F12: sid. 1 Förläsning 12 Sammanfattning Vi har studrat konomin på olika sikt, llr mr xakt, undr olika o antagandn om vad som kan ändra sig. 1. IS-LM, Mundll Flmming. Prisr är konstanta, växlkurs och ränta rörliga, produktion anpassar sig till ftrfrågan. I dn förväntningsutvidgad modlln kan ftrfrågan också bro på förväntad framtida produktion/inkomst och ränta. 2. AS-AD AD modlln, Phillipskurvan. Nu kan också prisrna ändra sig. AD kurvan kommr från IS-LM modlln. AS-kurvan byggr på att högr produktion ldr till lägr arbtslösht. Därmd ökar lönrna och h också prisrna ftrsom förtagn användr sig av tt prispåslag. På kort k sikt kan prisrna avvika från d förväntad, mn int på mdllång sikt. När produktionn är lika md dn naturliga är ralisrad prisr är lika md d förväntad. 3. På lång sikt kan också dn naturliga produktionn påvrkas gnom tillväxt av kapitalstock (ndogn) samt av bfolkning och tknologi (xogna). Vi användr Solow-modlln för att analysra dtta. Dn visar att sparandt är här av cntral btydls. På lång sikt når konomin n stady stat llr balansrad tillväxt där kapitalstockn pr ffktiv arbtskraftsnht nht är konstant. Härldning av IS kurvan Vad implicrar jämvikt på varumarknadn för rlationn mllan ränta och produktion? Eftrfrågan ökar md produktionn/inkomstn, Y. Båd C och I ökar md produktionn. Jämvikt krävr att produktion (Y) = ftrfrågan (Z). Högr ränta ldr till att ftrfrågan fallr (på invstringsvaror), därmd minskar produktionn. IS kurvan är nråtlutand. Eftrfrågan, Z Z = C( Y T) + I( Y, i) + G 45º Produktion, Y ZZ ZZ F12: sid. 2
Härldning av LM - kurvan F12: sid. 3 Vad implicrar jämvikt på pnningmarknadn för rlationn mllan ränta och produktion/inkomst? En ökning av produktionn/inkomstn, ldr till högr ftrfrågan på rala pngar vid givn ränta. Givt dn rala pnningmängdn, måst räntan öka för åtrställa jämviktn. LM kurvan innbär n ökand (positiv rlation mllan produktion/inkomst och ränta Ränta, i M P i i = YL() i M s M d inkomst = Y >Y M d inkomst = Y Ral pnningmängd, M/P Utvidgning 1 Förväntningar i IS-rlationn Invstringarna bror på räntor idag och i framtidn. Invstringar och privat konsumtion bror på produktion/inkomst idag och i framtidn. Vi kan inkorporra dtta i dn aggrgrad ftrfrågan Z CY ( TY, ' T' ) + IYY (, ', rr, ' ) + G AY (, T, ry, ', T', r') + G där Y, T, r är indikrar förväntad framtida produktion/inkomst, skatt och ränta. I jämvikt är produktion lika md ftrfrågan, dvs Y = Z = A( Y, T, r, Y', T' r' ) + G ( +,, +,, ) F12: sid. 4
Förväntningar i IS-rlationn Dn nya IS-kurvan Givt konstanta förväntningarna om framtida räntor och produktion/inkomst, så ldr n minskning i dn rala räntan idag till n ökning i invstringarna och därmd i dagns produktion. En ökning i dagns llr förväntad framtida skattr llr i förväntad framtida räntor skiftar IS-kurvan till vänstr. En ökning av förväntad framtida produktion/inkomst llr offntlig konsumtion skiftar IS-kurvan till högr Y = A( Y, T, r, Y ', T' r' ) + G Ränta innvarand priod, r ( +,, +,, ) T, T' r' Y ', IS G Produktion i innvarand priod, Y F12: sid. 5 Utvidgning 2 Utrikshandl i IS-rlationn Eftrfrågan på inhmska varor (Z)( är lika md inhmska total ftrfrågan (D=C+I+G( D=C+I+G), plus xport (X), minus import uttryckt i inhmska nhtr (IM( IM). Md andra ord, Z=D- IM+X=D+NX. Varumarknad i jämvikt j om produktion är r lika md ftrfrågan påp inhmska varor, Y=Z. F12: sid. 6 Y = C Y T + I Y r + G IM Y + X Y * ( ) (, ) ε (, ε) (, ε) Handlsbalansn försämras, allt annat lika, om Y ökar. Eftrsom importn ökar mn int xportn. En dprciring, ökning av ε ökar produktion och handlsbalans (NX). Om vi dssutom läggr till att växlkursn styrs av räntan (allt annat lika) får vi Mundll-Flmmingmodlln.
IS-LM i dn öppna konomin IS-LM i dn öppna konomin En ökning i räntan sänkr produktionn, båd dirkt via fal- land invstringar och indirkt ftrsom högr ränta ldr till n apprciring via räntparittsvillkort. IS-kurvan lutar ndåt. Givt dn rala pnningmängdn, högr inkomst ldr till högr ftrfrågan på pngar vilkt ökar räntan. LM-kurvan är därför uppåtlutand. Ränta, i LM Ränta, i E Räntparitt, givt i* och E i IS F12: sid. 7 Y Produktion, Y Växlkurs, E AS-AD AD modlln Dnna modll byggr vidar på IS-LM modlln och tillåtr att prisrna förändras. AD-kurvan byggr på IS-LM modlln. Från dnna hämtar vi n ndåtlutand (ngativ) rlation mllan produktion och prisr. Mkanismn är att högr prisr minskar ral pnningmängd M/P. Dtta drivr upp räntan, vilkt minskar ftrfrågan (invstringarna) och därmd produktionn. onn. AD-kurvan skiftar utåt om pnningmängdn ökar (xpansiv pnningpolitik) och om offntlig konsumtion ökar llr skattr minskar (xpansiv finanspolitik). AS-kurvan byggr på arbtsmarknadns funktionssätt och förtagns prissättning. Högr produktion minskar arbtslöshtn, dtta ökar r lönrna, förtagn svarar md att höja sina prisr vi får n uppåtlutand (positiv) rlation mllan produktion och prisr. Y P = P + F L z ( 1 µ ) 1, Som vi sr skiftar AS-kurvan uppåt/inåt om förväntad prisr går upp och om prispåslagt går upp. När produktionn är på sin naturliga nivå är, pr dfinition, P=P F12: sid. 8
AS-AD AD modllns dynamik AS-AD AD modllns dynamik byggr hlt på dn tröga anpassningn av prisförväntningarna. På kort, mn int på mdllång sikt, kan förväntad prisr avvika från d förväntad. I grafn är förväntad prisr i utgångslägt P 0 Jämviktn är dock vid A, så lönsättarna har undrskattat prisnivån och rallönn är lägr än vad man tänkt sig. Lönsättarna rvidrar upp sina prisförväntningar och sättr högr nominallönr. Md andra ord, AS- kurvan Procssn skiftar md uppåt. skift uppåt fortsättr så läng Y>Y n. Så läng Y>Y n (md andra ord u<u n ) så ökar prisr och lönr, produktionn sjunkr. På lång sikt åtrgår produktionn till Y n. F12: sid. 9 Prisnivå, P A P 0 Y n Y Produktion, Y Y P = P + F L z ( 1 µ ) 1, AS AD Lång sikt Solow-modlln Tidigar har vi antagit att kapitalstockn och tknologin är givn och konstant. Solow-modlln gr oss möjlight att studra också förändringar i dssa variablr. D två cntrala kurvorna är invstringsbhovt och invstringskurvan båda som n funktion av kapitalstockn pr arbtar K/N. Dn första kurvan är n rät linj, ftrsom vi antar att kapitalförslitningn är proportionll mot mängdn kapital. Dn D andra kurvan är konkav, ftrsom vi antar avtagand marginalavkastning för kapitalt. I dn utvidgad Solow-modlln inkludras i invstringsbhovt vad som bhövs för att kapitalstockn ska hålla jämna stg md bfolkningstillväxt och tknisk tillväxt, dvs vad som bhövs för att K/AN ska vara konstant. F12: sid. 10
En ökning i sparandt Vad händr om sparkvotn s ökar från s till s? Antag att konomin är i stady stat vid K/N Högr s skiftar sf(k/n) uppåt. Eftr att s ökat är invstringarna störr än kapitalförslitningn och därför växr K/N och Y/N tills dn nya jämviktspunktn K /N nåtts. En ökning i sparandt ldr till n tmporär ökning i tillväxtn och till prmannt högr BNP/capita. Invstringar dprciringar K/N K /N Kapital pr arbtar K t N δ sf N K sf t N K/N K t F12: sid. 11 Övrigt viktigt Phillips-kurvan, båd dn gamla och dn förväntningsutvidgad. Dn första är n rlation mllan arbtslösht och förändringar i prisr. Dn andra mllan arbtslösht och förändringar i inflationn. Skillnadrna är hur man antar att lönsättarna bildar sina prisförväntningar. Hur man visar storlkn på handlsbalansn i 45 gradrs diagrammt md ZZ och DD kurvorna. Bgrpp som ndogn/xogn, multiplikator, ral pnningmängd, rpa, kontraktiv/xpansiv pnning rspktiv finanspolitik, ffktiv arbtskraftsnht, PPP, konvrgns, gylln rglns sparkvot, fördlningssystm för pnsionr, balansrad tillväxt, montär nutralitt, NAIRU, naturlig produktion och naturlig arbtslösht, t, rationlla förväntningar, adaptiva förväntningar, ral växlkurs, dprciring/apprciring och öppn räntparitt är måstn att kunna. F12: sid. 12
Tips S till att ni kan bskriva vad som liggr bakom kurvorna i d olika modllrna vi användr. Kom ihåg mllan vilka variablr sambandn gällr, dvs vad som ska stå på axlarna i diagrammn. Försök lär r att använda d matmatiska uttryckn för kurvorna. Dt hjälpr r att s om d skiftar llr int när n variabl ändras. S till att ni kan använda modllrna till att göra d xprimnt bokn och jag gått ignom, och också dras motsats! Kolla att ni kännr till btydlsn av Ky trms i slutt av varj v kapitl. Läs övrig littratur. Räkna md att n bra prognos, mn int säkr, är n fråga av 10 på tntan avsr övrig littratur samt att a dnna fråga är ganska lätt om man läst ordntligt (mindr analytisk). Kolla r mail.. Jag kan skicka ut mr tips inför tntan. F12: sid. 13