RESAN -med två klasser på Väskolan reseledare: Anders Hall Erik Holm Anders Jönsson Christine Larsson Elisabeth Lundén Birgitta Voelkerling
Innehållsförteckning I Sidan Bakgrund Vår projektplan 4 Organisation 4 Förarbete 5 II Genomförande 7 III Elevvärdering 8 IV Våra kommentarer 9 Datoranvändning 9 Internetanvändning 10 Loggboken 10 V Slutord 10 2
Inledning: Tidigt i höstas meddelade vår rektor att nu var det möjligt att ansöka om att komma med på ITiS-fortbildning. Vi, i vårt arbetslag, var inte sena med att sätta oss och tänka igenom, vad vi skulle vilja arbeta med och formulerade ned tankar kring vårt projekt Resan. Det visade sig att vi blev antagna till utbildningen och efter första träffen med vår handledare fick vi i uppgift att lämna in en mera detaljerad projektbeskrivning. För oss i arbetslaget, som representerar olika ämnen och är klassföreståndare i olika årskurser, var målet att hitta ett ämnesövergripande tema. Dessutom skulle så många som möjligt av oss undervisa i de årskurser temat skulle bedrivas i. Vi bestämde oss för åk 6 och 7 beroende på fördelen med att inte behöva vara stressade av betygssättning vid terminsslutet på hösten samt att deras scheman passade bäst in. Nu satte arbetet igång med knapptryckarkurs för hela arbetslaget samt täta planeringsträffar för att dra upp riktlinjer för det fortsatta arbetet. 3
PROJEKTPLANEN Syftet med vårt projekt var: Samarbete över ämnesgränser och mellan elever. Källkritik Internationalisering Öva kommunikativ förmåga med datorn som hjälpmedel. Kunna utnyttja datorns möjligheter för presentationer och redovisningar. Att föra loggbok regelbundet under processens gång för att delge andra tankar och framsteg. Organisation. Arbetslag B på Väskolan består av sju personer. Vår undervisning är koncentrerad till skolans B-klasser. Ganska snart i höstas kom vi fram till att vi ville arbeta med en klass i åk 7 (27 elever). Vi tyckte att den klassen kunde vara lämplig att utsätta för våra ITiSambitioner. Christine och Anders är klf i den klassen. Dessutom har de båda mycket undervisning i klassen. Anders har svenska och engelska och Christine har idrott och matematik. I arbetslaget har dessutom Erik undervisat klassen i NO. Birgitta är specialpedagog och hjälper de elever som har problem med Ma, Sv och Eng. Alla i arbetslaget kände eleverna i klassen, vilket underlättade senare vid planering av projektet tillsammans med eleverna. Det gick snabbt att komma igång. Diskussionerna och utformningen påbörjades och vi insåg snart att det skulle vara spännande att även låta en klass i åk 6 (32 elever) göra Resan. Elisabeth är klf för denna klass och har liksom de flesta av oss andra mycket undervisning förlagd till klassen. Anders Jönsson har dessutom Sv och SO där. Sagt och gjort - två klasser - tolv resor. På vår skola har vi en sal med tolv stycken datorer. Varje klassrum är dessutom försett med två datorer. Biblioteket på vår skola är välförsett och funktionellt och även det utrustat med datorer och absolut inte att förglömma - böcker. 4
Vi lärare hade planerat att vi skulle kunna vara fler än en pedagog närvarande vid varje arbetspass. Vi insåg att detta var ett mål, som vi måste försöka att nå, då det är nästan omöjligt att räcka till som ensam lärare. Förarbete Vi i, arbetslag B, hade ganska snabbt en klar bild av vad vi ville jobba med i ITiS. Vi hade nämligen året innan haft ett stort tema i en klass i åk 8. Detta tema kallades för Båten och var något som vi ville förbättra och utveckla och där kom ITiS med i bilden. Vi såg en möjlighet att vidareutveckla projektet med hjälp av ITiS. Båten kom då att bli en Resa, som eleverna skulle göra jorden runt. Vi såg det som värdefullt att hela arbetslaget skulle vara med och att så många ämnen som möjligt skulle täckas upp. På så sätt skulle vi kunna arbeta ämnesövergripande under en tid och vår förhoppning var att eleverna skulle se samband mellan ämnena. Datorn skulle användas som redskap för arbetet och elevernas behov av utbildning skulle komma in under resans gång. Erfarenheten från tidigare projekt hade visat att det är viktigt att ha med eleverna med i planeringen från början. Detta ökar elevernas delaktighet och motivation för arbetet i fortsättningen. I denna planering låg gruppindelning, ämnen att arbeta med, fritt eller styrt arbete, datainventering och intresse för projektet/ temaarbetet. Några elever i varje klass skulle vara med i det förberedande arbetet med lärarlaget vid ett par tillfällen. De skulle sedan ha som uppgift att tillsammans med sin/sina klassföreståndare försöka presentera det tänkta arbetet och göra gruppindelningar i klasserna. Därefter skulle alla i en storgrupp träffas för brainstorming där alla elever tillsammans med oss skulle diskutera tänkbara områden att jobba med. Vid detta tillfälle skulle eleverna diskutera följande frågor: Vad kan man använda datorn till? Hur ska vi resa? Vad ska vi göra ta reda på innan och när vi kommer fram till resmålet? Varje klass delades upp i sex grupper med fem till sex elever i varje grupp. Grupperna skulle sedan efter elevernas önskan sättas samman av klasslärarna. Varje grupp tilldelades en egen resroute ( Bil 1) där de skulle besöka sex förutbestämda orter, en i varje världsdel. Detta innebar att samma resroute fanns parallellt i klasserna för att eleverna skulle kunna jämföra sitt arbete med en liknande grupp i den andra klassen. Detta möjliggjorde att vi kunde jämföra resultatet i grupperna. Alla resor utgick ifrån Vä och varje grupp skulle planera hur 5
de skulle resa till sina resmål. I denna planering ingick alla praktiska detaljer, som har med resor att göra, t ex pass, visum, valuta, hotell, tidtabeller, färdsätt mm. Inför varje resmål fick eleverna olika sorters uppgifter, där vi tagit hänsyn till deras önskemål från brainstormingen. Dessa skulle lösas vid framkomsten till resmålet och redovisas i olika former, muntliga, skriftliga eller med hjälp av datorn. Vid denna diskussion kom det fram en hel lista med uppgifter som representerade alla skolämnena.( Bil 2 ) Av detta gjorde vi en struktur som eleverna kunde ha som mall och som inspiration när de började sitt grupparbete. 6
Projektets genomförande Alla gruppers första resmål var till en stad i Europa. För att få mer sammanhängande tid till uppgiften arbetade eleverna med projektet på så många schematider som möjligt. Grupperna hade, efter egen önskan, möjlighet att helt fritt göra sin reseberättelse. Varje grupp samlades och fördelade arbetsuppgifter till gruppmedlemmarna vid första arbetspasset. Efter detta blev det en väldig rusning till datorerna för att surfa på internet samt besök i biblioteket för att leta fakta. En gruppledare utsågs till att efter dagens arbete skriva i loggboken, som fanns på skolans hemsida, om vad de hade gjort för dagen. Efter hand som arbetet drog ut på tiden, ansåg vi att ett slutdatum för första resmålet måste sättas. Eleverna fick i uppgift att redovisa muntligt för varandra sina resmål. Till sin hjälp vid redovisningen fick de fritt använda lämpligt redovisningsmateriel. Inför nästa resmål, som var till en plats i Afrika utom ett som var i Mellan Östern, kände vi ett behov av att mer strukturerat ge eleverna tips på lämpliga sökvägar på datorn, samt kritisk granskning av information från nätet. Dessutom fick eleverna betydligt mer styrda uppgifter till detta resmål. Uppgiften blev här att göra en resefolder där bl.a följande skulle finnas med: karta, landets historia, kända platser, klimatet, naturen, samhället och industri. Även på detta resmål sattes ett slutdatum för delredovisningen. På det tredje resmålet hamnade alla grupper i Amerika. Detta fick bli gruppernas sista resmål denna termin p.g.a att en ny schemaperiod skulle påbörjas. Denna gång skulle redovisningen ske via datorn, som ett Word-dokument eller en hemsida, för att eventuellt länkas ut på nätet. I varje klass utsågs ett par elever, till att fungera som konsulter åt sina klasskamrater och dessa fick separat utbildning i att skapa en hemsida via Netscape Composer. Arbetsuppgifterna var även nu ganska styrda: berätta om En trettonårings dag, fakta samt sevärdheter på det aktuella resmålet. Under arbetets framskridande blev eleverna duktigare på att först samlas och gå igenom vad varje 7
gruppmedlem skulle göra. Vi, som handledare, betonade detta för att alla på ett mera effektivt sätt skulle känna sitt ansvar och ta aktiv del i arbetets genomförande. Elevutvärdering Eleverna fick enskilt utvärdera arbetet (Bil 3) med Resan när det tredje resmålet var klart och följande synpunkter kunde vi utläsa: De flesta elever tyckte att Resan har varit rolig. Vid arbetets start hade vissa grupper svårt att komma igång. Flera grupper i åk 6 hade problem att fördela arbetet medan åk 7 klarade detta bättre. Grupperna tyckte att arbetet gick bättre efterhand och man lärde sig att planera. Gruppsammansättningen var de nöjda med. Problemen har ibland varit att finna bra fakta om vissa resmål. Eleverna känner att de har fått hjälp via loggboken, länktips, översättningshjälp och direkt via läraren. Eleverna önskar flera datorer och bättre support till dessa. Förutom internet har biblioteket varit en bra kunskapskälla. Eleverna tyckte att datorredovisningen var bäst. De har lärt sig att planera, arbeta med andra, leta på internet och vara källkritiska. Önskemål för framtiden är att ha mindre grupper och utökad tid till att arbeta mer sammanhängande med projektet. 8
Våra kommentarer Arbetet borde vara utlagt under en kortare period och mer intensivt istället. Ett stort behov av att det finns fler vuxna att tillgå under arbetets gång, speciellt under starten av projektet samt i början av varje arbetspass, har vi tydligt märkt av. För vårt arbetslag har ITiS projektet hittills inneburit att vi tillsammans har funnit många möjligheter att tillsammans diskutera pedagogiska och metodiska frågor. Vi har funnit arbetet stimulerande och utvecklande för oss som individer och arbetslag. Arbetet har höjt vår IKT - kompetens och fått oss att se möjligheter för framtida arbetsområden. Vi har också sett att denna typ av arbetssätt måste få konsekvenser på skolans organisation och vår planering. För eleverna fick också arbetet flera positiva effekter. Samarbete i grupperna, gemensamma planeringar och redovisningar har stärkt både individen och klasserna. Vi har märkt att elevernas självförtroende, initiativförmåga och problemlösningsförmåga har ökat. Med tiden har vi fått allt bättre problemlösare och arbetet har flutit bättre i klasserna. Ett uppehåll efter tredje resmålet kändes alltmer naturligt. Vi fann att vi behövde samla kraft och få tid till att utvärdera resan så långt. Detta för att kunna starta igen till hösten på en kvalitetsmässigt högre nivå. Datoranvändningen När arbetet inleddes hade vi i arbetslaget idéer om var vi och eleverna befann sig kunskapsmässigt inom datorområdet. Det visade sig ganska snart att vi rejält hade överskattat samtliga inblandades förkunskaper. Mycket av tiden i början gick åt att instruera eleverna om grundläggande färdigheter. För oss lärare gällde det att försöka ligga åtminstone minst ett steg före eleverna. Här kom knapptryckarkursen väl till pass. Under arbetets gång märktes också att eleverna i ökande grad hjälpte varandra med problem som uppstod. Eleverna hade inte tid att vänta på oss och fann snabbt vägar att nå resultat. Datorerna var under vissa perioder ur funktion, vilket gjorde att omplaneringar och alternativa lösningar förekom. Detta gjorde bl a att allting tog längre tid än planerat. 9
Eleverna lärde sig att arbeta rationellt med datorn som hjälpmedel. De lärde sig att utnyttja bl a möjligheten att spara sina arbeten på skolans server. Internetanvändning Elevernas internetkunskaper var väldigt ojämna och vi fann att vi var tvungna att introducera dem i tillvägagångssättet att söka på nätet. Det handlade om att konkretisera den abstrakta verklighet som Det Stora Nätet är. Ett problem som ständigt var aktuellt var hur eleverna på bästa sätt skulle få fram bra sökresultat.de grundläggande tipsen och knepen gav vi dem kunskap om. Vi försåg dem allteftersom arbetet fortskred med en arsenal av användbara sökadresser och länkar. Här lärde vi oss själva mycket under arbetets gång. Vi upptäckte också i detta skede, att källkritik och ett granskande förhållningssätt var mycket viktigt. En färdighet som vi tror att eleverna fick, är att använda olika sökmotorer,samt att välja för ändamålet lämpliga verktyg.de nöjde sig inte med att bara rutinmässigt söka på Altavista. Källkritik/Etik Under arbetets gång lade vi in diskussioner om hur man bör förhålla sig till olika typer av adresser etc. Eleverna har en stor tilltro till att det som vi finner på internet är sant, man jämför med faktaletande på ett bibliotek. Förhoppningsvis har de en större beredskap att vara uppmärksamma på de fallgropar, som kan finnas ute på nätet för en person som söker fakta och information. Vi visade dem exempel på olika typer på toppdomäner och vad som kan dölja sig där. Vi diskuterade i klasserna ingående om huruvida man får använda material, som de finner ute på nätet. Det var inte lätt att övertyga dem om, att det inte var tillåtet att använda bilder så som de trodde. Vi jämförde olika internetadresser för att få dem att vara extra vaksamma och kritiska. Loggboken Denna skulle egentligen ha fungerat som en summering av dagens arbete, för att vi sedan skulle ge feedback på deras arbetsinsats. Tyvärr har eleverna inte alltid skrivit de utförliga kommentarer om sitt arbete, som vi hade hoppats på. 10
Det har varit svårt för de lärare, som ej deltagit på lektionerna, att ge tillräckligt stödjande kommentarer, som eleverna behövde för att gå vidare med sina arbeten. För att våra kommentarer också skulle ge något, var det av vikt att före arbetsstarten börja med att läsa i loggboken. Detta skedde tyvärr inte alltid p.g.a problem med datortillgången. Exempel på loggboksskrivandet bifogas. (Bil. 5) Slutord Vi vill gärna fortsätta med Resan så att rutten blir helt klar, och då låta eleverna bl.a försöka få kontakt med elever/ungdomar i andra länder, för att nå internationaliseringsmålet. För att bättre uppnå projektmålen måste vi förändra organisationen t.ex genom att vara flera vuxna per arbetspass, göra schemabrytning, ha färre elever i varje grupp, samt koncentrera arbetet under kortare tid. 11
Bilaga 1 Resmål ItiS projekte, 6b och 7b läsåret 99/00 1. Vä London Mecka Mexico City Havanna Tokyo 2. Vä - Berlin Lagos Miami San José Sydney Bankok 3. Vä Paris Dakar San Fransisco Lima Christchurch Beijing 4. Vä Aten Nairobi New York Santiago Auckland New Dehli 5. Vä Rom Kairo Ottawa Buenos Aires Jakarta Lhasa 6. Vä Moskva Kapstaden Anchorage Brasilia Port Morseby - Taiwan 12
Bilaga 2 Planerings träff den 26 november med klasserna 6B och 7B RESAN Vad kan man använda datorn till? Hur ska vi resa? Vad ska vi göra ta reda på innan och när vi kommit fram till resmålet? Berömda platse Djur Ekonomi Fakta om landet Forskning Fritidssysselsättning Försvar Historia/historik Hotell Idrott Industrier jordbruk Juridik/lagar Klimat Kläder Kriminalitet Kultur Kändisar Livsstil Matkultur Miljö Politik Priser Religion Resväg Sjukdomar Skola Språk Statsskick Städer Teknologi Temperatur Topografi Traditioner Trafik Turistmål Valuta 13
Bilaga 3 RESAN Välkomna till resmål 2! Vid detta stopp skall ni göra en resefolder. Ni skall alltså presentera det land som er stad ligger i. Hur ni väljer att göra er resefolder bestämmer ni själva ( ett tips kan dock vara att titta i resekataloger ), Tänk på att ställen ni kan få information ifrån är många. Vi har gett er en del tips på internet men det finns också bibliotek. Var noga med att skriva i loggboken efter varje gång ni jobbat med resan. Se till att utse en ansvarig för detta en vecka i taget. Fakta som ska vara med i foldern är: Karta Landets historia Kända platser Turistattraktioner, om sådana finns Klimatet Naturen Djur Folket Samhället Skola Industri Speciella händelser Annat av vikt och intresse Lycka till! 14
Bilaga 4 UTVÄRDERING AV RESAN Nu kommer vi till det sista med projektet där ni ska svara på ett antal frågor angående resultatet av ert grupparbete. Det är viktigt att du tänker igenom svaren och skriver så utförligt som möjligt. Därefter kommer vi att göra en kommentar till dina svar. Namn: Grupp: 1. Vad har du tyckt om arbetet med Resan? 2. Hur startade ni arbetet? 3. Hur har din grupp fungerat under detta arbete? Bra ---------------------- dåligt? Sätt ett kryss på strecket! Motivera! 4. Hur har ert grupparbete förändrats under arbetets gång? 15
5. Vad tycker du har gått bra i grupparbetet? 6. Hur upplevde du gruppens sammansättning? 7. Har det funnits problem och hur har ni i så fall löst dem? 8a. Vilken hjälp har ni fått av oss? b. Vad skulle kunna ha förbättrats? 9. Finns det något som har begränsat ert resultat? Berätta om detta! 16
Bilaga 5 10. Vilka källor har ni haft mest nytta av? 11. Vilken redovisningsform var bäst? Motivera ditt svar! 12. Vad har du lärt dig av det här sättet att arbeta? 13. Hur skulle projektet kunna förbättras? 14.Egna kommentarer. LÄRARKOMMENTARER Bilaga från elevernas loggbok 17 Resan ett ITiS-projekt Väskolan B-laget 2000vt 2000 ITiS
Loggbok för grupp 7:4 2000-03-05 Det blev en fin broschyr om Nairobi med en hel del intressanta fakta! Nu gäller det New York. Där finns det säkert mycket att välja bland till er berättelse. Planera noga och dela upp arbetet. Det är viktigt att alla i gruppen sedan hjälps åt gemensamt att sammanställa berättelsen från det nya resmålet. All redovisning ska in på disketten och vara klart på fredag den 10/3. Erik Holm 2000-02-09 Idag har vi nästan färdigt resmål 2. Idag har vi jobbat bra hela gruppen. Vi håller på att renskriva arbetet. zerny håkansson 2000-02-08 Halloj! Idag håller nog alla på att renskriva och putsa på det som vi redan gjort. Vi hoppas på ett fint resultat! surfa lugnt! maria 2000-02-02 Åter hej Idag har jag skrivit klart om skolor, det blev ganska mycket. Dom andra i min grupp har arbetat bra. Anna har skrivit om sport och fritid och väder. Zerny har skrivit om historia och Daniel har skrivit om geografin i landet. Men jag vet inte vad Maria har gjort. Jag vet att vi skulle jobba i grupp men jag har haft så fullt upp med skolan så jag har glömt fråga henne om hon behöver hjälp eller nått.vi har till och med börjat renskiva i vissa fall t.ex Anna som skriver om Nairobi kortfattat. Patrik 2000-01-30 Jag tycker att ni i stort sett gör en trevlig och bra presentation av ert resmål,aten.bra att ni tar med en packningslista så att vi får reda på ert val av packning. Ett bra och informativt urval av fakta ger oss som åhörare mycket kunskap om den grekiska huvudstaden.det är viktigt att man är tydlig(kartor etc) vid en information som denna. Undvik att LÄSA ur era papper utan försök att berätta om det som ni har lärt er! Till nästa resmål tycker jag att ni skall titta (och kanske försöka att lära er) ett presentationsprogram som finns i datorerna på skolan.det heter Power Point och kan användas vid just den här typen av genomgångar som ni gör på era resmål. Jobba nu vidare på nästa mål.planera och hjälp varandra så att det samlade resultatet för gruppen blir bra. Alla skall bidra! Lycka till! Anders H 18
1999-12-13 Hejsan! Vi har hittat lite fakta om Aten och vad man kan göra där. Där finns t.ex. många intressanta museum. Vi har också hittat intressanta fakta om kreta. Här är en bra hemsida som vi hittat: http://users.erols.com/pmnet/jambo/travel/travel.htm#top Maria 1999-12-07 Vi ska åka till Aten den 23/12. Vi ska åka från Arlanda i Stockholm, det kostar 2998 kr/ person. Vi ska bo på ett hotell som heter Divani Palace Acropolis. Det är ett förstaklass hotell på promenad avstånd från Acropolis! Hotellet har sällskapsutrymen, tv,frukostmatsal och resturant med à la carte, det finns också pool. Rummen: Komfortabla dubbelrum eller enkel rum, balkong, luftkonditonering, TV, hårtork, bad, dush och wc. Amerikansk frukostbuffè. Bad: De bästa stränderna finns vid Atens riviera. Buss dit tar ca 30 min. Dagliga bussförbindelser dit går dit var 10:e minut. Valuta & Kreditkort: Drachmer. 100 GRD= 2.76 SEK. Nästan alla kreditkort fungerar. Bankomater finns överallt. Nöjen: Dansresturanter, diskotek, bouzoukiklubbar, Casino. Anna Rydberg 19