MCL, MZL och MALT-lymfom och lite om myelom. Birgitta Sander Karolinska Universitetssjukhuset birgitta.sander@ki.se



Relevanta dokument
diagnostik Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Översikt malign hematologi. Lena von Bahr SVK Blodsjukdomar

Herman Nilsson-Ehle Sektionen för Hematologi och Koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Lågmaligna lymfom

Hodgkinlymfom. Birgitta Sander Karolinska Universitetssjukhuset (många bilder från Christer Sundström, Uppsala)

Lymfom sammanfattning

LYMFOM / KLL. Maria Ljungqvist Specialistläkare Hematologiskt Centrum, Karolinska, Solna

Kronisk lymfatisk leukemi (KLL)

KRONISK LYMFATISK LEUKEMI Skillnad mellan KLL och lymfom?

David Erixon Hematologen Sundsvalls sjukhus

Klinisk handläggning av lymfom. Daniel Molin, docent, överläkare Sektionen för onkologi, BOT Augusti 2016

Maligna lymfom. Del II. Specifika lymfomtyper Cytostatikaschema Aktuella studier R E G I O N A L A V Å R D P R O G R A M

HEMATOPATOLOGI DSM106 REAKTIV LYMFKNUTA

Del 8. Totalpoäng: 10p.

Lymfom. Stefan Norin Hematologiskt Centrum Karolinska Universitetssjukhuset

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist?

THYREOIDEAPATOLOGI EQUALIS UTSKICK

Diffust storcelligt B-cellslymfom och aggressiva T-cellslymfom

Incidensen av lymfoida och hematopoetiska tumörer i Finland

Lymfom. Översikt Hodgkinlymfom Diffust storcelligt B-cellslymfom Follikulärt lymfom Burkittlymfom Mantelcellslymfom T-cellslymfom

B-KLL/Lymfocytiskt lymfom, patologi. Kurs KLL och lågmaligna lymfom Bjärsjölagårds slott, april 2019 Mats Ehinger Skånes Universitetssjukhus, Lund

HEMATOLOGI PÅ TVÅ TIMMAR!

Emma Ölander Överläkare Hematologen i Sundsvall

Lymfkörtlar utredning och diagnostik. Katarina Uttervall Hematologiskt Centrum Huddinge

LYMFOMRAPPORT UPPSALAÖREBRO

Lymfom. 2000/år varav 50% lågmaligna

Endast data från sjukhus och år med minst 5 fall (rapporterade i INCA) visas.

Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus

Maligna lymfom. Kristina Drott Docent och specialistläkare onkologi

Klassifikation och diagnostik av leukemier. Rose-Marie Amini Klinisk patologi

EBV och CMV Klinik. Det beror på

LYMFSYSTEMETS ANATOMI OCH FUNKTION

Remissrunda 1 Nationellt vårdprogram för hudlymfom

LYMFOMRAPPORT STOCKHOLMGOTLAND

MYELOM Hareth Nahi

1.1 Ange tre möjliga differentialdiagnoser förutom bröstcancer. (1,5p)

Myelodysplastiskt syndrom (MDS)

* * * * * Cancerbehandling av sällskapsdjur - Är det ETISKT? Henrik von Euler. Steg II Specialist i onkologi, hund och katt

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Waldenströms makroglobulinemi 5 Orsaken okänd. 2 Diagnos 6 Symtom Så ställs diagnosen

Manual för Nationellt kvalitetsregister MDS. Uppföljningsformulär

Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!

Varför satsa på klinisk forskning?

Pressmeddelande 22 oktober 2014

Okänd primärtumör. Ny medicinsk riktlinje

Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!

SYMTOM. Vag buksmärta Mättnadskänsla Hicka Feber Viktminskning Blekhet, dyspne, hematom/ petekier Pancreatit Lymfadenopati Artrit

Baisse i märgen PRCA

Myelom och något om andra tillstånd med M komponent. Torbjörn Karlsson Hematologi, Akademiska Sjukhuset

Svenska Lymfomregistret

Monitorering av immunmodulerande behandling med flödescytometri

Outredd dyspepsi, okomplicerade duodenal- och ventrikelsår samt funktionell dyspepsi Nationella riktlinjer Svensk Gastroenterologisk Förening & SFAM

LOCID Late-Onset Combined Immune Deficiency

Del 7 medicin. Totalt 7 sidor. Maxpoäng: 15p

Lymfom. Lymfom. Lymfom - symptom. B-cellens utveckling

Delexamen 4 Infektion Nr Facit. MEQ-fråga Sida 1 (av 6) (max 19p)

Del 6_7 sidor_17 poäng. Margareta 73 år

Blodsjukdomar: Anemi och Leukemier Sören Lehmann Professor, överläkare Hematologisektionen, UAS

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala

Kronisk Lymfatisk Leukemi (KLL)

Manual för Nationellt kvalitetsregister MDS Anmälningsformulär 2013

Manual för Nationellt kvalitetsregister MDS Anmälningsformulär 2015

Hög nivå IgG4 vid pankreatit vad betyder det?

11x6 mm stort hudexcisionspreparat med diffus förändring. Hela preparatet bäddas.

Fall 1. Vitala parametrar: AF 26, p 110, BT 105/60, VAS 8/10.

Lungcancer. Mortalitet och incidens. Lungmedicin ST-läkare Georgios Ioannou

Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Delexamen 4 Infektion FACIT

Uppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, kl i Hedstrandsalen ing 70 bv

T-cellslymfom. - populationsbaserade data från Svenska lymfomregistret. Fredrik Ellin Överläkare, Med dr Medicinkliniken, Länssjukhuset Kalmar

Proteinelfores utskick hösten- 2012

HEMOLYS och ITP 2015, T5. Helene Hallböök

Provmaterial, Perifert blod 2 heparinrör med blod för vitalfrysning av tumörceller respektive preparation/infrysning av RNA-DNA.

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

R E G I O N A L A V Å R D P R O G R A M Maligna lymfom. Del I. Allmän del ONKOLOGISKT CENTRUM VÄSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Kronisk lymfatisk leukemi

Knöl på halsen. HT -13 Bröst och Endokrinkirurgiska kliniken

Lymfom och kronisk lymfatisk leukemi

KVAST-dokument för salivkörtelbiopsier vid utredning av Sjögrens syndrom

Molekylärgenetisk diagnostik inom malign hematologi

Leukemier. Leukemier och genetik. Metoder inom cancergenetik. Varför genetisk diagnostik? Konventionell cytogenetik. Translokation

Præparering og diagnostik af EBUS TBNA - Lund

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus.

Svenska Lymfomregistret

INTERSTITIELLA LUNGSJUKDOMAR ILD

1.1 Vilka ytterligare anamnestiska uppgifter frågar Du efter och vilka undersökningar gör Du vid detta besök? (3p).

Anemi. Järnbrist. Jan Lillienau, Terapigrupp Gastroenterologi

Hon har nu läst i sin journal att SN var negativ och tror sig ha fått fel information efter operationen inför hemgång. Nu vill hon ha klara besked.

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom.

Del 4_5 sidor_13 poäng

Del 5_14 sidor_26 poäng

Endokrina tumörer i mag-tarmkanal och pancreas

Analysutbud förvärvade sjukdomar (hematologi)

1970 Lungcancer = DÖD

Del 3. 7 sidor 13 poäng

3) OTILLRÄCKLIG HEMATOPOES A)

Postpartum tyreoidit och subakut tyreoidit. Tereza Planck, Specialistläkare, Med Dr. Endokrinologen, SUS

Anemier. Feb 2016 Kristina Wallman

Neonatal trombocytopeni, patientfall. Gosse född mars 2015

ANALYSFÖRTECKNING KLINISK GENETIK LUND

Transkript:

MCL, MZL och MALT-lymfom och lite om myelom Birgitta Sander Karolinska Universitetssjukhuset birgitta.sander@ki.se

Disposition Mantelcellslymfom diagnos och prognostiska faktorer som patologer bedömer Maria Cregnios fall Emma Bergfelts fall Marginalzonslymfom i mjälte, i mucosa och i lymfknuta Jean-Marie Nsabimanas fall Något lite om myelom

Mantelcellslymfom Epidemiologi: 8% av non-hodgkinlymfom Medianålder: 60 år M/F: 2/1 Ofta spridd sjukdom vid diagnos (lymfknutor, mjälte, benmärg, blod, GI) Utbrett GI engagemang = multipel lymfomatös polypos Prognos: Dålig. Medianöverlevnad 3-5 år. Indolenta fall finns.

Patogenes t(11;14)(q13;q32) I vissa fall p53 mutationer I vissa fall MYC aberrationer ATM deletion/mutation Tetraploidi Immunglobulingener omuterade>muterade Tumörcellernas överlevnad är beroende av signallering genom B cells receptorn (blockeras med Ibrutinib)

Mantelcellslymfom t(11;14) translokation av CCND1 genen Till IgH locus Överexpression av cyclin D1

Växtmönster Mantelzon Nodulär Diffus Många morfologiska varianter har beskrivits ex. Småcellig variant (ofta låg proliferation), klassisk variant, pleomorf variant, blastoid variant (alltid hög proliferation)

Cyclin D1+ (fåtal fall <5% neg för cyclin D1 och t(11;14) CD19+, CD20+, CD79a+, CD5+(-) CD10-, CD23-(+) SOX11+ (95% av fallen). SOX11 identifierar cyclin D1 negativa MCL SOX11 p53+ (muterat) (15% av fallen) Associerat med dålig prognos Hög proliferation associerat med sämre prognos p53

Rosenwald A. et al. Cancer Cell 2003

Nygren L. et al. Blood 2012

63-årig man med astma Maria Creignou, Linköping Sökt 2011 pga förändrade avföringsvanor. CT buk visar förstorade lymfkörtlar samt lätt förstorad mjälte (ökat i storlek sedan 2007)

Blodprover : Lindrig normocytär anemi 115g/L Venösdiff ua LD och B-2 microglubulin normala Järnbrist och positiva feces Hb Liten IgM lambda M komponent på 3g/L Gastroskopi : multipla ventrikelulcus. PAD som vid kronisk gastrit sannolikt NSAID utlöst. Coloskopi : ödem i distala rectum. PAD med lymfoidinfiltrat. Kompletterande IHC : bild förenlig med MCL

CD20 Cyclin D1

Ki-67 lågt i lymfomet

Maria Creignous fall Lågproliferativt MCL Gastrointestinalt engagemang finns hos så gott som alla patienter med MCL vid diagnos Romaguera JE Cancer 2003: 586-593

71-årig kvinna med hypertoni, fysiskt aktiv Emma Bergfelt, Uppsala Vid blodgivning noteras Hb 137. TPK 110. LPK 2,6/Neutro 1,2. Leverstatus, LD ua. Lätt hypogamma. April -13 mott.besök. Inga B-symptom. Benmärgsprov- MDS?

CD3 Cellerna var negativa för CD5 och CD10, positiva för BCL2 CD20

Cellerna var negativa för CD5 och CD10, positiva för BCL2, kappaklonala, proliferation <10% CD5 Diagnos: (Lymfoplasmocytärt lymfom) Marginalzonslymfom Cyclin D1

Kliniskt förlopp Juni -13. Söker AKM för smärta under vä arcus. DT thorax-buk med mjälttillväxt. Nu B-symptom. Rituximab-Bendamustin x2 Pneumoni+sepsis. Mjälten krympte. Nattsvett rätt länge men sedan välmående. Jan -14. Progress av mjältstorlek och nattsvett. Behandlingsstart R-Bendamustin igen. Maj -14 Radiologisk körtelprogress. Mjälten krympt. Juli -14. Kliniskt transformation. Utreddes med lymfkörtelbiopsi och nytt benmärgsprov

Cyclin D1 CD20+, CD5+/- kappa+ Cyclin D1 I lymfkörtelbiopsin var proliferationen 95% Diagnos: blastiskt MCL

Två lymfom? Fanns MCL redan i första benmärgen? Cyclin D1 påvisade fåtaliga celler, kanske hade SOX11 varit till hjälp? Kanske fanns MCL i annan lokal än benmärg redan då? Eller uppkom som ett nytt lymfom efter behandlingen? Båda lymfomen uttryckte kappa. Var de båda lymfomen klonalt relaterade (PCR för Immunglobulingener)?

Sammanfattning MCL Cyclin D1 färgning med immunhistokemi är golden standard De flesta MCL har subkliniskt engagemang i GI kanalen vid diagnos Romaguera JE et al. Cancer 2003 Hög proliferation och p53 positivitet identifierar aggressiva fall Nukleärt SOX11 positivt i 95% av MCL, även i cyclin D1- fall Dock kan även andra lymfom (ALL, Burkitt lymfom) vara SOX11+

Marginalzonslymfom olika varianter Spleniskt marginalzonslymfom Spleniskt lymfom/leukemi, oklassificerbart Diffust småcelligt B-cellslymfom i mjältens röda pulpa Hårcellsleukemi-variant (HCL-v) (Birger Christensson) Extranodala marginalzonslymfom i mucosaassocierad lymfoid vävnad (MALT lymfom) Nodalt marginalzonslymfom

Vad är marginalzonen? Framträdande i lymfoida organ som utsätts för mikroorganismer; mjälte GC MALT-vävnad, tonsill Mantelzon Marginalzon Svår att se i lymfknutor utom i reaktiva tillstånd, t.ex. Toxoplasma infektion, HIV, som en reaktion på cancer Specifik markör för marginalzons B celler finns ej Marginalzonen viktig för försvar mot kapselförsedda bakterier? T cells oberoende immunitet?

Vad är marginalzonslymfom? Dåligt definierade! Ofta uteslutningsdiagnos dvs småcelligt lymfom som inte kan klassas som B-KLL, mantelcellslymfom, follikulärt lymfom, lymfoplasmocytiskt lymfom. Heterogen grupp av lymfom. Marginalzonslymfom kan diagnosticeras men inte subklassificeras i benmärgen då de olika varianterna visar överlappande morfologi och växtmönster i benmärgen Ponzoni M et al. Am J Surg Pathol 2012

Associerat till olika infektiösa/autoimmuna antigen Hepatit C spleniska marginalzonslymfom Chlamydia psittaci i 80% av extranodala marginalzonslymfom i ögats adnex Helicobacter pylori i GI-MALT lymfom Campylobacter jejuni i immunoproliferative small intestinal disease (IPSID) Borrelia bugdorferi i kutant MALT

Olika translokationer i olika lymfomlokaler Isaacson: t(1;14)(p22;q32) BCL10 IGH fusion minst vanlig, < 4% av fallen Streubel 2005: t(3;14)(p14.1;q32) FoxP1 IGH fusion i 18% av extranodala (från hud, thyreoidea, öga, ej lunga, ej GI, ej spleniska eller nodala) Streubel 2003: t(14;18)(q32;q21) MALT1 IGH fusion i 18% av extranodala (från lever, hud, spottkörtlar, öga, ej thyreoidea, ej bröst, ej lunga, ej mage/tarm) Deletion av 7q31 vanligt i spleniskt marginalzonslymfom

Marginalzonslymfom i mjälte Spleniskt MZL 2% av lymfom >50 åå, M:F 1:1 Kan ha liten M-komponent, ej hyperviskositet Associerat till HCV i Sydeuropa Tumör celler i blod ofta villösa Engagerar benmärg, ej perifera lymfkörtlar Diffust småcelligt lymfom i mjältens röda pulpa <1% av lymfom Vanligen >40åå Ingen M-komponent Ofta jättemjälte Villösa lymfocyter i blod Engagerar benmärg, ej perifera lymfkörtlar

Marginalzonslymfom i mjälte Spleniskt MZL Engagerar mjältens vita och röda pulpa Blandad cellbild med små lymfocyter, större celler som blaster, epiteloida histiocyter I benmärg noduli + intrasinusoidal spridning Diffust småcelligt lymfom i mjältens röda pulpa Växer diffust i mjältens röda pulpa I benmärgen oftast bara intrasinusoidal spridning (men små noduli kan finnas)

Marginalzonslymfom i mjälte immunfenotyp Spleniskt MZL IgM+, CD20+, CD79a+ CD5-, CD10-, CD23- Annexin A1-, cyclin D1-, BCL6- Förlust av 7q31-32 i 40% Muterat TP53 sämre prognos Diffust småcelligt lymfom i mjältens röda pulpa IgG+, IgD+, CD20+, CD79a, DBA44+ TRAP- CD25-, CD5-, CD10-, Annexin A1-

SMZL forts. Förlopp Indolent sjukdom Splenektomi kan leda till långvarig remission Transformation till diffust storcelligt B cellslymfom

Exempel Spleniskt marginalzonslymfom Diffust småcelligt lymfom i mjältens röda pulpa

Kvinna, 49 år. Marginalzonslymfom? Prep I. Stor mjälte (drygt 2 kg) samt Prep II. 2 körtlar från mjälthilus ofixerat till PAD och FACS. Prep I: Ofixerad mjälte, 30 x 7x 3 cm. Prep II: Ofixerad loberad lymfkörtel 2,3 x 1,2 x 0, 8 cm. Immunfenotyp: CD20+, CD79a+, BCL2+, klonalt CD5-, CD23-, CD10-

T1035/05

T1035/05

MC65/05

MC65/05

MC65/05

T19029/04 och MC1283/04 Kvinna, 79 år. Mjältlymfom enl. BM-punktionsdiagnostik. Splenomegali och trombocytopeni. Mjälte + bimjälte. Formalinfixerad mjälte, 837 g, 18 x 11 x 3 cm. Försök till flödescytometri från centrala delar som inte hunnit bli förstörda av formalinet visade kappaklonalitet. Immunfenotyp: CD20+, CD79a+, kappa+ CD5-, CD10-, BCL2-, BCL6-, Cyclin D1-, DBA-44-, TRAP-

T19029/04

T19029/04 CD79a

MC1283/04

MC1283/04

MC1283/04 CD20

MC1283/04

Nodalt marginalzonslymfom 1-2 % av lymfoida neoplasier Medianålder 60 år, M:F 1:1, kan även ses hos barn Engagerar perifera lymfknutor, ibland benmärg och blod Ej extranodalt eller mjälte Ej Sjögrens syndrom eller Hashimotos thyreoidit (istället MALT)

Nodalt marginalzonslymfom Liknar morfogiskt spleniskt marginalzonslymfom eller MALT lymfom vid annat låggradigt lymfom (FL, MCL) i samma lymfknuta - tänk på att dessa fokalt kan differentiera mot marginalzons/monocytoida B celler Immunfenotyp: pan B cellsmarkörer, CD5-, CD10-, CD23-, BCL6-, cyclind1-, BCL2+

MALT-lymfom Extranodalt Epidemiologi: 7-8% av alla B cellslymfom Precursorlesion: kronisk inflammation, autoimmunitet (Sjögrens syndrom, Lymfoepitelial sialadenit (LESA), Hashimotos thyreoidit) Lokalisation: GI, lunga, hals/huvud, ögonadnex, hud, thyreoidea, bröst

Extra-nodala marginalzonlymfom (MALT lymfom) Växtmönster: i marginalzonen av reaktiva B cellsfolliklar, interfollikulärt, lymfoepiteliala lesioner Cellbild: centrocytlika celler, monocytoida B celler, små lymfocyter, spridda centroblastlika och immunoblastlika celler, plasmacellsdifferentiering. Definition lymfoepitelial lesion: Aggregat av 3 eller fler marginalzonsceller med undanträngning eller destruktion av epitelet vilket ofta visar eosinofil degeneration.

MALT-lymfom Växtmönster: i marginalzonen av reaktiva B cellsfolliklar, interfollikulärt, lymfoepiteliala lesioner Cellbild: centrocytlika celler, monocytoida B celler, små lymfocyter, spridda centroblastlika och immunoblastlika celler, plasmacellsdifferentiering Centroblast och immunoblastlika celler kan finnas i varierande mängd men om det finns sjok av sådana blir diagnosen DLBCL.

MALT-lymfom - differentialdiagnoser Reaktiva processer har ej destruktiv växt mot omgivande vävnad Andra småcelliga non-hodgkinlymfom immunfenotyp, morfologi Immunfenotyp: CD20+, CD79a+, CD21+, CD5-, CD10-, CD23-, Cyclin D1-

T16959/04 MALT i spottkörtel 21 årig man med Sjögrens syndrom. Körtel hals vänster sida där punktion visar misstänkt lymfom Ofixerat preparat 2 x 1 x 1 cm med central hålighet. Flödescytometri visar liten kappaklonal B cells population, 3% Immunfenotyp: CD20+, CD79a+, Kappa+

T16959/04

T16959/04 CD79a

T16959/04 cytokeratin

Lambda Kappa T16959/04

Man född 1947 Jean-Marie Nsabimana Sedan 1999: ej beh. M. Waldenström BM biopsi: Diffusa lymfatiska celler. Dec.2012: knöl hö ljumske. Inga B-symptom. Punktion cytologi: Reaktiv adenit Jan. 2013: knöl hö ljumske. Inga B-symptom. Histopatologi: Lågt malignt lymfom Mars. 2013: DT thorax-buk: generaliserade lymfadenopatier Benmärgbiopsi: Massivt lymfom infiltrat.

Benmärg 1999

Benmärg 1999

Benmärg 1999 Patologi Sparsamt material med ett enda fragment ingen immunhistokemi Svårt att ställa diagnos på detta Vid lymfoplasmocytiskt lymfom/mb Waldenström ser man en blanding av små lymfocyter, plasmaceller, lymfoplasmocytiska celler och Dutcher bodies MYD88 L265P mutation? Klinik Patienten hade M- komponent

Lymfknuta 2012 CD20

Lymfknuta 2012

Lymfknuta 2012

Lymfknuta 2012 CD3 CD23

Lymfknuta 2012 CD10 BCL6

Lymfknuta 2012 Ki-67 Ki-67

Lymfknuta 2012 + CD20 -CD5, CD23, CD10, BCL6 Fenotyp som MZL men partiellt aggressiv cellbild och hög proliferation således åtminstone fokalt transformation till DLBCL

Benmärg 2013 CD20

Sammanfattning marginalzonslymfom Heterogen grupp Specifik immunfenotyp saknas Uteslut andra B cellslymfom High-grade MALT finns inte dessa fall är DLBCL!

Lite om myelom Klonala plasmacellstumörer i benmärgen Oftast multipla härdar Plasmacellerna är klonala vilket lätt visas med färgning för kappa och lambda M-komponent i blod eller urin Klonala plasmaceller i benmärg, ofta >10%, eller myelomhärdar Tecken till organskada hypercalcemi, njurskada, anemi, osteolytiska härdar

kappa lambda

Litteratur MCL Campo E, Rule S. Blood 2015 Dreyling M et al. European MCL Network, Clin. Cancer Res. 2014 MZL Zucca E. et al. Emerging role of infectious etiologies in the pathogenesis of MZL Clin. Cancer Res. 2014 Matutes E. Splenic MZL. Exp. Rev. Hematol. 2013 LPL Rossi D. Role of MYD88 in lymphoplasmacytic lymphoma diagnosis and pathogenesis. Hematology Am Soc Hematol Educ Program. 2014 Castillo JJ et al. Biology, prognosis and therapy of Waldenström macroglobulinemia Cancer Treat Res. 2015