enhetssteg... 3.2 3.1.3 Ramp... 3.2 3.1.4 Exponentialfunktion... 3.2 3.1.5 Sinus- och cosinussignal... 3.3 3.1.6 Tidsförskjutna signaler... 3.4 3.1.7 Skalning av signaler... 3.4 3.1.8 Kombination av grundfunktioner... 3.5 3.1.8.1 Att bygga upp en signal av enskilda impulser... 3.5 3.1.8.2 Att avgränsa en signal i tid... 3.5 3.2 Periodisk signal... 3.7 3.2.1 Strikt periodisk signal... 3.7 3.3 Linjärt tidsinvarianta system (LTI)... 3.8 3.3.1 Linjaritet... 3.8 3.3.2 Tidsinvarians... 398 3.4 Differensekvationer... 3.9 3.4.1 Kausalitet... 3.10 3.4.1.1 Tidsfördröjning, latency... 3.10 3.4.2 Grundelement... 3.11 3.4.2.1 Addition... 3.10 3.4.2.2 Förstärkning (skalning)... 3.11 3.4.2.3 Subtraktion... 3.12 3.4.2.4 Fördröjning... 3.12 3.4.3 Blockschema... 3.12 3.5 Hur undersöker vi systemegenskaper?... 3.14 3.5.1 Impulssvar... 3.14 3.5.1.1 Transversella system... 3.15 3.5.1.2 Rekursiva system... 3.16 3.5.1.3 Stabilitet... 3.17 3.5.2 Stegsvar... 3.18 3.5.2.1 Stabilitet... 3.19 3.6 Utsignalen för en generell insignal... 3.19 3.6.1 Att bestämma ett systems utsignal via faltning... 3.19 3.6.2 Att bestämma ett systems utsignal via systemets differensekvation... 3.21 3.6.2.1 Instegning av insignal i systemets blockschema... 3.21 3.6.2.2 Instegning av insignal i systemets impulssvar... 3.23 sida ii

3.6.2.3 Tabellmetod... 3.26 3.7 Kopplade system... 3.29 3.7.1 Seriekoppling av system... 3.30 3.7.1.1 Totalt impulssvar för seriekopplade system... 3.30 3.7.2 Parallellkoppling av system... 3.30 3.7.2.1 Parallellkoppling av transversella system... 3.31 3.7.2.2 Parallellkoppling av rekursiva system... 3.31 3.7.2.3 Totalt impulssvar för parallellkopplade system... 3.32 3.8 Korrelation... 3.32 3.8.1 Korskorrelation... 3.33 3.8.1.1 Normerad korskorrelation... 3.34 3.8.1.2 Praktisk korskorrelation... 3.34 3.8.2 Autokorrelation... 3.35 3.8.2.1 Normerad autokorrelation... 3.36 3.8.2.2 Praktisk autokorrlation... 3.36 3.9 Start upp- och slutförlopp... 3.36 3.9.1 Homogen lösning och partikulärlösning... 3.38 4 Signaler och system i frekvensplanet... 4.1 4.1 Inledning... 4.1 4.2 Fourierserie... 4.2 4.2.1 Tidskontinuerlig fourierserie... 4.2 4.2.2 Tidsdiskret fourierserie... 4.5 4.2.2.1 Vad kan vi använda fourierserien till?... 4.10 4.2.2.2 Fourierserie för periodisk impuls δ [ n]... 4.13 4.2.2.3 Fourierserie för n 0 steg fördröjd periodisk impuls δ [ n n 0 ]... 4.13 4.2.2.4 Egenskaper hos fourierserie... 4.14 4.2.3 Effektspektrum... 4.15 4.3 Fouriertransform... 4.16 4.3.1 Tidskontinuerlig fouriertransform... 4.16 4.3.2 Tidsdiskret fouriertransform... 4.18 4.3.2.1 Fouriertransform av impuls δ [ n]... 4.20 4.3.2.2 Fouriertransform av n 0 steg fördröjd impuls δ [ n n 0 ]... 4.20 4.3.2.3 Egenskaper hos fouriertransform... 4.21 4.3.3 Energitäthetsspektrum... 4.22 4.3.4 Den generella differensekvationens frekvensspektra... 4.22 4.3.5 Fouriertransformens användningsområden... 4.23 4.4 Discrete Fourier Transform (DFT)... 4.24 4.4.1 Den diskreta fouriertransformens egenskaper... 4.26 4.4.2 Fönsterfunktioner... 4.27 4.4.2.1 Rektangulärt fönster... 4.27 4.4.2.2 Andra fönsterfunktioner... 4.31 4.4.3 Komplexitet hos DFT... 4.32 4.4.4 Implementering av DFT- och IDFT-rutiner... 4.33 4.5 Fast Fourier Transform (FFT)... 4.33 4.5.1 Radix-2-metoder... 4.34 4.5.1.1 Decimering i tid... 4.34 4.5.1.1.1 Bitreversering... 4.37 4.5.1.2 Decimering i frekvens... 4.38 sida iii

4.5.2 Radix-4-metoder... 4.40 4.5.3 Implementering av FFT- och IFFT-rutiner... 4.41 4.5.4 Jämförelse mellan DFT och FFT... 4.41 4.5.5 Val av antal punkter i FFT:n... 4.42 4.5.6 Signalsyntes via invers DFT eller invers FFT... 4.43 4.5.7 Filterdimensionering via IDFT eller IFFT... 4.44 4.5.8 Filtrering via DFT eller FFT... 4.44 4.5.8.1 Tidsåtgång vid faltning respektive DFT/IDFT-rutin... 4.46 4.5.8.2 Segmentering... 4.47 4.5.8.2.1 Segmentering via overlap-add metoden... 4.48 4.5.8.2.2 Segmentering via overlap-save metoden... 4.48 Tabell 4.4 Den diskreta fourierseriens egenskaper... 4.51 Tabell 4.5 Den tidsdiskrets fouriertransformens egenskaper... 4.52 Tabell 4.6 Transformpar för den tidsdiskreta fiuriertransformen... 4.53 Tabell 4.7 Egenskaper hos den diskreta fouriertransformen (DFT)... 5.54 5 Signaler och system i z-planet... 5.1 5.1 z-transform... 5.1 5.1.1 z-transform av impuls δ [] n... 5.1 5.1.2 z-transform av n 0 steg fördröjd impuls δ [ n n 0 ]... 5.2 5.1.3 z-transform av enhetssteg u [ n]... 5.2 5.1.4 z-transformens egenskaper... 5.2 5.1.5 z-transform av en signal... 5.3 5.1.6 z-transform av ett impulssvar... 5.4 5.1.7 En differensekvations z-transform... 5.4 5.1.8 Faltning via z-transform... 5.5 5.2 Invers z-transform... 5.6 5.2.1 Direkt återtransform av z-uttrycket... 5.6 5.2.2 Återtransform via tabell... 5.6 5.2.3 Återtransform via division... 5.6 5.2.4 Återtransform via linjeintegral... 5.7 5.3 Kopplade system... 5.7 5.3.1 Seriekopplade system... 5.8 5.3.2 Parallellkopplade system... 5.8 5.4 Hur tolkar vi z-planet?... 5.9 5.4.1 Poler och nollställen i z-planet... 5.10 5.4.2 Överföringsfunktionens poler och nollställen... 5.11 5.4.3 Att tolka poler och nollställen... 5.12 5.4.3.1 Stabilitet... 5.12 5.4.3.2 Frekvensspektra ur ett systems poler och nollställen... 5.13 5.4.4 Dimensionering via placering av poler och nollställen... 5.18 5.4.5 Spelar antalet poler i förhållande till antalet nollställen någon roll?... 5.19 5.4.5.1 Fler nollställen än poler... 5.19 5.4.5.2 Fler poler än nollställen... 5.20 Tabell 5.1 z-transformens egenskaper... 5.21 Tabell 5.2 z-transformpar... 5.22 6 Strukturer hos tidsdiskreta system... 6.1 6.1 Grundstruktur... 6.1 sida iv

6.2 Alternativa strukturer... 6.2 6.2.1 Första ordningens system... 6.2 6.2.2 Andra ordningens system... 6.3 6.2.3 Generella system... 6.6 6.3 Uppdelning i delsystem... 6.7 6.3.1 Biquadlänk... 6.7 6.3.2 Seriekopplade länkar... 6.9 6.3.3 Parallellkopplade länkar... 6.10 6.3.4 Vilken uppbyggnad väljer vi?... 6.11 7 Filterbegrepp och filterstrukturer... 7.1 7.1 Grundläggande filterbegrepp... 7.1 7.1.1 Frekvensskalor... 7.1 7.1.2 Belopps- och faskurvor... 7.2 7.1.3 Decibel... 7.2 7.1.4 Passband... 7.2 7.1.5 Spärrband... 7.2 7.1.6 Övergångsband... 7.2 7.1.7 Gränsfrekvens... 7.3 7.1.8 Toleransnivåer... 7.3 7.1.9 Spärrbandsfrekvens... 7.3 7.1.10 Bandbredd... 7.3 7.1.11 Mittfrekvens... 7.4 7.1.12 Passbandsförstärkning... 7.4 7.1.13 Spärrbandsdämpning... 7.4 7.1.14 Förstärkning kontra dämpning... 7.5 7.1.15 Gradtal... 7.6 7.1.16 Lutning i spärrband... 7.6 7.1.17 Rippel... 7.7 7.2 Filtertyper... 7.7 7.2.1 Ideala filter... 7.7 7.2.1.1 Lågpassfilter... 7.7 7.2.1.2 Högpassfilter... 7.8 7.2.1.3 Bandpassfilter... 7.8 7.2.1.4 Bandspärrfilter... 7.8 7.2.1.4.1 Notchfilter... 7.9 7.2.2 Allpassfilter... 7.9 7.3 Analoga filter... 7.9 7.3.1 Förstagradsfilter... 7.10 7.3.1.1 Lågpassfilter... 7.10 7.3.1.2 Högpassfilter... 7.11 7.3.1.3 Allpassfilter... 7.12 7.3.2 Andragradsfilter... 7.13 7.3.2.1 Lågpassfilter... 7.13 7.3.2.2 Högpassfilter... 7.14 7.3.2.3 Bandpassfilter... 7.16 7.3.2.4 Bandspärrfilter... 7.17 7.3.2.5 Allpassfilter... 7.18 7.3.3 Butterworthfilter... 7.20 7.3.4 Tjebytjevfilter... 7.21 sida v

7.3.4.1 Tjebytjev typ I... 7.21 7.3.4.2 Tjebytjev typ II... 7.24 7.3.5 Elliptiska filter, Cauerfilter... 7.27 7.3.6 Besselfilter... 7.30 7.3.7 Filtertransformering... 7.31 7.3.7.1 Byte av passbandsförstärkning... 7.32 7.3.7.2 Byte av gräns- eller egenfrekvens... 7.32 7.3.7.3 Lågpass högpass... 7.32 7.3.7.4 Lågpass bandpass... 7.32 7.3.7.5 Lågpass bandspärr... 7.33 7.4 Linjär fasgång... 7.33 7.5 Filteregenskaper kända från hifivärlden... 7.34 7.5.1 Tonkontroll... 7.34 7.5.2 Shelving... 7.35 7.5.3 Bell... 7.36 7.5.4 Baxandall... 7.37 7.5.5 Svepbart filter... 7.37 7.5.5.1 Q-värde... 7.38 7.5.6 Equalizer... 7.38 7.5.6.1 Parametrisk equalizer... 7.38 7.5.6.2 Grafisk equalizer... 7.39 7.5.6.2.1 Oktavband... 7.39 7.5.6.2.2 Tersband... 7.39 7.5.7 Loudness... 7.40 7.5.8 RIAA-korrektion... 7.41 7.5.9 Rumble... 7.43 7.5.10 Scratch... 7.43 7.5.11 Brum (hum)... 7.43 8 Transversella filter... 8.1 8.1 Transversella filters allmänna egenskaper... 8.1 8.1.1 Beloppsegenskaper... 8.2 8.1.2 Fasegenskaper... 8.2 8.2 Transversella kamfilter... 8.3 y n = x n + x n... 8.4 8.2.1 [] [] [ n 0 ] 8.2.2 y[] n x[] n x[ n n 0 ] 8.2.3 y[] n x[] n + t x[ n n 0 ] 8.2.4 y[] n x[] n t x[ n ] =... 8.5 =... 8.6 =... 8.7 n 0 8.3 Medelvärdesbildande filter... 8.8 8.4 Filterdimensionering via invers fouriertransform... 8.12 8.4.1 Lågpassfilter... 8.13 8.4.2 Högpassfilter... 8.16 8.4.3 Bandpassfilter... 8.17 8.4.4 Bandspärrfilter... 8.17 8.4.5 Filter via frekvenstransponering av lågpassfilter... 8.18 8.4.5.1 Högpassfilter... 8.19 8.4.5.2 Bandpassfilter... 8.20 8.4.5.3 Bandspärrfilter... 8.21 8.4.6 Fönsterfunktioner... 8.22 sida vi

8.5 Transversella frekvenssamplande filter... 8.27 8.6 Equirippelfilter (Parks-McClellan)... 8.35 8.7 Differentiator... 8.38 8.7.1 Reell differentiator... 8.38 8.7.2 Ideal differentiator... 8.39 8.7.3 Imaginär differentiator... 8.40 8.8 Slutkommentarer om transversalfilters egenskaper... 8.41 9 Rekursiva filter... 9.1 9.1 Dimensionering med hjälp av pol/nollställesplacering... 9.2 9.1.1 Smala bandpassfilter... 9.3 9.1.2 Smala bandpassfilter med utsläckning vid DC och halva samplingsfrekvensen.. 9.6 9.1.3 Smala bandspärrfilter (notchfilter)... 9.7 9.1.4 Rekursiva kamfilter... 9.10 9.1.4.1 Typ 1... 9.10 9.1.4.2 Typ 2... 9.12 9.1.5 Rekursivt kamfilter med utsläckning mellan kammarna... 9.13 9.1.5.1 Typ 1... 9.13 9.1.5.2 Typ 2... 9.14 9.1.6 Rekursiva kamfilter med notchar... 9.15 9.1.6.1 Typ 1... 9.15 9.1.6.2 Typ 2... 9.16 9.1.7 Frekvensamplande rekursiva filter... 9.17 9.2 Tidskontinuerlig-tidsdiskret avbildning... 9.31 9.2.1 Bilinjär transform... 9.32 9.2.2 Impulsinvariant avbildning... 9.33 9.3 Integratorer... 9.38 sida vii

sida viii