Mål och syfte Källskolans rektor och personal tar bestämt avstånd från alla former av kränkande behandling. Vi arbetar aktivt för att förebygga och förhindra alla former av kränkande behandling i enlighet med gällande lagstiftning och styrdokument (se bilaga 1). Det förebyggande arbetet ska vara långsiktigt och omfatta såväl individ- som grupp- och skolnivå. Vårt främjande arbetssätt ska vara långsiktigt och ska skapa goda och demokratiska relationer och lärmiljöer som i sig innebär att förekomst av kränkningar minskar. Enligt en ny lag, 2006:67, är verksamheterna skyldiga att tillhandahålla en likabehandlingsplan. Likabehandlingsplanen revideras varje år i samverkan med elever och föräldrar. På Källskolan arbetar vi med att: Individnivå I så stor utsträckning som möjligt ge eleverna ett verkligt inflytande på sitt lärande och sin utveckling. Regelbundet kartlägga elevers trivsel och inflytande samt förekomst av kränkande behandling. Vid utvecklingssamtalen prata om barnets trivsel. Vi för daglig frånvarokontroll och genom detta uppmärksammar hög frånvaro. Observera tysta och tillbakadragna elever. Gruppnivå Förbättra metoder och arbetssätt som utvecklar elevers empati och sociala kompetens. Återkommande samtal med elever enskilt och i grupp. Vuxna i möjligaste mån styr gruppindelningar för att undvika valsituationer som kan leda till uteslutning av elever. Aldrig tillåta nedsättande kommentarer, suckar, miner eller liknande. Påminna elever om att alltid berätta för vuxna om någon utsätts för kränkningar. Skolnivå Skapa en god fysisk och psykisk arbetsmiljö för både elever och personal. Kontinuerligt fortbilda, elever och personal i förebyggande arbete. Alla ska känna sig trygga med att skolan reagerar och agerar om problem uppstår. Levandegöra/tydliggöra de trivselregler/ordningsregler som vi arbetar fram tillsammans elever/föräldrar/personal. Rastvakterna bär reflexvästar så att de tydligt syns för barnen. Vi har faddersystem mellan årskurserna. Vi stannar upp när elever tjatar, bråkar, skojknuffas. VI SKA LÄGGA OSS I! Alltid reagera på fula ord. 1
Våra mål för detta arbete är: Eleverna ska känna sig trygga på Källskolan. Elever, personal och föräldrar ska vara väl insatta i hur arbetet mot kränkande behandling bedrivs. All personal ska bedriva ett aktivt arbete för att förebygga alla former av kränkande behandling. Alla kända ärenden av kränkande behandling ska behandlas professionellt av skolans personal. Aktuellt förebyggande arbete för läsåret 09/10: Vid det dagliga samtalet med elever uppmärksammar vi allas lika värde och berör aktivt ämnen som rasism, sexuell läggning, främlingsfientlighet och funktionshinder. Likabehandlingsgruppen träffas minst en gång per månad för att arbeta med förebyggande arbete och för att gå igenom/följa upp fall av kränkande behandling. Tätare möten sker vid behov. Genom att skolan har en Likabehandlingsgrupp kan akuta ärenden hanteras. Vi fortsätter verksamheten med faddersystem och fadderklasserna träffas flera tillfällen under läsåret för trivselaktiviteter och gemensamma temaarbeten. Personal finns till hands under raster i form av rastvakter med reflexväst. Rektor ansvarar för ett fungerande rastvaktsschema så att det finns vuxna under alla rasttillfällen. En elevenkät gällande trivsel och trygghet genomförs i slutet av läsåret och resultatet följs upp i Likabehandlingsgruppen och åtgärder sätts in beroende på vad som framkommit. Redovisning av elevenkät redovisas vid brukarråd och på Källskolans hemsida. Den officiella Nobeldagen kommer att uppmärksammas och alla klasser på Källskolan är delaktiga i aktiviteter under denna dag för att skapa vi-känsla och samarbete kring ett gemensamt tema. Värdegrundsdag tema nolltolerans rasism under läsåret. Rektor ansvarar för att broschyren För trygghet och respekt i skolan, som behandlar Barn- och elevskyddslagen, delas ut till vårdnadshavare. Representanter ur Likabehandlingsgruppen samtalar/informerar alla klasser vid höstterminens start. 2
Vad är kränkande behandling? I skollagen och läroplanerna används begreppet "kränkande behandling" som ett samlingsbegrepp för olika former av kränkningar. Mobbning och rasistiska beteenden är exempel på kränkningar som särskilt nämns i skollagen ( 1 kap. 2 ). Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck och är enligt skollagen förbjudet. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen. En viktig utgångspunkt är att den som uppger att hon eller han blivit kränkt, alltid måste tas på allvar. (Skolverkets allmänna råd) Kränkningarna kan vara: fysiska ( t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar) verbala (t.ex. att bli hotad eller kallad för hora eller bög) psykosociala (t.ex. att bli utsatt för ryktesspridning, utfrysning) text- och bildburna (t.ex. klotter, brev och lappar, e-post, sms och mms) diskriminering (t.ex. utifrån kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder) Direkt diskriminering, en elev får inte missgynnas genom särbehandling på grund av någon av de fem diskrimineringsgrunder som lagen omfattar. Indirekt diskriminering, en elev får inte missgynnas genom att till synes neutrala ordningsregler med mera tillämpas så att de får i praktiken diskriminerande effekt. sexuella trakasserier (grundande på kön eller anspelar på sexualitet) rasism (uppfattning om den egna folkgruppens överlägsenhet och utifrån detta ses vissa folkgrupper som mindre värda) främlingsfientlighet (avser motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika) homofobi (avser motvilja mot och förakt för homo - eller bisexualitet) (Begreppen hämtade från Förebygga diskriminering främja likabehandling i skolan, en handledning från JämO, DO, HO, HomO och BEO) Mobbning innebär att den som är utsatt befinner sig i underläge och känner sig kränkt. Vi har valt att använda Dan Olweus definition av mobbning; En person är mobbad när han eller hon, upprepade gånger under en viss tid, blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer När det förekommer obalans i styrkeförhållandet: den som blir utsatt, har inte så lätt att försvara sig och är ofta lite hjälplös gentemot den eller dem som angriper. 3
Att upptäcka, utreda och åtgärda kränkande behandling All personal ska aktivt arbeta för att motverka alla former av kränkande behandling. Det ska råda "nolltolerans"! Den som uppmärksammar en kränkande handling ingriper omedelbart och tar därefter kontakt med respektive förskoleklasspersonal/klasslärare eller med rektor om det är en vuxen inblandad. UPPTÄCKA Via samtal med elever; enskilt eller i grupp. Fånga upp signaler från kamrater och föräldrar. Alla vuxna tar ansvar för att hålla god uppsikt inom respektive verksamhet i lärandesituation och som rastvakt. Regelbundna möten i Likabehandlingsgruppen som består av specialpedagog, representanter för arbetslagen, skolsköterska eller kurator samt rektor. Stående punkt på elevernas klassråd samt personalens arbetsplatsträff där man har möjlighet att lyfta bl.a. dessa frågor. Trivselenkät genomförs varje läsår. Observera hög frånvaro. Observation kan ske vid misstanke om att barn far illa. Beslut tas av Likabehandlingsgruppen. Föra samtal med eleverna kring text- och bildburna kränkningar. Föräldrainformation vid föräldramöten och brukarråd t.ex. resultat av enkätundersökning. UTREDA Så snart skolan får kännedom om att kränkningar har inträffat skall utredning sättas igång. Rutiner för kränkning och mobbning mellan elever 1. Klasslärare/personal som får kännedom om kränkningen genomför samtal med eleven som upplever sig kränkt och den kränkande eleven. 2. Vårdnadshavare och rektor informeras av klasslärare. 3. Klasslärare/personal dokumenterar händelsen/informationen på vår blankett Dokumentation av kränkande behandling/mobbning. 4. Ärendet och dokumentet lämnas vidare till Källskolans Likabehandlingsgrupp för bedömning. Likabehandlingsgruppen avgör om det är ett avslutat fall eller om vidare åtgärder skall vidtas, se handlingsplan. 4
HANDLINGSPLAN Nedan beskrivs hantering av kränkande behandling där elev/elever utsätter annan elev t.ex. vid mobbning: Fas 1Rektor sammankallar Likabehandlingsgruppen inom tre dagar. Representanter från Likabehandlingsgruppen utses och dessa genomför en kartläggning genom enskilda samtal med berörda elever; den/de som upplevt sig kränkta och den/de som kränkt. Personalen som samtalat med aktuella elever meddelar sedan klassläraren och vårdnadshavaren att samtal ägt rum. Samtalen dokumenteras av rektor. Fas 2 Likabehandlingsgruppen fattar sedan beslut om lämpliga åtgärder. Beroende på kränkningens karaktär kommer åtgärderna att se olika ut. Vid behov upprättas ett åtgärdsprogram. Lämpliga åtgärder beslutas av Likabehandlingsgruppen i samråd med aktuell klasslärare. Fas 3 Vid beslut från Likabehandlingsgruppen om avslutat ärende, genomförs uppföljningssamtal av klassläraren/annan personal med den/de kränkta eleverna inom två veckor. Fas 4Om kränkningen upprepas: 1. Rektor och kurator/representant från Likabehandlingsgruppen kallar den kränkande eleven och dess vårdnadshavare till ett elevvårdande samtal. Samtalen dokumenteras. 2. Rektor gör en bedömning av varje enskilt fall; hur allvarlig kränkningen är och om anmälan till andra myndigheter ska göras t.ex. polis och sociala myndigheter. ÅTGÄRDA Åtgärderna ska vara grundade på utredningen och analys av vad som skett. Riktas till såväl den elev som blivit utsatt som till de/de som utövat kränkningen. Omedelbart sätta stopp för kränkningen, där det i akuta lägen kan bli nödvändigt att sära på vissa elever, genom placering i olika grupper. Erbjuda samtalsstöd/möjlighet till bearbetning. Formulera långsiktiga lösningar. Upprätta ett åtgärdsprogram. Vid behov ta hjälp av t.ex. BUP eller psykolog för psykologutredning. Överväga åtgärder i syfte att förändra förhållanden på grupp- och verksamhetsnivå Det är aldrig tillåtet att stänga av elever i grundskolan. Styrelsen för utbildningen skall överväga och föreslå lämpliga åtgärder. I nya lagen finns också ett förbud mot repressalier. Med detta menas att om en elev har anmält någon ansvarig person för kränkande behandling eller medverkat i en utredning som gäller överträdelser av lagen, så införs ett förbud att bestraffa eleven som en följd av detta. Dokumentera och följa upp åtgärderna Vid händelser som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa skall Arbetsmiljöverket underrättas. 5
Vuxnas kränkning av elev Om personal misstänks för kränkning av en elev ska rektor ansvara för utredningen och dokumentera. 1. Rektor samlar information om händelsen 2. Rektor och någon av rektor utsedd, genomför enskilda samtal med de inblandade. 3. Berörd vårdnadshavare kontaktas. Facklig representant meddelas angående den vuxne. 4. Uppföljning inom en vecka. 5. Rektor dokumenterar steg 1-4 Elevs kränkningar av vuxna - personalen anmäler till rektor. Rektor och skyddsombud utreder. Rektor dokumenterar Kränkning mellan vuxna - personalen anmäler till rektor. Rektor och skyddsombud/facklig representant utreder och dokumenterar. Ansvarsfördelning Rektor Lena Jansson är huvudansvarig för att Källskolan förebygger och förhindrar alla former av kränkande behandling bland elever och anställda. Rektor ansvarar också för att likabehandlingsplanen förankras hos personal, elever och vårdnadshavare. Likabehandlingsgruppen har ansvar för att driva arbetet med att förebygga och hantera uppkomna fall av kränkande behandling. Likabehandlingsgruppen består under 09/10 av Lena Jansson (rektor), Carina Dickfors (specialpedagog), Per Olander (idrottslärare), Theresia Öijar (lärare 4-6), Margit Samuelsson (lärare 1-3), Camilla Hultqvist (lärare 1-3) samt representant från elevhälsan. Var och en i personalen har ansvar för att vara väl insatt i hur arbetet mot kränkande behandling bedrivs samt för att vara aktiv i arbetet med att förebygga och förhindra all form av kränkande behandling. Var och en av eleverna har ansvar för att vara med och skapa en skolmiljö där alla trivs och känner sig trygga. Varje elev har ansvar för att snarast ta kontakt med klasslärare eller annan vuxen om eleven själv, eller någon eleven känner till, blir utsatt för kränkande behandling. Vårdnadshavare har ansvar för att ta kontakt med klasslärare eller annan vuxen på skolan vid misstanke om att det egna barnet eller annan elev på skolan utsätts för kränkande behandling. Kränkande behandling som sker mellan barn på deras fritid är i första hand ett ansvar för föräldrar att åtgärda. Samverkan mellan skola och hem, för barnens bästa, är nödvändig när problem uppstår. 6
Att hålla Likabehandlingsplanen levande Aktivitet Följa upp och utvärdera årligen Trivselenkät bland elever årligen Ansvarig Rektor Likabehandlingsgruppen/Klasslärare Återkoppling av trivselenkäten till föräldrar. Personal, barn och föräldrar ska känna till vad som står i planen Plan för kompetensutveckling i förebyggande och åtgärdande arbete Brukarråd/Rektor Rektor till personal vid höstterminens start. Personal till eleverna vid höstterminens start Personal till föräldrar vid höstens första föräldramöte Rektor/Likabehandlingsgrupp 7
Bilaga 1 Lagstiftning och styrdokument Handlingsplanen gäller för elever i förskoleklass, grundskola och skolbarnomsorg samt för all personal. Handlingsplanen har sin utgångspunkt i följande styrdokument och lagtexter: Skolverkets Allmänna råd för arbetet med att främja likabehandling, 2006 " Alla barn och elever skall kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin egenart". Ny lag 2006:67 Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Lagen skall främja elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Skollagen 1 kap 2 Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar i skolan, främja jämställdhet mellan könen samt aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiskt beteende. AFS (Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling) 1993:17 6 " Arbetstagare som utsatts för kränkande särbehandling skall snabbt få hjälp eller stöd. Arbetsgivaren skall ha särskilda rutiner för detta." (med arbetstagare avses här barn/elever samt all personal) AFS 1993:17 5 " Det är viktigt att varje arbetstagare är medveten om sin egen möjlighet och sin skyldighet att medverka till ett gott klimat på arbetsplatsen." 8
Bilaga 2 Dokumentation vid kränkande behandling/mobbning. Datum: Plats: Inblandade: Beskriv händelsen : Samtal/mobbningsamtal: Kontakt förälder/facklig representant: Uppföljningssamtal: Underskrift av ansvarig personal: Datum Namn 9