Barn och föräldrar har också på sitt sätt bidragit till vårt arbete. De är våra kunder och det är samverkan med dem som fått oss att arbeta.



Relevanta dokument
Verksamhetsplan

GRANNSTUGAN. Läroplan av småbarnsfostran

1. Enhetens verksamhets idé

PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 2013

PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

STORSTUGANS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

Planen för småbarnsfostran

Plan för småbarnsfostran

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN FÖRSKOLANS LÄROPLAN

SOLÅKER PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

VERKSAMHETSPLAN 2016

NICKBY GÅRDS DAGHEM KARTANON PÄIVÄKOTI

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

VERKSAMHETSPLAN 2016

VERKSAMHETSPLAN 2017

BOX BARNTRÄDGÅRD PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN (14)

Planen för småbarnsfostran Isnäs daghem.

GRUPPFAMILJEDAGHEMMET BYSTUGAN LÄROPLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS LÄROPLAN

Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Verksamhetsplan

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Notbladets förskola

Delfinens Arbetsplan HT 2013 VT 2014

VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN

Grovplanering för Strålsnäs förskola. Hösten 2011

PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN ÄNGSKULLENS DAGHEM OCH FÖRSKOLA. Målsättning och värdegrund

TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem 2017/2018

Kuggom daghem Planen för småbarnsfostran 2012

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg och Familjedaghem

Nyckelpigan. Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98

PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN DAGHEMMET KILLINGEN

Förskolan Sätraängs Arbetsplan Vår Vision

Barn med behov av särskilt stöd... 16

Verksamhetsplan för småbarnsfostran. Garantiföreningen för Kallbäck Barnträdgård r.f

Arbetsplan för Förskolan Vitsippan 2018/2019. Avdelning Månskenet

SOLÅKER PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

2015 ARBETSPLAN & MÅL

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Kåge förskola vårtermin Vår grundverksamhet: Vad barnen får ut av läsning/boksamtal

VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området

TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010

VÄLKOMMEN TILL BARNDAGVÅRDEN

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem 2016/2017

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken

Arbetsplan Violen Ht 2013

Personalen i daghemmet finns till för barnet.

INGÅ FÖRSAMLING. Morgon- och eftermiddagsverksamhet

MÅLET FÖR SMÅBARNSFOSTRAN FÖR KORSHOLMS FAMILJEDAGVÅRD

IGELKOTTENS Arbetsplan

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

Läsårsplan för eftermiddagsverksamheten i Västankvarns skola

Förskolan Kojan är en enavdelningsförskola med barn i åldrarna 1-5 år.

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov.

Kvalitetsredovisning

Överby daghems. arbetsplan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskola/Område Björnen. Avdelning/grupp Lilla Björn

TILL FÖRSKOLAN SKRUVLÅDAN

TEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011

LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

************************************* ************************************* ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN SÄDESÄRLAN AVDELNING 3

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Västerhejde skolas fritidshems verksamhetsplan

BARNABO DAGHEM. Plan för Småbarnsfostran

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013

Arbetsplan läsåret

Grovplanering avdelning Rosa VT-13 Tema saga Nalle Phu och hans vänner

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014. Familjedaghemmen i Filipstad

TUVANS MÅL OCH LOKALA ARBETSPLAN / 2010

Stjärnans plan för småbarnsfostran. Innehållsförteckning. 1. Gruppfamiljedaghemmet Stjärnan. 2. Målsättning och värdegrund

VÄLKOMMEN TILL SMÅBARNSPEDAGOGISKA VERKSAMHETEN

NYCKELPIGANS VERKSAMHETSPLAN

Arbetsplan Tellus 2015/2016

Till er som föräldrar

PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN på daghemmet Lyan

Pahkavuori daghem består av 4 barngrupper. I Solstrålarna talar vi svenska, I de övriga grupperna, Mintut, Pippurit och Paprikat, talar vi finska.

Bedömning av kvaliteten på den grundläggande undervisningens morgon- och eftermiddagsverksamhet 2016 Kyrkfjärdens skola/ Ingå församling

Avdelningen Blåbäret

Arbetsplan för Snöflingan 2015_2016

Arbetsplan för Peter Lundhs Förskola Avdelning Rödluvan

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

GROVPLANERING BLÅBÄRET

UTEFÖRSKOLA VÄLKOMMEN JORDENS TILL JORDEN. TELEFONNUMMER GRANENS MOBILTELEFON

Arbetsplan för Pjukala förskola

DAGHEMMET STRANDBODENS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

Orange Centrals Förskola

Kvalitetsredovisning

Inskolning. Lämning. Hämtning. Barnens egna lekar

MÅNEN Verksamhetsplan

ARBETSPLAN FRITIDSHEMMET HUMLAN

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Pedagogisk planering. Älvbackens förskola

Kvalitetsdokument för Djur & Skur 2014/2015, Pedagogisk omsorg

Inskolning. med tanke på genus

Transkript:

Inledning Planen för småbarnsfostran är en guide som omfattar vårt daghems syn på fostran. Vi vill åskådliggöra vår verksamhet och våra principer och hur en vardag på daghemmet fungerar. Vi vill fästa uppmärksamhet vid de små detaljerna i en vardag som är av stor betydelse för barnets utveckling. När vi arbetat med planen för småbarnsfostran har vi i personalen reflekterat över vårt eget arbete och vår egen syn på fostran. Vi har fått mycket nya idéer och tankar genom att diskutera med varandra. Diskussionerna har gett oss i många fall ett nytt perspektiv på saker och ting. Barn och föräldrar har också på sitt sätt bidragit till vårt arbete. De är våra kunder och det är samverkan med dem som fått oss att arbeta. Vi anser att vi gör ett bra jobb på daghemmet Fanny, men det finns alltid något man kan bli bättre på och något man kan jobba på och utveckla. 1

1. Daghemmet Fanny Daghemmet Fanny är ett så kallat kvällsdagis, vilket betyder att daghemmet är öppet till kl. 22.00 på kvällen vid behov. Daghemmet öppnar vid behov kl. 6.15, men i vanliga fall är daghemmet öppet från kl. 7.00 till kl. 17.30. Daghemmet är beläget i Västra Böle, bredvid Centralparken. Lokalen ligger i bottenvåningen av ett höghus. Daghemmet har en egen gård där utevistelsen sker dagligen. 1.1 En dag på Fanny Mellan kl. 8.00 och 8.30 äter vi frukost och efter det är det fri lek eller ledd verksamhet, till exempel pyssel. Före lunch har vi samling vilket innebär att vi till exempel går igenom tillsammans med barnen vem som är på plats idag, sjunger sånger, leker med rim och ramsor. Efter det äter vi lunch och sedan blir det vilostund. Under vilostunden lyssnar vi på musik en stund och sedan blir det högläsning. De barn som inte sover stiger upp efter en stunds vila. Barnen stiger upp och klär på sig och får sedan leka eller rita eller dylikt. Klockan 14.00 äter vi mellanmål, men före det samlas alla barn och vi läser en saga. Beroende på väder och vind går vi ut efter mellanmålet och är ute tills barnen går hem. Ifall vädret inte tillåter någon utevistelse stannar vi inne och pysslar och leker. Vi har samma rutiner varje dag och varierande program alla dagar. Rutiner ger barnet trygghet och är av stor betydelse speciellt för barn med speciella behov. Gränser och rutiner gör att barnet vet vad som kommer att ske och på så sätt undviker man otrevliga överraskningar. Variation i det dagliga programmet gör att det är roligt att vara på dagis. Programmet ändrar enligt årstid och väder. På vintern skidar och skrinnar vi vissa dagar medan vi under sommarmånaderna är ute i naturen. 1.2 Verksamheten Hattifnattarnas (under 3 år) verksamhet består av skogspromenad, samvaro med egenvårdaren, pyssel och lekar jämnt fördelat under veckans lopp och musikstund tillsammans med Mumindalen. Under skogspromenaderna går vi runt i Centralparken och upplever naturen med alla våra sinnen. Mumindalens(över 3 år) verksamhet innehåller lek, pyssel, spel och samvaro med en tryggvuxen. Alla barn är indelade i mindre grupper i vilka man håller så kallad smågruppsverksamhet. Smågruppsverksamheten kan bestå av pyssel, högläsning eller en samling. På onsdagar går Mumindalen på skogsutflykt där barnen leker och gör uppgifter i skogen. Samtidigt lär sig barnen hur man beter sig i skogen och vad som finns i naturen. Barnen får ta med sin egen matsäck som de 2

sedan äter under utflykten. Olika program ytterom daghemmet ordnas också och vilka barn som får åka med bestäms av personalen efter programmets natur. Den gemensamma sångstunden hålls på fredagar. Mumindalens verksamhet börjar klockan 9.30, men ändringar kan förekomma på grund av utfärderna ytterom daghemmet. Förutom det som hör till den vardagliga verksamheten gör vi utflykter, går på konserter, utställningar och på museum. Då vi åker på utfärd använder vi oss av kollektivtrafiken. På så sätt lär sig barnen hur man använder de allmänna transportmedlen och hur man skall bete sig i dessa. De vanligaste trafikreglerna går vi också igenom. Verksamheten och de olika evenemangen är till påseende för alla i form av ett veckoschema. 3

2.Fostringsgemenskapen Fostringsgemenskap betyder samarbete mellan föräldrarna och daghemmet. Man strävar till n givande kontakt med barnets bästa som målsättning. Personalen stöder föräldrarna som fostrare genom olika metoder. En metod är att göra hembesök före barnet börjar på dagis. Hembesöket görs av barnets egenvårdare och daghemmets föreståndare. Genom hembesöket får barnet och föräldrarna en första kontakt till daghemmet. Denna kontakt sker i familjens eget hem, på familjens villkor vilket ger barnet en känsla av trygghet. Syftet med hembesöket är att egenvårdaren ska kunna bekanta sig med barnet i hemmiljö och samla bakgrundsfakta om barnet och familjen. Alla barn på daghemmet Fanny har en egenvårdare. Egenvårdaren sköter i första hand om barnet då det börjar på dagis. Samtalet mellan egenvårdaren och föräldrarna görs på basis av ett diskussionsunderlag. Alla barn är berättigade ett hembesök, både så kallade gamla barn och nybörjare. Se bilagor. 2.1 Mjuklandning Med mjuklandning menas att barnet får under korta stunder i cirka en till två veckors tid bekanta sig med daghemmet. Syftet med denna metod är att ge barnet en möjlighet att i egen takt få bekanta sig med daghemmet, personalen och de andra barnen. Barnet skall få en trygg och behaglig dagisstart. Hur länge ett barn behöver mjuklanda beror på barnets ålder och personlighet. Då barnet mjuklandar skall en eller båda föräldrarna mjuklanda tillsammans med barnet. Först tillbringar man korta stunder på dagis och man stannar en lite längre stund för varje dag som går. Till slut kan barnet bli utan föräldrarna på dagis. Personalen gör tillsammans med föräldrarna upp en mjuklandningsplan. 2.2 Föräldrasamtal Föräldrasamtal hålls mellan egenvårdaren och föräldrarna. Syftet är att gå igenom barnets utveckling och välmående både på dagis och hemma. Personalen och föräldrarna gör tillsammans upp ett avtal om vård och fostran och går igenom det vid samtalen. 4

Samtalen är till för att föräldrarna tillsammans med egenvårdare i lugn och ro kan gå igenom ärenden som är aktuella för barnet och om det är något föräldrarna undrat över. Egenvårdaren och hela personalen på daghemmet har tystnadsplikt! Se bilaga. 2.3 Vardagliga möten Alla dagliga möten mellan föräldrar och personal är ett tillfälle att skapa kontakt. Dessa möten ger både föräldrar och personalen en chans att berätta för varandra om det skett något extra, till exempel hemma under veckoslutet. Föräldrarna kan dessutom alltid ringa personalen eller bestämma en tidpunkt för att sitta ner och diskutera. Personalen är(då daghemmet är öppet) på plats och tillgänglig. Ibland kan dock situationer uppstå då personalen kan ha händerna fulla med jobb, men då kan man återkomma. Dessutom ordnas föräldramöte, evenemang för både barn och föräldrar som till exempel vårfest, julfest och maskerader. Föräldraföreningen är också med och ordnar program för familjen. Personalen försöker stöda föräldrarna genom att ge råd och tips om varifrån man kan få utomstående hjälp och stöd vid behov. Sådana är till exempel Familjelinjen, specialbarnträdgårdsläraren, barnträdgårdsläraren som språkstöd och rådgivningen. 5

3. Miljön Miljön är viktig för att barnen får tillräckligt med stimulans. Miljön ger barnet möjlighet till att utforska, öva upp sin fin-och grovmotorik och använda sina sinnen. 3.1 Miljön inomhus Då man kommer in på daghemmet Fanny möts man först av en tambur. Tamburens möbler är placerade så att barnen själva kan nå sina skor och kan hänga upp kläder i torkskåpet. Vi går ut i små grupper eftersom det lätt blir trångt om alla skall trängas i tamburen samtidigt. När barnen i lugn och ro får öva sig att klä på sig lär de sig lättare hur det går till. I Mumindalen finns nästan alla spel, leksaker och böcker placerade så att barnen når dem själv. Vissa saker måste barnen be om lov att få använda då dessa ofta behöver en vuxens medverkan. I stora salen finns ett piano och största delen av leksakerna. Här vilar barnen och här håller man även samling innan lunch. I Mumindalens sal hålls även den gemensamma sångstunden på fredagar. Från salen kommer man till Mumindalens matutrymme. Här äter vi och pysslar vid två stora matbord. I detta rum finns också böcker som är tillgängliga för barnen. Här finns också pysselmaterial, spel och pussel. För teckningar och pyssel har varje barn en egen låda att förvara dem i. Ritmaterialet finns hela tiden tillgängliga för barnen. Det består av papper av olika storlek, ritunderlag, färgpennor, kritor och tuschpennor, linjaler och modeller man kan rita av bilder från. Vi strävar till att ha många olika aktiviteter att välja emellan, men vi har också vuxenstyrda pyssel och lekar. Från hallen kommer man till Hattifnattarnas matutrymme där barnen äter och pysslar. Det finns två stora bord och tripp-trappstolar som kan justeras efter varje barns behov. Vi använder tripptrappstolarna för att de är praktiska för barnen, men också med tanke på ergonomi. Går man vidare kommer man till Hattifnattarnas sovsal och lekutrymme. Här finns leksaker av olika sorter, bland annat bilar, klossar och dockor. På väggen finns foton med barnens närstående som de kan titta på under dagen. I daghemmets nedre våning finns främst utrymmen som används av personalen. De äldsta barnen vilar i ett av rummen och även här finns det möjlighet till att pyssla och rita. 6

3.2 Miljön utomhus Daghemmet Fannys gård består till mesta delen av berg. Barn under fyra år får inte gå upp på det stora berget eftersom det är för brant och för högt. Berget upptar en stor del av gården, vilket minskar utrymmet för de minsta betydligt. Gården är omringad av ett staket för barnens säkerhet. På gården finns också en rutschbana som är menad för barn över tre år. Under rutschbanan brukar barnen leka och ha egna möten där de diskuterar och kommer fram till olika lösningar. På gården finns också ett mindre berg där alla barn får vistas. På vintern brukar barnen få åka stjärtlapp ner för det mindre berget. Att springa runt berget och köra lastbil är en mycket populär lek under sommaren. På gården finns också en sandlåda och en liten stuga. 7

4. Verksamheten Verksamheten på daghemmet Fanny baserar sig på barnens behov, intressen, initiativ och ålder. I den dagliga verksamheten ingår att räkna, att läsa, att pyssla, att använda språket, diskussion om aktuella ämnen och musik. Personalen påpekar starkt att ingen är annorlunda eller sämre på grund av hudfärg, religion eller något annat. Alla barn på daghemmet Fanny är lika bra, lika vackra, lika smarta, lika omtyckta och så vidare. Vi är alla vänner med varandra! Barnen delas in i mindre grupper, varje person i personalen har sin egen grupp som består av barn vars egenvårdare hon är. På så sätt får barnen arbetsro och egenvårdaren kan koncentrera sig på alla barn i sin egen grupp. I alla dagliga situationer ingår inlärning i någon form. I samlingen räknar barnen hur många barn som är på plats, man lär sig skriva och läsa sitt eget namn. Vi sjunger och leker med rim och ramsor för att utveckla språket. 4.1 Leken I leken lär sig barnet sociala kontakter och viktiga vardagliga färdigheter som att till exempel vänta på sin tur. I leken får barnen använda sin fantasi och gå igenom händelser från sin vardag. Det är ändå viktigt att en vuxen övervakar leken och är med i barnens lekar. På daghemmet Fanny får barnen leka fritt, men vi leker också av en vuxen ledda lekar. Då barnen leker fritt tillsammans leker de ofta roll-eller fantasilekar, medan en lek ledd av en vuxen innehåller mer inlärning av någon form, som till exempel matematik, läsning, koncentration och sociala färdigheter. Personalen håller ett öga på barnens lekar och ingriper vid behov. Personalen kan ingripa genom att fråga om man får vara med och på så sätt försöka styra leken till en positivare riktning. Personalen hjälper barnen att lösa konfliktsituationer genom att påminna dem om att utnyttja StegVis-modellen. 4.2 Språket Språket är en viktig del av varje persons identitet. På daghemmet Fanny strävar vi till att använda endast svenska. Största delen av barnen på daghemmet Fanny är tvåspråkiga, men en del av barnen har ett annat språk än finska som sitt andra språk. 8

På daghemmet Fanny gör vi ofta språkövningar(rim och ramsor, svåra ord, gåtor) vilket är speciellt viktigt eftersom många barn blandar sina språk och en del av barnen har också ett svagt ordförråd. Det är vår uppgift som personal att stöda barnens språkutveckling och ge dem ord som de behöver. Lika viktigt är det att barnets språk stöds hemifrån. För barn med en svag svenska eller talsvårigheter kan man använda bilder för att göra språket tydligare. Dessa bilder kallas piktogram. Med hjälp av bilderna får barnet ett visuellt stöd för att lära sig ord. Rim och ramsor, sånger, sagor och gåtor är alla former att utveckla språket. Högläsning av sagor och att diskutera med barnen stimulerar också barnens språkutveckling. Hur skall ett barn lära sig ett språk om det aldrig hör det?! Att tala och göra samtidigt är viktigt för att barnen skall lära sig ord, till exempel, Nu tar vi dina gröna skor och sätter dem på dina fötter. Likaså är det viktigt att komma ihåg att tilltala barnen genom att använda deras namn, till exempel, Vill du Lasse ha ett knäckebröd?. Det är ytterst viktigt att man som vuxen orkar säga samma saker om och om igen. I musikstunden övar vi oss att använda våra röster och ansiktsmuskler. Man lär sig forma ord med munnen. På daghemmet Fanny har vi i personalen kommit överens om att personalen strävar till att tala en korrekt svenska och undvika att blanda finska i sitt tal. Det är inte meningen att man skall tvingas till att använda ord eller termer som inte känns rätt för en själv. Personalen skall fungera som förebilder för barnen och ge dem korrekta ord och meningar. Personalen skall inte utforska för barnen eller låta dem utforska själva. Vi skall utforska TILLSAMMANS! Personalen skall lära barnen att ta reda på det de inte vet. 9

5. Daghemmet Fannys målsättningar och syn på barnen Barnen i Mumindalen går till skogen varje onsdag så länge vädret tillåter. Där lär de sig vett och etikett i skogen. Barnen bekantar sig med djur och växter i naturen och vad allting betyder och varför det är så viktigt att ta hand om naturen. I skogen gör barnen uppgifter, leker och äter den matsäck de har med sig. På daghemmet Fanny kommer barnen i första hand. Personalen arbetar på basen av barnens behov. Personalen planerar programmet och verksamheten enligt barnens ålder, behov, intressen och initiativ. Vi på daghemmet Fanny skall ge barnen färdigheter för framtiden. Dessa färdigheter är självförtroende, sociala kunskaper, trygghet, vett och etikett, gott och vänligt beteende, förmågan att acceptera olikheter hos andra människor och sig själva, sunt förnuft, ett gott språk och förmågan att älska sig själv! Alla barn har rätt att bli hörda och uppmärksammade! Alla barn ska få närhet, tröst och beröm! Varje barn skall kunna känna att han eller hon är viktig! 10

Avslutning Under den tid vi arbetat med grunderna för planen för småbarnsfostran, även kallad Vasu, har vi i personalen lärt oss att se på oss själva med mer kritiska ögon. Vi har insett att det är viktigt att ibland stanna upp och kolla in vad det är man gör och hur man gör det. Det är viktigt att ställa sig själv och sina kolleger svåra frågor som gör jag detta på rätt sätt? Kan jag göra det bättre? Ger jag mitt allt eller håller jag tillbaka? Vi i personalen borde också komma ihåg att ge varandra respons, både positiv och negativ. Genom hembesöken och samarbetet har vi insett att både föräldrar och barn är värdefulla källor till information och inspiration. Det är barnen som är våra kunder och föräldrarna likaså. Vi måste lyssna på det vi hör och kunna höra det som inte nödvändigtvis uttalas. Det betyder inte att vi skall kunna läsa tankar, men vi som jobbar med människor måste kunna läsa andra människors kroppsspråk och sätt för att få ut det mesta av vårt arbete och för att kunna ge våra små kunder vårt bästa. 11