Mat från havet ska göra oss friskare



Relevanta dokument
Att utveckla allergi en fråga om risk, frisk eller fiskfaktorer? Fettsyra metabolism

SILL. havets silver är guld för hjärtat

Socker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.

Efalex Mor & Barn. Omega-3 med hög koncentration av DHA för gravida och ammande!

Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.

Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin

NÄRINGS- OCH HÄLSOASPEKTER AV GETMJÖLK. Karin Jonsson Chalmers tekniska högskola Livsmedelsvetenskap

Hälsoaspekter - mer än tallriksmodellen

Är det nyttigt med fet mat?

Anette Jansson, Livsmedelsverket

Ger socker typ 2-diabetes?

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

SELENOPROTEINER. Elin Ander, Malin Andersson, Sara Franzén och Helena Skröder

Det nya åldrandet. Förändringar i Göteborgs äldre befolkning under 40 år

Många fettsyror olika effekter

TRÄNING, KOSTHÅLLNING OCH ANTI AGE LIGGER I TIDEN

Utmaningen men en åldrande befolkningen vilka framsteg görs inom demensforskningen?

Medelhavskost i Norden?

Frågor och svar om norsk odlad lax.

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?

Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte

Pressinformation. Fakta om omega-3

OLIN-studiernas barn-kohorter. Umeå september 2018

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Råd om mat vs. fakoskt intag ramverk för tolkning av slutsatser om koster

EQ EVERYDAY det du behöver varje dag

Det Europeiska Hjärthälsofördraget

Studiehandledning. Molekylär nutrition I, 7.5 hp, VT2012. Kursledare:

Information till dig som har kranskärlssjukdom

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

KOLESTEROLGUIDEN LIVSSTIL

lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg

Hur kan man förebygga demens?

Kinastudien : den mest omfattande näringsstudien någonsin med uppseendeväckande resultat för viktminskning och långsiktig hälsa PDF ladda ner

Matprat i primärvården

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning

Vad är rätt fett i praktiken? Vad äter svenska folket? Fettskolan. Hanna Eneroth Åsa Brugård Konde. 19 mars 2013

GNLD Full Motion. Naturens mångsidiga näringslösning för optimal ledhälsa och bekvämlighet.

Fakta om omega-3 och barn

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö oktober 2012

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN

Fakta om allergi EAACI Declaration 2011

FISKLEVEROLJA - Traditionellt skandinaviskt kosttillskott med besk bismak

Dioxinutmaningar i Sverige, värdeskapande eller hinder?

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

23% i Kuwait Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser

Kosttillskott. Fotbollskonferens Professor em. Björn Ekblom Åstrandslaboratoriet GIH, Stockholm

Mat för hälsa hållbarhetens 4:e dimension

Allergenfri luft i andningszonen nattetid

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION

Opinionsundersökning. Svenskarnas kostvanor och användning av kosttillskott. Konsult: Lena Berggren,

Stillasittande & ohälsa

En guidad tur i kostdjungeln

ÅLDERSTEST. Hur ofta äter du stekt eller grillad mat? 4 Ofta 3 En gång per dag 2 Två gånger per vecka 1 En gång per vecka -2 Mycket sällan

Individualiserade kostråd

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström

Tarmflorabakterier och D-vitamin viktiga byggstenar för vår hälsa

Bakom våra råd om bra matvanor

Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige

D-vitamin. Näringsrekommendationer

Är genetiken på väg att bota diabetes?

Fetter och kolesterol hur gamla missförstånd lever vidare. Ralf Sundberg Kirurg, docent, författare

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Omega-3 från fiskolja är viktigt för en bra start i livet

Har Livsmedelsverkets kostråd passerat bäst före datum?

Fysisk aktivitet för barn och ungdomar. Örjan Ekblom, docent Åstrandlaboratoriet, GIH

På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

9803/05 mru/bas,um,al/ss 1 DG I

Nya tider, nya hälsoproblem

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping

8/12/2015. Kicki Tengblad,dietist Sahlgrenska universitetssjuhus

Dokument nr: 4.3 (6) Titel: Kosttillskott. Inledning:

Viktig, ung och stolt. Göteborg

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens november Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar

Efalex. Hälsa för hjärna och ögon

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Vegankost - populär diet med nutritionella begränsningar

Riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom postpartum - betydelsen av viktnedgång under amning

Malmö Kost Cancer undersökningen

Effekten av en utbildnings- och träningsmodell (FaR+) för att öka följsamheten av FaR över tid hos patienter med typ-2 diabetes.

Varför är det så viktigt att barnfetma uppmärksammas tidigt?

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro

NYHET! Baserad på klinisk forskning Prisvinnande naturligt tomatextrakt En kapsel om dagen

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016

Mat för att hålla sig frisk på äldre dar

Med tarmfloran i fokus för bättre hälsa

Epidemiologi och riskfaktorer. Kan man förebygga demens?

Sammanfattning av Dag för genombrott

Nya foder för fisk i odling

Omega 3 - Det GODA FETTET!

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås?

Fysisk aktivitet och hälsa. Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet

Transkript:

Mat från havet ska göra oss friskare Institutionen för Kemi och Bioteknik Chalmers Tekniska Högskola

Utmaningar Sjukdomar associerade med felnäring (fetma och kostrelaterade sjukdomar) prevention i form av vetenskapligt baserade kostråd och ett ökat urval av hälsobefrämjande livsmedel Den åldrande befolkningen År 2030 är 30% of EU:s befolkning > 60 years Personalized nutrition för att främja ett hälsosamt åldrande Tillgång till råvaror Ex. Havets resurser Bioteknisk produktion (jäst, alger) Tillvaratagande av restråvaror, biprodukter (isolerings tekniker ) MOLECULAR AND CHEMICAL BIOLOGY

Fisk och hälsa Den globala ökningen i s k välfärdssjukdomar kan till stor del tillskrivas förändring i kostvanor och andra livsstilsfaktorer Ett ökat fiskintag förbättrar folkhälsan och minskar sjuklighet och dödlighet i några välfärdssjukdomar såsom hjärt-kärlsjukdom Men, sambandet mellan fisk och hälsa kan ju också vara kopplat till en hälsosam livsstil snarare än en direkt effekt av att äta fisk

Hur studera fisk och hälsa? Råvara, process, tillagning, matspjälkning Cell- och djurmodeller Interventionsstudier i människa, epidemiologi

Fisk är inte bara omega 3 För att vara exakt, 95-99.9% av mig är något annat! Jag är verkligen så mycket mer än bara en simmande omega- 3 kapsel Exempel på andra bioaktiva ämnen i fisk (ämnen med specifik biologisk verkan i kroppen: Vitamin D (hjärt-kärlhälsa, benhälsa, immunsystemet) Peptider (blodtryck, diabetes m fl) Taurin (hjärt-kärlhälsa, blodtryck) Selen (hjärt-kärlhälsa, oxidativ stress, immunsystemet)

Muscle Bones/shells/cartilage Proteins Lipids 1-30% Water solubles 53-82% -Chitosan - Glucosamine - Chondroitin sulfate ~17% -Peptides -LC n-3 fatty acids - Phospholipids -Vitamin D -Free amino acids (taurin) -Minerals (Selenium)

Hur bevisa hälsoeffekter av fisk? Randomized Control Intervention Trial Upprepade interventionsstudier som visar samma resultat behövs för att bevisa hälsoeffekt. Meta analyser. Man måste använda biomarkörer, cell- o djurmodeller för att studera mekanismer, och för att det är en lång tidscykel för att värdera hälsoeffekt i människa.

Den nya matforskningen Vi har de verktyg som behövs för att studera effekter på cell och molekylnivå Interaktionen mellan gener och livsmedel/ämnen i livsmedel ökad aktivitet hos skyddande gener eller minskad hos farliga gener Biologiskt svar på intag av livsmedel kan skilja beroende på genotyp. Individbaserade kostråd- s.k. personalized nutrition Epigenetik - cellulära minnen som nedärvs från en cell till en annan. Livsstilen kan påverka kommande generationer.

Skydd mot cancer Hjärtkärlsjukdom Önskedrömmen om marina livsmedel Livsmedel som man blir intelligent av Åldrande Motverkar depression

Men, vad vet vi idag om fisks Hjärt-kärlsjukdom effekter på hälsa? åderförkalkning, infarkt, stroke Skyddande effekt Hjärnans funktion Barn Utveckling av hjärnan Äldre Demens, Depression Cancer Allergi Fler studier behövs Ej visat Tidig introduktion av fisk kan skydda

Fisk och hjärt-kärlsjukdom Under de senaste 50 åren har befolkningsstudier samstämmigt visat ett samband mellan intag av fisk/fiskolja och minskad risk för sjuklighet och död i hjärtsjukdom - 26 års uppföljning Nurses Health Study visade att utbyte av rött kött mot fisk (1 portion per dag) minskade risken med 24%. American Heart Association publicerade 2005 nya kostråd: - Ät åtminstone fisk 2ggr/vecka (särskilt fet fisk) - För patienter med hjärt sjukdom överväg tillskott av omega-3 (1g/dag) - Kosttillskott (omega-3) kan också utgöra komplement till medicinsk behandling av höga blodfetter (triglycerider)

NEJM June 2012

JAMA Sep 2012

Var det slutet på historien att fiskintag minskar risken för hjärt kärlsjukdom? Confounding factors Val av CVD end-points Läkemedel vs fiskolja Fiskintag vs fiskolja

Nya sillprodukter med dokumenterade hälsoeffekter 2002-2013 Chalmers University of Technology Dept Chemical and Biological Engineering/Food Science Väst 5 AB Gothenburg University, Sahlgrenska Academy Finansierat av VGR, National Board of Fisheries, EU, FORMAS

Riskfaktorer för hjärt kärlsjukdom Humanstudie I: Hel sill, 15 överviktiga individer. Humanstudie II: Hel sill, 40 lätt överviktiga män. Humanstudie III: Sill/Inlagd sill, 18 överviktiga män Epidemiologi: Korrelation EPA, DHA i plasma - riskfaktorer Modellstudier: Antioxidativa effekter från vätskefraktionerad sillmuskel Press juice Djurstudie I: Mus, återhämtning efter infarkt. Djurstudie II: Råtta, metabola effekter av hel sill, sillolja, vätskefraktion press juice Djurstudie III: Transgena möss, hel sill, åderförkalkning. Djurstudie IV: Möss, EPA + DHA vs MUFA

Sill och riskmarkörer för hjärt-kärlsjukdom 2 interventionsstudier i människa Lunchmåltid (150g sill), fem dagar i veckan Alla övriga ingredienser i måltiden var identiska Referensmåltiden innehöll kyckling eller fläskfilé 20 överviktiga personer 6 veckor sill 40 försökspersoner 6 veckor sill Västfem AB 6 veckor referensdiet 6 veckor referensdiet 20 överviktiga wash out personer Lindqvist et al. Eur J Clin Nutr 2007; Lindqvist et al. Br J Nutr 2009

Resultat Sill ökade HDL det s.k. goda kolesterolet i båda interventionsstudierna Lindqvist et al. Eur J Clin Nutr 2007; Lindqvist et al. Br J Nutr 2009

Sill eller kött? Molekylära mekanismer bakom effekten av olika dieter Exempel sill jämfört med nötkött på utveckling av arteroskleros och fettomsättning Identifikation av cellulära mekanismer som påverkas av dieten och effekten på helkroppsnivå Samarbete: Food Science (Sandberg), Systems Biology (Nielsen group), Sahlgrenska Akademin(Holmäng) och the Atherosclerosis Unit, AstraZeneca (Li-Ming Gan, Johannes Wikström) The Chalmers Foundation Verktyg: Genuttryck i muskel, fettväv och lever, systembiologi, histologi Resultat: Sill i kosten minskade ateroskleros och påverkade syntesen av kolesterol och gallsalter I levern Syfte: Skräddarsydd diet för prevention av hjärt kärl sjukdom Nookaew et al (2010) PLoS ONE 5(8):e12361 ; Gabrielsson et al (2012) Int J Mol Med 29(3): 331-37

A-S. Sandberg A-S Sandberg Nutritionell system biologi Översikt över strategin 3. Transcriptomics 4. Integrated analysis 1. Diet intervention 5. Design new experiments 2. Phenotyping Nookaew I, Gabrielsson BG, Holmäng A, Sandberg A-S, Nielsen J (2010) Identifying molecular effects of diet through Systems Biology: influence of herring diet on sterol metabolism and protein turnover in mice. PLoS ONE 5(8): e12361. doi:10.1371/journal.pone.0012361

Kan tidig introduktion av fisk till barn skydda mot utveckling av allergi?

Mindre luftvägsallergi hos 4 åriga barn som tidigt åt fisk Nafstad P et al., J Asthma 2003 2531 Norska barn ~50% åt fisk 1:a levnadsåret Dessa hade mindre förekomst av hösnuva vid 4 års ålder Fish consumption in the first year of life may reduce the risk of developing asthma and allergic rhinitis in childhood Problem: Reverse causation inte adresserad föräldrar i allergiska familjer kanske undviker att ge fisk till sina barn.

Regelbundet fiskintag minskar risken för allergiutveckling Kull et al., Allergy 2006 BAMSE studien (Sverige) Enkät 4 års ålder allergi symptom Enkät 1 års ålder om tidpunkt för fiskintroduktion Hur ofta fisk: Aldrig, 1/mån, 2-3/mån, 1/vecka, >1/v? Fisk <12 mån ålder mindre allergi vid 4 års ålder Effekten kvarstod om man exkluderar barn som var allergiska vid 12 mån ålder Effekten sågs både hos barn från allergiska och icke allergiska familjer Problem: Enkätbaserad inte examinerad av läkare

Introduktion av fisk före 9 mån minskar eksem Enkät: 6 mån, 12 mån ålder 4900 svar Västra Götaland Introducera fisk före 9 mån ålder: utveckling av eksem Alm et al., Arch Dis Child 2009 Reverse causation : Undviker föräldrar att ge fisk till barn som har utvecklat eksem? Får barn i eksemfamiljer mindre ofta fisk?? Bara data från enkäter

% med eksem, astma eller födoämnesallergi Percent with eczema, asthma or food allergy Tidig intro av fisk minskar risk för allergi vid 18 månaders ålder 184 barn Florastudien, Göteborg Kostintervju 6mån o 12 mån Allergidiagnos av Läkare vid utbrott och 18 mån 40 35 30 25 20 15 P-trend = 0.004 P för trend = 0.004 10 Effekten kvarstår efter korrektion för föräldrars allergi, exkludering av barn med tidig allergi Hesselmar et al 2010 5 0 <7 7-9 10-12 12+ m <7mån 7-9 mån 10-12 mån >12 mån Tidpunkt för introduktion av fisk

Sammanfattning Fisk är mer än bara fiskolja Intag av fisk (särskilt fet fisk) minskar risken för hjärt kärl sjukdom En mekanistisk förklaring påverkan på syntes av kolesterol och gallsalter i levern Tidig introduktion av fisk verkar kunna skydda mot allergiutveckling Men,det beror inte på fiskoljan. Okänt vilket ämne i fisken som har möjlig skyddande effekt.

Acknowledgements Sahlgrenska Agnes Wold Agneta Holmäng Björn Fagerberg Helen Lindkvist Bill Hesselmar Malin Lönn Chalmers Jens Nielsen Annika Enejder Intawat Nokaew Britt Gabrielsson Ingrid Undeland