Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport november 2016

BILAGA VS 2016, 151 2016-11-16 Dnr SHS 2016-0030 Dnr VS 2016-0054 Sjukhusstyrelsen Vårdstyrelsen Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport november 2016 Tillgänglighet oktober 2016 Primärvård Telefontillgängligheten till den samlade primärvården är 93 %. Tillgängligheten både på telefoni och läkarbesök inom 7 dagar är sammantaget något lägre för primärvård i egen regi. Som orsaker kan ses att primärvården inte kan uppnå full produktion på grund av bemanningsproblem vilket också påverkar tillgängligheten. Oktober månad har totalt sett en något högre tillgänglighet än september månad. Det finns fortsatt stora variationer inom tillgänglighet mellan olika vårdcentraler, särskilda insatser vidtas för vårdcentraler med störst avvikelser, både inom privat och offentlig regi. Tillgänglighet LUL Vårdgaranti Telefontillgänglighet Vårdgaranti Besök inom 7 dagar Primärvård i egen regi 92 % 83 % Primärvård i privat regi 95 % 91 % Samtlig primärvård inom LUL 93 % 86 % Specialiserad vård Specialistvården, både Akademiska sjukhuset och Enköpings lasarett har förbättrat sin tillgänglighet, både till första besök men även till operation, i jämförelse med föregående månad. Främst Akademiska sjukhuset har fortsatta problem att uppnå tillgänglighetsmålen inom vissa verksamheter. Samtidigt behandlas fler patienter i den elektiva vården under oktober 2016 än september 2015. Vårdgaranti Akademiska sjukhuset Vårdgaranti Andel inom 90 dgr Andel inom 60 dgr Utfall fg månad Totalt antal väntande Antal väntande kvar till 100 % Besök* 63 % 46 % 56 % 10 967 3754 Operation** 72 % 58 % 63 % 3 477 900 Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.lul.se

2 (10) Vårdgaranti Lasarettet i Enköping Vårdgaranti Andel inom 90 dgr Andel inom 60 dgr Utfall fg månad Totalt antal väntande Antal väntande kvar till 100 % Besök* 90 % 71 % 82 % 1 547 143 Operation** 97 % 86 % 94 % 840 27 *Besök avser första besök inom specialiserad vård **Operation avser operation i specialiserad vård Folktandvården Folktandvården har minskat antalet revisionspatienter som väntar med cirka 100 patienter sedan september månad. Vidare har specialisttandvården för barn minskat antalet som köar där extraöppet tider på lördagar har bidragit till köminskningen. Jämfört med samma period föregående år genomför Folktandvården nästan 8500 besök ytterligare vilket kan ses bero på förbättrad bemanning och minskade sjukskrivningar. För att bemöta det ökade behovet har antalet behandlingsrum utökats, både i Östhammar och genom öppnandet av St-Pers-kliniken. Definitioner: Ackumulerat antal väntande patienter = det antal som väntat > 3 mån på kallelse. Förväntad väntetid revisionspatienter samt barn och unga = genomsnittligt antal månader utöver 3 månader. Förväntad väntetid specialisttandvård= väntetid utöver tre månader för sista patienten i remisskön. Vårdgarantienheten Under oktober 2016 har vårdgarantienheten hjälpt 34 personer som åberopat vårdgaranti. Samtidigt har 200 personer blivit slussade inom 60 dagar. Jämförelsevis ses en generell minskning under 2016 med antalet patienter som åberopat vårdgaranti och en ökning av patienter som slussas inom 60 dagar. Trenden beror delvis på samarbetet mellan sjukhusens verksamheter och vårdgarantienheten för att hantera köer, vilket leder till ökade siffror på patienter som slussas inom 60 dagar.

3 (10) Vårdgaranti 80 60 40 20 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Serie1 Serie2 Serie3 Serie4 Inom 60 dagar 300 200 100 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 2014 2015 2016 Kunskapscentrum för äldretandvård Folktandvårdens kunskapscentrum för äldretandvård, som under de tre senaste åren drivits som projekt, permanenteras. Avdelningen samlar, sprider och tar fram kunskap i syfte att öka kunskapen om äldres munhälsa och utveckla utbildningen i landstinget och ihop med andra aktörer. Bland annat har medarbetare utvecklat munvårdsrutiner vid äldreboende, studerat munhälsa och äldre i kommunal hemvård, varför äldre tappar kontakt med tandvården och undersökt hur människor som invandrat till Sverige sent i livet ser på sin tandhälsa. Det finns fem kunskapscentrum för äldretandvård i Sverige. Samverkan med fokus på hjärtsvikt Under september genomfördes en konferens med deltagare från Intermountain Healthcare och en grupp på tio personer från Landstinget i Uppsala län med fokus på att förbättra vården för patienter med hjärtsvikt och minska återinskrivningarna. Gruppen som leddes av Hälsa och habiliterings chefsläkare Robert S Kristiansson bestod av ordförande för programrådet, representanter för offentlig och privat primärvård, kardiologkliniken samt från EPJ. Gruppens sammansättning pekar på hur viktigt det är att vården för patientgruppen är sammanhållen och centreras kring patienten. Arbetet fortgår med full kraft med fokus på en förbättrad sammanhållen vårdprocess. Nationella psykiatrisatsningen Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2016 Uppsala län (landstinget och kommunerna) fick ca 20 miljoner kronor i stimulansmedel genom psykiatrisatsningen och samtliga medel är förbrukade eller intecknade. Medlen utbetalades i tre olika delar som avsåg analys och handlingsplan, stimulering av nya initiativ för att nå unga och satsning på ungdomsmottagningar.

4 (10) Syftet med nationella psykiatrisatsningen är att skapa förutsättningar för ett långsiktigt arbete med ett gemensamt ansvarstagande från berörda aktörer. Målsättningen är att befolkningen ska erbjudas individ- och behovsanpassade samt effektiva insatser av god kvalitet när det gäller området psykisk hälsa. Aktiviteter som genomförts och rapporterats till SKL Psykiatrisatsningens delar Dokument Länk Del 1: Analys och handlingsplan Länsgemensam kartläggning och analys av området psykisk hälsa i Uppsala län Länsgemensam analys.pdf Del 2: Stimulering av nya initiativ för att nå unga Del 3: Satsning på ungdomsmottagningar Länsgemensam handlingsplan med långoch kortsiktiga mål samt indikatorer och aktiviteter Inrapportering till SKL Förslag till beslut angående utveckling av första linjen för barn och ungas psykiska hälsa Rapport första linjen för barn och ungas psykiska hälsa Inrapportering till SKL Beslut angående kartläggning av ungdomsmottagningar Förslag till beslut angående ungdomsmottagningarnas uppdrag Inrapportering till SKL Länsgemensam handlingsplan.pptx Inrapportering analys och handlingsplaner 2016.pdf Första linjen förslag till beslut 2016-10-21.doc Rapport Första linjen för barn och unga psykiska hälsa utredning 2016-10- 13.docx Inrapportering nya initiativ att nå unga 2016.pdf Beslut från landstingsstyrelsen 2016-06- kartläggningar av ungdomsmottagningar.pdf Ungdomsmottagningarnas uppdrag.pdf Inrapportering till SKL angående satsningar på ungdomsmottagningar.pdf Patienter och anhöriga inbjuds att utveckla vården på Akademiska Patienter och anhöriga är en outnyttjad resurs i vården. För att ändra på det startas ett pilotprojekt vid Akademiska sjukhuset. Syftet är att ta fram arbetssätt där patienters och anhörigas idéer kan fångas upp, utvecklas och spridas. Projektet, som kallas Idékraft, leds av Innovation Akademiska och stöds av Vinnova. Sjuksköterskeledd mottagning ska förbättra vården vid skrumplever I oktober öppnades en sjuksköterskeledd levermottagning Akademiska sjukhuset. Ett viktigt syfte är att erbjuda patienter med skrumplever (levercirros) bättre vård, med tätare uppföljningar och utökat stöd när det gäller kost och levnadsvanor. Satsningen görs inom ramen för en flerårig, randomiserad forskningsstudie, den första i sitt slag i Sverige.

5 (10) Stöd och egen tid viktigt för anhöriga till afasidrabbade Över hälften av närstående till afasidrabbade upplever att de själva fått sämre psykisk hälsa och 45 procent att den fysiska hälsan påverkats negativt. För att leva ett gott liv är stödgrupper och tid för egna aktiviteter viktigt, visar aktuell forskning vid Akademiska sjukhuset/uppsala universitet. Säbo-seminarium Den 27 oktober hölls den tredje årliga kvalitetsdagen "SÄBO seminariet" med deltagare från särskilda boenden och vårdcentraler med läkarinsatser. Under de senaste åren fokuserar vi på gemensamma mål och andelen patienter som har medicinska vårdplaner behöver ökas från nuvarande 65 % (okt 2016) till minst 90 %. Årets seminarium fokuserade på faktagenomgång av hur det ser ut idag med hög variation och relativt låg processefterlevnad, men även på positiva exempel som kan användas framgent. Hälsa och habilitering har tillsammans med Uppsala Universitet och docent Ulrika Winblads grupp planerat en forskningsstudie av det förbättringsarbete som nu påbörjats. Flera kommunala boenden har anmält intresse att delta. Psykisk hälsa hos ensamkommande barn och unga Cosmos asyl- och integrationshälsan hade under den här perioden förra året en kraftig ökning av antalet asylsökande inklusive ensamkommande flyktingbarn och ungdomar. Trots den höga anstormningen initierades ett samarbete med professor Anna Sarkadi för att forska kring den senare gruppens psykiska hälsa. Ett mätinstrument (CRIES) testades och resultaten är nu under publikation samt kommer att presenteras på en internationell konferens i Wien i november 2016. Nya riktlinjer för omhändertagande av personer med demenssjukdom Den 11 november genomförde Regionförbundet ett seminarium om de nya riktlinjerna för omhändertagande av personer med demenssjukdom. Hälsa och habiliterings chefsläkare Robert S Kristiansson ledde diskussionen kring implementeringsplanen som finaliserades under mötet. Omhändertagande av personer med demens är en utmaning då det så tydligt är ett delat uppdrag mellan kommun och landsting och samordningen är mycket viktig. De nya riktlinjerna tydliggör ansvar och ger således förutsättningar för en bättre vård. I införandeplanen finns stor hänsyn tagen till att riktlinjer i en byrålåda knappast är effektiva, utan endast de riktlinjer som följs upp med regelbundenhet kommer att ge den önskade effekten! Samverkan kring behandling med centralstimulerande läkemedel Genom ett samarbete mellan habiliteringen och psykiatrin startas på habiliteringen en mottagningsverksamhet med psykiatriker och sjuksköterska. Syftet är bland annat att möta behovet av uppföljning av CS-medicinering hos personer med neuropsykiatriska svårigheter. Målgrupp är vuxna personer som tillhör målgruppen för LSS och som får insatser av habiliteringen. Habiliteringen lär ut verkningsfulla insatser vid autism Habiliteringen i Uppsala ordnar under hösten 2016 och våren 2017 en IBT-utbildning för habiliteringspersonal i 7-län. IBT står för Intensiv beteendeterapi och handlar om väl planerade och mångsidiga insatser till barn med autism i förskoleålder. Det finns stark

6 (10) evidens för dess goda effektivitet. Syftet med utbildningen är att deltagarna ska utvecklas som handledare till personer i barnets omgivning genom fördjupade kunskaper kring behandlingsupplägg, målformuleringar och praktiskt träning. Utbildningen är sedan lansering mycket efterfrågad. Det är inte bara i 7-länsregionen som kunskap om IBT-metoden efterfrågas. Logoped Lena Nilsson och psykolog Josefin Mannberg från habiliteringen i Uppsala deltar sedan flera år tillbaka i SIDA-projektet Första steget med utbildning i IBT till föräldrar i Gaza. Projektet går ut på att diagnosticera små barn med autism och behandla barnen genom att använda nätverket runt dem för att skapa träning som sker i barnets vardagsmiljö. Lyckad rekryteringssatsning Som ett led i en ny rekryteringssatsning har habiliteringen i Uppsala bjudit in till informationsmöte kring de tjänster som verksamheten annonserar ut. Detta gav ett stort gensvar! Över 50 personer kom till träffen för att få information om vad jobbet inom habilitering innebär och vilka arbetsuppgifter och roller man har i de olika professionerna, vilket i sin tur ledde till ett stort antal ansökningar till de utannonserade tjänsterna. Utbildningsinsatser för att förbättra vården vid hjärtsvikt och astma/kol Inom ramen för landstingets programrådsarbete kring hjärtsvikt och astma/kol har ledamöter i programrådet utarbetat en uppdragsutbildning i samarbete med Uppsala universitet. Landstinget har med stimulansmedel från SKL angående kroniska sjukdomar köpt in två uppdragsutbildningar i hjärtsvikt respektive astma/kol motsvarande 7,5 poäng. Totalt 30 sjuksköterskor inom landstinget varav 15 inom hjärtsviktsområdet och 15 inom astma/kol området, främst från primärvården, har erbjudits plats och kommer att gå utbildningarna som startar i november och avslutas i mars 2017. Landstingets står för kurskostnad samt ersätter också respektive enhet med 10 000 kr för att kompensera för produktionsbortfall som uppkommer under utbildningsdagarna. Målet är att förbättra och stärka omhändertagandet på primärvårdsnivån och undvika onödiga slutenvårdskontakter. Barnhälsovården Barnhälsovården publicerar varje månad ett månadsblad med aktuell information, länk: Månadsbladet 1177 vårdguidens e-tjänster Antalet invånare som besöker 1177.se och som loggar in på 1177 vårdguidens e-tjänster fortsätter att öka. Tjänsterna är lätta att använda och allt invånaren behöver göra för att skaffa ett konto, är att logga in med säkerinloggning, Bank ID eller E-tjänstekort. Enligt de senast tillgängliga siffrorna som är från 14 november 2016, har 157 674 invånare ett användarkonto. Motsvarande siffra för ett år sedan var 117 869. Detta motsvarar en ökning på nästan 34 %. Den e-tjänst som störst andel besökare använt är att ta dela av sin Journal.

7 (10) Antal vårdenheter som idag är anslutna till 1177 vårdguidens på vårdgivarsidan (tidigare Mina vårdkontakter) är 193. Vilka e-tjänster som erbjuds till invånaren från de anslutna vårdenheterna, ser idag olika ut. En av de e-tjänster som är prioriterad är webbtidboken. Glädjande är att antalet enheter som erbjuder webbtidbok har fördubblats sedan förra året från 45 till 104. Införandet fortsätter och målet är att alla ska kunna erbjuda webbtidbok innan 2017 års slut. Välfärdsinsyn Välfärdsinsyn utvecklar nu en webbplats som ska ge allmänheten samlad information och insyn i offentligt finansierad vård och omsorg. - "Genom ökad insyn kan allmänheten ta ställning till om skattepengarna används till det de är avsedda för. Insyn och öppenhet leder i sin tur till bättre kvalitet och ökar tilltron till offentligt finansierad verksamhet, säger Roger Molin Rapporten finns att läsa på Välfärdsinsyn http://valfardsinsyn.se/ Mediebilden av landstingets hälso- och sjukvård under oktober Under oktober var medierapporteringen om landstingets verksamheter totalt sett till största delen neutral eller positiv. Frågan om en eventuell kommande storregionbildning fick stort utrymme i medierna, både nationellt och regionalt i samband med att landstingens remissvar på utredningen skickades in. IVO gick ut med en rapport där man framförde kritik efter att ha granskat användningen av hyrläkare vid 21 vårdcentraler och krävde bättre kontroll. Detta gav en negativ bild av primärvården. Införandet av CNI, Care Need Index, som en beräkningsgrund för ersättningar till barnmorskemottagningar, kritiserades av en mottagning som skulle förlora på det. Detta gav en delvis negativ bild av landstinget. Den första e-remissen skickades mellan Landstinget i Värmland och Landstinget i Uppsala län. Detta uppmärksammades positivt.

8 (10) Bilaga samverkansavtal och tilldelningsbeslut Antagande av ansökan om att ingå samverkansavtal vid ersättningsetablering enlig lagen om läkarvårdsersättning specialitet öron-, näs- och halssjukdomar m.m. Beslut Kristina Lundberg är godkänd och tilldelas samverkansavtal inom specialiteten öron-, näs- och halssjukdomar m.m.. Beslutet gäller under förutsättning att nuvarande samverkansavtal med Carl Peter Wickström upphör i samband med att verksamheten övertas. Datum då samverkansavtalet träder ikraft överenskommes mellan parterna efter tilldelningsbeslutet. Samverkansavtalet gäller tills vidare från det datum då avtalet träder ikraft. Ärendet Läkare Carl Peter Wickström med specialistkompetens inom ögonsjukdomar har inkommit med anmälan om överlåtelse av etablering, så kallad ersättningsetablering. Anmälan har handlagts i enlighet med lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning. Efter annonsering inkom två ansökningar om att få ingå samverkansavtal. Båda ansökningarna uppfyller samtliga krav och de har därefter utvärderats enligt högsta pris, se anbudsöppningsprotokoll dnr UPPH2016-0225 från 2016-10-03. Ansökan nr Vårdgivarens namn Offererat pris 1 Niklas Norlin 147 000 kr 2 Kristina Lundberg 260 000 kr Landstinget avser att teckna samverkansavtal med Kristina Lundberg inom specialiteten öron-, näs- och halssjukdomar m.m. Tilldelningsbeslut vårdval vårdcentral Beslut Nedan följande vårdgivare är godkänd och tilldelas avtal inom vårdval vårdcentral med tilläggsåtagande barnavårdscentral. Avtalstid är 2016-10-17 till och med 2020-10-16. Vårdgivare Firmatecknare Kontaktperson Barnpraktik Björkman AB Anders Björkman Anders Björkman Org.nr 5363823896

9 (10) Bakgrund Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har fastställt gällande förfrågningsunderlag/regelbok för vårdval vårdcentral. Förfrågningsunderlag/regelbok och ansökningsblankett finns publicerade på upphandlingsenhetens hemsida (http://www.lul.se/sv/landsting-- politik/utveckling-och-ansvar/upphandling). Följande vårdgivare har inkommit med ansökan om godkännande inom vårdval vårdcentral. Ansökan omfattar även tilläggsåtagande barnavårdscentral. Vårdgivaren har sedan tidigare avtal för vårdcentral och BVC på nedan angivna mottagning (går ut 2016-10-16). I ansökan har vårdgivaren anmält intresse för att bedriva tilläggsåtagande familjecentral. En förutsättning för att en vårdgivare ska tilldelas detta är att uppdraget är ledigt. De åtaganden som finns i länet är tillsatta, varför vårdgivaren ej kan tilldelas tilläggsåtagande familjecentral. Vårdgivare Verksamhet Lokalisering av mottagning Barnpraktik Björkman AB Vårdcentral Aros läkarmottagning, Org.nr 5363823896 Götavägen 4, 752 36 Uppsala Ansökan har i en kvalificeringsfas prövats mot uppsatta krav, se anbudsöppningsprotokoll med dnr UPPH2016-0296 från 2016-09-16. Ansökan uppfyller de krav som fastställts i förfrågningsunderlag/regelbok. Tilldelningsbeslut LOV influensa- och pneumokockvaccinationer Beslut Nedan följande vårdgivare är godkänd och tilldelas avtal inom influensa och pneumokockvårdvalet. Avtalstid är 2016-11-01 till och med 2020-10-31. Vårdgivare Totalhälsan i Uppsala AB Mottagningsadress, öppettider Marknadsgatan 1, Uppsala Måndag torsdag 8-19 Fredag 8 17 Visst lördagsöppet under influensaperioden Kontaktperson Wiwie Dunhall Bakgrund Vårdstyrelsen har fastställt gällande förfrågningsunderlag/regelbok för vårdval influensa och pneumokockvaccinering för vissa riskgrupper. Förfrågningsunderlag/regelbok och ansökningsblankett finns publicerade på upphandlingsenhetens hemsida (http://www.lul.se/sv/landsting--politik/utveckling-och-ansvar/upphandling). Följande vårdgivare har inkommit med ansökan om godkännande inom vårdval influensa och pneumokockvaccinering. Ansökan omfattar en mottagning.

10 (10) Vårdgivare Verksamhet Lokalisering av mottagning Totalhälsan i Uppsala AB Vaccinationsmottagning Marknadsgatan 1 Ansökan har i en kvalificeringsfas prövats mot uppsatta krav, se anbudsöppningsprotokoll med dnr UPPH2016-0335 från 2016-10-14. Ansökan uppfyller de krav som fastställts i förfrågningsunderlag/regelbok.

2016-10-18 Dnr LS 2016-0003 Landstingsstyrelsen Landstingsdirektörens rapport november 2016 Region Uppsala Riksdagen tog den 19 oktober beslut om att Landstinget i Uppsala län tar över det regionala utvecklingsansvaret i länet från och med den 1 januari 2017. Med beslutet följer även att landstinget och landstingsfullmäktige ska betecknas Region Uppsala respektive regionfullmäktige. Under hösten besöker landstingsledningen tillika regionförbundets ledning samtliga kommuner och deras fullmäktige eller kommunstyrelse för samråd och information om regionbildningen, bildande av gemensam nämnd för kunskapsstyrning, regionala utvecklingsnämnden samt den regionala samverkansorganisationen med Regionalt forum och fyra samverkansråd. En planeringskonferens har genomförts under oktober med landstingsstyrelsens presidium och två representanter från kommunstyrelserna i länet samt en representant från partier i landstingsstyrelsen som inte på annat sätt finns representerade. Syftet var att arbeta fram en tydlig struktur för samverkansorganisationen. Inflyttning har skett i det nya kontorshuset på Storgatan 27 där regionstyrelsen m.fl., Regionkontoret, Kollektivtrafikförvaltningen UL och Kultur och bildning inryms. Mottagning för sprutbyte öppnar i november Hälsa och habilitering öppnar i november en mottagning för sprutbyte. Mottagningen kommer att ligga på Märstagatan 2 i Uppsala, i samma lokaler som Husläkarmottagningen i Uppsala för hemlösa. Sprutbytet arbetar för att öka hälsan hos dem som injicerar droger samt förebygga spridningen av HIV och hepatitsmitta. Verksamheten vänder sig till personer i Uppsala län som har intravenöst drogmissbruk. Här kan de lämna in använda sprutor och kanyler och få nya i utbyte. Mottagningen ska även erbjuda rådgivning och stödjande samtal, provtagning samt vaccination mot hepatit A och B. Här erbjuds även stöd till personer som vill bryta sitt missbruk. Sprutbytet kommer att ha öppet fem dagar i veckan. Åldersgränsen är 20 år, men en lagändring förbereds för sänkt ålder till 18 år. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.lul.se

2 (3) Komptensförsörjningsåtgärd undersköterskor Ett landstingsövergripande projekt, benämnt GRUNDUS I, avseende systematiserad introduktion för undersköterskor inom slutenvården genomförs som pilotprojekt under 2017 på Akademiska sjukhuset. Medarbetarundersökning 2016 Årets medarbetarundersökning genomförs den 8-21 november. Undersökningen är en kartläggning av den psykosociala arbetsmiljön och genomförs på uppdrag av Landstinget i Uppsala län av det upphandlade företaget IC Quality. Medarbetarundersökningen ska fånga medarbetarnas upplevelse av sin arbetsmiljö. Den är ett verktyg för att arbeta med ständiga förbättringar i arbetsmiljön i syfte att bli en mer hälsofrämjande arbetsplats, där medarbetare trivs, är engagerade och mår bra. Resultatet som presenteras i början av nästa år ska ses som ett diskussionsunderlag för vidare arbete. Hälsofrämjande arbetsplatser Landstinget ska bedriva ett aktivt systematiskt arbetsmiljöarbete och utveckla de förutsättningar som krävs för att uppnå en bra arbetsmiljö som främjar hälsa, förebygger ohälsa och stödjer rehabilitering d.v.s. en hälsofrämjande arbetsplats som är hållbar över tid. Landstinget genomför en temadag för chefer om hälsofrämjande arbetsplatser, onsdagen den 20 november, med föreläsningar utifrån forskning och goda exempel från landstingets arbetsplatser som redan idag har vidgat sitt arbetsmiljöarbete till att bli mer hälsofrämjande. Banarbeten och störningar i tågtrafiken Vid två tillfällen under september har arbeten med järnvägen norr om Uppsala medfört att all tågtrafik stängts av på sträckan Storvreta Uppsala. Det är byggandet av dubbelspår förbi Gamla Uppsala som är inne i ett skede där arbeten kräver att tågtrafiken stängs av. Första tillfället var 10-11 september då alla tågturer hela dygnen ställdes in. Det andra tillfället 24-25 september varade tågstoppet 24 timmar från kl. 12.00 lördag till söndag samma tid. Vid båda tillfällena kördes ersättningsbussar på sträckan Vattholma Uppsala. Anledningen till att ersättningsbussarna kördes till och från Vattholma trots att tågen trafikerade stationen i Storvreta är att det inte finns plats att vända bussar i anslutning till stationen i Storvreta. Vid flera tillfällen under september har det varit stora störningar i tågtrafiken söder om Uppsala på grund av problem med järnvägen. Det har inneburit många försenade och inställda SL-pendeltåg. Misstänkt bomb ombord på buss På kvällen den 28 september larmade en stadsbussförare om en påse med ett misstänkt föremål ombord på bussen. Bussen utrymdes innan polisen kom till platsen. Polisen undersökte och beslut fattades om att kalla på nationella bombstyrkan. När det misstänkta föremålet undersöktes närmare visade det sig vara en cykelhjälm av den typ som har airbagliknande funktion. Eftersom hjälmen hade lösts ut var det inte helt lätt att se vad den föreställde och eftersom det fanns synliga elkablar och ett batteri är det förståeligt att den misstogs för att vara någon typ av sprängladdning. Vid en radiointervju med en polis fick också bussföraren beröm för att ha handlat på ett rådigt och bra sätt.

3 (3) Utöver ovanstående har UL:s buss- och tågtrafik fungerat normalt under september. Litteraturkarusellen Höstens första stopp i Litteraturkarusellen var i Gimo 19 september då Maja Hagerman besökte biblioteket och talade om sin biografi Käraste Herman (om rasbiologen Herman Lundborg). Evenemanget var mycket uppskattat. Maja Hagerman och Ola Larsmo kommer att besöka alla kommuner under hösten inom Litteraturkarusellen som är en del av Länsbibliotekets utökade litteratursatsning. Uppsala internationella gitarrfestival Årets upplaga av Uppsala internationella gitarrfestival, vilken stöds av landstinget genom Kultur och bildning och UL, har i år genomförts under den gångna helgen och blev en succé. Nya koncept provades i samverkan med Uppsala Konsert och Kongress och utföll till belåtenhet. Mediebilden av landstinget under september Under september var medierapporteringen om landstingets verksamheter totalt sett till största delen neutral eller positiv. I början av månaden hanterade landstinget ett längre avbrott i journalsystemet. Rapporteringen var omfattande och gav en neutral bild. Akademiska sjukhuset införde alkoholstopp för patienter inför operationer. Detta fick mycket stor positiv publicitet, både lokalt och på riksplanet. Akademiska sjukhuset fick också god spridning av en egen nyhet om att många vill utredas för fästingburen infektion. Däremot fick Akademiska sjukhuset negativ publicitet kring att man tappat placeringar i den årliga AT-rankningen. Rapporteringen om problemen med att bemanna länets BUPmottagningar var också negativ. Folktandvården gjorde ett publikt evenemang på Fluortantens dag, som uppmärksammades positivt. Landstingets projekt att prova kultur på recept blev också omtalat. En beslutad flytt av Hälsoäventyrets verksamhet i Uppsala till nya lokaler gav en negativ bild i media. När det gäller kollektivtrafiken fick en kommande höjning av biljettpriset till Arlanda stor publicitet.

BILAGA VS 2016 152 Månadsrapport oktober 2016 Vårdstyrelsen totala verksamhet SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Förvaltningarna Primärvården, Folktandvården och Hälsa och habilitering ingår i vårdstyrelsens ansvarsområde. Dessutom har styrelsen också ansvar för upphandlad vård och vårdval inom primärvård och tandvård. Samtliga förvaltningar bedömer att de kommer klara sina ekonomiska mål och prognosen är nu +33 miljoner kronor vilket är 26,5 miljoner kronor bättre än budget och en förbättring med 8 miljoner kronor jämfört med föregående rapport. Totalt redovisar vårdstyrelsen ett ekonomiskt resultat för perioden som är 47 miljoner kronor bättre än budgeten för perioden. Tillgängligheten inom Primärvården och Folktandvården har förbättrats jämfört med mätningen i september månad. Samtliga förvaltningar saknar personal och arbetar intensivt med rekrytering. Förvaltningarna har en produktion som är lägre än vad som budgeterats men produktionen hos Folktandvården och Primärvården fortsätter att ligga på en högre nivå än föregående år. PERSPEKTIV: MEDBORGARE OCH KUND (KVALITET OCH TILLGÄNGLIGHET) Tillgängligheten till primärvård mäts i läkarbesök inom 7 dagar och telefonkontakt samma dag. Vårdcentralerna i privat regi har denna månad en sammantaget högre tillgänglighet än vårdcentralerna i offentlig regi och det är fortsatt stora variationer mellan olika vårdcentraler. Den offentliga primärvården har under oktober en telefontillgänglighet på 92 % och når upp till 83 % gällande läkarbesök inom 7 dagar. De privata vårdcentralerna har under oktober en telefontillgänglighet om 95 % och når 91 % gällande läkarbesök inom 7 dagar. Sammantaget är det en förbättrad tillgänglighet till primärvården under oktober jämfört med september månad. Primärvården beskriver att bristen på rätt kompetens håller produktionen under budget vilket i sin tur påverkar tillgängligheten negativt där primärvården beskriver bristen på allmänspecialister som både ett nuvarande och långsiktigt problem. Vidare påverkar bristen på sjuksköterskor i primärvården telefontillgängligheten negativt. Folktandvården har minskat antalet revisionspatienter som väntar med cirka 100 patienter sedan september månad. Vidare har specialisttandvården för barn minskat antalet som köar där extra öppettider på lördagar har bidragit till köminskningen. Fortsatt är att den längsta förväntade väntetiden ligger inom bettfysiologi där väntetiden nu är åtta månader. Jämfört med samma period föregående år genomför Folktandvården nästan 8500 besök ytterligare vilket beror på förbättrad bemanning och minskade sjukskrivningar. För att bemöta det ökade behovet har antalet behandlingsrum utökats, både i Östhammar och genom öppnandet av St-Pers-kliniken.

PERSPEKTIV: PRODUKTION Primärvården har fortsatta svårigheter att rekrytera kärnkompetens vilket ger en lägre produktion än budgeterat vilket i sin tur påverkar tillgängligheten negativt. För perioden januari till oktober är den totala produktionen 8 procent lägre än budget. Jämfört med samma period föregående år är emellertid produktionen, på en total nivå, högre vilket framförallt beror på en väsentligt högre produktion för övriga kontakter. Hälsa och habiliterings totala produktion för perioden januari till oktober är lägre än budget. Detta på grund av en lägre produktion för övriga besök. För att komma upp i en högre produktion tillsätter förvaltningens habiliteringsverksamheter vakanser samt vidtar övriga åtgärder. Folktandvårdens totala produktion för perioden januari till oktober är något lägre än budgeterad produktionsvolym. Allmäntandvården har producerat enligt budget medan specialisttandvårdens produktion varit lägre än budget. Jämfört med föregående år, samma period, har såväl allmäntandvården som specialisttandvården en högre produktion. Besöksökningen kan kopplas till nyrekryteringar med förbättrad bemanning som följd. Sjukfrånvaron har minskat, det har i sin tur påverkat tillgängligheten positivt vilken har förbättrats succesivt.

3 (7) PERSPEKTIV: MEDARBETARE Primärvården har fortsatta svårigheter att bemanna verksamheten för planerad produktion. Bland åtgärderna finns utökning av antalet ST-tjänster inom allmänmedicin samt ett förbättrat omhändertagande av utlandsutbildad personal. Inhyrd personal räknat i årsarbetare ligger kvar på i genomsnitt 13 årsarbetare till och med oktober. Det är en ökning med 3 årsarbetare jämfört med samma period föregående år. Den totala sjukfrånvaron har ökat något och är 5,9 procent. Riktvärdet för året är att den totala sjukfrånvaron inte överstiger 5,3 procent. Årsprognosen är 5,8 procent. Ett kontinuerligt rehabiliteringsarbete enligt landstingets riktlinjer för aktiv rehabilitering pågår. Hälsa och habilitering har ökat antalet årsarbetare vilket bland annat förklaras av Närvårdsavdelningen där fler vårdplatser öppnade under våren samt att antalet vakanser har minskat. Differensen mellan budgeterad och aktuell bemanning har minskat och i viss mån täcks gapet av inhyrd personal. Den totala sjukfrånvaron har ökat jämfört med föregående månad och är 4,29 procent. Det är fram för allt den längre sjukfrånvaron 60 dagar eller mer som har ökat. Hälsa och habiliterings mål och årsprognos är att den totala sjukfrånvaron inte överstiger 2015 års utfall på 3,94 procent. Folktandvården har ökat antalet årsarbetare med 24 jämfört med samma period föregående år. Det motsvarar en ökning med 4 procent. Folktandvårdens mål är att öka tillgängligheten för patienterna. Folktandvården har ingen inhyrd personal. Den totala sjukfrånvaron har ökat något och är 5,2 procent. Det är korttidssjukfrånvaron som har ökat något jämfört med föregående månad. Riktvärdet för året är att den totala sjukfrånvaron inte överstiger 4,4 procent vilket förvaltningen bedömer kommer att klaras. Tabell: Ett urval nyckeltal summerat för de tre förvaltningarna Nyckeltal medarbetare Ack utfall okt 2016 Riktvärde/ budget 2016 Ack utfall okt föreg år Årsprognos 2016 Antal årsarbetare (genomsnittligt värde för aktuell period) 1 242-1 200 1 274 Procentuell förändring jfr ack utfall föregående år 3,5% Inhyrd personal, antal årsarbetare 13-10 - Inhyrd personal, mnkr 26 25 19 31 Anm. Inhyrd personal i antal årsarbetare är för Primärvården. Hälsa och habilitering har i dagsläget inte IT-stöd för uppgiften. Definition närvarotid mätt i årsarbetare: I närvarotiden ingår arbetad tid inklusive extratid (övertid, jour och beredskap). Frånvarotiden (semester, sjukfrånvaro, tjänstledighet) är borträknad.

4 (7) PERSPEKTIV: EKONOMI Total ekonomi för vårdstyrelsen Resultatet till och med oktober månad avviker positivt mot budgeten för perioden med 47 miljoner kronor. Det är framförallt personalkostnaderna som har varit lägre än vad som budgeterats då förvaltningarna inte har kunnat rekrytera personal i den omfattning som de planerat för. Övriga kostnader understiger budget då vårdstyrelsens budget för nya beslut inom hälso- och sjukvård medfört lägre kostnader än vad som varit budgeterat för året. Beslut är fattade och pengarna kommer att bekosta satsningar på b la mobila team och psykisk hälsa men i år är det låga kostnader som fallit ut och helårseffekt tidigast 2017. Vårdstyrelsens egen verksamhet har efter oktober månad ett ackumulerat resultat som är 34 miljoner kronor bättre än periodens budget. Folktandvårdens resultat efter tio månader avviker positivt mot budget med 2,5 miljoner kronor. Hälsa och habiliterings resultat är 12 miljoner kronor bättre än budget. Primärvårdens resultat efter tio månader är 1,8 miljoner kronor sämre än periodens budget. Folktandvården och Hälsa och habilitering arbetar intensivt med rekryteringar vilket gör att kostnaderna beräknas öka under årets sista månader. Sprututbytesverksamhet startar i november vilket kommer innebära ökade kostnader för hälsa och habilitering. Med start 1 oktober har vårdstyrelsen beslutat om en satsning på primärvården avseende psykologer och kuratorer vilket beräknas medföra ökade kostnader för vårdstyrelsen i slutet på året. Vårdstyrelsens totala verksamhet lämnar en årsprognos på +33 miljoner kronor vilket är en förbättring med 8 miljoner kronor jämfört med föregående månad och ska jämföras med en budget på +6,6 miljoner kronor. Förvaltningarna lämnar oförändrade prognoser. Det är vårdstyrelsens egen verksamhet som förbättrar sin prognos med 8 miljoner kronor jämfört med tidigare rapportering vilket beror på att budgetutrymmet för nya beslut inte kommer att nyttjas fullt ut under 2016. Ackumulerat utfall, mnkr Innev. år ack. Utfall Budget ack. Utfall jmf. Budget Riks- och regionintäkter 34 24 10 Övriga intäkter 3 118 3 135-17 Personalkostnader inkl inhyrd -825-855 30 Övriga kostnader -2 251-2 275 24 Resultat 75 28 47 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 20 000 Ackumulerat resultat Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Ack utfall 2016 Budget 2016 Ekonomi vårdstyrelsens egen verksamhet Resultat vårdstyrelsens egen verksamhet Mnkr Ack. utfall 2016 Ack. budget 2016 Budget 2016 Prognos 2016 Anslagsintäkter egen verksamhet 1 670 1 670 2 003 2 003 Kostnad upphandlade avtal -43-47 -56-54 Kostnad vårdval -1 061-1 063-1 284-1 292 Kostnader övrig primärvård -6-17 -20-13 Kostnader tandvård -130-127 -152-157 Kostnader fast ersättning egna verksamheter -360-360 -432-432 Kostnader övrig verksamhet -28-49 -59-37 Resultat vårdstyrelsens egen verksamhet 41 7 0 18

5 (7) BILAGOR Årsprognos vårdstyrelsen totalt Årsprognos, tkr Utfall 201601-201610 Budget 201601-201610 Årsbudget 2016 Årsprog 2016 Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag 1 669 510 1 669 513 2 003 415 2 003 415 0 Intäkt fast ersättning 360 083 356 854 432 096 432 096 0 Rörlig ersättning specialistvård 0 0 0 0 0 Vårdvalsersättning 616 436 634 996 761 108 740 358-20 750 Riks-/regionsjukvård 33 686 23 555 28 265 34 995 6 730 Patientavgifter sjukvård 33 606 37 110 44 386 40 913-3 474 Intäkter enligt tandvårdstaxan 322 593 324 044 391 891 388 391-3 500 Alf 3 372 3 238 4 956 4 956 0 Trafikintäkter 0 0 0 0 0 Övrig finansiering 287 2 200 2 200 2 200 0 Övriga intäkter 111 787 106 589 128 919 129 732 814 Skatteintäkter 0 0 0 0 0 Generella statsbidrag/utjämning 0 0 0 0 0 Summa intäkter 3 151 359 3 158 097 3 797 236 3 777 056-20 180 Lönekostnader inkl inhyrd personal -808 696-836 019-1 016 943-979 748 37 196 Övriga personalkostnader -16 718-19 175-24 343-24 586-242 Kostnad fast ersättning -360 083-360 080-432 096-432 096 0 Köpt vård -995 952-1 034 489-1 249 633-1 222 363 27 270 Läkemedel -260 698-256 023-307 291-318 941-11 650 Medicinsk service -83 151-91 120-113 169-101 609 11 560 Köpt tandteknik och tandvård -149 527-146 810-177 852-176 852 1 000 Medicinskt material -45 598-43 890-54 449-54 514-65 Lokal- och fastighetskostnader -112 610-116 867-140 763-139 343 1 421 Trafikkostnader 0 0 0 0 0 Övriga kostnader -229 486-213 292-259 655-277 425-17 769 Finansiell nettokostnad -996 392 470-1 285-1 754 Avskrivningar/nedskrivningar -12 599-12 387-14 906-15 156-250 Summa kostnader -3 076 114-3 129 761-3 790 631-3 743 915 46 715 RESULTAT 75 245 28 336 6 605 33 141 26 535 INVESTERINGSVERKSAMHET -1 593 556-1 640 542-1 999 479-1 971 190 Fastighetsinvesteringar 0 0 0 0 0 Immateriella investeringar 0 0 0 0 0 Övriga materiella investeringar -12 769-20 000-24 000-19 800 4 200

6 (7) Specifikation av resultat och prognos vårdstyrelsens egen verksamhet oktober 2016 Ack. utfall 2016 Ack. budget 2016 Utfall helår 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Intäkter av anslag vårdstyrelsens verksamhet, tkr 1 669 512 1 669 512-2 003 415 2 003 415 Kostnader primärvård - upphandlade avtal LOU, tkr Ack. utfall 2016 Ack. budget 2016 Utfall 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Hembesöksverksamhet, Uppsala hemläkarjour 1 259 1 542 1 731 1 850 1 850 Uppsala Närakut och Ortopediakut 23 801 25 000 25 788 30 000 29 000 Naprapater 1 837 1 750 1 576 2 100 2 100 Kiropraktorer 1 255 2 083 1 467 2 500 2 000 Sjukvårdsrådgivning 15 328 16 667 19 912 20 000 19 000 Summa 43 480 47 042 50 474 56 450 53 950 Kostnader primärvård - vårdval LOV, tkr Ack. utfall 2016 Ack. budget 2016 Utfall 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Vårdcentraler kapitering och besök inkl fysioterapi 726 574 729 451 836 577 880 000 880 000 Barnmorskemottagning 55 920 52 234 60 548 63 000 67 000 Barnhälsovård 57 030 54 714 61 921 66 000 69 000 Kapitering läkemedel 157 721 161 667 180 883 194 000 194 000 Läkarinsatser i särskilda boenden 33 265 33 333 38 246 40 000 40 000 Primär hörselrehabilitering 13 015 13 333 16 968 16 000 17 000 Psykoterapeuter 17 051 17 500 18 874 21 000 21 000 Influensavaccinationer 295 480 3 405 3 500 4 000 Summa 1 060 871 1 062 712 1 217 422 1 283 500 1 292 000 Kostnader övrig primärvård, tkr Ack. utfall 2016 Ack. budget 2016 Utfall 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Primärvård utanför C-län 25 656 25 000-30 000 35 000 Primärvård icke C-länsinvånare -25 651-16 667-20 939-20 000-30 000 Apodos 6 261 8 333 9 454 10 000 8 000 Summa 6 266 16 666-20 000 13 000 Kostnader tandvård, tkr Ack. utfall 2016 Ack. budget 2016 Utfall 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Tandvårdsstöd 38 672 35 000 41 501 42 000 46 000 Barntandvård 69 928 69 583 81 505 83 500 84 000 Tandreglering barn och ungdom 21 091 21 667 25 087 26 000 26 000 Tolk tandvård 777 583 593 700 900 Summa 130 468 126 833 148 686 152 200 156 900

7 (7) Kostnader vårdöverenskommelser egna verksamheter, tkr Ack. utfall 2016 Ack. budget 2016 Utfall 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Ersättning Primärvården 44 350 44 350 62 091 53 214 53 214 Ersättning Hälsa och habilitering 273 170 273 170 302 806 327 807 327 807 Ersättning Folktandvården 42 563 42 563 50 098 51 075 51 075 Summa 360 083 360 083 414 995 432 096 432 096 Kostnader övrig verksamhet, tkr Ack. utfall 2016 Ack. budget 2016 Utfall 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Närvårdsutveckling 2 576 3 333 3 221 4 000 3 500 Folkhälsomedel 433 1 250 1 500 1 500 1 500 Hälsoinriktad hälso- och sjukvård 1 262 1 333 1 649 1 600 1 600 Beslutade projektmedel 3 593 4 728-5 674 4 500 Reserverade verksamhetsmedel 19 713 38 661-46 395 26 369 Summa 27 577 49 305-59 169 37 469 Resultat vårdstyrelsens egen verksamhet 40 767 6 872-0 18 000

Månadsrapport oktober 2016 Primärvården Dnr: PV 2016-0005 SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Primärvården befinner sig på en konkurrensutsatt marknad där privata vårdgivare har en fri etableringsrätt utifrån specifika kvalificeringskrav. Den finansieringsform och det uppdrag som Primärvården har att förhålla sig till är den samma oavsett om vården bedrivs i offentlig eller privat regi. Detta gör att de förutsättningar som Primärvården har att arbeta i skiljer sig mycket från den rent anslagsfinansierade hälso- och sjukvården. Detta måste hela tiden tas med i beaktande i styrning och ledning av Primärvården. Primärvårdens sammanfattande bedömning efter tio månaders verksamhetsutfall är liksom tidigare en verksamhet i linje med vad som budgeterats, men på en något lägre nivå. Den totala produktionen ligger på nivån 92 % av budget vilket avspeglar sig i såväl den rörliga vårdvalsersättningen som utfallet av personalkostnaderna. Orsaken till detta är Primärvårdens svårigheter att bemanna upp verksamheten för full produktion. Jämfört med motsvarande period föregående år uppvisar produktionen en ökning med 3 % totalt. Det prognosticerade resultatet för verksamhetsåret 2016 bedöms vara en ekonomi i balans genom att den lägre produktionen balanseras med lägre personalkostnader. Den lägre produktionen påverkar tillgängligheten negativt. Primärvården arbetar ständigt med tillgänglighetsproblematiken. Detta för att på sikt återgå till och upprätthålla den tillgänglighet som föreskrivs i regelböckerna. Särskilda insatser för vårdcentraler med stora avvikelser kommer att göras. De höga kraven på produktion och tillgänglighet påverkar arbetsmiljön negativt. Därför blir arbetet med att finna nya arbetssätt och sätt att lösa patienternas behov ett prioriterat område för Primärvården framöver. Det största orosmolnet för Primärvårdens ekonomi är fortfarande läkemedlens kostnadsutveckling. Detta på grund av att flera nya läkemedel införs på marknaden som utbyte mot äldre läkemedel. Inom Primärvårdens vårdcentraler så pågår ett ständigt arbete mellan utsedd läkemedelsansvarig och förskrivande personal för att säkerställa att gällande behandlingsrekommendationer följs. Därutöver rapporteras en risk för kostnadsökningar för så kallat vårdtungt material. Här finns en svårighet med gränsdragning mellan kommunens och landstingets kostnadsansvar. Kostnadsökningen inom dessa områden kommer att följas noga. Primärvården ser vidare kostnadsökningar som kan bli följden av arbetet med nytt system för kvalitetsdokument Doc Plus och nytt diariesystem Public 360. PERSPEKTIV: MEDBORGARE OCH KUND (KVALITET OCH TILLGÄNGLIGHET) Tillgänglighet september månad Vårdgaranti Telefontillgän glighet Vårdgaranti Besök inom 7 dagar Primärvård i egen regi 92% 82% Telefontillgängligheten har jämfört med våren förbättrats som helhet inom Primärvården och ligger nu på 92 %, dvs nu över kravet den målrelaterade ersättningen. Några mottagningar har fortfarande svårt att komma upp till denna nivå. Detta har sin orsak i en allt mer påtaglig brist på sjuksköterskor där det vid en bristsituation blir en prioritering mellan telefonservice och drop-in mottagning. Telefontillgängligheten kan också ha påverkats negativt av den genomförda förändringen med ett nummer in till vårdcentralen som ur andra perspektiv upplevs som en positiv förändring. Möjligheten att erhålla en läkartid inom 7 dagar ligger för september på nivån 82 % dvs klart under kravet för den målrelaterade ersättningen. Av Primärvården mottagningar så är det 35 % som uppnår kravet för denna ersättning i oktober. Primärvårdens mottagningar har därmed svårt att uppnå nivån för den målrelaterade ersättningen. Orsaken till detta är att det för närvarande och inom en överskådlig tid kommer att vara stora problem att rekrytera specialister i allmänmedicin.

Särskilda insatser för vårdcentraler med stora avvikelser har gjorts och kommer att göras. PERSPEKTIV: PRODUKTION Den totala produktionen mätt i antal kontakter uppgår efter tio månader till 92 % av det budgeterade värdet. Produktionen följer i stort bemanningsläget inom Primärvården. Orsaken till lägre produktion än budgeterat har sin grund i svårigheten att rekrytera kärnkompetens inom vår verksamhet. Genom att produktionen inte kan hållas på den nivå som planerats så får detta direkta konsekvenser för Primärvårdens tillgänglighet enligt nuvarande sätt att mäta. Nuvarande och framtida kompetensförsörjning är på grund av detta den enskilt viktigaste frågan för Primärvården nu och i överskådlig framtid. Jämfört med motsvarande period föregående år uppvisar produktionen en ökning med 3 % totalt. Antal kontakter Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal 1 048 353 1 137 242 1 014 840 92% -88 889 103% 33 513 Läkarkontakter, antal* 391 066 432 616 395 032 90% -41 550 99% -3 966 Besök Vårdcentralsuppdraget 196 237 222 404 192 971 88% -26 167 102% 3 266 Besök Övrig vård 14 181 17 480 19 463 81% -3 299 73% -5 282 Telefonrådgivning/Recept Vårdcentralsuppdraget 180 164 191 667 181 726 94% -11 503 99% -1 562 Telefonrådgivning/Recept Övrig vård 484 1 065 872 45% -581 56% -388 Övriga kontakter, antal** 657 287 704 627 619 808 93% -47 340 106% 37 479 Besök Vårdcentralsuppdraget 496 851 556 651 482 783 89% -59 800 103% 14 068 Besök Övrig vård 4 411 6 737 737 65% -2 326 599% 3 674 Telefonrådgivning/Recept Vårdcentralsuppdraget*** 154 840 140 522 135 786 110% 14 318 114% 19 054 Telefonrådgivning/Recept Övrig vård*** 1 185 717 502 165% 468 236% 683 * inkl säbo och BVC, ansvaret Arbetsterapi hör 2015 till Vårdcentralsuppdraget, **inkl MVH, sjukgymn BVC, *** exkl 2015 års utfall tel BVC

Antal läkarkontakter 2016 ligger generellt på en lägre nivå än både budget och utfall 2015. Övriga kontakter 2016 ligger under det budgeterade värdet 2016 men klart över utfallet för 2015. Telefonrådgivning kraftigt över budgeterat värde. Sammanfattningsvis så bedömer därmed Primärvården att varken budgeterat antal läkarbesök eller antal övriga besök kommer att uppnås 2016. PERSPEKTIV: FÖRNYELSE Ett nytt marknadsföringskoncept för läkarrekrytering prövas och antalet ST-platser har utökats och tillämpas på flera håll. Säkerställande av kvalitet och optimalt resursutnyttjande är strategiskt viktiga utvecklingsområden. Detta möjliggörs genom kartläggning, beskrivning och införande av elva definierade kliniska processer. Utgångspunkten i processerna är best practice och hälsoekonomiska studier används som del i underlaget. I arbetet ingår systematisk uppföljning för lärande och ständiga förbättringar. Arbete med produktionsplanering och tidböcker, kopplat till BEON, fortgår. PERSPEKTIV: MEDARBETARE I oktobers månadsrapportering redovisas en fortsatt ökning av närvarotiden. Värt att notera är att den nya formen för anställning av ST-läkare bidrar till ökad närvarotid inom förvaltningen men att produktionen inte kan öka i motsvarande omfattning då den sedan tidigare redan redovisats på förvaltningsnivå. Trots ökningen i närvarotid nås ännu inte den budgeterade nivån vilket påverkar verksamhetens möjlighet att uppnå planerad produktion. Med bakgrund mot genomgång av verksamhetens sjukfrånvaro väljer Primärvården att justera årsprognosen för densamma till 5,8 %. Nyckeltal medarbetare Utfall ackum. Riktvärde/b udget 2016 Utfall ackum. föreg år Årsprogn os 2016 Timlönekostnadens proc. förändring jfr med föreg. år, % 0,1% 1) 1) Antal årsarbetare (genomsnittligt värde för aktuell period 575 619 567 588 Procentuell förändring jfr ack utfall föregående år 2,1% Inhyrd personal, antal årsarbetare 13 2) 10 3) Inhyrd personal, mnkr 21 22 16 25 Total sjukfrånvaro, % 5,9% 5,3% 5,2% 5,8% 1) Utvecklingen av timlönekostnaden är mycket svårbedömd utifrån rådande rekryteringsläge, därför lämnas varken riktvärde eller årsprognos. 2) Finns endast budgeterat ekonomiskt riktvärde. 3) Finns endast ekonomisk prognos.

Fortsatt ökning av närvarotiden jämfört med föregående år. Dock nås inte den planerade bemanningen vilket påverkar verksamhetens möjlighet att klara av den budgeterade produktionsnivån. Sjukfrånvaro upp till 14 dagar är lägre jämfört med föregående år, däremot ses en ökning avseende sjukfrånvaro överstigande 60 dagar Kontinuerligt rehabiliteringsarbete enligt landstingets riktlinjer för aktiv rehabilitering. PERSPEKTIV: EKONOMI Det ekonomiska utfallet avspeglar såväl bemanningsläget och produktionen. Den rörliga vårdvalsersättningen avspeglar att vi inte har den produktion som planerats. Detta samtidigt som Primärvårdens rekryteringssvårigheter avspeglar sig i att vi ej uppnår budgeten för personalkostnaderna. Resultatutfallet följer den budgeterade resultatutvecklingen väl. Vissa orosmoln finns kring det ekonomiska läget. Dessa redovisas i sammanfattningen på sidan 1. Ackumulerat utfall, mnkr Innev. år ack. Utfall Budget ack. Föreg. år ack. Utfall Utfall jmf. Budget Totala intäkter 717 731 698-14 Personalkostnader inkl inhyrd -409-428 -396 18 Övriga kostnader -303-297 -289-6 Resultat 5 7 13-2 Resultatutfallet följer budgeterad resultatutveckling mycket väl. Förväntat ack budgeterat resultat 7 Mnkr och utfall 5 Mnkr dvs en liten försämring mot tidigare. Föranleder dock ingen ändrad ekonomisk prognos.