Ingå kmmun Verksamhetsplanen för sklelevernas mrgn- ch eftermiddagsverksamhet 2015 www.inga.fi www.ph.fi www.eftis.fi www. kululaistentimintaverkk.fi
Innehåll 1. Utgångspunkterna för rdnandet av mrgn- ch eftermiddagsverksamhet inm den grundläggande utbildningen... 1.1. Verksamhetsidé... 1.2. Mrgn- ch eftermiddagsverksamhetens uppgift ch riktlinjerna sm styr verksamheten... 1.3. Värdegrunden... 2. Mål för mrgn- ch eftermiddagsverksamheten... 2.1. Stödjandet av hemmets ch sklans fstrande arbete... 2.1.1. Samarbetet med hemmen... 2.1.2. Samarbetet med småbarnsfstran, förundervisning ch grundläggande utbildning... 2.1.3. Samarbetet med elevvården... 2.2. Stödjandet av välbefinnandet, känsllivet ch den sciala utvecklingen... 2.2.1. Naturens ch miljöns rll inm verksamheten... 2.3. Stödjandet av den etiska utvecklingen... 2.3.1. Gemensamma riktlinjer för mrgn-ch eftermiddagsverksamhet ch skla... 2.4. Främjandet av delaktighet, jämställdhet ch jämlikhet ch att ge scial bekräftelse... 2.4.1. KiVa- skla... 2.4.2. Delaktighet... 3. Barn i behv av stöd i mrgn- ch eftermiddagsverksamhet... 3.1. Mrgn- ch eftermiddagsverksamhet för elever sm får allmänt, intensifierat eller särskilt stöd... 3.2. Samarbetet i anslutning till att rdna verksamheten... 3.2.1. Samarbetet i verksamhetens början... 4. Mrgn- ch eftermiddagsverksamhetens innehåll... 4.1. Verksamhetspunkternas läsårsplaner... 4.1.1. Mdell för årsplan... 4.1.2. Mdell för daglig tidtabell... 5. Organiseringen av mrgn- ch eftermiddagsverksamhet... 5.1. Verksamhetens mfattning ch barngruppernas strlek... 5.2. Ansökan ch antagning... 5.3. Mrgn- ch eftermiddagsverksamhetens avgifter... 5.4. Resr ch transprter... 5.5. Mellanmål... 5.6. Säkerhet..... 5.7.Försäkringar... 5.8. Årsklckan för mrgn- ch eftermiddagsverksamheten i Ingå kmmun... 6. Persnalstruktur ch ledarnas behörighet... 6.1. Kntrll av ledarnas brttsliga bakgrund... 6.2. Intrduktin i arbetet... 6.3. Förfarandet vid överlåtelse av sekretessbelagda uppgifter gällande barnet... 7. Uppföljning ch utvärdering... 7.1. Utvecklandet av mrgn- ch eftermiddagsverksamheten... 2 2 3 4 5 5 5 6 7 7 8 8 9 9 10 10 11 11 12 13 14 15 16 17 18 18 18 18 19 20 20 20 22 23 23 23 24 24 25 1
1. Utgångspunkterna för rdnandet av mrgn- ch eftermiddagsverksamhet inm den grundläggande utbildningen Enligt lagen m grundläggande utbildning (628/1998) 1 kap. 8 a avses med mrgnch eftermiddagsverksamhet ledd verksamhet för elever sm en kmmun ansvarar för i sin helhet. Enligt lagen m grundläggande utbildning bestämmer Utbildningsstyrelsen m mrgn- ch eftermiddagsverksamhetens mål ch centrala innehåll genm att fastställa grunder enligt 48a i lag m ändring av lagen m grundläggande utbildning (1136/2003) 2 för verksamheten. Mrgn- ch eftermiddagsverksamheten ska rdnas enligt dessa grunder. Om elever sm deltar i mrgn- ch eftermiddagsverksamhet används i dessa grunder benämningen barn, eftersm barnen i verksamheten inte har rllen sm elever. I kapitel 4 används benämningen elever, eftersm det där handlar m stöd för lärande ch sklgång i den grundläggande utbildningen. 3 Texterna från grunderna för mrgn- ch eftermiddagsverksamheten inm den grundläggande utbildningen är åtskilda med kursiv stil. Termerna i den kmmunspecifika verksamhetsplanen för mrgn- ch eftermiddagsverksamheten är följande: med verksamhetsanrdnare avses kmmun, med serviceprducent privat eller ffentlig serviceprducent ch med verksamhetspunkt stället där mrgn- ch eftermiddagsverksamheten i praktiken rdnas. 1.1. Verksamhetsidé Verksamhetsplanen för mrgn- ch eftermiddagsverksamheten i Ingå kmmun är avsedd för att stöda eftermiddagsverksamheten sm rdnas enligt lagen m grundläggande utbildning. I verksamhetsplanen definieras de verksamhetsprinciper enligt vilka verksamheten rdnas av serviceprducenter ch inm kmmunens egen mrgn- ch eftermiddagsverksamhet. Kmmunen ansvarar för verksamheten sm helhet. Enligt förvaltningsstadgan gdkänner bildningsnämnden verksamhetsplanen för sklelevernas mrgn- ch eftermiddagsverksamhet ch beslutar m verksamhetens antagnings- ch betalningsgrunder. För verksamheten ansvarar bildningschefen. Krdinatrn för mrgn- ch eftermiddagsverksamheten utarbetar kmmunens verksamhetsplan ch planerar ch krdinerar verksamheten. Sklrnas rektrer fungerar sm närmaste förmän för persnalen i verksamhetspunkterna. 1 Lagen m grundläggande utbildning (628/1998) 48 a, b, c, d, e, f (Lag m ändring av lagen m grundläggande utbildning 1136/20013) 2 Lag m ändring av lagen m grundläggande utbildning 48 a 3. mm. 3 http://www.ph.fi/dwnlad/131414_grunderna_fr_mrgn_ch_eftermiddagsverksamheten_inm_grundlaggand e_utbildningen_2011.pdf 2
Verksamhetsplanen fungerar sm ett arbetsredskap för ledarna, serviceprducenterna ch krdinatrn. Verksamhetsplanen erbjuder vårdnadshavarna infrmatin m hur mrgnch eftermiddagsverksamheten rdnas i Ingå. Denna verksamhetsplan gäller från ch med 1.3.2015. Verksamhetsplanen uppdateras årligen ch gdkänns av bildningsnämnden. Barnens ch vårdnadshavarnas önskemål ch behv beaktas i planeringen av verksamheten. Mrgn- ch eftermiddagsverksamheten budgeteras sm en del av den grundläggande undervisningen. Kmmunen får statsandelar för mrgn- ch eftermiddagsverksamheten enligt lagen m finansiering av undervisnings- ch kulturverksamhet. 1.2. Mrgn- ch eftermiddagsverksamhetens uppgift ch riktlinjerna sm styr verksamheten Med mrgn- ch eftermiddagsverksamheten strävar man efter att minska den tid sm barnen tillbringar ensamma utan en vuxens trygga närvar ch handledning, före ch efter skldagen. Då det gäller de praktiska lösningarna i verksamheten, verksamhetsmdellerna ch verksamhetsmiljön ska de stödja de mål sm uppställts för verksamheten. Miljön ska vara trygg ch barnen får inte utsättas för mbbning, trakasseri eller våld. Mrgn- ch eftermiddagsverksamheten ska stärka barnens självförtrende ch utvecklingen av mångsidig scial kmpetens. Den ska ckså stödja ch uppmuntra barnen att hitta de egna styrkrna ch utveckla sitt kunnande. Verksamheten ska lära barnen att ta vara på sig själva ch ge dem möjligheter att förverkliga sig kreativt. En välrdnad ch högklassig mrgn- ch eftermiddagsverksamhet beaktar barnens behv ch förutsättningar ch handleder barnen så småningm till en aktiv, sund ch hållbar livsstil ch till att leva i en allt mer internatinaliserad ch teknlgiserad värld. Då man planerar verksamheten ska man beakta såväl individuella sm kllektiva aspekter. Mrgn- ch eftermiddagsverksamheten är gruppverksamhet, där gruppens regler ch värderingar frmar barnens sciala utveckling. Målet är att erbjuda barnen en mångsidig ch stimulerande verksamhet sm mtsvarar deras behv ch samtidigt ge dem möjlighet att vila ch vara för sig själva. Händelser under skldagen ch barnens egna upplevelser ska i mån av möjlighet beaktas i verksamheten. Mrgn- ch eftermiddagsverksamheten ska bygga vidare på den fstrande uppgiften inm småbarnsfstran ch förskleundervisningen. Verksamheten ska utgå från den grundläggande utbildningens allmänna mål för fstran. Mrgn- ch eftermiddagsverksamheten har en speciell karaktär, eftersm den grundar sig på frivillighet ch sker under barnens fritid. Barnens helhetsmässiga välbefinnande främjas bäst när naturliga uppväxtmiljöer kmbineras med pedaggiskt kunnande. Målet är en öppen, uppmuntrande ch lugn atmsfär. Barnens självständighet ökar i takt med att de växer, men de behöver frtsättningsvis trygghet, närvar ch handledning av en vuxen. Det ska finnas tillräckligt många behöriga, kunniga ch prfessinella ledare i mrgn- ch eftermiddagsverksamheten. Verksamheten ska planeras ch genmförs genm yrkesövergripande samarbete mellan lika aktörer ch med familjerna. Syftet med samarbetet är att få ökad kännedm m barnen ch lättare kunna identifiera deras behv, samt att förbättra kvaliteten i verksamheten. Långvariga arbetsförhållanden främjar bestående relatiner, sm i sin tur ökar barnens känsla av trygghet ch ledarens möjligheter att 3
stödja barnens utveckling. Det rekmmenderas att mrgn- ch eftermiddagsverksamheten ingår i kmmunens välfärdsplan för barn ch unga 4. När verksamheten rdnas ska man beakta behven hs lika språkgruppen samt behven för lika åldersgrupper. Även behven hs barn från lika kulturgrupper ch de lkala särdragen ska beaktas så bra sm möjligt. 1.3. Värdegrunden Mrgn- ch eftermiddagsverksamheten bygger på värdegrunden för den grundläggande utbildningen, sm mfattar mänskliga rättigheter, jämlikhet, demkrati, bevarande av naturens mångfald ch mgivningens livskraft samt tlerans för kulturell mångfald. Verksamheten ska på samma sätt sm den grundläggande utbildningen främja scial gemenskap, ansvarskänsla ch respekt för individens rättigheter ch friheter. Den samhälleliga utgångspunkten för rdnandet av mrgn- ch eftermiddagsverksamhet är att erbjuda barnen en trygg uppväxtmiljö. Det centrala syftet är att stödja barnens uppväxt ch utveckling samt även att stödja familjerna ch sklan i deras fstrande arbete. Mrgn- ch eftermiddagsverksamhetens uppgift är att främja barnens helhetsmässiga välbefinnande ur följande synvinklar: - att erbjuda barnen ledd fritidsverksamhet - att stödja barnens uppväxt ch utveckling - att stödja barnens sklgång ch lärande - att ingripa tidigt ch att ge scial bekräftelse Värdegrunden i verksamhetsplanen för mrgn- ch eftermiddagsverksamheten i Ingå kmmun definieras i enlighet med den nya lärplanen 2016 då den färdigställts. 4 Barnskyddslagen (417/2007) 12 4
2. Mål för mrgn- ch eftermiddagsverksamheten Det allmänna målet för mrgn- ch eftermiddagsverksamheten är att stödja hemmens ch sklans fstrande arbete samt barnens känslmässiga ch etiska utveckling. Verksamheten ska ckså främja barnens välbefinnande ch jämlikheten i samhället, förebygga utslagning ch öka delaktigheten. Detta mål förpliktar alla sm rdnar ch mrgn- ch eftermiddagsverksamhet. Kmmunen ska precisera de allmänna mål sm fastställs i lagen m grundläggande utbildning ch beskrivs i detta kapitel med beaktande av de lkala behven, verksamhetsmiljön ch kmmunens egna strategiska riktlinjer. 2.1. Stödjandet av hemmets ch sklans fstrande arbete Utgångspunkten för stödjandet av hemmens arbete är att vårdnadshavarna bär det främsta ansvaret för barnens fstran. Ledarna i mrgn- ch eftermiddagsverksamheten har ett yrkesmässigt ansvar för barnens fstran. Ledarnas arbete följer principen m fstringsgemenskap, vilket innebär att de sm prfessinella fstrare förbinder sig att tillsammans med vårdnadshavarna stödja barnens uppväxt, utveckling ch lärande. Stödjandet av hemmens ch sklans fstrande arbete förutsätter samarbete sm bygger på ömsesidig respekt ch jämlikhet. Hemmen ska uppmuntras att delta i samarbetet ch vårdnadshavarnas aktiva rll ska främjas. Mrgn- ch eftermiddagsverksamheten ch den grundläggande utbildningen ska upprätthålla ett nära samarbete ch utveckla strukturer ch verksamhetsmdeller sm lämpar sig för det lkala samarbetet. Persnalen inm mrgn- ch eftermiddagsverksamheten ska tillsammans med elevvårdspersnalen stödja barnets helhetsmässiga välbefinnande ch sklgång. Det gemensamma målet ska ckså synas i skötseln av ärenden ch överföringen av infrmatin m det enskilda barnet ch genm att mrgn- ch eftermiddagsverksamhetens persnal med vårdnadshavarnas samtycke vid behv deltar i diskussiner sm gäller barnet. En öppen ch förtrendefull interaktin lägger grunden för gtt samarbete ch gd kmmunikatin. I mrgn- ch eftermiddagsverksamheten kan barnen ha möjlighet att göra läxr enligt vad vårdnadshavaren, läraren ch ledaren kmmit överens m. 2.1.1. Samarbetet med hemmen Samarbetet mellan mrgn- ch eftermiddagsverksamheten ch hemmet förutsätter en öppen ch förtrlig växelverkan. För samarbetet ska skapas klara samarbetsmdeller ch -strukturer för varje verksamhetspunkt. Målet är att samarbetet med hemmet utgör en del av mrgn- ch eftermiddagsverksamhetens vardag. Om säkerhets- ch ansvarsfrågr ska överenskmmas skriftligt med familjerna genast då verksamhetens början, t.ex. gällande hemfärd. 5
Ledarna för mrgn- ch eftermiddagsverksamheten deltar i mån av möjlighet i sklans föräldrakvällar ch träffar föräldrarna ckså på mrgnarna då barnen hämtas till verksamheten eller då de avhämtas på eftermiddagen. Verksamhetspunkten kan ckså rdna egna föräldrakvällar, fester eller evenemang tillsammans med familjerna. Vårdnadshavarna infrmeras m verksamhetsinnehåll ch -principer i början av periden ch minst två veckr i förväg. Vid ansökan m plats i mrgn- ch eftermiddagsverksamhet kan föräldrarna ge sitt samtycke till överföring av infrmatin mellan mrgn- ch eftermiddagsverksamhet, skla ch elevvård. Då kan mrgn- ch eftermiddagsverksamheten stöda barnets välmående helhetsmässigt ch så bra sm möjligt. Barn kan göra läxr inm eftermiddagsverksamheten ch föräldrarna kan be ledarna påminna barnen m läxläsning. För läxr reserveras en lämplig tid på varje verksamhetspunkt. Ledarna inm mrgn- ch eftermiddagsverksamheten stöder ch handleder barnen i läxrna ch föräldrarna följer för sin del med barnets arbete hemma. Det är dck föräldrarna sm är ansvariga för att läxrna blir gjrda. Det är ckså mycket viktigt att föräldrarna går igenm läxrna för att kunna följa med barnets inlärning. 2.1.2. Samarbetet med småbarnsfstran, förundervisning ch grundläggande undervisning Mrgn- ch eftermiddagsverksamheten byggs upp sm en frtsättning på småbarnsfstran ch förundervisningen i samarbete med persnalen inm småbarnsfstran. Årligen före peridens början rdnas överföringsmöten gällande barn sm övergår från dagvård till mrgn- ch eftermiddagsverksamhet. I några verksamhetspunkter planerar ch genmför den kmpletterande dagvården ch mrgn- ch eftermiddagsverksamheten verksamheten tillsammans. Ledarna för mrgnch eftermiddagsverksamheten kan då bekanta sig med barnen sm deltar i den kmpletterande dagvården ch deras föräldrar före barnen börjar sklan. Den kmpletterande dagvården ch mrgn- ch eftermiddagsverksamheten bildar en naturlig kedja med bekanta vuxna kring barnen under deras uppväxt. Mrgn- ch eftermiddagsverksamheten fungerar i samarbete med sklan i nära ch gränslöst samarbete för barnens bästa. Ledarna för mrgn- ch eftermiddagsverksamheten, eleverna, lärarna ch den övriga sklpersnalen skapar tillsammans strukturer för ett fungerande samarbete för barnens bästa ch en gemensam verksamhetskultur. Sklpersnalen ska infrmeras m mrgn- ch eftermiddagsverksamheten sm rdnas i sklan. Mrgn- ch eftermiddagsverksamheten utvecklas i samarbete med bildningssektrn, rektrerna, lärarna ch sklgångsbiträdens. Ledarna för mrgn- ch eftermiddagsverksamheten ch sklan infrmerar varandra m förändringar i lika verksamheter, t.ex. utfärder, stödundervisningstimmar sv. Det är viktigt att sklans undervisningspersnal, mrgn- ch eftermiddagsverksamhetens persnal ch sklans elevvård fungerar i naturlig växelverkan under elevernas skldag. 6
Största delen av ledarna för mrgn- ch eftermiddagsverksamheten i Ingå arbetar heltid även sm sklgångsbiträden. Detta underlättar samarbetet mellan sklan ch mrgnch eftermiddagsverksamheten, ökar elevkännedmen ch möjliggör att en bekant ch trygg vuxen följer med barnet under hela skldagen. Ledarna följer med barnets läxläsning inm eftermiddagsverksamheten ch kntaktar klassläraren ch hemmet m det visar sig att barnet har inlärningssvårigheter. Ledarna infrmerar sklan ch hemmet ckså m andra bservatiner sm möjligen kan påverka barnets uppväxt, utveckling eller inlärning. 2.1.3. Samarbetet med elevvården Elevvårdens mål ch centrala principer definieras i grunderna för lärplanen för den grundläggande undervisningen ch kmmunens elevvårdsplan. Ifråga m det centrala innehållet gäller dessa såväl förundervisning, grundläggande undervisning, gymnasieutbildning sm yrkesutbildning. De bildar tillsammans med småbarnsfstran ch mrgn- ch eftermiddagsverksamheten ett kntinuum till stöd för barns ch ungas inlärning, friska uppväxt ch utveckling. Det viktigaste målet är att förhindra ch tidigt identifiera hinder för inlärning ch andra prblem. Målet är ckså att främja en verksamhetskultur sm innebär mtanke, msrg ch psitiv växelverkan inm sklgemenskapet. Elevvården främjar barns ch ungas inlärning, balanserad uppväxt ch utveckling. Mrgn- ch eftermiddagsverksamheten beaktas ckså sm en del av välfärdsplanen för barn ch unga sm en åtgärd sm förhindrar prblem ch främjar välmående hs barn ch unga. Ledarna för mrgn- ch eftermiddagsverksamheten kan kntakta elevvårdsgruppens medlemmar då behvet av stöd uppdagas ch infrmera hemmet m denna kntakt 6. Ledarna kan vid behv delta i elevvårdsmöten med vårdnadshavarens samtycke. 2.2. Stödjandet av välbefinnandet, känsllivet ch den sciala utvecklingen Ett av mrgn- ch eftermiddagsverksamhetens mål är att stödja barnens välbefinnande, känslliv ch sciala utveckling. Ledarens närvar ch psitiva inställning har str betydelse för detta. Det är viktigt att varje barn känner sig uppskattat ch accepterat. Barnen behöver ckså känna att de accepteras i kamratkretsen ch tillhör gruppen. Då barnen är tillsammans lär de sig färdigheter sm behövs i scialt samspel, såsm ömsesidighet ch förmåga att lösa knflikter på ett psitivt sätt. Barnen handleds i att identifiera lika känslr ch att behärska sig. Uppmuntran ch beröm stödjer utvecklingen av barnens självkänsla samtidigt sm barnen lär sig att lita på sin egen förmåga. Glädjen i att delta ch upplevelser av att lyckas ska betnas. Mrgn- ch eftermiddagsverksamheten ska stödja barnens intressen ch ge barnen möjlighet att bekanta sig med lika slag av fritidssysselsättningar. 7
Mrgn- ch eftermiddagsverksamheten ska ske i en lugn ch trygg miljö ch atmsfär. Det är viktigt att barnen i verksamheten har möjlighet till vila ch lugn ch r ch till vistelse utmhus ch fysisk aktivitet. Ett smakligt mellanmål ch en trivsam miljö ökar känslan av välbefinnande. Gemensamma riktlinjer i sklan ch i mrgn- ch eftermiddagsverksamheten stödjer ch stärker barnens välbefinnande ch sciala utveckling. Ett yrkesövergripande samarbete sm beaktar barnens behv underlättar arbetet med att bilda grupper inm mrgn- ch eftermiddagsverksamheten ch placeringen av barnen i grupperna. Målet är att barnens dag ska vara en harmnisk helhet. 2.2.1. Naturens ch miljöns rll inm verksamheten Mrgn- ch eftermiddagsverksamheten rdnas antingen i sklutrymmen eller i sklans närmgivning. Mrgn- ch eftermiddagsverksamheten kan fta använda sklans utrymmen för färdighets- eller knstämnen ch utrymmen ch redskap för rörelse. Barnen bekantar sig då med lika fritidssysselsättningsfrmer på ett naturligt sätt. Verksamhetsgrupperna kan ckså göra barnen bekanta med lika frmer av fritidssysselsättning i närmgivningen eller via föreningar sm fungerar i samma utrymmen. Varje verksamhetspunkt i Ingå mges av en rik natur. Naturnärheten beaktas vid planeringen av mrgn- ch eftermiddagsverksamheten för att njuta av natur ch utevistelse alla årstider berende av väder. Mrgn- ch eftermiddagsverksamheten ökar ch fördjupar barnets naturkännedm ch förhållandet mellan barnet ch naturen. Barnen handleds i att tillägna sig en livsstil med miljöansvar ch respekt för naturen. 2.3. Stödjandet av den etiska utvecklingen Mrgn- ch eftermiddagsverksamheten ska stödja barnens etiska utveckling ch uppfattning m att alla människr är jämlika. Den etiska utgångspunkten för verksamheten är den värdegrund sm beskrivs i grunderna för lärplanen för den grundläggande utbildningen ch de principer ch förfaringssätt för fstran sm hemmen ch sklan kmmit överens m. I mrgn- ch eftermiddagsverksamheten betnas ett barncentrerat förhållningssätt. Varje barn ses sm en värdefull individ. Utifrån sin ålder ch sitt utvecklingsskede bär barnen ansvar för sig själva ch sina handlingar. Barnen behöver de vuxnas handledning för sitt etiska tänkande ch för interaktinsfärdigheter. Den vuxna förebilden är särskilt viktig vid stödjandet av etisk utveckling ch jämlikhet, likaså för samspelet i gruppen ch de etiska frågr sm man möter i vardagen. Målet för den etiska utvecklingen är att barnen lär sig förstå begrepp sm ansvarsfullhet ch ömsesidighet. I mrgn- ch eftermiddagsverksamheten handleds barnen småningm att ta ansvar för: - sitt eget välbefinnande ch sunda levnadsvanr - andras välbefinnande ch de rättigheter ch skyldigheter sm detta medför - känslr ch knsekvenser sm det egna beteendet leder till både för dem själva ch för andra - regler ch överenskmmelser sm ansluter sig till gruppens verksamhet 8
- en psitiv inställning till mgivningen, naturen ch en hållbar livsstil. - då atmsfären i mrgn- ch eftermiddagsverksamheten genmsyras av kllektivt ansvar, förtrende ch msrg Vid etisk fstran är det viktigt att utnyttja samspelet i gruppen, diskussiner sm anknyter till lika situatiner, de möjligheter sm knst, lek ch mtin erbjuder, estetiska upplevelser ch aktiviteter. Barnen handleds i att på lika sätt hantera eventuella prblemsituatiner psitivt ch knstruktivt. 2.3.1. Gemensamma riktlinjer för mrgn- ch eftermiddagsverksamhet ch skla Då verksamheten sker i sklutrymmen följs rdningsreglerna i sklans lärplan samt sklgemenskapets andra gemensamma regler ch överenskmmelser ckså inm mrgn- ch eftermiddagsverksamheten. Samma regler under hela skldagen främjar säkerhet ch ger barnen trygghetskänsla. Sklrnas läsårsplaner, värdegrunden i lärplanen för den grundläggande undervisningen ch Ingå kmmuns gemensamma mål ch riktlinjer beaktas inm mrgn- ch eftermiddagsverksamheten. Barnen deltar i utarbetandet av regler ch överenskmmelser gällande sina verksamhetspunkter i början av periden. Med barnen diskuteras etiska frågr sm uppkmmer i vardagliga situatiner. 2.4. Främjandet av delaktighet, jämställdhet ch jämlikhet ch att ge scial bekräftelse Mål för mrgn- ch eftermiddagsverksamheten är att främja delaktigheten, jämställdheten ch jämlikheten ch att ge scial bekräftelse. Verksamheten utfrmas så att den ökar barnens delaktighet ch upplevelser av att lyckas. Det är viktigt att man lyssnar på barnen ch att de kan delta i planeringen ch genmförandet av verksamheten. Uppmärksamhet ska ägnas åt att barn i behv av särskilt stöd ch barn med annan kulturell bakgrund kan delta i verksamheten. I mrgn- ch eftermiddagsverksamheten respekteras barnens egna språk- ch kulturbakgrund samt levnadssätt ch värderingar. Samtidigt ser man till att ingen hamnar i en sämre situatin än de andra på grund av till exempel etnisk bakgrund, kön, ålder, religin eller handikapp. Så sm inm den grundläggande utbildningen ska särskild uppmärksamhet ägnas åt barn sm är samer, rmer eller invandrare samt barn sm använder teckenspråk. Genm att stifta bekantskap med lika kulturer blir verksamheten mångsidigare, förståelsen ökar ch fördmarna minskar ch samvarn berikas. Mrgn- ch eftermiddagsverksamheten ökar barnens jämlikhet i samhället. Målet är att alla barn får stöd ch handledning sm mtsvarar deras utvecklingsnivå ch behv. När verksamheten planeras ch genmförs ska skillnaderna i pjkars ch 9
flickrs utveckling ch deras lika behv beaktas. Barnen ska utifrån sin ålder få delta i utfrmningen av gemensamma regler ch överenskmmelser för verksamheten ch uppleva delaktighet. Delaktighet, jämställdhet ch jämlikhet förebygger mbbning ch utslagning. Målet är att så tidigt sm möjligt bservera faktrer sm kan leda till utslagning ch rdna det stöd sm barnen behöver. För att lyckas med det krävs yrkesövergripande samarbete mellan mrgn- ch eftermiddagsverksamheten, scial- ch hälsvården, småbarnsfstran, förskleundervisningen, den grundläggande utbildningen ch hemmen. 2.4.1. KiVa Kulu KiVa Kulu 5 är ett verksamhetsprgram för att förhindra mbbning. Prgrammet har utvecklats sm ett samarbete mellan Turun ylipistn psyklgian ppiaine ch Oppimistutkimuksen keskus ch med undervisnings- ch kulturministeriets finansiering (2006-2009; 2009-2010; 2010-2011). Förkrtningen KiVa kmmer från rden Kiusaamisen Vastainen eller Kiusaamista Vastustava. KiVa Kulu -prjektet har knstaterats minska mbbning ch öka välmående i sklan. Ingå kmmun har deltagit i KiVa Kulu -prjektet sedan hösten 2010. Målet är att minska ch förebygga mbbning i sklan ch minimera mbbningens följder. Mrgn- ch eftermiddagsverksamheten samarbetar med hem ch skla för att genmföra KiVaprjektet. 2.4.2. Delaktighet Barnets delaktiget innebär rätt att få infrmatin m planer, beslut, lösningar ch åtgärder med mtiveringar sm gäller en själv, möjlighet att uttala sig m ch påverka dessa frågr. Växelverkan är väsentligt: det är inte möjligt att påverka m man inte får delta i behandlingen av lika ärenden ch får infrmatin m dem. Delaktighet knkretiseras genm verksamhet. Med tanke på barnets frtsatta delaktighet är det viktigt att barnet få se resultat av sitt deltagande. Inm mrgn- ch eftermiddagsverksamheten blir barnen hörda i vardagliga sysslr ch lekar. Väsentligt är att barnet upplever sig sm en gdkänd ch viktig medlem i sin grupp. Barnen deltar i planeringen av verksamheten i sin verksamhetspunkt antigen genm att planera veckprgrammet kring ett tema sm ledarna valt ch/eller genm att påverka vad sm görs under en viss dag ch var. Verksamhetsplaneringen kan fta rdnas genm mröstning eller via gemensamma diskussiner enligt majritetens åsikt. På så sätt framkmmer de enskilda barnens ch hela gruppens önskemål ch behv ch kan beaktas i verksamheten. Alla barn sm deltar i mrgn- ch eftermiddagsverksamheten är jämställda medlemmar i gruppen ch verksamheten ska planeras så att alla i gruppen berende av behvet av 5 http://www.kivakulu.fi 10
speciellt stöd har möjlighet att delta i all verksamhet enligt sina färdigheter tillsammans med gruppen. 3. Barn i behv av stöd i mrgn- ch eftermiddagsverksamheten Mrgn- ch eftermiddagsverksamheten ska stärka barnens helhetsmässiga uppväxt ch utveckling. Också när det är fråga m barn i behv av stöd, är det mrgn- ch eftermiddagsverksamhetens allmänna mål ch innehåll sm är utgångspunkten för rdnandet ch genmförandet av verksamheten. Barnens ålder, utvecklingsskede ch individuella behv ska beaktas vid planeringen av arbetssätt ch verksamhetsmiljö. Verksamheten ska stödja utvecklingen av självkänsla ch initiativförmåga, den sciala utvecklingen ch utvecklingen mt självständighet enligt barnens egna förutsättningar. Barnen uppmuntras att vara aktiva ch ta initiativ. De ska erbjudas möjligheter till gemensam aktivitet ch upplevelse av att lyckas. För barn i behv av stöd i sin utveckling är det särskilt viktigt att verksamheten ch tidsanvändningen är tydligt planerad ch att situatinerna förutses. Leken har str betydelse, i synnerhet för de yngre barnen. En mångsidig verksamhet ch funktinella arbetssätt främjar barnens utveckling. Genm fysisk aktivitet, spel ch lekar lär sig barnen ckså att följa regler ch att behärska sig. Särskild vikt ska fästas vid barnens samarbetsförmåga ch vid att främja psitivt samspel. Lkalerna ch redskapen ska ckså vara lämpliga för barn i behv av stöd. Det är bland annat viktigt att tänka på lkalernas strlek, att de kan utnyttjas flexibelt ch är hinderfria ch att gångpassagerna är användbara. Rätt planerade lösningar gör att barnen självständigt ch lätt kan röra sig i lkalerna ch delta i verksamheten. Med hjälp av färger ch belysning kan man påverka hur barnen uppfattar mgivningen ch stimulera dem. Barnens psykiska, fysiska ch sciala trygghet ska alltid beaktas i verksamheten. Ledarnas kunnande i arbetet då det gäller barn i behv av stöd förstärks bland annat genm intrduktin. Ledarna kan ckså få stöd i sitt arbete genm knsultatin med speciallärare ch elevvårdspersnal. Samarbetet med sklan ökar kännedmen m eleverna ch frtbildning försäkrar kunnandet. 3.1. Mrgn- ch eftermiddagsverksamhet för elever sm får allmänt, intensifierat eller särskilt stöd Enligt lagen m grundläggande utbildning har de sm deltar i utbildning rätt att få tillräckligt stöd för växande ch lärande genast när behv uppstår. Enligt lagen ch de av Utbildningsstyrelsen fastställda grunderna för lärplanen för den grundläggande utbildningen 6 kan det stöd sm eleverna får delas in i allmänt, intensifierat ch särskilt stöd. De är stödfrmer sm till sin mfattning ch längd är lika. Mrgn- ch eftermiddagsverksamheten kan vid behv vara en del av det stöd sm en elev får för lärande ch sklgång i den grundläggande utbildningen. Nivåerna på stödet definieras i grunderna för lärplanen för den grundläggande utbildningen enligt följande: 6 Ändringar ch kmpletteringar av grunderna för lärplanen för den grundläggande utbildningen 11
Allmänt stöd ingår i all fstran, undervisning ch handledning. Behvet av stöd är då i allmänhet övergående, eleven kan behöva endast en stödfrm, såsm stödundervisning eller specialundervisning på deltid. Elever sm för sitt lärande eller sin sklgång behöver regelbundet stöd eller flera frmer av stöd samtidigt ges intensifierat stöd i enlighet med en skriftlig plan för elevens lärande sm utarbetats utgående från en pedaggisk bedömning. Det intensifierade stödet är mer mfattande ch långsiktigt än det allmänna stödet. Särskilt stöd ges till elever sm inte med andra stödåtgärder i tillräcklig grad kan uppnå sina mål för växande, utveckling eller lärande. Om särskilt stöd fattas ett förvaltningsbeslut sm grundar sig på en pedaggisk utredning. En individuell plan för hur undervisningen ska rdnas (IP) görs upp för eleven. Planen ska beskriva hur undervisningen ch de övriga stödåtgärderna ska rdnas i enlighet med beslutet m särskilt stöd. Elever sm fått beslut m särskilt stöd har rätt att söka till mrgn- ch eftermiddagsverksamhet under hela den grundläggande utbildningen. Kmmunen bestämmer verksamhetens mfattning. Om det är möjligt rdnas mrgn- ch eftermiddagsverksamhet för elever i behv av särskilt stöd i samband med den övriga mrgn- ch eftermiddagsverksamheten. Verksamheten kan ckså rdnas i separata grupper m elevernas behv förutsätter det. Elevernas utveckling främjas av att verksamheten i mån av möjlighet rdnas i en grupp med elever i samma ålder. Om en elev sm får intensifierat stöd eller särskilt stöd deltar i mrgn- ch eftermiddagsverksamhet, är det viktigt att persnalen i verksamheten beaktar barnets behv av stöd. Det är även viktigt att man i sklan ser de möjligheter sm mrgn- ch eftermiddagsverksamheten kan erbjuda då det gäller att stöd- ja elevernas sklgång ch lärande. 3.2. Samarbetet i anslutning till att rdna verksamheten Då arrangemangen i verksamheten planeras spelar samarbetet mellan vårdnadshavare, sklan ch mrgn- ch eftermiddagsverksamheten en viktig rll. Man kmmer överens med vårdnadshavaren, ch eventuellt med persnalen i sklan, m hur målen för växande ch utveckling hs en elev sm får intensifierat eller särskilt stöd ska beaktas i mrgn- ch eftermiddagsverksamheten. Yrkesövergripande samarbete ökar förutsättningarna för att eleven får tillräckligt stöd. Planen för elevens lärande sm används under det intensifierade stödet samt den individuella planen för hur undervisningen ska rdnas (IP) sm används under det särskilda stödet, kan vid behv innehålla beskrivningar av elevens deltagande i mrgnch eftermiddagsverksamheten samt av samarbetet med den sm rdnar verksamheten. I planerna kan man beskriva hur mrgn- ch eftermiddagsverksamhetens mål ch verksamhetsmdeller stödjer elevens utveckling. Uppgifterna m att en elev får intensifierat eller särskilt stöd ch de dkument ch uppgifter sm dkumenten innehåller är sekretessbelagda. För att få överlåta sekretessbelagda uppgifter m en elev till persnalen i mrgn- ch eftermiddagsverksamheten krävs ett specificerat tillstånd av vårdnadshavaren. En ledare i mrgn- ch eftermiddagsverksamhet kan med vårdnadshavarens samtycke vara med då planen för elevens lärande inm intensifierat stöd, eller den individuella planen för hur undervisningen ska rdnas (IP) inm särskilt stöd, görs upp. Sm anrdnare av verksamheten ska kmmunen se till att persnalen i mrgn- ch 12
eftermiddagsverksamheten görs förtrgna med de författningar sm berör behandling av persnuppgifter, sekretess ch tystnadsplikt samt skyldigheterna i barnskyddslagen. Elever sm får intensifierat eller särskilt stöd kan enligt kmmunens beslut ha rätt till avgiftsfri transprt. För dessa elever ch för andra elever sm har rätt tilltransprt ska man även då man rdnar mrgn- ch eftermiddagsverksamhet sträva till att eleven i fråga har möjlighet att använda denna rätt. Om transpr- ten rdnas, är det viktigt att sörja för säkerheten, ansvarsfördelningen ch att alla parter har fått tillräckliga anvisningar. 3.2.1. Samarbetet i verksamhetens början Då barnet övergår från förundervisning till sklan ch mrgn- ch eftermiddagsverksamheten eller då barnet deltar i verksamheten efter att redan ha gått i sklan, är det viktigt att det fås tillräcklig infrmatin tillräckligt tidigt m elever sm tagits eller överförts till specialundervisning ch deras svårigheter. Infrmatinsgången är viktig ckså med tanke på identifieringen av behvet av speciellt stöd. Vid antagning behövs tillräckligt detaljerad infrmatin m specialundervisningsbeslutets grunder samt hurudant stöd eleven behöver. Det brde ckså kännas till hurudana krav barnets individuella behv ställer för rganiseringen av mrgn- ch eftermiddagsverksamheten, persnalen ch verksamhetsmiljön. Vid ansökan fyller föräldrarna i uppgiften m behvet av speciellt stöd i blanketten ch ger sitt medgivande till att mrgn- ch eftermiddagsverksamheten får nödvändiga uppgifter av sklan. 13
4. Mrgn- ch eftermiddagsverksamhetens innehåll Innehållet i verksamheten ska bidra till att målen sm fastställs i grunderna för mrgn- ch eftermiddagsverksamheten inm den grundläggande utbildningen ch i kmmunens verksamhetsplan uppnås. Den sm rdnar verksamheten ch den sm genmför verksamheten ansvarar för planeringen av innehållet ch genmförandet på varje verksamhetsplats. Vid planeringen ch genmförandet av innehållet beaktas föreliggande grunder, antalet barn sm deltar i verksamheten, att verksamheten är mångsidig ch att det finns möjlighet till differentiering ch arbete i smågrupper. Vårdnadshavarna ska erbjudas möjlighet att delta i planeringen av verksamheten. Vårdnadshavarna ska infrmeras m verksamhetsplanen ch verksamhetens innehåll. I mrgn- ch eftermiddagsverksamheten betnas barnens rätt till en trygg barndm ch uppväxtmiljö. Barnens behv ch önskemål ska beaktas när verksamhetens innehåll planeras. Diskussin ch infrmatinsutbyte mellan barnen, vårdnadshavarna ch ledarna m hurdan verksamhet sm intresserar barnen ch ger dem glädje ch avkppling, påverkar det praktiska genmförandet av innehållet. Innehållet påverkas ckså av de lkala förhållandena ch av kulturella faktrer, av möjligheter sm de lika årstiderna ch andra praktiska mständigheter erbjuder, av samarbetet med kmmunens övriga aktörer, av ledarnas starka sidr ch arrangörernas tyngdpunktsmråden. En högklassig mrgn- ch eftermiddagsverksamhet ska ur barnens synvinkel utgöra en harmnisk ch mångsidig helhet sm stärker deras delaktighet ch gemenskap. Verksamheten ska erbjuda scialt samspel sm stödjer barnens uppväxt ch utveckling, upplevelser av glädje ch avkppling, estetiska upplevelser ch en möjlighet att utveckla lika färdigheter. När innehållet väljs ska särskild uppmärksamhet ägnas åt lek, skapande verksamhet ch psitiva upplevelser sm utifrån barnens ålder stödjer deras uppväxt ch utveckling. Att röra på sig ch vara ute samt att kppla av ch vila är viktigt i verksamheten. Även under tiden för mellanmålet ingår fstrande handledning. Barnen handleds till en ändamålsenlig måltidsrytm samt gda matvanr ch brdsskick i en lugn miljö. Ett mångsidigt innehållsutbud stärker barnens kulturella identitet. Genm sånger, lekar ch fester bekantar man sig med de finländska traditinerna ch traditinerna i andra kulturer. Innehållet kan ansluta sig till målinriktad fritidsverksamhet eller annan verksamhet sm stödjer utvecklingen. Verksamheten ska ckså ge barnen möjlighet att hitta en egen hbby. Sklans klubbverksamhet ch grundläggande knstundervisning kan vara en del av barnets mrgn- ch eftermiddagsverksamheten. Mrgn- ch eftermiddagsverksamheten ska bestå av följande innehållsmässiga helheter: - etisk utveckling ch jämställdhet - lek ch samspel mtin ch utevistelse måltider ch vila - kultur ch traditiner - praktiska färdigheter ch pyssel - visuellt, musikaliskt, krppsligt ch verbalt uttryck mediekunskap - vardagssysslr, livsmiljö ch hållbar livsstil lika teretiska ch praktiska ämnen. 14
4.1. Verksamhetspunkternas läsårsplaner Serviceprducenten svarar för att verksamhetspunkten senast till juni utarbetar en egen läsårsplan i enlighet med Ingå kmmuns verksamhetsplan för mrgn- ch eftermiddagsverksamheten. Planen utdelas till hemmen då verksamheten inleds. Varje verksamhetspunkt skriver in i sin läsårsplan bl.a. följande: Verksamhetens innehåll ch ett läsårsplan för detta innehåll Daglig tidtabell Verksamhetspunktens ch serviceprducentens kntaktuppgifter samt ledarna under läsåret Verksamhetstider ch avgifter Antalet grupper ch antalet barn per grupp Samarbetspartners Detaljer gällande läxläsning Hur barnen lämnar verksamheten, säkerhet ch försäkringar 15
4.1.1. Mdell för årsplan Månad Färdigheter ch månatliga teman Rörelse Augusti Fri pyssel Vi är vi -lekar för att göra bekantskap ch bilda grupper September Pyssel med naturmaterial Sagr, sagr -utfärd till bibliteket, läsning av sagr mm. Oktber Hallween-pyssel Bakning i mån av möjlighet Nvember Farsdag Bakning i mån av möjlighet December Julpyssel Julbak/-gdis Januari Vinterpyssel Bakning i mån av möjlighet Februari Vändagen Det är rligt med kmpisar -vad allt vi kan göra tillsammans Bakning i mån av möjlighet Mars Bakning i mån av möjlighet Vårpyssel Hej, lärare! -öppna dörrar för alla lärare ch kanske för några andra ckså April Pyssel inför påsk ch första maj Bakning i mån av möjlighet Maj Mrsdag Bakning i mån av möjlighet Våren är en fest -barnens idéer för ch familjerna med i vårfestligheter Naturutfärd till närskg Rörelse ch utelekar Naturutfärd Rörelse ch utelekar Naturutfärd Uterörelse Naturutfärd Innelekar ch -spel Utevistelse Naturutfärd Utevistelse Vintersprt Naturutfärd Naturutfärd Vintersprt Naturutfärd Innelekar ch spel Utevistelse Naturutfärd Rörelse ch utelekar Naturutfärd Rörelse ch utelekar Årsplansstmmen har planerats av ledarna för mrgn- ch eftermiddagsverksamheten. Stmmen kan kmpletteras i verksamhetspunkternas egna läsårsplaner. Läsårsplanen kan kmpletteras med kmmunens gemensamma teman eller teman sm det riksmfattande utvecklingsnätet för mrgn- ch eftermiddagsverksamheten har kmmit överens m. Innehållet i verksamhetspunkternas läsårsplaner påverkas ckså av barngruppens intressen, ledarnas ch verksamhetspunktens starka sidr samt praktiska möjligheter. Verksamhetsgrupperna infrmerar hemmen ch sklan m sin verksamhet månatligen. Det slutliga veckprgrammet ch eventuella evenemang framgår av månadsplanen. 16
4.1.2. Mdell för daglig tidtabell Förmiddag: Lek i klubbutrymmen (utrymmet i ändan av matsalen) Frukst i sklans matsal (på plats senast kl. 8.10) Utevistelse på sklgården. Skldag Eftermiddag: Utevistelse på sklgården Mellanmål i sklmatsalen Läxläsning/fri lek/frivillig ledd verksamhet ute/inne Fri lek/ledd verksamhet/utevistelse Eget mellanmål m föräldrarna så önskar Utevistelse på sklgården/västankvarns sklas gård Varje verksamhetspunkt beslutar själv m sin tidtabell så att verksamheten löper så smidigt sm möjligt ch nödiga flyttningar undviks. Tidballen ger föräldrarna en klar bild av dagen ch gör det lättare att hämta barnet till ch från verksamheten. 17
5. Organiseringen av mrgn- ch eftermiddagsverksamheten 5.1. Verksamhetens mfattning ch barngruppernas strlek Ingå kmmun erbjuder mrgn- ch eftermiddagsverksamhet för eleverna på åk 1 ch 2, för elever med förlängd lärplikt samt för elever med beslut m särskilt stöd på andra årskurser. Deltagandet är frivilligt för barnet. De lika språkgruppernas behv ska beaktas vid rganiseringen av verksamheten. Om det finns över 15 barn i gruppen rekmmenderas två ledare. För en grupp med över 25 elever behövs tre ledare. Persnliga assistenter räknas inte sm ledare. Barngruppens strlek berr dck på de utrymmen sm finns till förfgande. Barnantalet bestäms av verksamhetsanrdnaren ch prducenterna före avtal undertecknas. Barnantalet påverkas av verksamhetsutrymmena under terminen, antalet barn med beslut m särskilt stöd ch annat såsm antalet barn med långtidssjukdmar. 5.2. Ansökan ch antagning Vårdnadshavarna till blivande förstaklassister infrmeras m verksamheten ch ansökningsförfarandet i samband med den årliga sklinskrivningen i januari-februari. Ansökningsblanketten lämnas till förundervisningen ch kan ckså ifyllas i samband med inskrivningen till sklan. Vårdnadshavarna till blivande andraklassister ch 3-6-klassister med beslut m särskilt stöd får infrmatin m ansökningsförfarandet via Wilma. Ansökningsblanketten ges ckså till blivande andraklassister ch elever med beslut m särskilt stöd i alla sklr. Krdinatrn pstar en blankett vid behv. Plats i mrgn- ch eftermiddagsverksamheten beviljas för hela läsåret. Familjerna förbinder sig till att betala verksamhetsavgifterna i ch med att de lämnar in ansökan. Beslut m plats ges före vårterminens slut. 5.3. Mrgn- ch eftermiddagsverksamhetens avgifter Vårdnadshavaren förbinder sig till verksamheten ch avgiften minst för en termin. Servicebehvet kan inte ändras månatligen eller retraktivt. För den del sm överstiger avtalet debiteras en tilläggsavgift. Avgifterna är samma för alla verksamhetspunkter. Kmmunen betalar serviceprducenten en ersättning sm baserar sig på antalet barn terminvis enligt avtalet. 60 /månad (högst 3 timmar/dag), 80 /månad (högst fyra timmar/dag) 120 /månad (över fyra timmar/dag) 18
Sysknrabatten är 20 % från van nämnda avgifter ch gäller syskn i sklåldern sm samtidigt deltar i kmmunal mrgn- ch eftermiddagsverksamhet. Om verksamheten rdnas högst 10 dagar i månaden, tas endast hälften av avgiften ut. Med detta avses de månader då barnet inte kan delta i verksamheten under sklrnas lvtider. I augusti debiteras halva avgiften. Om barnet på grund av egen sjukdm inte kan delta i verksamheten under en längre tid än 10 dagar under en kalendermånad, tas likaså endast hälften av avgiften ut, dvs. m barnet är sjuk i två veckr ch verksamhetspunkten har meddelats m detta. Om en frånvar sm berr på egen sjukdm pågår en hel kalendermånad, tas ingen avgift ut. Deltar barnet av någn annan rsak inte i verksamheten under en hel kalendermånad, tas i avgift ut hälften av månadsavgiften m frånvarn har meddelats på förhand till verksamhetspunkten. Om ändringar i deltagande ch uppsägning ska meddelas skriftligt till verksamhetspunkten. Persnalen meddelar vidare till bildningskansliet. 5.4. Resr ch transprter Kmmunen har ingen lagstadgad skyldighet att rdna transprt till mrgn- ch eftermiddagsverksamheten ch tillbaka hem. Om barnet deltar i mrgn- eller eftermiddagsverksamhet eller klubbverksamhet rdnar kmmunen inte skilda transprter för dessa ch svarar inte för transprtkstnaderna m barnet inte har beviljats skltransprtförmån. Beslutet m skltransprt fattas av bildningschefen. Vårdnadshavaren ansvarar för resan till mrgnverksamheten ch hem från eftermiddagsverksamheten. Mrgn- ch eftermiddagsverksamhet rdnas i regel i sklan eller i dess medelbara närhet. Om verksamhetspunkten inte finns i sklan ska den dck finnas inm prmenadavstånd. Barnen övergår till eftermiddagsverksamheten genast efter skldagen. Ledaren tar emt barnen efter skldagen m verksamheten rdnas i sklans utrymmen. Om verksamheten inte rdnas i sklans utrymmen ledsagas barnen till verksamhetspunkten antigen av ledarna för mrgn- ch eftermiddagsverksamheten eller sklpersnalen för att garantera barnens säkerhet. Barnen kan lämna gruppen ch gå till sklklubben, hem eller bli kvar ch vänta på vårdnadshavarna efter avslutad verksamhet. Vårdnadshavaren ska då lämna in ett skriftligt medgivande till att barnet lämnar verksamheten ensam. 19
5.5. Mellanmål Till barn sm deltar i mrgn- ch eftermiddagsverksamheten ska enligt lagen m grundläggande utbildning serveras mellanmål. Mellanmålet ch mrgnmålet sm serveras inm mrgnverksamheten ingår i verksamhetsavgiften. Mellanmålet planeras enligt riksmfattande näringsrekmmendatiner så att det är mångsidigt ch varierande. För planeringen ch serveringen av mellanmålet i kmmunens egna verksamhetspunkter svarar mat- ch städserviceprducenten sm kmmunen ingått avtal med ch sm prducerar mat- ch städservice i ca ti lika verksamhetspunkter i kmmunen. Mellanmålet avnjuts lugnt i ett lämpligt utrymme ch enligt gtt brdskick. Om serviceprducenten tillreder mellanmålet själv, följs hälsinspektinens anvisningar m egenkntrll. Ledarna ska ckså ha gällande hygienpass. Inm mrgnverksamheten får barnen mrgnmål ch inm eftermiddagsverksamheten mellanmål, vilket har beaktats i verksamhetsavgifterna. 5.6. Säkerhet Varje verksamhetspunkt ska ha en gällande säkerhets- ch räddningsplan. Inm mrgnch eftermiddagsverksamheten används sklrnas ch byggnadernas säkerhets- ch räddningsplaner. De sm rdnar verksamheten lämnar gällande ch granskade planer till krdinatrn för mrgn- ch eftermiddagsverksamheten. Enligt lagen har ett barn sm deltar i mrgn- ch eftermiddagsverksamheten rätt till en trygg verksamhetsmiljö. Verksamhetsutrymmena ch -redskapen ska vara trygga ch ändamålsenliga. Varje grupp ska ha tillgång till inm- ch utmhusutrymmen. Principen är att utrymmen finns i sklan eller i sklans medelbara närhet. Sklrnas övriga utrymmen står ftast använda efter kl. 15 ch dessa utrymmen ska därför utnyttjas. De sm rdnar verksamheten kmmer överens m användningen av utrymmen med sklans rektr. Målet är att alla verksamhetspunkterna har fungerande ch trivsamma utrymmen. Säkerhetsplanen uppdateras årligen ch gås igenm med ledarna. Ledarna bekantar sig med räddningsplanen för sina verksamhetslkaler ch ser till att planen finns till hands. Verksamhetspunkten ska utse en säkerhetsansvarig. 5.7. Försäkringar Serviceprducenter ansvarar för försäkringar för barn ch anställda under verksamhetstiden ch ger ledarna anvisningar ifråga m lycksfall. Ansvaren ch försäkringarna skrivs in i avtalen sm ingås med serviceprducenterna. Vården av ett lycksfall under mrgn- ch eftermiddagsverksamheten kstar inget. 20
Försäkringen gäller ckså under flyttningar ch utfärder under mrgn- ch eftermiddagsverksamheten. Försäkringen ingår i verksamhetsavgiften. 21
5.8. Årsklckan för mrgn- ch eftermiddagsverksamheten i Ingå kmmun Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti Granskning av brschyren för mrgn- ch eftermiddagsverksamheten Bildningsnämnden gdkänner verksamhetsplanen för mrgnch eftermiddagsverksamheten. Ansökningsblanketterna ch brschyrerna till sklrna Infrmatin i samband med inskrivning till sklr ch via Wilma. Ansökningstiden börjar. Krdinatrn ambulerar. Ansökningstiden pågår. Ledarnas utbildningsdag; verksamhetsplan Val av serviceprducenter/beredning Förstaklassisterna bekantar sig med sklan, ledarna deltar i föräldrakvällen. Beslut m verksamhetspunkt till vårdnadshavarna Överföringsmöten med förundervisning Ledarna utarbetar en läsårsplan för respektive verksamhetspunkt ch lämnar den till krdinatrn Läsårsplanerna gdkänns Bekräftelse m verksamhetspunkt, läsårsplan ch blankett för förhandsinfrmatin till vårdnadshavarna i slutet av månaden. Infrmatin m första verksamhetsdagar. Verksamheten inleds enligt den nya verksamhetsplanen. Intrduktins-/utbildningsdag för ledare September Krdinatrn deltar i möten för rektrer, elevvårdsgrupper ch matprducenter. Oktber Nvember December Ledarmöte Krdinatrn ambulerar i verksamhetspunkterna Granskning av kmmunens verksamhetsplan ch avgifters Kmmunen får beslut m statsfinansiering Kvalitetsutvärdering; barn, ledare, vårdnadshavare 22
6. Persnalstruktur ch ledarnas behörighet Behörig sm ledare i mrgn- ch eftermiddagsverksamheten är den sm 1) har avlagt för uppgiften lämplig högskleexamen, examen på institutnivå, yrkesinriktad grundexamen eller mtsvarande tidigare studier, yrkesexamen eller specialyrkesexamen ch sm har i samband med utbildningen inhämtad eller genm erfarenhet visad förmåga att arbeta sm ledare i en barngrupp eller 2) har behörighet att meddela klassundervisning, förskleundervisning, specialundervisning eller ämnesundervisning eller sm elevhandledare. Utbildningsstyrelsen förutsätter att verksamhetsanrdnaren definierar vem sm är behörig sm ledare för mrgn- ch eftermiddagsverksamhet. Behörighetsvillkren i Ingå kmmun är följande: 1) Ledare för mrgn- ch eftermiddagsverksamhet 2) Sklgångsbiträde 3) Närvårdare 4) Ungdms- ch fritidsledare 5) Barnledare ch barnskötare Behöriga är ckså persner med högre examen sm ger nödvändiga kunskaper ch färdigheter gällande barns uppväxt ch utveckling, såsm scinm, scialuppfstrare, barnträdgårdslärare ch klasslärare. Vikarier ska i mån av möjlighet vara behöriga ch ha erfarenhet av mrgn- ch eftermiddagsverksamhet. En ledare sm utför arbetspraktik kan inte ansvara för en barngrupp utan arbetar alltid sm en extra anställd. 6.1 Kntrll av ledarnas brttsliga bakgrund Inm mrgn- ch eftermiddagsverksamheten följs lagen m kntrll av brttslig bakgrund hs persner sm arbetar med barn. Denna lag tillämpas på arbete sm utförs i anställnings- eller tjänsteförhållande ch sm varaktigt ch i väsentlig grad består i att utan vårdnadshavarens närvar fstra, undervisa, sköta eller annars ta hand m minderåriga eller annars arbeta i persnlig kntakt med minderåriga. Serviceprducentens ansvarspersn (förman) är skyldig att granska persnalens brttsregisterutdrag ch intyga för verksamhetsanrdnaren (bildningschefen) att så har gjrts ifråga m alla ledare. 6.2 Intrduktin i arbetet Krdinatrn för mrgn- ch eftermiddagsverksamheten ansvarar för ledarnas intrduktin i arbetet ch rdnar kmpletterande utbildning på en allmän nivå. För nya ledare rdnas intrduktin i arbetet i början av augusti inför verksamhetsperidens början. Denna utbildning kan rdnas sm krdinatrsamarbete för flera mråden. Serviceprducenten ansvarar för den praktiska intrduktinen i arbetet. 23
För ledarna rdnas i genmsnitt fyra kmpletterande utbildningar eller träffar under läsåret. Krdinatrn planerar utbildningarna i samarbete med sklr, serviceprducenter, ledare ch andra samarbetsaktörer. Utbildningarna gäller bl.a. verksamhetens innehåll ch rganisering samt utvecklingsbjekt sm framkmmit vid utvärderingar. Föräldrarna ska infrmeras tillräckligt tidigt m avvikande verksamhetstider ch tillfälliga stängningar p.g.a. av utbildningar. 6.3 Förfarandet vid överlåtelse av sekretessbelagda uppgifter gällande barnet Persnalen inm mrgn- ch eftermiddagsverksamheten får inte ge utmstående sekretessbelagd infrmatin m barnet eller hens vårdnadshavare eller överlåta sekretessbelagda dkument. Infrmatin kan ges ch dkument överlåtas endast med vårdnadshavarens specifika medgivande. 7 Ansvariga för den grundläggande undervisningen ch den anslutande elevvården kan till ansvariga inm mrgn- ch eftermiddagsverksamheten lämna infrmatin sm är nödvändig för att ändamålsenligt rdna verksamheten. Om en elev övergår till mrgnch eftermiddagsverksamhet sm en annan utbildningsanrdnare rdnar, ska den tidigare utbildningsanrdnaren trts bestämmelserna m sekretess utan dröjsmål lämna uppgifter sm är nödvändiga för rdnande av undervisningen eller verksamheten. Mtsvarande uppgifter kan lämnas ckså på begäran av den nya utbildningsanrdnaren. 7 Uppföljning ch utvärdering Kmmunens ska utvärdera mrgn- ch eftermiddagsverksamheten sm kmmunen erbjuder ch delta i extern utvärdering av verksamheten. Utvärderingsresultat ska publiceras. (Grunderna för mrgn- ch eftermiddagsverksamheten inm grundläggande utbildningen 2011) Förverkligandet ch kundnöjdheten undersöks med hjälp av enkäter ch resultaten beaktas i utvärderingen, utvecklandet ch förverkligandet av verksamheten. Enkätmålgrupperna bestäms enligt Utbildningsstyrelsens anvisningar. De riksmfattande ch kmmunspecifika resultaten fås av Utbildningsstyrelsen ch ges årligen nämnden för kännedm. Med enkäten utreds m aktörerna sm deltar i eftermiddagsverksamheten är nöjda med den ch m verksamhetsmålen förverkligats ur klienternas synvinkel. Kmmunen ch serviceprducenterna ska vid behv ändra sin verksamhet enligt den givna respnsen. Ledarna för mrgn- ch eftermiddagsverksamheten kan ckså samla egen respns från respektive verksamhetspunkt under verksamhetsperiden. De i verksamhetsplanen definierade verksamhetsmålen ch innehållen samt det förverkligade samarbetet ch 7 Lagen m ffentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) 24