KVALITETSREDOVISNING Enhet Ljungsbackenskolan Grundskola Läsår 2010-2011
FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET ENHET Ljungsbackenskolans grundskola inkl förskoleklass TIDSPERIOD Läsåret 2010-2011 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Ljungsbackenskolan är en grundskola för åldrarna 6-12 år. På enheten finns även ett integrerat fritidshem med 135 elever inskrivna. (Okt 2010) Ljungsbackenskolan finns i Götene tätorts västra del och har som upptagningsområde Götene tätort med dominans av den västra delen från den vedertagna gamla järnvägsbanken och samt Kinne-Kleva, Sil, Husaby och Skälvum. Eleverna från de yttre områdena är bussburna. Skolan är organiserad med två klasser i varje årskurs förutom för förskoleklasserna som är tre stycken. I årskurs 5 har vi slagit ihop de två klasserna till en. De har ett hemklassrum, modell större, ytterligare ett klassrum och ett grupprum till förfogande. I klassen finns 2,5 lärartjänst. På skolan är personalen indelade i fyra arbetslag. De som undervisar de lägre åldrarna F-åk 3 bildar ett arbetslag och de som är klasslärare på mellanstadiet åk 4-6 det andra arbetslaget. Det tredje arbetslaget består av praktiskestetiska lärarna och de som ansvarar för det special-pedagogiska arbetet. Fritidspersonalen bildar det fjärde arbetslaget. På skolan finns även ett lokalt elevhälsoteam bestående av rektor, skolsköterska, special-pedagog, speciallärare och den läraren som ansvarar för det som vi kallar för Fyrklövern. En verksamhet som hjälper elever som behöver extra träning eller förberedelse inför ett nytt arbetsområde. Skolsköterskeverksamheten utökades med en dag så nu är hon här på enheten tre dagar i veckan. Konferensdagarna för personalen är tisdag och torsdag för grundskolans personal. Fritidshemmets personal möts på onsdagarna till samordningsmöte. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MÅLUPPFYLLELSE Ljungsbackenskolan har under läsåret 2010-2011 haft 292 elever och 18 grundskollärartjänster samt 3 förskollärare, 1 specialpedagog, 7 tjänster på fritidshemmet som samverkar med grundskolan under skoldagarna och 3 elevassistenter som helt eller delvis arbetar i skolverksamheten. Från tekniska sektorn har vi hjälp av 2 vaktmästare, 2 kostpersonal och 3 lokalvårdare. På enheten finns inkluderat en specialpedagog och en speciallärare samt skolsköterska (60 %). Antalet lärare per 100 elever har varit 7,2 ( 21/292) Skolans ledning består av rektor, fyra arbetslagsledare samt en handläggare. Behörigheten hos personalen på grundskolan är mycket hög. Ämneskompetensen är också någorlunda fördelad i arbetslagen. Det finns brist på Ma/No-behöriga lärare i vissa arbetslag. Under året har vi varit involverade i ett matematikprojekt. Enheten har fått stimulansmedel från Skolverket för att arbeta med att höja matematikkompetensen bland lärarna. Projektledare för detta har varit vår speciallärare och runt honom har en liten arbetsgrupp funnits. Alla lärare har i studiecirkelform läst och diskuterat hur vi bör förändra vår matematikundervisning så att elevresultaten höjs. Enheten deltar också i ett EU-projekt kring Dyslexi i de yngre åldrarna tillsammans med elevhälsan i Götene. Tillgången på material/läromedel är bra även om del av vårt pedagogiska material inom kort behöver bytas ut alternativt kompletteras.
Under senhösten fick all grundskolepersonal egna personaldatorer. Detta har medfört att IKT-kunskapen har ökat på ett bra sätt även om alla inte har klarat av PIM-utbildningen till nivå 3 ännu. Vi har också införskaffat ett digitalt läromedel såsom Liber Espresso för att ytterligare bli bättre på att använda den digitala tekniken i undervisningen. Under vårterminen sjösatte vi också lärplattformen DELTA. Arbetslagen gör egna prioriteringar vid läromedelsinköp och styr inköpen självständigt. En bättre kommunikation mellan arbetslagen behöver ske för att få en röd tråd i vilket material man behöver ha för de yngre resp äldre eleverna i t ex matematik, svenska och engelska. Matematikverkstaden som öppnade under vårterminen 2010 har använts flitigt av klasserna. Många lånar in material till sitt klassrum och andra använder skolrestaurangen som undervisningslokal där verkstaden finns. Socialt är elevgrupperna i arbetslagen i det stora hela lugna och harmoniska. I de flesta grupperna finns det elever i behov av särskilt stöd. Bland de äldre eleverna är antalet något högre. När arbetslagen har funderingar hur de skall gå vidare med elever i behov av extra stöd anmäler de det till enhetens lokala elevvårdsteam. På Skolrådet, tre gånger per termin, bjuds alla föräldrar in och informeras av rektor om skolans pågående arbete och vad som planeras framåt. Här kan föräldrar komma med synpunkter och förslag. Vid varje skolråd är likabehandlingsarbetet en stående punkt på dagordningen. Under året har kompetensutveckling för all pedagogisk personal skett inom matematik och implementering av nya skollagen och Lgr 11. Dessutom har några lärt sig mer om LPP, matematik utomhus, svenska och slöjdhandledarutbildning. UNDERLAG I REDOVISNINGEN Gemensamma underlag för skolan: NP åk 3 - resultat (NP åk 5 genomfördes ej detta läsår. Åk 5-eleverna kommer att göra sina nationella prov i åk 6. Förändringen beror på nya direktiv från Skolverket) Frånvarostatistik Arbetsmiljöenkät åk 2 och 5 Föräldraenkät för de som har barn i åk 2 och 5 Elevenkäter RUTIN FÖR ARBETET MED DET SYSTEMATISKA KVALITETSARBETET Ljungsbackenskolan genomför läsårsvis ett systematiskt kvalitetsarbete enligt nedanstående modell. Arbetsmodell Att utvärdera på den egna enheten Mål/ utvecklingsområden Kvalitetskriterier Vägar till målet Utvecklingsarbetet Metod och datainsamling Åtgärder Värdering Bevisföring Aktiviteter vi gjort Resultat Utvärderingsarbetet Läsårscykeln avslutas med att arbetslagen skriver sina kvalitetsredovisningar. Därefter skrivs enhetens kvalitetsredovisning.
ÅTGÄRDER UTIFRÅN FÖREGÅENDE ÅRS KVALITETSREDOVISNING Matematikundervisningen. - Starta upp en matematikverkstad och en pedagogisk matematikcirkel för alla pedagoger Utvärdering: Matematikverkstaden har utrustas med mycket material och har använts flitigt av klasserna och upplevs som positivt av eleverna. Matematikcirklarna har genomförts och många intressanta didaktiska diskussioner har ägt rum som har höjt matematikundervisningens kvalité Åtgärdsprogram. - Se över blanketten och sättet att arbeta fram en åtgärdsplan Utvärdering: På Aek har vi gått igenom hur man kan skriva åtgärdsprogram och att det är klasslärarens ansvar att ett åtgärdsprogram upprättas vid behov. Eleverna ev åtgärdsprogram har blivit mer aktuella och alla i arbetslaget har blivit delaktiga kring arbetet. IUP/portfolion. - Utveckla en gemensam modell för detta arbete Utvärdering: IUP-arbetet fungerar bra men arbetet med elevernas portfolio ser väldigt olika ut i klasserna. Här behöver vi se över hur vi arbetar med portfolion och vad som skall gälla. LPP-arbetet - Varje arbetslag arbetar fram olika lokala pedagogiska planeringar (LPP) Utvärdering: Några arbetslag kom igång att skriva lokala pedagogiska planeringar men inte alla. Mer tid för detta måste avsättas. Ny årscykel för utvecklingssamtalen Varje termin startar med utvecklingssamtal Utvärdering: Det har känts bra att starta terminerna med att ha IUP-samtal och sätta mål för eleverna tillsammans med deras vårdandshavare. Det har blivit mer tydligt vad man skall arbeta med och man har terminen på sig att arbeta med dessa mål.
VIKTIG KVALITATIV/KVANTITATIV INFORMATION Resultat av NP (Nationella Prov) åk 3 2009 2010 2011 Svenska 90,2% 100% 92,5% Svenska 2 100% Matematik 88% 100% 95% Kommunsnitt 86 85 Upskattat resultat åk 5 läsåret 2010-2011 Skolår 5 Nått målen Ämnen Antal elever Bild 100% Engelska 85% Hem o konsk. 100% Idrott o hälsa 97,5% Matematik 77,5% Musik 100% Biologi 77,5% Fysik 77,5% Kemi 77,5% Teknik 77,5% Geografi 77,5% Historia 77,5% Religionskunskap 77,5% Samhällskunskap 77,5% Slöjd 100% Svenska 77,5% Svenska 2 Frånvarostatistik På enheten har det inte varit någon större frånvaro. Vi ser dock ett ökande av begärd ledighet på skoltid t ex jan-mars för fjällvistelse och resor utomlands. Ett par elever har haft hög frånvaro från skolan. Träffar med respektive förälder och elev har genomförts för att få eleven till skolan. Arbetsmiljöenkät åk 2 och 5 Följande resultat utifrån arbetsmiljöenkäten i åk 2 och 5 kan utläsas: - Flickorna trivs bättre i skolan än pojkarna - Pojkarna trivs bättre med sina klasskamrater än vad flickorna gör. - Flickorna trivs bättre med lärarna än vad pojkarna gör. - De flesta lärarna pratar om målen med sina elever. - De flesta eleverna, dock fler bland de yngre eleverna, planerar tillsammans med lärarna hur de skall arbeta för att nå målen i de olika ämnena. - De yngre eleverna upplever att de får vara med att bestämma på vilket sätt de skall redovisa sina kunskaper.
- Flickorna i åk 5 tycker att utvecklingssamtalen fungerar bättre än vad pojkarna tycker. - Mindre än 50% av pojkarna i åk 5 är inte helt nöjda med vad de lär sig i skolan. - Flickorna i åk 5 tycker inte att det helt stämmer att de får den hjälp som de förväntar sig. - Ju äldre man blir desto mindre tycker man om skolmaten. - Eleverna är inte nöjda med innemiljön på skolan. - Eleverna tycker att skolan arbetar för att det inte skall förekomma mobbning och kränkningar. - Vi kan konstatera att en helt mobbnings- och kränkningsfri skola har vi inte. Det finns elever som upplever att de blir kränkta både av andra klasskamrater såsom av vuxna. Föräldraenkät i åk 2 och 5 Följande resultat utifrån vad föräldrarna i åk 2 och 5 tycker kan utläsas: - De föräldrar som har barn i åk 2 är nöjdare med vad skolan gör för deras barn än vad föräldrarna i åk 5 är. - Det finns mycket kritik i hur föräldrarna i åk 5 upplever deras barns skolsituation. Arbetsmiljöfrågor på enheten Olycksstatistik - På enheten redovisar vi alla tillbud och olyckor både bland personal som elever. Det man kan konstatera är att vår inne- och utemiljö är i stort utformad så att tillbud och olyckor undviks i stor utsträckning. Olycksstatistiken för läsåret visar detta. Arbetsmiljöronder - Varje hösttermin företas en arbetsmiljörond på enheten. Innan den har både personal och elever i enkätform fått uttala sig vad brister finns på enheten. - På varje samverkansmöte tas arbetsmiljöfrågor upp kontinuerligt. Skadegörelsestatistik - På skoltid är skadegörelsen minimal. Eleverna är rädda om sin arbetsmiljö och personalen har god ordning och reda och håller efter i lokalerna. - Skadegörelse på ej skoltid har gått i vågor. Ett tillbud hade vi en marshelg med sönderslagna fönsterrutor i vår musiksal. En anlagd brand på vår skolgård där man eldade upp ett traktordäck i vår hinderbana skedde senare på vårkanten. Inbrott har också skett i ett klassrum då man stal en dator. - Enhetens egna mätningar redovisas: - I alla klasser genomfördes under vårterminens sista del en enkät kring elevernas trivsel på skolan och i klassen. Resultatet av den är att de flesta trivs i sin klass och på skolan. Det finns dock några elever som känner sig kränkta och utanför klassens gemenskap. Detta måste tas på allvar och värdegrundsarbetet på enheten måste bli tydligare och förstås av alla.
Uppföljning av UTVECKLINGSPLANEN Ett mål/sida MÅL MÅLKRITERIER RESULTAT/ UTVÄRDERING Ange vilket mål som avses Ange vilket tillstånd som ska Ange vilket resultat visa sig för att arbetslaget/enheten har sett arbetslaget/enheten ska veta som tyder på måluppfyllelse att målet är nått. Det kan vara flera målkriterier till ett mål. En förbättrad kommunikation mellan skola och hem som gynnar elevernas lärande Alla (elever, föräldrar och personal) är nöjda och känner sig informerade. Att vi utnyttjar moderna hjälpmedel i kommunikationen skola, elev och föräldrar. Mailadresser till föräldrar har samlats in av några klasser. Klassernas veckomeddelande läggs på enhetens hemsida. Skolans hemsida upp-dateras varje vecka med aktuell info vad som händer på skolan under den aktuella veckan. Enkät har skickats ut bland de äldre elevernas föräldrar för att mäta hur ofta de tittar på vår hem-sida. LPP skickas hem, förälder, elever läser och skriver på (åk4-6) VÄRDERING ANALYS PLANERADE ÅTGÄRDER Beskriv orsaken till måluppfyllelse i form av framgångsfaktorer/ brister. Markera måluppfyllelsen genom att dels skriva in siffran för måluppfyllelse och dels genom att fylla rutan med färg enligt graderingen nedan. 3 Informativa veckobrev. Lättillgängliga i pappersform och på nätet. Vid enkät undersökning är föräldrarna nöjda med informationen de får i veckobreven men endast ett fåtal läste det på nätet. Vi ser att arbetet med LPP kan gynna både kommunikationen med vårdnadshavarna och elevernas lärande genom att målet tydliggörs för eleven. Beskriv vilka åtgärder som planeras för att antingen bibehålla mycket hög måluppfyllelse eller för att öka måluppfyllelsen. Vårdnadshavare får skriva i mail-adressen på elevdatabladet. Info i klass och lathund till föräldrar hur man hittar info på nätet Fortsatt information med veckomeddelande i både papperformat och digitalt. Få förädrarna och eleverna att använda DELTA under nästa läsår. Fler bärbara elevdatorer behövs i skolan. 4 = mycket hög måluppfyllelse GRÖN, 3 = medel/hög måluppfyllelse GUL, 2 = medel/låg måluppfyllelse ORANGE, 1 = mycket låg måluppfyllelse RÖD
Uppföljning av UTVECKLINGSPLANEN Ett mål/sida MÅL MÅLKRITERIER RESULTAT/ UTVÄRDERING Ange vilket mål som avses Ange vilket tillstånd som ska Ange vilket resultat visa sig för att arbetslaget/enheten har sett arbetslaget/enheten ska veta som tyder på måluppfyllelse att målet är nått. Det kan vara flera målkriterier till ett mål. En mångfald av kreativa arbetssätt som utvecklar barn och ungdomars entreprenörskap. En lärmiljö som leder till att eleverna är företagsamma och aktiva i sitt lärande. Barn och ungdomar visar detta i både inre och yttre entreprenörskap. Fler internationella kontakter och utbyten t ex via EU Föräldrar har bidragit med kunskap om olika yrken i ett antal klasser och varit delaktiga i undervisningen. Klasser har gjort studiebesök på t ex ICA, bondgården och återvinningscentralen. Några klasser har haft pillarveckor. Det övergripande temat vid elevens val har varit de kreativa arbetssätten, egna uppfinningar, berättande och redovisat fantasiresor. Man har också genomfört olika pedagogiska aktiviteter som inneburit undervisning utanför klassrummet t ex temadagar, slöjdundervisning i utomhusmiljö. I slutet av vårterminen blev vi med i ett EU-projekt som skall handla om dyslexi. VÄRDERING ANALYS PLANERADE ÅTGÄRDER Beskriv orsaken till måluppfyllelse i form av framgångsfaktorer/ brister. Markera måluppfyllelsen genom att dels skriva in siffran för måluppfyllelse och dels genom att fylla rutan med färg enligt graderingen nedan. Elever kan spinna vidare på tidigare kunskaper och komma med kreativa idéer och förslag. När elever tillåts använda sin kreativitet kan de till en början tycka att det är svårt för det finns inget rätt eller fel. Efter ett tags träning ser vi att fantasin ökar och även engagemanget hos eleverna. Skolans närmiljö har kunnat utnyttjats med gott resultat. Beskriv vilka åtgärder som planeras för att antingen bibehålla mycket hög måluppfyllelse eller för att öka måluppfyllelsen. Fortsätta att utveckla att föräldrar kommer och berättar om sina yrken och/eller de företag de arbetar på. Fortsätta med olika aktiviteter som divergerar från den traditionella undervisning i klassrumsmiljö. Hela tiden arbeta med tanken ständig förbättring för att möjligöra bra pedagogiskt arbete. En förbättring är att man efter genomförd aktivitet låter elever samt personal utvärderar aktiviteten. 4 = mycket hög måluppfyllelse GRÖN, 3 = medel/hög måluppfyllelse GUL, 2 = medel/låg måluppfyllelse ORANGE, 1 = mycket låg måluppfyllelse RÖD 3
Uppföljning av UTVECKLINGSPLANEN Ett mål/sida MÅL MÅLKRITERIER RESULTAT/ UTVÄRDERING Ange vilket mål som avses Ange vilket tillstånd som ska Ange vilket resultat visa sig för att arbetslaget/enheten har sett arbetslaget/enheten ska veta som tyder på måluppfyllelse att målet är nått. Det kan vara flera målkriterier till ett mål. År 2011ser vi ett trendbrott, högre resultat på nationella proven i åk 3,5 och 9 samt högre meritvärde åk 9 jämfört med 2009. (Inga nationella prov i åk 5 2011) 100% godkända i de nationella proven åk 3 92,5% av eleverna i åk 3 klarade nationella provet i svenska. 95% av eleverna i åk 3 klarade nationella provet i matematik VÄRDERING ANALYS PLANERADE ÅTGÄRDER Beskriv orsaken till måluppfyllelse i form av framgångsfaktorer/ brister. Markera måluppfyllelsen genom att dels skriva in siffran för måluppfyllelse och dels genom att fylla rutan med färg enligt graderingen nedan. Resultatet totalt sett är sämre än föregående år. Trots stora ansträngningar klarade inte vi i skolan att stötta alla elever till godkänd nivå. Vi behöver bli ännu bättre på att anpassa vår undervisning till varje elev så att de når målen. Beskriv vilka åtgärder som planeras för att antingen bibehålla mycket hög måluppfyllelse eller för att öka måluppfyllelsen. Ännu bättre uppföljningar och anpassningar av undervisningen. Bättre resultatuppföljningar och använda diagnosmaterial såsom Nya språket lyfter och Diamant ännu mer. 2 4 = mycket hög måluppfyllelse GRÖN, 3 = medel/hög måluppfyllelse GUL, 2 = medel/låg måluppfyllelse ORANGE, 1 = mycket låg måluppfyllelse RÖD
Uppföljning av UTVECKLINGSPLANEN Ett mål/sida MÅL MÅLKRITERIER RESULTAT/ UTVÄRDERING Ange vilket mål som avses Ange vilket tillstånd som ska Ange vilket resultat visa sig för att arbetslaget/enheten har sett arbetslaget/enheten ska veta som tyder på måluppfyllelse att målet är nått. Det kan vara flera målkriterier till ett mål. Ett inkluderande förhållningssätt som är konkretiserat Lärare varierar metoder för lärande så att barn och ungdomar kan mötas utifrån sina förutsättningar Verksamheten i Fyrklövern har gjorts mer flexibel och i lärarnas planering har mer hänsyn tagits till anpassning av gruppers och individens behov. Man har tydliggjort och utökat samarbetet mellan spec, Fyrklöver och assistenter. VÄRDERING ANALYS PLANERADE ÅTGÄRDER Beskriv orsaken till måluppfyllelse i form av framgångsfaktorer/ brister. Markera måluppfyllelsen genom att dels skriva in siffran för måluppfyllelse och dels genom att fylla rutan med färg enligt graderingen nedan. 3 Genom LPP arbetet har man tagit mer hänsyn till gruppens och individens behov. Bra samarbete mellan spec, klasslärare och Fyrklövern för att anpassa vad den enskilda eleven och gruppens behöver för stöd har inletts. Beskriv vilka åtgärder som planeras för att antingen bibehålla mycket hög måluppfyllelse eller för att öka måluppfyllelsen. Fortsätta våra diskussioner hur man kan anpassa vår undervisning till våra grupper och elever. Arbeta vidare med förståelsen av elever med olika behov. Utnyttja kraften i arbetslagen. 4 = mycket hög måluppfyllelse GRÖN, 3 = medel/hög måluppfyllelse GUL, 2 = medel/låg måluppfyllelse ORANGE, 1 = mycket låg måluppfyllelse RÖD
Uppföljning av UTVECKLINGSPLANEN Ett mål/sida MÅL MÅLKRITERIER RESULTAT/ UTVÄRDERING Ange vilket mål som avses Ange vilket tillstånd som ska Ange vilket resultat visa sig för att arbetslaget/enheten har sett arbetslaget/enheten ska veta som tyder på måluppfyllelse att målet är nått. Det kan vara flera målkriterier till ett mål. Det finns gemensamma system för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling från förskoleklass t o m åk 9 Fungerande IUPprocess/LPP där matriser utgör en del av underlaget Alla elever har en IUP och som upprättas och följs upp på utvecklingssamtalen. LPP-arbetet har påbörjats inom flera områden/teman. Under våren har lärarpersonalen träffats i olika nätverk för att diskutera kunskapskraven i den nya läroplanen, Lgr 11. VÄRDERING ANALYS PLANERADE ÅTGÄRDER Beskriv orsaken till måluppfyllelse i form av framgångsfaktorer/ brister. Markera måluppfyllelsen genom att dels skriva in siffran för måluppfyllelse och dels genom att fylla rutan med färg enligt graderingen nedan. 3 IUP fungerar bra och att förlägga samtalen till början på varje termin upplevs både från personal som elev och förälder som positivt. LPP-arbetet har varit i sin linda. Personalen ser nyttan med LPP både för elev som vårdnadshavare men att det tar tid. Beskriv vilka åtgärder som planeras för att antingen bibehålla mycket hög måluppfyllelse eller för att öka måluppfyllelsen. Fortsätta implementeringen av den nya läroplanen och utveckla ett gemensamt professionellt språk. Utveckla fler LPP i olika ämnen/områden. Lära oss mer om bedömning. 4 = mycket hög måluppfyllelse GRÖN, 3 = medel/hög måluppfyllelse GUL, 2 = medel/låg måluppfyllelse ORANGE, 1 = mycket låg måluppfyllelse RÖD
Uppföljning av Likabehandlingsplanen Ett mål/sida MÅL MÅLKRITERIER RESULTAT/ UTVÄRDERING Ange vilket mål som avses Ange vilket tillstånd som ska Ange vilket resultat visa sig för att arbetslaget/enheten har sett arbetslaget/enheten ska veta som tyder på måluppfyllelse att målet är nått. Det kan vara flera målkriterier till ett mål. Arbeta aktivt med att motverka alla former av mobbning och trakasserier Alla elever skall känna att vi arbetar för deras bästa i en trygg, lärande och utvecklande miljö Andel elever i åk 2, 5 resp. 8 som känner sig mobbade eller trakasserade av andra minst en gång i veckan har minskat från 9 % till 0 % VÄRDERING ANALYS PLANERADE ÅTGÄRDER Beskriv orsaken till måluppfyllelse i form av framgångsfaktorer/ brister. Markera måluppfyllelsen genom att dels skriva in siffran för måluppfyllelse och dels genom att fylla rutan med färg enligt graderingen nedan. 3 De allra flesta elever känner sig trygga på enheten men vi har ett fåtal kvar som upplever skolan och dess miljö som otrygg så vi har inte nått målet. Detta resultat har vi fått fram i en enkätundersökning till samtliga elever på enheten. Friendsgruppen har träffats varannan vecka och stämt av läget i klasserna ihop med kamratstödjarna. På varje skolråd har likabehandlingsarbetet varit en stående punkt på dagordningen. Beskriv vilka åtgärder som planeras för att antingen bibehålla mycket hög måluppfyllelse eller för att öka måluppfyllelsen. Arbeta vidare med likabehandlingsplanen. Följa upp alla elever i samtal. Tydliga skol- och klassrumsregler. Fortsätta att arbeta i faddergrupper. 4 = mycket hög måluppfyllelse GRÖN, 3 = medel/hög måluppfyllelse GUL, 2 = medel/låg måluppfyllelse ORANGE, 1 = mycket låg måluppfyllelse RÖD
ANALYS AV LÄSÅRETS KVALITETSARBETE Analys av årets kvalitetsarbete utifrån utvecklingsplan: En förbättrad kommunikation mellan skola och hem som gynnar elevernas lärande Utvecklingssamtalen upplevs av föräldrar och elev som positiva och framåtsyftande. Veckomeddelande från varje klass finns på skolans hemsida som uppdateras som regel varje vecka men som även skickas hem som papperskopia. I vår enkätundersökning vill de flesta föräldrarna ha en papperskopia hemskickade till sig via eleven. Vi behöver bli bättre på att utnyttja de digitala verktyg som finns för kommunikation mellan skolan och hemmet. Det vi också bör utveckla är en samsyn kring läxor och dess omfattning. Vi behöver också få ut vilka kunskapskrav som gäller i resp ämne till föräldrar och elever så att alla är medvetna om målen. En mångfald av kreativa arbetssätt som utvecklar barn och ungdomars entreprenörskap. Många av våra klasser arbetar med detta mål men det behöver struktureras upp ytterligare i alla klasser. Ibland är vi som pedagoger inte ens medvetna att vi i vår undervisning arbetar med detta mål. Vi behöver ha diskussioner i våra arbetslag vad vi menar och hur vi tolkar entreprenörskap. Det finns en vilja hos pedagogerna att ibland komma ifrån den ordinarie och traditionella undervisningen till ett mer elev- och situationsanpassat lärande med fokus på läroplansmålen där även andra aktörer i samhället kan bidra med kunskaper och idéer. År 2011 ser vi ett trendbrott, högre resultat på nationella proven i åk 3, 5 och 9 samt högre meritvärde åk 9 jämfört med 2009. (inga nationella prov i åk 5 2011) Jämför vi resultatet i år med förra året har vi tappat resultatmässigt. Vi har ännu inte fått in rutin på hur vi skall följa upp varje elev kunskapsmässigt med hjälp av de olika diagnosmaterial som finns tillgängligt på skolan, t ex Diamant och Nya Språket Lyfter. Det behövs kompetensutvecklingsinsatser hur man kan använda diagnosmaterialen och vilka diagnoser man bör använda men också hur man lägger upp arbetet efter att man har konstaterat att insatser behövs för en enskild elev. Vi behöver också lära oss vilka kunskapskrav som nu ställs i den nya läroplanen och jämföra det med hur vi brukar undervisa och vilket material/läromedel vi har. Stämmer det överens med vad läroplanen föreskriver? Ett inkluderande förhållningssätt som är konkretiserat Det finns en stor vilja att arbeta med inkludering på skolan men ibland känner man sig att man inte räcker till så att alla elever får vad de har rätt till. Samarbetet mellan klasslärare, assistenter, speciallärare/ och Fyrklövern har utökats och blivit mer flexibelt. Kompetensutveckling i form av diskussioner på enheten, kurser och föreläsningar behövs för att utveckla detta förhållningssätt ytterligare. Viktigt att bygga vidare på att relationerna mellan elev och lärare utvecklas ytterligare. Det finns gemensamma system för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling från förskoleklass t o m åk 9 Vi använder oss av en mängd olika system för att följa upp hur elevernas kunskapsutveckling går. Det är genom IUP med skriftliga omdömen, utvecklingssamtal med elev och förälder, portfolion, diagnoser och tester och klasskonferenser där jag som rektor tillsammans med ansvariga undervisande lärare går igenom elev för elev hur det går. Alla dessa uppföljningar ligger till grund för den fortsatta planeringen av elevens studier. Det som ställer till det för oss är den osäkerheten som finns bland oss pedagoger vilka diagnoser och tester som är de bästa, hur IUP och skriftliga omdömena ska se ut för att göra det enkelt för elever och föräldrar att förstå samtidigt som det inte skall ta för lång tid att sammanställa för oss pedagogern Kring dessa frågor behöver vi arbeta vidare med på enheten och i kommunen. Arbeta aktivt med att motverka alla former av mobbning och trakasserier Under lång tid har skolan arbetat med kamratstödjare och med en antimobbningsgrupp. Det har förekommit problem med uttagningen till kamratstödjargruppen och de har ibland hamnat i konstiga situationer på raster m m. Dessutom kunde vi läsa i Skolverkets utvärdering av olika arbetsmodeller för att komma åt mobbning och trakasserier så kunde de konstatera kamratstödjarfunktion inte var bra utifrån samma erfarenheter som vi har fått under åren. Till nästa läsår skall vi ta ut olika elever till samtal hur de ser på skol- klass- och individnivå. Fungerar det på skolan, i klassen? Var förekommer det faror o s v?
Under läsåret har kamratstödjarna och antimobbningsgruppen lämnat rapporter hur nuläget är och gett förslag på hur vi som pedagoger skall tänka på när vi t ex har hand om rasttillsynen. Alla elever har under året fått svara på en enkät om trivsel och trygghet i skolan och i klassen. Den visar att de allra flesta eleverna trivs, känner trygghet och upplever att vi som vuxna bryr oss när det uppstår problem. Det finns dock elever som är otrygga i skolan och som upplever att vi vuxna inte lyssnar eller inte bryr oss. Arbetet att få alla att uppleva trygghet och trivsel handlar om att skapa goda relationer mellan oss vuxna och eleverna. Det är det fortsatta arbetet måste handla om - Skapa ännu bättre relationer. Nya mål att arbeta med läsåret 2011-2012 Arbeta med kunskapsmålen utifrån nya läroplanen Utveckla det entprinella arbetssättet ytterligare Alla elever skall nå målen Utveckla de digitala verktygen i kontakten mellan skola och hem, t ex DELTA Utveckla relationerna mellan personal och elever ytterligare BengtÅke Gindemo Rektor