Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport november 2016

Transkript

1 Bil SHS Dnr SHS Dnr VS Sjukhusstyrelsen Vårdstyrelsen Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport november 2016 Tillgänglighet oktober 2016 Primärvård Telefontillgängligheten till den samlade primärvården är 93 %. Tillgängligheten både på telefoni och läkarbesök inom 7 dagar är sammantaget något lägre för primärvård i egen regi. Som orsaker kan ses att primärvården inte kan uppnå full produktion på grund av bemanningsproblem vilket också påverkar tillgängligheten. Oktober månad har totalt sett en något högre tillgänglighet än september månad. Det finns fortsatt stora variationer inom tillgänglighet mellan olika vårdcentraler, särskilda insatser vidtas för vårdcentraler med störst avvikelser, både inom privat och offentlig regi. Tillgänglighet LUL Vårdgaranti Telefontillgänglighet Vårdgaranti Besök inom 7 dagar Primärvård i egen regi 92 % 83 % Primärvård i privat regi 95 % 91 % Samtlig primärvård inom LUL 93 % 86 % Specialiserad vård Specialistvården, både Akademiska sjukhuset och Enköpings lasarett har förbättrat sin tillgänglighet, både till första besök men även till operation, i jämförelse med föregående månad. Främst Akademiska sjukhuset har fortsatta problem att uppnå tillgänglighetsmålen inom vissa verksamheter. Samtidigt behandlas fler patienter i den elektiva vården under oktober 2016 än september Vårdgaranti Akademiska sjukhuset Vårdgaranti Andel inom 90 dgr Andel inom 60 dgr Utfall fg månad Totalt antal väntande Antal väntande kvar till 100 % Besök* 63 % 46 % 56 % Operation** 72 % 58 % 63 % Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

2 2 (10) Vårdgaranti Lasarettet i Enköping Vårdgaranti Andel inom 90 dgr Andel inom 60 dgr Utfall fg månad Totalt antal väntande Antal väntande kvar till 100 % Besök* 90 % 71 % 82 % Operation** 97 % 86 % 94 % *Besök avser första besök inom specialiserad vård **Operation avser operation i specialiserad vård Folktandvården Folktandvården har minskat antalet revisionspatienter som väntar med cirka 100 patienter sedan september månad. Vidare har specialisttandvården för barn minskat antalet som köar där extraöppet tider på lördagar har bidragit till köminskningen. Jämfört med samma period föregående år genomför Folktandvården nästan 8500 besök ytterligare vilket kan ses bero på förbättrad bemanning och minskade sjukskrivningar. För att bemöta det ökade behovet har antalet behandlingsrum utökats, både i Östhammar och genom öppnandet av St-Pers-kliniken.. Definitioner: Ackumulerat antal väntande patienter = det antal som väntat > 3 mån på kallelse. Förväntad väntetid revisionspatienter samt barn och unga = genomsnittligt antal månader utöver 3 månader. Förväntad väntetid specialisttandvård= väntetid utöver tre månader för sista patienten i remisskön Vårdgarantienheten Under oktober 2016 har vårdgarantienheten hjälpt 34 personer som åberopat vårdgaranti. Samtidigt har 200 personer blivit slussade inom 60 dagar. Jämförelsevis ses en generell minskning under 2016 med antalet patienter som åberopat vårdgaranti och en ökning av patienter som slussas inom 60 dagar. Trenden beror delvis på samarbetet mellan sjukhusens verksamheter och vårdgarantienheten för att hantera köer, vilket leder till ökade siffror på patienter som slussas inom 60 dagar.

3 3 (10) Vårdgaranti Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Serie1 Serie2 Serie3 Serie4 Inom 60 dagar Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Kunskapscentrum för äldretandvård Folktandvårdens kunskapscentrum för äldretandvård, som under de tre senaste åren drivits som projekt, permanenteras. Avdelningen samlar, sprider och tar fram kunskap i syfte att öka kunskapen om äldres munhälsa och utveckla utbildningen i landstinget och ihop med andra aktörer. Bland annat har medarbetare utvecklat munvårdsrutiner vid äldreboende, studerat munhälsa och äldre i kommunal hemvård, varför äldre tappar kontakt med tandvården och undersökt hur människor som invandrat till Sverige sent i livet ser på sin tandhälsa. Det finns fem kunskapscentrum för äldretandvård i Sverige. Samverkan med fokus på hjärtsvikt Under september genomfördes en konferens med deltagare från Intermountain Healthcare och en grupp på tio personer från Landstinget i Uppsala län med fokus på att förbättra vården för patienter med hjärtsvikt och minska återinskrivningarna. Gruppen som leddes av Hälsa och habiliterings chefsläkare Robert S Kristiansson bestod av ordförande för programrådet, representanter för offentlig och privat primärvård, kardiologkliniken samt från EPJ. Gruppens sammansättning pekar på hur viktigt det är att vården för patientgruppen är sammanhållen och centreras kring patienten. Arbetet fortgår med full kraft med fokus på en förbättrad sammanhållen vårdprocess. Nationella psykiatrisatsningen Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2016 Uppsala län (landstinget och kommunerna) fick ca 20 miljoner kronor i stimulansmedel genom psykiatrisatsningen och samtliga medel är förbrukade eller intecknade. Medlen utbetalades i tre olika delar som avsåg analys och handlingsplan, stimulering av nya initiativ för att nå unga och satsning på ungdomsmottagningar.

4 4 (10) Syftet med nationella psykiatrisatsningen är att skapa förutsättningar för ett långsiktigt arbete med ett gemensamt ansvarstagande från berörda aktörer. Målsättningen är att befolkningen ska erbjudas individ- och behovsanpassade samt effektiva insatser av god kvalitet när det gäller området psykisk hälsa. Aktiviteter som genomförts och rapporterats till SKL Psykiatrisatsningens delar Dokument Länk Del 1: Analys och handlingsplan Länsgemensam kartläggning och analys av området psykisk hälsa i Uppsala län Länsgemensam analys.pdf Del 2: Stimulering av nya initiativ för att nå unga Del 3: Satsning på ungdomsmottagningar Länsgemensam handlingsplan med långoch kortsiktiga mål samt indikatorer och aktiviteter Inrapportering till SKL Förslag till beslut angående utveckling av första linjen för barn och ungas psykiska hälsa Rapport första linjen för barn och ungas psykiska hälsa Inrapportering till SKL Beslut angående kartläggning av ungdomsmottagningar Förslag till beslut angående ungdomsmottagningarnas uppdrag Inrapportering till SKL Länsgemensam handlingsplan.pptx Inrapportering analys och handlingsplaner 2016.pdf Första linjen förslag till beslut doc Rapport Första linjen för barn och unga psykiska hälsa utredning docx Inrapportering nya initiativ att nå unga 2016.pdf Beslut från landstingsstyrelsen kartläggningar av ungdomsmottagningar.pdf Ungdomsmottagningarnas uppdrag.pdf Inrapportering till SKL angående satsningar på ungdomsmottagningar.pdf Patienter och anhöriga inbjuds att utveckla vården på Akademiska Patienter och anhöriga är en outnyttjad resurs i vården. För att ändra på det startas ett pilotprojekt vid Akademiska sjukhuset. Syftet är att ta fram arbetssätt där patienters och anhörigas idéer kan fångas upp, utvecklas och spridas. Projektet, som kallas Idékraft, leds av Innovation Akademiska och stöds av Vinnova. Sjuksköterskeledd mottagning ska förbättra vården vid skrumplever I oktober öppnades en sjuksköterskeledd levermottagning Akademiska sjukhuset. Ett viktigt syfte är att erbjuda patienter med skrumplever (levercirros) bättre vård, med tätare uppföljningar och utökat stöd när det gäller kost och levnadsvanor. Satsningen görs inom ramen för en flerårig, randomiserad forskningsstudie, den första i sitt slag i Sverige.

5 5 (10) Stöd och egen tid viktigt för anhöriga till afasidrabbade Över hälften av närstående till afasidrabbade upplever att de själva fått sämre psykisk hälsa och 45 procent att den fysiska hälsan påverkats negativt. För att leva ett gott liv är stödgrupper och tid för egna aktiviteter viktigt, visar aktuell forskning vid Akademiska sjukhuset/uppsala universitet. Säbo-seminarium Den 27 oktober hölls den tredje årliga kvalitetsdagen "SÄBO seminariet" med deltagare från särskilda boenden och vårdcentraler med läkarinsatser. Under de senaste åren fokuserar vi på gemensamma mål och andelen patienter som har medicinska vårdplaner behöver ökas från nuvarande 65 % (okt 2016) till minst 90 %. Årets seminarium fokuserade på faktagenomgång av hur det ser ut idag med hög variation och relativt låg processefterlevnad, men även på positiva exempel som kan användas framgent. Hälsa och habilitering har tillsammans med Uppsala Universitet och docent Ulrika Winblads grupp planerat en forskningsstudie av det förbättringsarbete som nu påbörjats. Flera kommunala boenden har anmält intresse att delta. Psykisk hälsa hos ensamkommande barn och unga Cosmos asyl- och integrationshälsan hade under den här perioden förra året en kraftig ökning av antalet asylsökande inklusive ensamkommande flyktingbarn och ungdomar. Trots den höga anstormningen initierades ett samarbete med professor Anna Sarkadi för att forska kring den senare gruppens psykiska hälsa. Ett mätinstrument (CRIES) testades och resultaten är nu under publikation samt kommer att presenteras på en internationell konferens i Wien i november Nya riktlinjer för omhändertagande av personer med demenssjukdom Den 11 november genomförde Regionförbundet ett seminarium om de nya riktlinjerna för omhändertagande av personer med demenssjukdom. Hälsa och habiliterings chefsläkare Robert S Kristiansson ledde diskussionen kring implementeringsplanen som finaliserades under mötet. Omhändertagande av personer med demens är en utmaning då det så tydligt är ett delat uppdrag mellan kommun och landsting och samordningen är mycket viktig. De nya riktlinjerna tydliggör ansvar och ger således förutsättningar för en bättre vård. I införandeplanen finns stor hänsyn tagen till att riktlinjer i en byrålåda knappast är effektiva, utan endast de riktlinjer som följs upp med regelbundenhet kommer att ge den önskade effekten! Samverkan kring behandling med centralstimulerande läkemedel Genom ett samarbete mellan habiliteringen och psykiatrin startas på habiliteringen en mottagningsverksamhet med psykiatriker och sjuksköterska. Syftet är bland annat att möta behovet av uppföljning av CS-medicinering hos personer med neuropsykiatriska svårigheter. Målgrupp är vuxna personer som tillhör målgruppen för LSS och som får insatser av habiliteringen. Habiliteringen lär ut verkningsfulla insatser vid autism Habiliteringen i Uppsala ordnar under hösten 2016 och våren 2017 en IBT-utbildning för habiliteringspersonal i 7-län. IBT står för Intensiv beteendeterapi och handlar om väl planerade och mångsidiga insatser till barn med autism i förskoleålder. Det finns stark

6 6 (10) evidens för dess goda effektivitet. Syftet med utbildningen är att deltagarna ska utvecklas som handledare till personer i barnets omgivning genom fördjupade kunskaper kring behandlingsupplägg, målformuleringar och praktiskt träning. Utbildningen är sedan lansering mycket efterfrågad. Det är inte bara i 7-länsregionen som kunskap om IBT-metoden efterfrågas. Logoped Lena Nilsson och psykolog Josefin Mannberg från habiliteringen i Uppsala deltar sedan flera år tillbaka i SIDA-projektet Första steget med utbildning i IBT till föräldrar i Gaza. Projektet går ut på att diagnosticera små barn med autism och behandla barnen genom att använda nätverket runt dem för att skapa träning som sker i barnets vardagsmiljö. Lyckad rekryteringssatsning Som ett led i en ny rekryteringssatsning har habiliteringen i Uppsala bjudit in till informationsmöte kring de tjänster som verksamheten annonserar ut. Detta gav ett stort gensvar! Över 50 personer kom till träffen för att få information om vad jobbet inom habilitering innebär och vilka arbetsuppgifter och roller man har i de olika professionerna, vilket i sin tur ledde till ett stort antal ansökningar till de utannonserade tjänsterna. Utbildningsinsatser för att förbättra vården vid hjärtsvikt och astma/kol Inom ramen för landstingets programrådsarbete kring hjärtsvikt och astma/kol har ledamöter i programrådet utarbetat en uppdragsutbildning i samarbete med Uppsala universitet. Landstinget har med stimulansmedel från SKL angående kroniska sjukdomar köpt in två uppdragsutbildningar i hjärtsvikt respektive astma/kol motsvarande 7,5 poäng. Totalt 30 sjuksköterskor inom landstinget varav 15 inom hjärtsviktsområdet och 15 inom astma/kol området, främst från primärvården, har erbjudits plats och kommer att gå utbildningarna som startar i november och avslutas i mars Landstingets står för kurskostnad samt ersätter också respektive enhet med kr för att kompensera för produktionsbortfall som uppkommer under utbildningsdagarna. Målet är att förbättra och stärka omhändertagandet på primärvårdsnivån och undvika onödiga slutenvårdskontakter. Barnhälsovården Barnhälsovården publicerar varje månad ett månadsblad med aktuell information, länk: Månadsbladet 1177 vårdguidens e-tjänster Antalet invånare som besöker 1177.se och som loggar in på 1177 vårdguidens e-tjänster fortsätter att öka. Tjänsterna är lätta att använda och allt invånaren behöver göra för att skaffa ett konto, är att logga in med säkerinloggning, Bank ID eller E-tjänstekort. Enligt de senast tillgängliga siffrorna som är från 14 november 2016, har invånare ett användarkonto. Motsvarande siffra för ett år sedan var Detta motsvarar en ökning på nästan 34 %. Den e-tjänst som störst andel besökare använt är att ta dela av sin Journal.

7 7 (10) Antal vårdenheter som idag är anslutna till 1177 vårdguidens på vårdgivarsidan (tidigare Mina vårdkontakter) är 193. Vilka e-tjänster som erbjuds till invånaren från de anslutna vårdenheterna, ser idag olika ut. En av de e-tjänster som är prioriterad är webbtidboken. Glädjande är att antalet enheter som erbjuder webbtidbok har fördubblats sedan förra året från 45 till 104. Införandet fortsätter och målet är att alla ska kunna erbjuda webbtidbok innan 2017 års slut. Välfärdsinsyn Välfärdsinsyn utvecklar nu en webbplats som ska ge allmänheten samlad information och insyn i offentligt finansierad vård och omsorg. - "Genom ökad insyn kan allmänheten ta ställning till om skattepengarna används till det de är avsedda för. Insyn och öppenhet leder i sin tur till bättre kvalitet och ökar tilltron till offentligt finansierad verksamhet, säger Roger Molin Rapporten finns att läsa på Välfärdsinsyn Mediebilden av landstingets hälso- och sjukvård under oktober Under oktober var medierapporteringen om landstingets verksamheter totalt sett till största delen neutral eller positiv. Frågan om en eventuell kommande storregionbildning fick stort utrymme i medierna, både nationellt och regionalt i samband med att landstingens remissvar på utredningen skickades in. IVO gick ut med en rapport där man framförde kritik efter att ha granskat användningen av hyrläkare vid 21 vårdcentraler och krävde bättre kontroll. Detta gav en negativ bild av primärvården. Införandet av CNI, Care Need Index, som en beräkningsgrund för ersättningar till barnmorskemottagningar, kritiserades av en mottagning som skulle förlora på det. Detta gav en delvis negativ bild av landstinget. Den första e-remissen skickades mellan Landstinget i Värmland och Landstinget i Uppsala län. Detta uppmärksammades positivt.

8 8 (10) Bilaga samverkansavtal och tilldelningsbeslut Antagande av ansökan om att ingå samverkansavtal vid ersättningsetablering enlig lagen om läkarvårdsersättning specialitet öron-, näs- och halssjukdomar m.m. Beslut Kristina Lundberg är godkänd och tilldelas samverkansavtal inom specialiteten öron-, näs- och halssjukdomar m.m.. Beslutet gäller under förutsättning att nuvarande samverkansavtal med Carl Peter Wickström upphör i samband med att verksamheten övertas. Datum då samverkansavtalet träder ikraft överenskommes mellan parterna efter tilldelningsbeslutet. Samverkansavtalet gäller tills vidare från det datum då avtalet träder ikraft. Ärendet Läkare Carl Peter Wickström med specialistkompetens inom ögonsjukdomar har inkommit med anmälan om överlåtelse av etablering, så kallad ersättningsetablering. Anmälan har handlagts i enlighet med lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning. Efter annonsering inkom två ansökningar om att få ingå samverkansavtal. Båda ansökningarna uppfyller samtliga krav och de har därefter utvärderats enligt högsta pris, se anbudsöppningsprotokoll dnr UPPH från Ansökan nr Vårdgivarens namn Offererat pris 1 Niklas Norlin kr 2 Kristina Lundberg kr Landstinget avser att teckna samverkansavtal med Kristina Lundberg inom specialiteten öron-, näs- och halssjukdomar m.m.. Tilldelningsbeslut vårdval vårdcentral Beslut Nedan följande vårdgivare är godkänd och tilldelas avtal inom vårdval vårdcentral med tilläggsåtagande barnavårdscentral. Avtalstid är till och med Vårdgivare Firmatecknare Kontaktperson Barnpraktik Björkman AB Anders Björkman Anders Björkman Org.nr Bakgrund

9 9 (10) Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har fastställt gällande förfrågningsunderlag/regelbok för vårdval vårdcentral. Förfrågningsunderlag/regelbok och ansökningsblankett finns publicerade på upphandlingsenhetens hemsida ( politik/utveckling-och-ansvar/upphandling). Följande vårdgivare har inkommit med ansökan om godkännande inom vårdval vårdcentral. Ansökan omfattar även tilläggsåtagande barnavårdscentral. Vårdgivaren har sedan tidigare avtal för vårdcentral och BVC på nedan angivna mottagning (går ut ). I ansökan har vårdgivaren anmält intresse för att bedriva tilläggsåtagande familjecentral. En förutsättning för att en vårdgivare ska tilldelas detta är att uppdraget är ledigt. De åtaganden som finns i länet är tillsatta, varför vårdgivaren ej kan tilldelas tilläggsåtagande familjecentral. Vårdgivare Verksamhet Lokalisering av mottagning Barnpraktik Björkman AB Org.nr Vårdcentral Aros läkarmottagning, Götavägen 4, Uppsala Ansökan har i en kvalificeringsfas prövats mot uppsatta krav, se anbudsöppningsprotokoll med dnr UPPH från Ansökan uppfyller de krav som fastställts i förfrågningsunderlag/regelbok. Tilldelningsbeslut LOV influensa- och pneumokockvaccinationer Beslut Nedan följande vårdgivare är godkänd och tilldelas avtal inom influensa och pneumokockvårdvalet. Avtalstid är till och med Vårdgivare Mottagningsadress, öppettider Marknadsgatan 1, Uppsala Kontaktperson Wiwie Dunhall Måndag torsdag 8-19 Fredag 8 17 Visst lördagsöppet under Totalhälsan i Uppsala AB influensaperioden Bakgrund Vårdstyrelsen har fastställt gällande förfrågningsunderlag/regelbok för vårdval influensa och pneumokockvaccinering för vissa riskgrupper. Förfrågningsunderlag/regelbok och ansökningsblankett finns publicerade på upphandlingsenhetens hemsida ( Följande vårdgivare har inkommit med ansökan om godkännande inom vårdval influensa och pneumokockvaccinering. Ansökan omfattar en mottagning. Vårdgivare Verksamhet Lokalisering av mottagning

10 10 (10) Totalhälsan i Uppsala AB Vaccinationsmottagning Marknadsgatan 1 Ansökan har i en kvalificeringsfas prövats mot uppsatta krav, se anbudsöppningsprotokoll med dnr UPPH från Ansökan uppfyller de krav som fastställts i förfrågningsunderlag/regelbok.

11 Bil SHS Akademiska sjukhuset Sjukhusdirektörens rapport inför sjukhusstyrelsen 24 november 2016 Sjukhusets ekonomiska läge Sjukhusets ekonomi är bättre än budget i perioden januari-oktober, vilket beror på en lägre kostnadsutveckling jämfört med tidigare år, samtidigt som intäkterna för riks- och regionvården har ökat. Antalet patientkontakter riks- och region är fler och vårdtyngden per patient ökar jämfört med föregående år, vilket har en positiv effekt på intäkterna. Prognosen för helåret är att sjukhuset kommer att klara resultatkravet i budgeten som är minus 100 miljoner kronor. Tillgänglighetsproblemen kvarstår men läget har förbättrats i oktober. Tillgänglighetsnätverket som skapats på sjukhuset har börjat ge effekt framförallt vad gäller väntelistornas kvalitet. Ökning av operationskapaciteten vid Samariterhemmets sjukhus, bättre samordnad produktionsplanering med Lasarettet i Enköping, samt en kraftsamling för effektiviserad mottagningsverksamhet är några av de viktigaste åtgärderna för ökad tillgänglighet. Sjukhusets planering inför 2017 är inne i en slutfas där verksamhetsområdenas målkort, produktionsplan och ekonomiska budget har fastställts. Ny webbsida om patientsäkerhet och vårdkvalitet Rådet för patientsäkerhet och vårdkvalitet har tagit fram en ny extern sida om patientsäkerhet och vårdkvalitet. Den tar upp en rad aspekter av arbetet såsom arbetssätt, kvalitetsuppföljning organisation och förebyggande arbete. Sidan återfinns på adressen: Framtidens Akademiska Sjukhus, FAS Arbetet med centralblockets renovering har pågått under året, men på senare tid har inte så mycket hänt och det har varit tyst kring projektet. Anledningen är att FAS programkontor tillsammans med Landstingsservice gjort en konsekvensanalys som visar att den föreslagna programhandlingen inte möter sjukhusets behov avseende goda vårdlokaler, samband och flöden, arbetsmiljö samt utvecklingsmöjligheter. Med anledning av svårigheterna kring centralblocket träffades landstingsråd och tjänstemän från landstingets förvaltningar den 19 oktober för att starta en process där tyngdpunkten låg på att belysa sjukhusets uppdrag ur olika perspektiv kopplat till lokaler. Den cyklotron som sjukhuset använder för att framställa de radioaktiva spårämnen som används inom PET-diagnostik är från 1991 och behöver bytas ut. Frågan har utretts av Landstingsservice sedan 2014 och har under denna tid funnits med i investeringsplanen. I hanteringen av denna investeringsplan har dock cyklotronärendet fallit bort, vilket innebär att det inte längre finns pengar avsatta för en ny cyklotron. Utan en sådan kan Akademiska inte fortsätta med sin PET-verksamhet och det är därför mycket angeläget för sjukhuset att frågan går att lösa.

12 Kommunen har avslagit ansökan om bygglov för påbyggnad av ingång 70. Avslaget har skett på tjänstemannanivå och grundar sig på estetiska hänsynstaganden. Om vi inte kan genomföra vår planerade påbyggnad tvingas vi bygga om ingång 70 på ett sätt som innebär att huset får färre vårdplatser. Vi har därför begärt att ärendet ska upp till politisk prövning i byggnadsnämnden den 24 november. Störningar inom fjärrvärme och telefoni Den 8 november aktiverades regional ledning då landstinget gick upp i stabsläge med anledning av bortfall av fjärrvärme på delar av c-området (Uppsala Science Park). På c-området finns bland annat klinisk patologi och klinisk genetik. Bortfallet av fjärrvärmen påverkade uppvärmning av lokaler, tillgång till varmvatten samt ventilation. Klinisk patologi meddelade att det fanns risk för stora driftstörningar i deras verksamhet. Felet åtgärdades dock under dagen och värmen kom successivt tillbaka, liksom tillgång till varmvatten och ventilation. Orsaken till avbrottet kommer att utredas av Landstingsservice. Både regional ledning och lokal ledning på Akademiska aktiverades i stabsläge då telefonin på sjukhuset drabbades av störningar den 14 november. Under en kortare period på förmiddagen var det svårt att ringa internt och att nå växeln. Utrustningen startades om, vilket tog omkring 20 minuter, och har sedan dess fungerat som vanligt. Knivsta har fått en egen ambulans Från och med den 7 november finns en ambulans finnas tillgänglig för utryckning från brandstationen i Knivsta, varje vardag klockan Tidigare har utryckningarna till Knivsta kommun främst utgått ifrån Akademiska sjukhuset i Uppsala. Nu minskar insatstiden till Knivstas tätort med minst tio minuter. Knivsta är en av Sveriges snabbast växande kommuner och vi har arbetat för att få en ambulans placerad där under en längre tid. Vi är glada över att vi nu har lyckats genomföra detta. Det är värdefullt att vi kan få ner insatstiderna vid utryckningar som gäller livshotande tillstånd. Hans Hägglund ny ordförande i Svensk förening för hematologi Hans Hägglund, verksamhetschef för blod- och tumörsjukdomar vid Akademiska sjukhuset, är ny ordförande i Svensk förening för hematologi. Utnämningen skedde i samband med föreningens fortbildningsdagar i Uppsala 6-7 oktober. Utveckling Patienter och anhöriga är en outnyttjad resurs i vården. För att ändra på det startar inom kort ett pilotprojekt vid Akademiska sjukhuset. Syftet är att ta fram arbetssätt där patienters och anhörigas idéer kan fångas upp, utvecklas och spridas. Projektet, som kallas Idékraft, leds av Innovation Akademiska och stöds av Vinnova. Tanken är att man ska utveckla ett arbetssätt som ger personalen verktyg att ta emot idéer om nya eller förbättrade medicintekniska produkter från patienter och anhöriga. När idéer till lösningar fångats upp ska de föras vidare till Innovation Akademiska för utvärdering och utvecklingsstöd. Förhoppningsvis blir de senare produkter som kan användas inom vården.

13 Avdelningen för förtidigt födda och sjuka nyfödda barn på Akademiska sjukhuset är en verksamhet där Idékraft kan göra stor nytta. Föräldrarna tillbringar ibland flera månader på avdelningen och ser under vårdtiden med andra ögon på hur vården bedrivs. De kan då identifiera behovet av nya produkter eller tjänster och också se förbättringspotentialen i befintliga produkter och arbetssätt. Innovation Akademiska ser en potential att hitta fler innovatörer bland patienter och anhöriga även på andra avdelningar, inte minst eftersom Akademiska är ett universitetssjukhus med många olika specialiteter, och som dessutom bedriver riks- och regionsjukvård. Det kan handla om allt ifrån idéer till prototyper och färdiga produkter. Internetbehandling för barn och ungdomar med sömnproblem och för vuxna med social fobi eller depression dessa är några exempel på e-hälsosatsningar inom psykiatrin vid Akademiska sjukhuset, där man i en pilot börjat använda den nationella internetplattformen Stöd och behandling för att utveckla vården. Ämnet lyftes under Psykiatriveckan som pågick 7-10 november i år med temat Patientens återhämtning och delaktighet. Sedan början av september kan också patienter inom psykiatrin på Akademiska sjukhuset tycka till om vården direkt på plats. Bakom satsningen står Forum för brukarinflytande, som verkar för att patienter och anhöriga ska bli mer delaktiga i vården var Akademiska sjukhuset först i landet med att införa intensiv familjebehandling som alternativ för tonåringar med självskadebeteende. Sedan starten har drygt 200 familjer varit i behandling med goda resultat. Mycket av vården ges av mobila team i hemmet. Modellen sprids nu både nationellt och internationellt. Över hälften av närstående till afasidrabbade upplever att de själva fått sämre psykisk hälsa och 45 procent att den fysiska hälsan påverkats negativt. För att leva ett gott liv är stödgrupper och tid för egna aktiviteter viktigt, visar aktuell forskning vid Akademiska sjukhuset/uppsala universitet. Detta lyftes fram med anledning av nordiska afasidagen 10 oktober. Ljusterapi med schemalagd uppstigning kan förbättra sömnrelaterade besvär för patienter med kroniskt försenad dygnsrytm. Mycket talar också för att kognitiv beteendeterapi fungerar bra som tilläggsbehandling. Det framgår av en ny patientstudie vid Akademiska sjukhuset/uppsala universitet I oktober öppnades en sjuksköterskeledd levermottagning Akademiska sjukhuset. Ett viktigt syfte är att erbjuda patienter med skrumplever (levercirros) bättre vård, med tätare uppföljningar och utökat stöd när det gäller kost och levnadsvanor. Satsningen görs inom ramen för en flerårig, randomiserad forskningsstudie, den första i sitt slag i Sverige. En ny Uppsalastudie ledd från Akademiska sjukhuset visar att behandlingsresultaten både vid Ulcerös colit och Crohns har förbättrats kraftigt de senaste decennierna. Betydligt färre patienter med inflammatorisk tarmsjukdom har behövt operera bort tjocktarmen fem år efter diagnos jämfört med slutet av 1980-talet. Detta lyftes fram med anledning av internationella mag-tarmdagen den 17 oktober. Under hösten har en mer skonsam metod för fosterdiagnostik, så kallad NIPT (Non invasive Prenatal Testing), införts på Akademiska sjukhuset. Målgruppen är gravida kvinnor med hög risk för kromosomavvikelser. Metoden innebär att man analyserar fostrets DNA via ett blodprov från den gravida kvinnan. Detta räknar man med leder till att färre behöver ta fostervattenprov som är mer riskfyllt.

14 Nu finns även en film för alla blivande föräldrar som ska föda barn på Akademiska sjukhuset. I filmen tar barnmorskan Sara tar med oss på en rundtur i lokalerna och visar hur det går till när det är dags att föda. Per Elowsson Sjukhusdirektör

15 Rapport gällande Handlingsplan för förbättring av vårdkedja för gynekologisk hälsokontroll I beslut från dåvarande Produktionsstyrelsen i november 2015 finns en handlingsplan för förbättring av gynekologisk hälsokontroll i Uppsala län. Denna handlingsplan innehåller sex olika förslag på åtgärder. Förnärvarande så är status följande: 1. Webbtidsboken planeras nu att införas under Det har varit fördröjningar då man först inväntade uppgraderingen av den elektroniska patientjournalen Cosmic. Detta har som bekant skjutits fram. Förnärvarande så ligger genomförandet på LLK där handläggare för vårdval barnmorskemottagning har i uppdrag att genomföra de sista stegen i införandet. 2. I tidigare genomgångar av möjligheterna att öka hörsamheten bland kvinnor har det diskuterats att skicka påminnelser efter 3 el 6 månader för kvinnor som inte lämnat prov efter inbjudan. I det kommande vårdprogrammet som utarbetas utifrån Socialstyrelsens rekommendationer från sommaren 2015 säger man att det ska komma en ny inbjudan efter ett år om kvinnan inte kommit första gången. Förnärvarande vill vi därför invänta vårdprogrammets rekommendationer vid årsskiftet, innan beslut i denna fråga tas. 3. Akademiska sjukhuset har sedan tidigare ett uppdrag från landstinget att genomföra möjligheter till så kallad hem-test numera benämnt självtest. Flera studier har genomförts och en större studie pågår inom universitetet, inst. för kvinnors och barns hälsa och inst. för immunologi genetik och patologi. Material från dessa är bara delvis publicerade varför detta bör inväntas. 4. Uppsala läns landsting har i september skrivit kontrakt med RCC Väst (Regionalt cancer centrum region väst) för att delta i Cytburken Processregistret i NKCx (Nationellt kvalitetsregister för cervixcancerprevention). Det finns en tydlig handlingsplan för införandet och under hösten kommer processen att gå vidare med de IT-lösningar, med start under december Information och utbildningsinsatser kommer under kommande år att behövas i stor skala. Det nya nationella vårdprogrammet innebär att HPV-analys kommer att bli primärscreening för kvinnor över 30 år. Det kommer att behövas stora insatser med information när vi inför ett nytt vårdprogram och planering för detta är därför i pipe-line. 6. I maj 2016 deltog Uppsala län för första gången i cellprovsveckan. Det innebar att det fanns annonser i kollektivtrafiken. Uppmärksamhet i lokalradion. Vårdpersonal i primärvården och på kvinnokliniken hade badges med uppmärksamhet om att ta cellprov. Reklamfilm under 1 månad på länets alla SF-biografer med uppmaning att boka tid för cellprov. 7. Under 2017 kommer vi återigen delta för att uppmärksamma cellprovtagning. Förhoppningen är att dessa åtgärder kommer att öka deltagandet. Beslutet att ta bort avgiften för cellprov hos barnmorska i primärvården är genomfört sedan 1 juli Masoumeh Rezapour Verksamhetschef Kvinnosjukvården Birgitta Segeblad MÖL

16 Bil SHS a Dnr SHS SJUKHUSSTYRELSENS VERKSAMHETS- UPPDRAG Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping

17 INNEHÅLL 1. STRATEGISKA UTVECKLINGSOMRÅDEN OCH MÅL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS INRIKTNING Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköpings gemensamma C-länsuppdrag Akademiska sjukhusets uppdrag Lasarettet i Enköpings uppdrag Kvalitet Tillgänglighet och vårdgarantin Samverkan UPPDRAG KVALITET GENOM GOD VÅRD Patientfokuserad hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård i rimlig tid Säker hälso- och sjukvård Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Effektiv hälso- och sjukvård Jämlik hälso- och sjukvård Hälsoinriktad hälso- och sjukvård NÄRVÅRD Närvård psykisk hälsa EHÄLSA EN DEL AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SAMVERKAN INOM SJUKVÅRDSOMRÅDET ENGAGERADE MEDARBETARE CHEFER MED KOMMUNIKATIVT OCH COACHANDE LEDARSKAP MINSKAD MILJÖPÅVERKAN INDIKATORER UPPFÖLJNING EKONOMI/FINANSIELL RAM AKADEMISKA SJUKHUSET LASARETTET I ENKÖPING BILAGOR...13 BILAGA 1 - SJUKHUSSTYRELSENS FINANSIERING 2017 AKADEMISKA SJUKHUSET...13 BILAGA 2 - SJUKHUSSTYRELSENS FINANSIERING 2017 LASARETTET I ENKÖPING...14 BILAGA 3 HANDLINGSPLAN FÖR TILLGÄNGLIGHET 2017 AKADEMISKA SJUKHUSET...15 BILAGA 4 HANDLINGSPLAN FÖR TILLGÄNGLIGHET 2017 LASARETTET I ENKÖPING...17 BILAGA 5 INDIKATORER...18 BILAGA 6 - SPECIALISTLÄKARE INOM HUDSJUKDOMAR, INFEKTIONSSJUKDOMAR, ÖGONSJUKDOMAR SAMT ONKOLOGI...25 BILAGA 7 - OPERATIONSSAMARBETE MELLAN AKADEMISKA SJUKHUSET OCH LASARETTET I ENKÖPING...26 BILAGA 8 ENDOSKOPIVERKSAMHET...27 Sida 1 av 27

18 1. Strategiska utvecklingsområden och mål Region Uppsalas strategiska mål är kopplade till de tre strategiska utvecklingsområdena. De är mål av väsentlig vikt för regionens arbete. Nedan presenteras de strategiska mål som avser hälso- och sjukvård samt Region Uppsala som arbetsgivare. En region för alla Region Uppsala ska främja hälsa och förbättra livskvaliteten hos invånarna Har en vård som planeras och ges utifrån behov, allas lika värde och med individens delaktighet i fokus. Bedriver hälso- och sjukvård där både den akuta och planerade vården utmärks av god tillgänglighet. Bedriver vård med hög patientsäkerhet. Ger vård på bästa effektiva omhändertagandenivå (BEON). Synliggör och stärker psykiatrin som vårdområde. Har en aktiv arbetsgivarpolitik och ett tydligt och lyhört chefskap som skapar förutsättningar för nytänkande och säkerställer en långsiktigt god kompetensförsörjning samt en god arbetsmiljö. En nyskapande region Region Uppsala tar fasta på förmågan till förnyelse och tar ansvar för en hållbar utveckling Är ledande inom ehälsa. Är ledande inom kunskapsstyrd vård. En växande region - Region Uppsala utvecklas med fokus på ekologisk hållbarhet Sida 2 av 27

19 2. Hälso- och sjukvård 2.1 Hälso- och sjukvårdens inriktning Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköpings gemensamma C-länsuppdrag Sjukhusens gemensamma uppdrag är att ansvara för somatisk öppen och sluten specialistvård. Verksamhet enligt vårdval regleras i särskild ordning. Det gemensamma uppdraget omfattar den erbjudna vården till invånare i Region Uppsala. Uppdraget för Uppsala - Örebro sjukvårdsregion omfattar enbart Akademiska sjukhuset som är huvudleverantör enligt gällande avtal. Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping ska ha gemensamma väntelistor och en gemensam produktionsplanering av verksamheten vilken ska systematiseras. Detta gäller framförallt inom ortopedi, radiologi och delar av det kirurgiska området. Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping är överens om att till fullo utnyttja produktionskapaciteten hos Lasarettet i Enköping. Det innebär en ökad total produktion för sjukhusen gemensamt. Finansiering ska regleras resultatmässigt mellan Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping, inom ramen för sjukhusstyrelsens budget. Inom sjukhusstyrelsens budget avsätts medel till Lasarettet i Enköping för att stärka operationssamarbetet, se bilaga 7. En avstämning av utfallet genomförs vid årets slut. Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och hälso- och sjukvårdsavdelningen ges i uppdrag att inför 2018 skapa enhetliga principer för samverkan enligt bilaga 6 samt fortsätta utveckla sjukhusens gemensamma C-länsuppdrag för att skapa största värde för patienterna Akademiska sjukhusets uppdrag Akademiska sjukhuset ska vara det ledande universitetssjukhuset som skapar störst värde för patienter och anhöriga med fokus på bästa kliniska utfall för patienten. Uppdraget består av fyra delar: vård, forskning och utbildning i nära samarbete med Uppsala universitet samt bidrag för stärkta insatser inom området "life-science". Akademiska sjukhuset ska erbjuda specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Akademiska sjukhuset ska tillsammans med sina samarbetspartners följa patienten längs hela vårdkedjan. Akademiska sjukhusets arbete för god tillgänglighet och kvalitet genom exempelvis effektiva vårdprocesser, produktionsplanering och värdebaserad vård ska stimuleras. Hälso- och sjukvårdens kvalitet, sjukhusets nära samarbete med Uppsala universitet och Uppsalas starka Life Science-kluster ska vara basen för Akademiska sjukhusets internationella konkurrenskraftiga kliniska forskning och utbildning. Akademiska sjukhuset ska inom ramen för Uppsala-Örebro sjukvårdsregion erbjuda regionens invånare högspecialiserad vård. Behovet av hälso- och sjukvård ska främst tillgodoses inom sjukvårdsregionen. Akademiska sjukhuset ska även bedriva rikssjukvård inom utvalda områden. Uppdragen regleras genom regionavtal, riksavtal och övriga avtal. Uppdraget för forskning och utbildning utgår från överenskommelse med staten via Uppsala Universitet. Sida 3 av 27

20 Akademiska sjukhuset ska förse Lasarettet i Enköping med specialistläkare inom hudsjukdomar, infektionssjukdomar samt onkologi enligt bilaga Lasarettet i Enköpings uppdrag Lasarettet i Enköping ska bedriva akut och planerad vård av de vanligast förekommande sjukdomarna samt diagnostik. Lasarettet ska ha en akutmottagning öppen dygnet runt som kan hantera internmedicinska och kirurgiska akutfall av länsdelskaraktär. Behov av öppen och planerad slutenvård ska tillgodoses inom det internmedicinska området. I uppdraget ingår intensivvård kategori 1 (enligt SFAI). Lasarettet ska driva en endoskopiverksamhet och har ett utökat uppdrag enligt bilaga 8. Lasarettet ska tillhandahålla planerad öppen- och slutenvårdskirurgi för de vanliga sjukdomarna inom allmänkirurgi, ortopedi, urologi och gynekologi. Det akutkirurgiska/ortopediska uppdraget omfattar öppenvård på Akutmottagningen. Vid behov av fortsatt slutenvård överförs patienterna till Akademiska sjukhuset. På lasarettet verkar specialistläkare från Akademiska sjukhuset inom hudsjukdomar, infektionssjukdomar samt onkologi enligt bilaga 6. Samverkan ska ske inom ramen för operationssamarbete mellan Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping enligt bilaga 7. Lasarettet ska fortsatt utveckla den lasarettsanslutna hemsjukvården och delta i en utvärdering av densamma. Lasarettet ska tillhandhålla en radiologisk verksamhet som tar emot remisser från lasarettet, Akademiska sjukhuset samt externa remittenter Kvalitet Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping ska bidra till god hälsa och livskvalitet. Både den akuta som planerade vården ska utmärkas av vård på lika villkor, tillgänglighet och korta väntetider samt hög patientsäkerhet. Förutom medicinsk kvalitet ska även andra kvalitetsdimensioner beaktas som till exempel gott bemötande, god kontinuitet, stärkt samverkan och samordning genom hela vårdkedjan. Sjukhusen ska arbeta systematiskt med bemötandefrågor. Faktorer som bland annat kön, etnicitet, sexuell läggning och socioekonomiska förhållanden ska inte påverka kvalitén på vården och bemötandet som patienterna erhåller. Personcentrerad vård är att involvera patienten i sin egen vård. För att öka tryggheten och säkerheten kring patienten bör anhörigas kunskap om patienten efterfrågas samt anhörigas delaktighet eftersträvas. Region Uppsala har en beslutad nollvision för vårdskador och målet är att regionen ska vara bland de bästa i Sverige när det gäller patientsäkerhet. Handlingsplaner för patientsäkerhet och förstärkning av uppnådda resultat kommer att vara i fokus under kommande år. För att nå målet behöver antalet vårdskador minimeras i samtliga vårdprocesser inom ramen för en kostnadseffektiv hälso- och sjukvård. Detta kräver ett kontinuerligt, systematiskt och övergripande patientsäkerhetsarbete i enlighet med Patientsäkerhetslagen och SOSFS 2011:9. Sjukhusen ska implementera de nya länsgemensamma riktlinjerna för samordnad individuell planering (SIP). Sjukhusen ska fortsätta arbetet med rehabilitering som en naturlig del av vårdkedjan. Akademiska sjukhuset ska genom etableringen av rehabiliteringscentrum stärka en samlad rehabilitering och samarbetet mellan flera aktörer. Sida 4 av 27

21 Ett annat styrande dokument är strategin och handlingsplanen för att minska vårdrelaterade infektioner (VRI) inom regionen, Viktiga delar i infektionsbekämpningen är Stramas arbete, användning av Infektionsverktyget (IV) i slutenvården och ett effektivt vårdhygienarbete. Sjukhusen ska verka för hög täckningsgrad i aktuella kvalitetsregister samt utöka arbetet med att registrera och dokumentera korrekt i syfte att förbättra utdata. Ett fortsatt starkt engagemang i nationella och lokala kvalitetsregister inom både somatisk och psykiatrisk vård är en central kvalitetsfråga. Förbättringsarbete och forskning på registerdata är en nationell framgångsfaktor för kunskapsbaserad vård Tillgänglighet och vårdgarantin Sjukhusen ska bedriva hälso- och sjukvård där både den akuta och den planerade vården utmärks av god tillgänglighet och korta väntetider. Patienterna ska erbjudas god tillgänglighet både vad gäller väntetider till besök och behandling. Verksamheten ska planeras för att vårdgarantin ska uppnås och att köer i verksamheten minskar. För att sjukhusen ska kunna leva upp till vårdgarantins krav krävs ett systematiskt och förstärkt utvecklingsarbete med att korta väntetiderna. Som ett led i arbetet för en bättre tillgänglighet har sjukhusen upprättat handlingsplan för tillgänglighet 2017, se bilaga 3 och 4. Arbetet ska fortsätta med att följa upp väntande på återbesök och behandling. Sjukhusen ska anpassa sina kontaktvägar och arbetssätt avseende e-hälsa, telefon- och öppethållande- och mottagningstider efter medborgarnas behov inom alla vårdområden och vårdnivåer. Sjukhusen ska arbeta tillsammans med regionkontoret för att utveckla ett arbetssätt med specialistvård i öppenvård/primärvård Samverkan För att sjukhusen ska vara ledande inom olika hälso- och sjukvårdsområden krävs samverkan på både internationell, nationell, regional och lokal nivå, särskilt gentemot kommunerna. Hälso- och sjukvården som sjukhusen erbjuder ska utformas och ges i samverkan mellan vårdens aktörer baserat på tillståndets svårighetsgrad och kostnadseffektiviteten för åtgärderna. Tillgängliga resurser ska utnyttjas på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål. Verksamheten ska organiseras så att bättre förutsättningar och möjlighet ges för att sammanlänka vården. Detta för att vården ska uppfattas som meningsfull ur ett medborgar- och patientperspektiv. Vård ska ges på bästa effektiva omhändertagandenivå (BEON), både vad avser vårdenhet och kompetensnivå. Ökad samverkan mellan Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping skapar förutsättningar för en mer effektiv resursplanering. Samarbetet mellan sjukhusen ska därför utvecklas, särskilt kring operationsverksamheten, i syfte att utnyttja resurser optimalt och därigenom bidra till att kösituationen förbättras. Samverkan mellan sjukhusen och primärvården ska också utvecklas och stärkas. Om beslut fattas av Riksdagen för en ny regionindelning ska sjukhusen aktivt medverka i genomförandet. En framtida regionbildning i Mellansverige bör baseras på den samverkan som idag sker inom Uppsala-Örebro sjukvårdsregion. Samarbetet med Norrlandstingen ska utvecklas inte minst vad gäller området vård på distans. Samarbetet mellan Akademiska sjukhuset och Karolinska universitetssjukhuset inom vissa specialiteter bör både breddas och fördjupas. Inom området molekylär biovetenskap och medicin finns i dag Sida 5 av 27

22 det nationella forskningscentrumet Science for Life Laboratory. Verksamheten ska fortsätta att utvecklas och samverkan mellan de bägge organisationerna öka. Inom sjukvårdsregionen finns två nationella registercentrum, Uppsala Clinical Research center (UCR) och ett centrum inom Regionalt Cancercentrum (RCC). Med en nära samverkan med dessa registercentrum finns möjligheter att stödja utveckling av kunskapsstyrningen inom regionen. Genom etableringen av RCC har det skapats förutsättningar för en ökad samverkan både regionalt och nationellt inom cancersjukvården. Sida 6 av 27

23 3. Uppdrag Till de strategiska målen i regionplanen finns totalt sextiosex uppdrag för regionens förvaltningar. Vissa uppdrag berör fler än en förvaltning. Nedan anges de uppdrag som berör Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Vidare har varje nämnd beslutat om totalt nio uppdrag som nämnden anser bäst stärker regionen inom de strategiska utvecklingsområdena. De nio uppdragen (uppdrag markerade med asterisk i nedanstående uppdragsbeskrivningar) kommer att rapporteras till regionfullmäktige. 3.1 Kvalitet genom god vård Patientfokuserad hälso- och sjukvård Gemensamma uppdrag Den information som ges vid utskrivning ska tydliggöras under Likaså information till patienten om sjukhusvistelsen och kommande besök och behandlingar. Aktiviteterna i Handlingsplanen för stöd till anhöriga barn och vuxna ska genomföras Hälso- och sjukvård i rimlig tid Gemensamma uppdrag Som ett led i arbetet med att korta väntetiderna ska Akademiska sjukhusets och Lasarettet i Enköpings samarbete utvecklas under året. Särskild analys och riktade åtgärder ska under 2017 genomföras inom områden och verksamheter som över tid uppvisat problem i tillgänglighet (*En växande region). Utifrån ett gemensamt länssjukvårdsuppdrag ska sjukhusens produktionsplanering och köer under 2017 samordnas för stärkt tillgänglighet och effektivt resursutnyttjande (*En region för alla) Säker hälso- och sjukvård Gemensamma uppdrag Under 2017 ska alla berörda verksamheter vidta åtgärder i syfte att minska andelen vårdrelaterade infektioner. Under 2017 ska alla berörda verksamheter vidta åtgärder i syfte att minska antalet patienter som drabbas av undvikbara vårdskador (*En region för alla). Akademiska sjukhusets uppdrag Under 2017 ska det suicidpreventiva arbetet utvecklas, speciellt inom verksamhetsområdet psykiatri. Sida 7 av 27

24 3.1.4 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Gemensamma uppdrag Programråd ska upprättas inom områden där nationella riktlinjer publiceras under året. Under 2017 ska det, inom varje programråd, utvecklas indikatorer för uppföljning och förbättringsarbete inom respektive sjukdomsgrupp (*En region för alla). Förtydligande till uppdrag om programråd: Programråden initieras och drivs från Enheten för kunskapsstöd. Sjukhusens roll är att delta i programrådens arbete. Akademiska sjukhusets uppdrag Akademiska sjukhuset ska starta upp två kliniska utbildningsavdelningar under (*En nyskapande region). Akademiska sjukhuset ska under 2017 arbeta med att ta fram en beskrivning kring vad som ska ingå i ett Centre of excellence 2 samt undersöka om det finns fler områden på sjukhuset som uppfyller de framtagna kraven (*En nyskapande region) Effektiv hälso- och sjukvård Akademiska sjukhusets uppdrag Arbetet med värdebaserad vård ska utökas under 2017 och innehålla minst ett psykiatriskt område. Tillgången till geriatrisk kompetens och direktinläggning ska förstärkas under 2017 i syfte att undvika långa väntetider på akuten Jämlik hälso- och sjukvård Gemensamma uppdrag Åtgärder och aktiviteter utifrån likabehandlingsplanen ska genomföras under Åtgärder och aktiviteter utifrån det funktionshinderpolitiska programmet ska genomföras under För att kunna följa upp att Region Uppsala bedriver en jämställd vård ska, där det är relevant, statistik redovisas könsuppdelad. 1 Detta är avdelningar där vanliga patienter sköts om av olika studentkategorier, exempelvis läkare, sjuksköterskor och sjukgymnaster. Studenterna står för vården men bakom dem finns erfarna lärare och kliniker. Studenterna får möta patienterna och ge förslag på behandling. Avdelningar av detta slag är populära bland patienterna och studenterna får en aktiv roll i arbetet istället för en passiv roll 2 Tanken är att befintliga forskare och läkare ska samarbeta mer över verksamhetsgränserna. Exempelvis är syftet med satsningen på ett Centre of excellence för patienter med svårbehandlad typ 1-diabetes att vården av patienter med typ 1-diabetes ska bli ännu bättre. Även vården av patienter med lindrigare former av diabetes gynnas av det nya centret som gör sjukhuset mer attraktivt som bas för forskningsstudier och testbädd för utprovning ny medicinteknik. I centret involveras experter inom endokrinologi, transplantation, kirurgi och röntgen med flera områden, från universitetet forskargrupper som arbetar med metoder för rening/transplantation av insulinproducerande cellöar från donatorer, med sin bas på BMC respektive Rudbecklaboratoriet. Sida 8 av 27

25 3.1.7 Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Gemensamma uppdrag Levnadsvanearbetet ska integreras i de regionövergripande kliniska processer som arbetas fram i programråden under Närvård Närvård psykisk hälsa Akademiska sjukhusets uppdrag Under 2017 ska Region Uppsala, i samverkan med kommunernas elevhälsa och socialtjänst, utveckla och förstärka tidiga insatser mot psykisk ohälsa hos barn och unga. Under 2017 ska Region Uppsala utveckla sitt samarbete med kommunernas elevhälsa och socialtjänst kring barn och ungdomar med missbruksproblem. Under 2017 ska en närvårdsverksamhet öppnas i Tierp. Åtgärder för att stärka barn och ungas psykiska hälsa ska genomföras under Under 2017 ska det erbjudas ett kvalitetssäkrat utbud på ungdomsmottagningarna i alla länets kommuner. Förtydligande till uppdrag om kvalitetssäkrat utbud på ungdomsmottagningarna: Hälsa och habilitering ansvarar för samordning av ungdomsmottagningarna i länet. Akademiska sjukhuset ska utifrån sitt uppdrag att driva ungdomsmottagning samarbeta med Hälsa och habilitering. 3.3 ehälsa en del av hälso- och sjukvården Gemensamma uppdrag Under 2017 ska arbetet påbörjas med att implementera den regionsövergripande ehälsostrategin. Under 2017 ska Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping införa och öka användningen av redan befintliga e-tjänster, exempelvis tidsbokning, för såväl verksamhet som invånare och patienter (*En nyskapande region). Sida 9 av 27

26 3.4 Samverkan inom sjukvårdsområdet Akademiska sjukhusets uppdrag Under 2017 ska initiativ tas för att utveckla samarbetet mellan Arbets- och miljömedicin vid Akademiska sjukhuset och Universitetssjukhuset Örebro. 3.5 Engagerade medarbetare Gemensamma uppdrag Under 2017 ska kompetensbaserad rekryteringsprocess användas vid samtliga rekryteringar för att minska risken för diskriminering och öka möjligheten att hitta nya medarbetare. Region Uppsala ska under 2017 bedriva ett aktivt systematiskt arbetsmiljöarbete och skapa förutsättningar för att uppnå hälsofrämjande arbetsplatser. Förtydligande till uppdrag om kompetensbaserad rekryteringsprocess: Hänvisning till Produktionsstyrelsens beslut , diarienummer PS om Arbete för personer med funktionsnedsättning inriktningsbeslut, pdf 3.6 Chefer med kommunikativt och coachande ledarskap Gemensamma uppdrag Den processorienterade ledningsplattformen ska användas såväl vid introduktion av nya chefer som i utveckling och uppföljning av befintliga chefer och ledare. 3.7 Minskad miljöpåverkan Gemensamma uppdrag Sjukhusen ska under 2017 fortsätta minska spridningen av farliga ämnen genom en minskad spridning av kemikalier och läkemedel med farliga egenskaper (*En växande region). Vid upphandlingar ska krav ställas för att minimera miljöpåverkan under hela livscykeln. För att underlätta resandet med kollektivtrafiken ska sjukhusen göra följande under 2017: Lasarettet i Enköping ska tillsammans med Kollektivtrafikförvaltningen presentera en utvärdering av projektet med att skicka bussbiljetter med kallelsen till besök/behandling. Akademiska sjukhuset ska under 2017, med stöd av Kollektivtrafikförvaltningen, genomföra åtgärder i syfte att öka andelen patienter som tar sig till och från sjukhuset med hjälp av kollektivtrafik och därmed minska andelen som åker sjukresetaxi samt informera om att kostnaden för tågoch bussbiljett ersätts (*En växande region). 4. Indikatorer För att följa uppfyllelsen av de strategiska målen finns av landstingsfullmäktige fastställda indikatorer kopplade till målen, se bilaga 5. Sida 10 av 27

27 5. Uppföljning Sjukhusen ska rapportera indikatorerna och genomförandet av uppdragen enligt separata anvisningar. 6. Ekonomi/finansiell ram För åtagande 2017 erhåller Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping en ekonomisk ram enligt bilaga 1 och 2. Anslagsramarna gäller under förutsättning att landstingsfullmäktige beslutar om sjukhusstyrelsens anslagsram i enlighet med landstingsstyrelsens förslag. 6.1 Akademiska sjukhuset Utifrån Akademiska sjukhusets totala uppdrag erhåller sjukhuset intäkter i form av fast ersättning från ägaren, riks- och regionintäkter samt diverse andra intäkter. Nedan beskrivs de olika intäktsposterna Fast ersättning För Akademiska sjukhusets C-länsuppdrag erhålls en ersättning från ägaren motsvarande miljoner kronor. En uppräkning har gjorts på 2016 års ersättningsbas med 3,1 procent. Därefter har ett effektiviseringskrav lagts på 1,0 procent. Utöver basen från 2016 har det tillkommit resursförändringar, såväl utökningar som minskningar. Totalt har ramen förstärkts med 219 miljoner kronor. Ramen i sin helhet betalas ut i tolftedelar utan anmodan. Ersättningsmodellen anger inga volymer för uppdraget. Akademiska sjukhuset beslutar själv om utvecklingen av poliklinisering Vårdvalsintäkter Akademiska sjukhuset deltar i olika vårdval, exempelvis ögonbottenfotografering, katarakter och gynekologi. Detta är dock en mindre del av sjukhusets åtagande och motsvarar en intäkt på cirka 20 miljoner kronor Externa intäkter Utöver ersättningen från regionen erhåller sjukhuset externa intäkter. Den stora posten är riks- och regionintäkter motsvarande cirka miljoner kronor. Regionen har ett uppdrag från regionen att, genom Akademiska sjukhuset, tillhandahålla specialiserad och högspecialiserad vård enligt avtal med sjukvårdsregionen (Dalarna, Gävleborg, Västmanland, Sörmland, Värmland och Örebro). Därutöver säljer Akademiska sjukhuset specialiserad och högspecialiserad vård till kunder inom och utom landet. Andra externa intäkter är patientavgifter och intäkter enligt tandvårdstaxan som kommer in vid den käkkirurgiska verksamheten. Alf-intäkter som är ett avtal mellan svenska staten och vissa landsting och regioner om samarbete om grundutbildning av läkare, medicinsk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården. Dessutom tillkommer försäljning av medicinska tjänster, röntgentjänster och diverse konsultationsuppdrag med mera. 6.2 Lasarettet i Enköping Utifrån Lasarettet i Enköpings totala uppdrag erhåller lasarettet intäkter i form av fast ersättning från ägaren, vårdvalsintäkter samt diverse andra intäkter. Nedan beskrivs de olika intäktsposterna. Sida 11 av 27

28 6.2.1 Fast ersättning För Lasarettet i Enköpings C-länsuppdrag erhålls en ersättning från ägaren motsvarande cirka 463 miljoner kronor. En uppräkning har gjorts på 2016 års ersättningsbas med 3,1 procent. Därefter har ett effektiviseringskrav lagts på 1,0 procent. Utöver basen från 2016 har det tillkommit resursförändringar, såväl utökningar som minskningar. Totalt innebär resursförändringarna att ramen ökar med cirka 19 miljoner kronor. Ramen i sin helhet betalas ut i tolftedelar utan anmodan. Ersättningsmodellen anger inga volymer för uppdraget. Lasarettet i Enköping beslutar själv om utvecklingen av poliklinisering Vårdvalsintäkter Lasarettet i Enköping deltar i tre olika vårdval. Dessa är höfter och knän, ögonbottenfotografering och gynekologi. Vårdvalen förväntas ge en intäkt på cirka 40 miljoner kronor Externa intäkter Utöver ersättningen från regionen erhåller lasarettet externa intäkter. Lasarettet tar emot patienter från andra län när akuta åkommor uppstår i lasarettets upptagningsområde. Andra externa intäkter är patientavgifter. Dessutom tillkommer försäljning av medicinska tjänster, röntgentjänster och diverse konsultationsuppdrag med mera. Sida 12 av 27

29 7. Bilagor Bilaga 1 - Sjukhusstyrelsens finansiering 2017 Akademiska sjukhuset LANDSTINGETS FINANSIERING 2017 Akademiska sjukhuset Specifikation (Tkr) LANDSTINGETS BESLUTADE ANSLAG Omfördelning mot LLK STRAMA LD beslut 27/ Tvingande flytt barnspec Enköping 290 Tvingande flytt rehabmed verksamhet Överföring vårdval ÖNH från SHS Summa före uppräkning Uppräkning 3,1% nedjusterat med läkemdelel Demografi Effektiviseringskrav -1,0% Uppräkning läkemdedel Summa efter uppräkning Resursförändring/särskilda satsningar Chef palliativt centrum HSS Bedömningsteam Klinisk genetik Ökade kostnader EPJ Avgiftsfritt 85 år och äldre Permanenta finansiering psykiatri, statsbidrag Summa resursförändring/särskilda satsningar TOTALT LANDSTINGETS FINANSIERING Omfördelning mellan förvaltningar tilläggsbudget Bemanning ögonläkare till Lasarettet i Enköping -500 Tilläggsbudget nov Omfördelning ryggkir fr SHS Omfördeln samsjuklighet neuropsyk fr VS Tandreglering tom 21 år Tillnyktringsenhet Närvårdsplatser Tierp Rättspsykiatri Ökade intäkter patientavgifter (ambulans) Omf sjukhusbiblioteket till KoB Summa resursförändring/särskilda satsningar TOTALT LANDSTINGETS FINANSIERING Sida 13 av 27

30 Bilaga 2 - Sjukhusstyrelsens finansiering 2017 Lasarettet i Enköping LANDSTINGETS FINANSIERING 2017 Lasarettet i Enköping Specifikation (Tkr) LANDSTINGETS BESLUTADE ANSLAG Omfördelning mot LLK Kompensation hyresökning akuten Summa före uppräkning Uppräkning 3,1% Demografi 1% Effektiviseringskrav -1,0% Summa ersättningar efter uppräkning Omfördelning mellan förvaltningar tilläggsbudget Medel bemanning ögonläkare till från Akademiska sjukhuset 500 Resursförändring/särskilda satsningar Ökade kostnader EPJ Avgiftsfritt 85 år och äldre 480 Operationssamverkan Akademiska och lasarettet, 120 protesoperationer Summa resursförändring/särskilda satsningar TOTALT LANDSTINGETS FINANSIERING Sida 14 av 27

31 Bilaga 3 Handlingsplan för tillgänglighet 2017 Akademiska sjukhuset Vilka förbättringsarbete genomförs 2016 som kommer att förbättra tillgängligheten 2017? Sjukhuset har infört en helt ny budget- och planeringsprocess inför 2017 där samtliga chefer har varit involverade. Genom en stärkt delaktighet och en tydlig prioritering av produktionsstyrning/produktionsplanering i planeringsprocessen ska en positiv tillgänglighetsutveckling kunna nås på sikt. Samtliga verksamhetsområden har fått i uppdrag att redan kortsiktigt förbättra schemaläggningen inom mottagningsverksamheten. Beslut fattades under våren 2016 att rusta upp två operationssalar på Samariterhemmets sjukhus. Från och med slutet av 2016 kommer det därmed att finnas totalt fyra operationssalar vilket ger ökad kapacitet. En av operationssalarna kommer att vara i drift i början av december och den andra under inledningen av Verksamhetsområde Anestesi och intensivvård har bildat en ny sektion för verksamheten vid Samariterhemmet. Förberedelser pågår för att kunna flytta ett operationslag från natt till dag för att höja kapaciteten. Denna förändring planeras att vara klar under våren Den gemensamma produktionsplaneringen med Lasarettet i Enköping har utvecklats och parterna träffas löpande för planläggning i ett kort- och långsiktigt perspektiv. Den utökning som främst har diskuterats gäller ortopediska ingrepp. Sedan tidigare har en utökning skett av bland annat handkirurgi. En utökning planläggs även för ytterligare 120 höftoperationer i Enköping under Beslut har fattats om ett nytt interventionslaboratorium vid Bild och funktionsmedicinskt centrum vilket planeras att vara i drift under våren Nu rådande kapacitetsproblem som påverkar bland annat kärlkirurgen och TAVI 3 kommer därmed att åtgärdas. Sammantaget kommer ovanstående åtgärder att medföra en rejält utökad operationskapacitet. Ett arbetssätt för att systematiskt underhålla väntelistor har utvecklats och fortsätter att utvecklas inom ramen för bland annat det tillgänglighetsnätverk som etablerats. Det är i nuläget vissa problem i att kunna fastställa en sann operationsväntelista. Sannolikt kommer införandet av operationsplaneringssystemet Orbit att ge bättre underlag för en korrekt väntelista. Förberedelsearbete görs för närvarande genom pilotinförande vid Akademiska barnsjukhuset. Effekten av ett fullskaligt införande kommer sannolikt inte att noteras förrän En särskild genomlysning av kapaciteten vid hudmottagningen kommer att genomföras. Verksamhetsområde Psykiatri har inlett ett arbete för att skapa struktur och ordning och reda. Dessa allmänna insatser tillsammans med andra riktade insatser ska bidra till stärkt tillgänglighet i verksamheten. De inrättade råden för slutenvård, operation och mottagning som har inrättats börja nu ta form och fungerar som den resurs dessa ska vara för att stödja sjukhusledningen. Den interna ekonomimodellen är under utveckling för att skapa bättre incitament för styrning av resurserna och för en bättre matchning av intäkter och kostnader i verksamheten. Det är viktigt att tillämpade modeller stödjer rätt beteende i organisationen. I sammanfattning med koppling till tillgänglighet ska beteenden som innebär en effektiv resursanvändning och åtgärder för att öka tillgängligheten synliggöras i tillämpade modeller. 3 Transcatheter aortic valve implantation (TAVI), hjärtklaffar som sätts in via blodkärl Sida 15 av 27

32 Vilka förbättringsarbete för ökad tillgänglighet planeras 2017? Bland annat som en effekt av det utvecklade arbetet med en ny modell för budget- och planeringsarbetet gör sjukhuset en riktad satsning för att anställa två neurologer för att främst hantera länsneurologi. Enligt gjorda bedömningar av verksamhetschefen kommer det att öka tillgängligheten till minst 80 procent under Verksamhetsområde Öron, Näs- och halssjukdomar har fått uppdraget att anställa två specialister vilket kommer att bidra till en utökning av antalet mottagningsbesök med till stycken för Den totalt utökade operationskapaciteten som beskrivits ovan och som förväntas ge helårseffekt 2017 ska ge utrymme att operera ikapp den befintliga kön gällande öron för framförallt barn. Ortopedi som är ett annat verksamhetsområde med tillgänglighetsproblem bedöms med de åtgärder som genomförts/genomförs under 2016 få ut en rejäl helårseffekt En stor del av dessa åtgärder har verksamheten arbetat in i produktionsplanen vilket löpande följs upp under året. Samtliga verksamhetsområden kommer att följas upp under 2017 utifrån fastställda tillgänglighetsmål som ska vara realistiskt avvägda mot de ingångsvärden som gäller för verksamheten. I den löpande uppföljningen ingår att snabbt kunna reagera på negativa avvikelser och vidta nya/andra aktiviteter eller åtgärder för att stärka tillgängligheten. Sjukhuset efterlyser ett nytt helhetsgrepp gällande verksamhetsområde Ögons uppdrag och finansiering. Detta hänger delvis samman med rådande problem som utgår från Vårdval av ögonsjukdomar. Det finns även likartade problem inom verksamhetsområde hud vilket också skulle behöva diskuteras mellan parterna. Samtliga verksamhetsområden har inom ramen för sjukhusets målstyrningsmodell i uppdrag att planera aktiviteter för en stärkt produktionsplanering och optimerad resursanvändning. Verksamhetsområde psykiatri kommer under 2017 att utveckla sin modell för produktionsplanering som tar hänsyn till de specifika förutsättningar som gäller för de olika delarna inom verksamhetsområdet. Vilka områden bedömer Akademiska sjukhuset som kritiska gällande tillgänglighet 2017, och vilka strategier finns för att korta väntetider/köer inom dessa områden? Bland mer generell problematik som är kritisk för sjukhusets tillgänglighet noteras exempelvis kompetensförsörjningen som ofta innebär att det kortsiktigt är svårt att finna stabila och robusta lösningar. De mer uttalade problemen inom dessa områden gäller allmän- och vidareutbildade sjuksköterskor och vissa specialistläkare inom främst områdena ögon och hud. Vårdplatssituationen är ett annat kritiskt område där sjukhusets strategi är att vidta alla åtgärder som står till buds för att öka platsantalet. Den generella strategin är att optimera resursanvändningen för att kunna säkerställa tillgängligheten i verksamheten. Respektive verksamhetschef ansvarar för åtgärder inom sina respektive verksamhetsområden och strategin är att stödja respektive chef i dennes uppdrag. Sida 16 av 27

33 Bilaga 4 Handlingsplan för tillgänglighet 2017 Lasarettet i Enköping Vilka förbättringsarbete genomförs 2016 som kommer att förbättra tillgängligheten 2017? Fortlöpande dialog och gemensam planering med Akademiska sjukhuset av operationsverksamheten för att effektivt utnyttja befintliga resurser inom ramen för operationssamarbetet. Inom radiologiverksamheten har produktionen anpassats utifrån Akademiska sjukhuset förändrade behov. Produktionen inom MR har minskat samtidigt som produktionen inom CT har ökat. Utökade öppettider för drop-in inom konventionell röntgen. Lasarettsansluten hemsjukvård har införts. Vilka förbättringsarbete för ökad tillgänglighet planeras 2017? Inom ramen för operationssamarbetet planeras för en ökad produktion inom höft- och knäproteskirurgin med 120 operationer år Aktiv bevakning av köer inom operationsverksamheten och vid behov slussning av patienter via vårdgarantienheten. Planera och införa rutiner för gemensam väntelista med Akademiska sjukhuset, framförallt inom ortopedi, radiologi och delar av det kirurgiska området. Vilka områden bedömer Lasarettet i Enköping som kritiska gällande tillgänglighet 2017, och vilka strategier finns för att korta väntetider/köer inom dessa områden? Ögonverksamheten bedöms som ett kritiskt område. Rekrytering av ögonläkare har inte lyckats under 2016 men arbetet fortlöper under Samtidigt ska den framtida ögonverksamheten utredas. Kardiologiverksamheten och diabetes typ 1 verksamheten bedöms som kritiska områden. Arbetsformer och rutiner inom medicinmottagningen ska utvecklas under 2017 för att öka tillgängligheten. Generellt är personalförsörjning avseende specialistläkare och intensivvårdsutbildade sjuksköterskor kritiska områden. Lasarettet i Enköping arbetar aktivt med rekrytering och att vara en attraktiv arbetsplats. Sida 17 av 27

34 Bilaga 5 Indikatorer En region för alla Har en vård som planeras och ges utifrån behov, allas lika värde och med individens delaktighet i fokus Delaktighet och involvering Värdet ska öka Motivering: Att som patient känna sig delaktig i sin vård är en viktig del av tillfrisknandet. Denna indikator mäts genom ett antal frågor i den Nationella patientenkäten som tillsammans bildar ett index. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården och Hälsa och habilitering. Respekt och bemötande* Värdet ska öka Motivering: Att som patient känna sig bra bemött är en viktig del av tillfrisknandet. Denna indikator mäts genom ett antal frågor i den Nationella patientenkäten som tillsammans bildar ett index. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården och Hälsa och habilitering. Andel av patienter med kroniska sjukdomar som tillfrågats om levnadsvanor* Värdet ska öka Motivering: Att tillfråga patienterna om levnadsvanor är en viktig del av behandlingen för patienter med kroniska sjukdomar. Detta index omfattas av 10 indikatorer för astma, KOL, diabetes, hjärtsvikt och recidiv depression. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och Primärvården. Sida 18 av 27

35 Bedriver hälso- och sjukvård där både den akuta och planerade vården utmärks av god tillgänglighet Andelen väntande patienter som får sitt förstabesök inom 90 dagar* % 74 % Värdet ska öka Motivering: Vid en remiss till den planerade specialiserade vården ska patienten få en tid för besök inom 90 dagar. Vårdgarantin säger att 100 procent av patienterna ska få en tid inom 90 dagar. Målet för 2017 är ett delmål. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Andelen väntande patienter som får sin behandling/operation påbörjad inom 90 dagar* 86 % 81 % Värdet ska öka Motivering: Efter beslut om behandling, till exempel en operation, ska patienten få en tid till detta inom 90 dagar. Vårdgarantin säger att 100 procent av patienterna ska få en tid inom 90 dagar. Målet för 2017 är ett delmål. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. God strokesjukvård Tid från ankomst till sjukhus till start av trombolysbehandling vid stroke (mediantid i minuter)* Motivering: Mäter tillgång till den specialiserade strokesjukvården. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Bedriver vård med hög patientsäkerhet 50 minuter 43 minuter 40 minuter Antalet vårdrelaterade infektioner i somatisk slutenvård i relation till antalet vårdtillfällen* 6,7 % 6,5 % 6,4 % Motivering: Vårdrelaterade infektioner är en undvikbar vårdskada som skapar onödigt personligt lidande och höga kostnader i vården. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping och mäts med data från Infektionsverktyget. Sida 19 av 27

36 Andelen vårdrelaterade infektioner* 11,8 % 12,1 % Minskad förekomst Motivering: Vårdrelaterade infektioner är en undvikbar vårdskada som skapar onödigt personligt lidande och höga kostnader i vården. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping och mäts genom SKL:s punktprevalensmätning. Följsamhet till basala hygienrutiner 84,9 % 84,4 % 90 % Motivering: Det finns evidens för att hög följsamhet till basala hygienrutiner leder till lägre förekomst av VRI. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården, Hälsa och habilitering och mäts genom SKL:s punktprevalensmätning. Följsamhet till klädregler* 98,7 % 96,8 % 97 % Motivering: Det finns evidens för att hög följsamhet till klädregler leder till lägre förekomst av VRI. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Hälsa och habilitering och mäts genom SKL:s punktprevalensmätning. Antalet förskrivna och på apotek uthämtade recept på antibiotika Antalet ska minska Motivering: Antibiotika ska användas klokt för att motverka uppkomst och spridning av resistenta bakterier. *Denna indikator gäller förskrivningar gjorda vid Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården och Folktandvården. Antalet uthämtade definierade dygnsdoser av olämpliga läkemedel till äldre som är förskrivna till patienter 75 år och äldre Antalet ska minska Motivering: En del läkemedel är direkt olämpliga för äldre personer och har en hög risk för biverkningar. *Denna indikator gäller förskrivningar gjorda vid Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården och Hälsa och habilitering. Andelen definierade dygnsdoser av smalspektrumantibiotika i relation till totala förbrukningen av antibiotika. 6 % 5,3 % Andelen ska öka Motivering: Antibiotika ska användas klokt för att motverka uppkomst och spridning av resistenta bakterier. *Denna indikator gäller förskrivningar gjorda vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Sida 20 av 27

37 Ger vård på bästa effektiva omhändertagandenivå (BEON) Undvikbar slutenvård vid hjärtsvikt och diabetes för patienter 65 år och äldre 19,15 15,55 14 Motivering: Indikatorn utgår från antagandet att det går att förebygga inläggningar för patienter med de sjukdomstillstånd som ingår i indikatorn. Minskningen kan ske om patienten får en samordnad och optimal vård. Undvikbar slutenvård vid astma och KOL för patienter 65 år och äldre 6,09 5,57 4,5 Motivering: Indikatorn utgår från antagandet att det går att förebygga inläggningar för patienter med de sjukdomstillstånd som ingår i indikatorn. Minskningen kan ske om patienten får en samordnad och optimal vård. Antal utskrivningsklara patienter på sjukhus Motivering: Måttet avspeglar hur vårdkedjan fungerar. Minskad förekomst Utskrivningsklara patienter på sjukhus, vårddygn i genomsnitt för patienter som är 65 år och äldre Motivering: Måttet avspeglar hur vårdkedjan fungerar. 7,04 7,34 Minskat antal Oplanerad återinskrivningar inom 30 dagar för patienter som är 65 år och äldre 13,9 % 13,3 % Motivering: Indikatorn belyser kvaliteten i sammanhållen vård och omsorg. Minskad förekomst Synliggör och stärker psykiatrin som vårdområde Andelen väntande patienter som får sitt förstabesök inom 90 dagar 95 % 86 % Andelen ska öka Motivering: Vid en remiss till den planerade specialiserade vården ska patienten få en tid för besök inom 90 dagar. Vårdgarantin säger att 100 procent av patienterna ska få en tid inom 90 dagar. Målet för 2017 är ett delmål. Återinskrivning inom 28 dagar efter psykiatrisk vård Motivering: Ett kvalitetsmått för den psykiatriska slutenvården. Andelen ska minska Sida 21 av 27

38 Andelen väntande barn och ungdomar som berörs av den förstärkta vårdgarantin och som har fått en första bedömning inom 30 dagar % 97 % Andelen ska öka Motivering: Väntetiden speglar tillgängligheten till vård. Har en aktiv arbetsgivarpolitik och ett tydligt och lyhört chefskap som skapar förutsättningar för nytänkande och säkerställer en långsiktigt god kompetensförsörjning samt en god arbetsmiljö Hållbart medarbetarengagemang, index 4,1 4,0 Öka Ledarskap 4,1 4,0 Öka Styrning Motivation 3,9 4,0 Öka 4,2 4,0 Öka Motivering: Engagerade medarbetare är en förutsättning för att Region Uppsala ska erbjuda invånarna tjänster med hög kvalitet och gott bemötande. En nyskapande region Levererar vård och innovationer i världsklass genom samarbete mellan sjukvården, Uppsalas två universitet och näringslivet Antalet nystartade kliniska läkemedelsprövningar i form av samarbete med företag* Motivering: Syftar till att utveckla framtidens läkemedel. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset. Antalet nystartade akademiskt initierade kliniska studier* Skapar ett basvärde Motivering: Syftar till att utveckla framtidens behandlingar exempelvis bättre operationsmetoder. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset. Akademiska sjukhusets och Lasarettet i Enköpings respektive placering i Sveriges yngre läkarförenings (SYLF) AT ranking 11 och och 63 Motivering: Region Uppsala ska vara ett attraktivt val för AT tjänstgöring. Förbättrad placering

39 Är ledande inom E-hälsa Antalet enheter som är anslutna till 1177 vårdguidens e tjänster* Antalet ska öka Motivering: Fler anslutna enheter ger ökad service och tillgänglighet. *Denna indikator gäller alla hälso och sjukvårdsförvaltningar. Antalet enheter som använder den införda webbtidboken (steg ett, visa bokad tid)* Antalet ska öka Motivering: Fler anslutna enheter ger ökad service och tillgänglighet. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Antalet länsinvånare som har användarkonton på 1177 vårdguidens e tjänster Antalet ska öka med 10 % Motivering: Att länets invånare har konton är en förutsättning för att de digitala tjänsterna ska gå att använda. Är ledande inom kunskapsstyrd vård Antal påbörjade Health Technology Assesments samarbeten (HTA) med Centrum för evidensbaserad medicin och utvärdering av medicinska metoder i Region Örebro (CAMTÖ)* Motivering: Metoden (HTA) underlättar arbetet med att på ett systematiskt sätt få med olika aspekter och konsekvenser innan ny teknik och utrustning införs. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset Kvalitetsindex inom området kunskapsstyrning 50 % Motivering: Detta index omfattas av 10 indikatorer som speglar viktiga områden för kroniskt sjuka patienter. Sida 23 av 27

40 En växande region Bidrar till en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling Indikator Andel ekologiska livsmedel 44 % 45 % 48 % Användande av ftalatinnehållande* förbrukningsartiklar ska minska i förhållande till % 98,6 % 86 % * Ftalater är en grupp kemiska föreningar som används som mjukgörare i plaster som visat sig innebära hälso och miljöeffekter i olika utsträckning. Förskrivning av substanser med hög miljöpåverkan, Mäts på regionövergripande nivå som definierade dygnsdoser/ tusen invånare och dag = DDD/TIND Diklofenak* 5,11 Kinoloner **0,74 Diklofenak 4,35 Kinoloner 0,68 Minska *Diklofenak tillhör läkemedelsgruppen NSAID preparat (Non Steroide Anti Inflammatoric DRugs) är en grupp milt smärtstillande läkemedel, som också är inflammationsdämpande och febernedsättande. Flera NSAID har kända negativa miljöeffekter. **En grupp bredspektrumsantibiotika som är helt syntetiska och extremt svårnedbrytbara i miljön. Sambandet mellan användning av antibiotika och antibiotikaresistens är väl belagt Andel material återvunnet avfall 31,1 % 31,9 % 33 % Motivering: För att säkerställa nuvarande och framtida generationers miljömässiga förhållanden. Sida 24 av 27

41 Bilaga 6 - Specialistläkare inom hudsjukdomar, infektionssjukdomar, ögonsjukdomar samt onkologi Hudsjukdomar Akademiska sjukhuset ska bemanna hudmottagningen i Enköping med specialistläkare. I grund åtagandet ingår i snitt 2 dagar per vecka undantaget semesterperiod. Lasarettet i Enköping erhåller tjänsten utan någon kostnad. Ögonsjukdomar Ögonsverksamheterna hos Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping befinner sig i ett bekymmersamt läge med stor brist på specialistutbildade läkare. Sjukhusen har svårt att upprätthålla en god tillgänglighet och det finns behov av en särskild översyn av ögonverksamheten i Uppsala län för att säkra patienternas tillgång till ögonsjukvård. I nuvarande överenskommelse mellan sjukhusen ska Akademiska sjukhuset bemanna ögonmottagningen i Enköping med specialistläkare (enligt AS ). I grundåtagandet ingår i snitt 1,5 dag per vecka. Utöver grund åtagandet tillhandahåller Akademiska en ögonläkarresurs för tjänstgöring i Enköping i genomsnitt 1,5 dag per vecka. Sammantaget bemannas mottagningen med 3 dagar per vecka exklusive semesterledighet och kompetensutvecklingstid. I nuvarande överenskommelse ska Lasarettet i Enköping ersätta Akademiska sjukhuset med kr (uppräknas) per år vilket avser kostnaden för utökningen från 1.5 dagar till 3 dagar per vecka. Som ett resultat av bristen på specialistläkare inom ögon har Akademiska sjukhuset svårt att bemanna ögonspecialister hos Lasarettet i Enköping enligt ovanstående överenskommelse. På grund av detta ska kr omfördelas från Akademiska sjukhusets ram till Lasarettet i Enköpings ram som en kortsiktig lösning, finansieringen avser 1,5 dag per vecka. Lasarettet i Enköping kan använda dessa medel för att bemanna med egen specialistläkare inom ögon. Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping ges i uppdrag att utreda och återkomma med ett gemensamt förslag på en långsiktig lösning för hur tillgängligheten ska säkras. För resterande 1,5 dag per vecka kvarstår finansieringen hos Lasarettet i Enköping. Infektionssjukdomar Akademiska sjukhuset ska tillhandahålla 20 % infektionskonsult till Lasarettet i Enköping. I grund åtagandet ingår i snitt 1 dag per vecka undantaget semesterperiod. Lasarettet i Enköping ersätter Akademiska sjukhuset via kontering av arbetad tid i Medinet/Primula, därutöver betalar Lasarettet i Enköping reseersättning till berörd specialistläkare. Onkologi Akademiska sjukhuset ska bemanna onkologmottagningen i Enköping med specialistläkare en dag var 6:e vecka, undantaget semesterperiod. Lasarettet i Enköping erhåller tjänsten utan någon kostnad. Lasarettet i Enköping ansvarar för att beställa läkemedel och det sker på Akademiska sjukhusets kostnadsställe för ODA. Sida 25 av 27

42 Bilaga 7 - Operationssamarbete mellan Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping Denna bilaga beskriver de områden där läkare från Akademiska sjukhuset opererar och har mottagning på Lasarettet i Enköping Akademiska sjukhuset ska i enlighet med överenskommelse om volymer tillsammans med Lasarettet i Enköping inför kommande verksamhetsår upprätta en produktionsplan för verksamhet förlagd till Lasarettet. Akademiska ska planera in lämpliga operations- och mottagningsfall, bemanna utrymmet med specialistläkare enligt produktionsplanen samt första postoperativa dagen sköta de inneliggande operationsfallen. Lasarettet i Enköping ska utifrån Akademiskas produktionsplan erbjuda Akademiska sjukhuset bemannande operationssalar inkl. anestesiolog, preoperativ bedömning, instrument och material, uppvaknings- och slutenvårdsplatser. Dyrare specialutrustning och implantat ingår inte. Lasarettet står för finansiering av lönekostnaden för huvudansvariga läkare Nuvarande upplägg av samarbetsmodellen består av totalt 6 operationsdagar och 2 mottagningsdagar per vecka. Dessutom bemannar Akademiska sjukhuset 2 operationsdagar inom kirurgi. Sjukhusen har ett gemensamt ansvar för att samarbetet bedrivs på ett effektivt och patientsäkert sätt. Samarbetsmodellen följs upp kontinuerligt i en styrgrupp där sjukhusdirektörerna ingår i syfte att optimera resursutnyttjandet. Samarbetsmodellen kan variera över tid och styrgruppen har mandat att i samförstånd justera samarbetsmodellen under året. Sida 26 av 27

43 Bilaga 8 Endoskopiverksamhet Lasarettet i Enköping ansvarar för endoskopiverksamheten för befolkningen tillhörande den södra länsdelen, det vill säga Enköpings kommun, Håbo kommun och södra delen av Heby kommun. Dessutom ingår i lasarettets uppdrag att ta emot 300 remisser per år avseende endoskopiska undersökningar för övriga C-läns invånare. Remitterande enhet är samtliga vårdgivare, det vill säga förutom Akademiska sjukhuset kan även primärvård remittera patienten direkt till endoskopienheten (HSS ). Finansiering sker via regionanslag. Sida 27 av 27

44 Bil SHS b

45

46 Bil SHS c Sjukhusstyrelsen YTTRANDE Ärende 148 Sjukhusstyrelsens verksamhetsuppdrag Sjukhusstyrelsen beslutade om verksamhetsuppdrag och finansiering för Akademiska sjukhuset och lasarettet i Enköping. Detta trots att landstingsfullmäktige ännu inte fastställt budget för nästa år. Vänsterpartiet vill markera att till landstingsfullmäktige lägger partiet ett eget budgetförslag som innebär en förstärkt finansiering av Akademiska sjukhuset för att förbättra personalsituationen och för mer vård som ska korta vårdköerna. Beslut om finansiering togs också utan redovisning av en produktionsbudget. Därmed har styrelsen inte fastställt någon nivå för nästa års vårdproduktion och har ingen uppfattning om huruvida vårdgarantin kommer att uppfyllas inom överskådlig tid. Slutligen togs verksamhetsuppdrag och finansiering utan att sjukhusstyrelsens budget är diskuterad och antagen. Förfarandet skapar oklarheter och omöjliggör för styrelsen att ta ett helhetsgrepp på den vård man ansvarar för. Sören Bergqvist (V)

47 Bil SHS Månadsrapport oktober 2016 Sjukhusstyrelsens totala verksamhet SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Under oktober har tillgängligheten förbättrats för både Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping både till nybesök och operation i jämförelse med september månad. Den sammanlagda produktionen för Akademiska sjukhuset och lasarettet i Enköping är fortsatt över budgeterad produktionsvolym för perioden januari till oktober. Jämfört med föregående år är produktionen något under produktionen för samma period Både Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping har kostnader för inhyrd personal som är betydligt högre än budgeterat. På sjukhuset beror det bland annat på sjuksköterskevakanser och på lasarettet beror det främst på brist på specialistläkare och intensivvårdssjuksköterskor. Detta för även med sig stängda vårdplatser. Sjukhusstyrelsens totala verksamhet har efter oktober en årsprognos på minus 93 miljoner kronor, vilket ska jämföras med en budget på minus 100 miljoner kronor. Prognosen har förbättrats med 2 miljoner kronor jämfört med föregående månad. PERSPEKTIV: MEDBORGARE OCH KUND (KVALITET OCH TILLGÄNGLIGHET) Under oktober har tillgängligheten förbättrats för både Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping till nybesök och operation i jämförelse med september månad. För Akademiska sjukhuset är en ökning av operationskapaciteten i kombination med en bättre samordnad produktionsplanering med Lasarettet i Enköping en delförklaring till den förbättrade tillgängligheten. Inom Akademiska sjukhuset finns fortsatta personalförsörjningsproblem främst inom sjuksköterskegruppen vilket innebär stängda vårdplatser och kapacitetsproblematik. Vårdgaranti Vårdgaranti Andel inom 90 dgr Andel inom 60 dgr Utfall 90 dgr fg månad Totalt antal väntande Antal väntande kvar till 100 % Besök Akademiska sjukhuset 63 % 46 % 56 % Operation Akademiska sjukhuset 72 % 58 % 63 % Besök Lasarettet i Enköping 90 % 71 % 82 % Operation Lasarettet i Enköping 97 % 86 % 94 % För Enköpings lasarett ses att medelvårdtiden fortsätter att minska, vilket följer trenden under En förklaring är att patienter som tidigare funnits inom Geriatrik/Rehabavdelningen nu i högre utsträckning vårdas inom LAH. PERSPEKTIV: PRODUKTION Den sammanlagda produktionen för Akademiska sjukhuset och lasarettet i Enköping är fortsatt över budgeterad produktionsvolym för perioden januari till oktober. Jämfört med föregående år är produktionen något under produktionen för samma period Akademiska sjukhusets öppenvårdsproduktion överstiger budgeterad produktionsvolym för perioden januari till oktober. Omstruktureringen från slutenvård till öppenvård fortsätter med ett ökande antal läkarbesök som följd. Slutenvården ligger något under såväl budget som föregående års utfall för perioden. I genomsnitt har 20 färre vårdplatser varit öppna i slutenvården jämfört med föregående år vilket främst beror på sjuksköterskebrist. Verksamhetsområden som producerar bättre än budgeterat är framförallt kvinnosjukvård, specialmedicin- hud och reumatologi, ögonsjukdomar och Akademiska barnsjukhuset. Såväl C- länsproduktionen som riks- och regionproduktionen ligger över budgeterad produktionsvolym. Detta tack vare hög produktion inom öppenvården. Slutenvårdsproduktionen ligger dock något lägre än budgeterad volym för både C-

48 2 (7) län och riks- och region. Lasarettets reviderade tidplan för övergången från slutenvård till specialiserad hemsjukvård innebär att antalet vårdtillfällen, för perioden januari till oktober, överstigit budgeterad volym eftersom antalet vårdplatser varit fler än budgeterat. På grund av uppskjutet systemstöd finns inte hemsjukvårdsbesöken med i lasarettets utfall för perioden emellertid är dessa besök inkluderade i produktionsbudgeten. Om hänsyn tas till ovan och hemsjukvårdsbesöken inkluderas i utfallet uppvisar lasarettet ett betydligt högre utfall jämfört med budget. PERSPEKTIV: MEDARBETARE Akademiska sjukhuset rapporterar även efter oktober fortsatt ökade kostnader för inhyrd personal, bland annat på grund av sjuksköterskevakanser. Detta för även med sig stängda vårdplatser. Inhyrd personal räknat i årsarbetare är i genomsnitt 44 årsarbetare. Vid jämförelse med samma period föregående år är det en ökning med 13 årsarbetare. Sjukfrånvaron har ökat något jämfört med förra månaden och är efter oktober på 5,5 procent och sjukhuset har under året förstärkt arbetet med att säkerställa en aktiv rehabilitering i syfte att öka arbetsförmåga och återgång i tjänst. Målet för sjukfrånvaron bedöms inte uppnås. Antalet årsarbetare är något färre jämfört med samma period föregående år. Vid Lasarettet i Enköping är kostnaden för inhyrd personal högre än budgeterat, vilket till största del beror på brist på specialistläkare och intensivvårdssjuksköterskor. Inhyrd personal räknat i årsarbetare är i genomsnitt 12 årsarbetare, vilket är en fler än samma period föregående år. Åtgärder för att minska kostnaderna har börjat få effekt, bland annat redovisar lasarettet i tidigare månadsrapporter att tre specialistläkare med examen från Europa har rekryterats samt att två sjuksköterskor har genomgått vidareutbildning med inriktning intensivvård. Antalet årsarbetare har ökat då vakanta tjänster har tillsatts, men fortfarande kvarstår vakanser. Den totala sjukfrånvaron ligger efter oktober på 4,8 procent. Bedömningen är att riktvärdet om en sjukfrånvaro på högst 5 procent kan nås.

49 Nyckeltal medarbetare Obs! Akademiska anger antal årsarbetare exkl. projekt i sin tabell. Ovan är inkl projekt enligt vedertagen definition. Definition närvarotid mätt i årsarbetare: I närvarotiden ingår arbetad tid inklusive extratid (övertid, jour och beredskap). Frånvarotiden (semester, sjukfrånvaro, tjänstledighet) är borträknad. PERSPEKTIV: EKONOMI Utfall ack okt Riktvärde/ budget 2016 Utfall ack okt föreg år Årsprognos 2016 Antal årsarbetare (genomsnittligt värde för aktuell period) Procentuell förändring jfr ack utfall föregående år 0% Inhyrd personal, antal årsarbetare Inhyrd personal, mnkr Total ekonomi för sjukhusstyrelsen Det ackumulerade resultatet till och med oktober avviker positivt mot budgeten med 91 miljoner kronor. Intäkterna är 84 miljoner kronor högre än budgeterat, vilket är kopplat till högre intäkter för riks- och regionvård på Akademiska sjukhuset. Kostnaderna avviker positivt med 7 miljoner kronor. Det är främst lägre avskrivningskostnader och övriga kostnader som ger den positiva avvikelsen. Samtidigt avviker kostnader för löner och inhyrd personal negativt jämfört med budget. Det ackumulerade resultatet speglar inte årsprognosen. Akademiska sjukhusets ackumulerade resultat avviker positivt med 76 miljoner kronor jämfört med ackumulerad budget och är alltså största anledningen till sjukhusstyrelsens positiva avvikelse. Sjukhusstyrelsens totala verksamhet har efter oktober en årsprognos på minus 93 miljoner kronor, vilket ska jämföras med en budget på minus 100 miljoner kronor. Akademiska sjukhuset prognostiserar ett resultat enligt budget, vilket alltså innebär att sjukhuset ska ha en negativ budgetavvikelse på 76 miljoner kronor på årets två sista månader för att hamna på ett resultat enligt budget. Lasarettet i Enköping lämnar en årsprognos på minus 3 miljoner kronor, vilket är en förbättring med 2 miljoner kronor jämfört med föregående prognos. Lasarettet har dock två osäkra poster på intäktssidan, radiologi och samfinansierad närvårdsavdelning. Sjukhusstyrelsens egen verksamhet prognostiserar ett resultat på plus 10 miljoner kronor, vilket är oförändrat jämfört med föregående prognos. Den positiva avvikelsen beror på lägre kostnader för privata specialister, mammografi och vårdval inom höfter och knän. 3 (7) Ack utfall SHS totala verksamhet, mnkr Innev. år ack. Utfall Budget ack. Utfall jmf. Budget Riks- och regionintäkter Övriga intäkter Personalkostnader inkl inhyrd Övriga kostnader Resultat

50 4 (7) Ack nettokostnad SHS totala verksamhet, mnkr Innev. år ack. Utfall Budget ack. Förändring budgetutfall i % Verksamhetens intäkter ,9% Verksamhetens kostnader ,3% Avskrivningar ,1% Nettokostnad ,8% Rullande 12 Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping Mnkr Rullande12 medicinskt material Utfall Budget Sett över rullande 12-månaders perioder så har riks- och regionintäkterna tidigare legat under budget. Vid de senaste mätpunkterna har ett trendbrott skett och nu ligger intäkterna betydligt över budget. Sett över rullande 12-månaders perioder ligger medicinskt material konsekvent över budgeterad nivå.

51 5 (7) Sett över rullande 12-månaders perioder så har lönekostnaderna närmat sig budgeterad nivå. Efter att utfallet vid de senaste mättillfällena legat i paritet med budget så har nu kostnaderna ökat vid de senaste mättillfällena. Kostnaderna för läkemedel har tidigare överstigit budgeterade nivåer. Detta ändrades under föregående år och nu är alltså kostnadsnivåerna under budgeterad nivå. Ekonomi sjukhusstyrelsens egen verksamhet Resultat sjukhusstyrelsens egen verksamhet, mnkr Ack utfall 2016 Ack budget 2016 Utfall helår 2015 Prognos 2016 Anslagsintäkter egen verksamhet Kostnad upphandlade avtal, LOU och nationella taxa Kostnad vårdval LOV Kostnader fast ersättning egna verksamheter Kostnader övrig verksamhet Resultat sjukhusstyrelsens egen verksamhet

52 6 (7) BILAGOR Årsprognos sjukhusstyrelsens totala verksamhet Årsprognos, tkr Utfall Budget Årsbudget 2016 Årsprog 2016 Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag Intäkt fast ersättning Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Övrig finansiering Övriga intäkter Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Immateriella investeringar Övriga materiella investeringar

53 7 (7) Specifikation sjukhusstyrelsens egen verksamhet Anslagsintäkter Ack utfall 2016 Ack budget 2016 Utfall helår 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Summa intäkter sjukhusstyrelsens verksamhet Kostnader specialistvård - upphandlade avtal LOU och den nationella taxan, tkr Ack utfall 2016 Ack budget 2016 Utfall helår 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Privata specialistläkare Läkemedelsförskrivning privata specialistläkare Läkemedelsförskrivning utanför c-län Privata sjukgymnaster Mammografi Psykiatri Norduppland Elisabethsjukhuset Rehab Vidarkliniken Vårdgaranti Summa Kostnader specialistvård - vårdval LOV, tkr Ack utfall 2016 Ack budget 2016 Utfall helår 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Fotterapeuter Gynekologi Höft- och knäprotesoperationer Katarakter Ögonbottenfoto Ögon Öron, näsa, hals Summa Kostnader fast ersättning egna verksamheter Ack utfall 2016 Ack budget 2016 Utfall helår 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Fast ersättning Akademiska sjukhuset Fast ersättning Lasarettet i Enköping Summa Kostnader övrig verksamhet Ack utfall 2016 Ack budget 2016 Utfall helår 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Beslutade projektmedel Öppen specialistvård utanför C-län Reserverade verksamhetsmedel Summa Resultat sjukhusstyrelsens egen verksamhet

54 Månadsrapport oktober 2016 Akademiska sjukhuset

55 1(7) SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Det är efter oktober månads utfall fortsatt en stabil utveckling med få förändringar inom styrkortsperspektiven. Tillgänglighetsproblemen kvarstår men läget har förbättrats i oktober. Tillgänglighetsnätverket som skapats på sjukhuset har börjat ge effekt framförallt vad gäller väntelistornas kvalitet. Ökning av operationskapaciteten vid Samariterhemmets sjukhus, bättre samordnad produktionsplanering med Lasarettet i Enköping samt en kraftsamling för effektiviserad mottagningsverksamhet är några av de viktigaste åtgärderna för ökad tillgänglighet. Personalförsörjningsproblemen kvarstår framförallt gällande sjuksköterskor vilket leder till kapacitetsproblem med stängda vårdplatser. Arbetet med kompetensförsörjning och arbetsmiljö kräver ett uthålligt arbete på alla nivåer inom sjukhuset. Det gäller bland annat fortsatta satsningar på vidareutbildning av sjuksköterskor och arbetstidsmodeller som ger tid till återhämtning. Att etablera en stabil och uthållig verksamhet i balans är den stora utmaningen för framtiden. Prognosen för 2016 är att sjukhuset kommer uppnå resultatkraven i budgeten för ekonomi och produktion medan exempelvis målen för tillgänglighet och sjukfrånvaro inte kommer att uppnås. Det finns en möjlighet att sjukhuset kommer att överträffa det ekonomiska resultatmålet. Prognosen lämnas dock oförändrad efter oktober. En tydligare styrning mot realistiska tillgänglighetsmål införs från och med Utifrån respektive verksamhets förutsättningar sätts mål och till dessa kopplas handlingsplaner med aktiviteter för att nå uppställda mål. PERSPEKTIV: MEDBORGARE OCH KUND (KVALITET OCH TILLGÄNGLIGHET) Sjukhuset har fortsatta problem att leverera en tillgänglig vård inom vissa verksamhetsområden. Antalet patienter som behandlas akut ökar och fler patienter väntar på vård. Jämfört med samma period föregående år noteras en något förbättrad tillgänglighet och fler patienter behandlats i den elektiva vården. Sjukhuset behöver utveckla remisshantering, akutsjukvård och produktionsplanering. Nya behandlingsmetoder och nya arbetssätt utvecklas fortlöpande för att möta ett ökat vårdbehov. Nyckeltal Utfall ackum. Utfall föreg. år ackum. Snittvikt per slutenvårdskontakt *** 1,33 1,28 Medelvårdtid C-län * 5,1 5,1 Medelvårdtid RiksRegion *** 4,8 4,7 Överbeläggningar snitt per dag * 19,7 17,4 Utskrivningsklara t kommun vpl/dag* 36,2 36,9 *Somatisk vård, ** Psykiatrisk vård, *** All vård Snittvikten avläst i DRG noterar en ökning i jämförelse med föregående år vilket ger indikationer på en ökad vårdkomplexitet. Antalet vårdplatser är något färre en motsvarande period föregående år. Den ansträngda vårdplatssituationen har accentuerats under hösten på grund av personalförsörjningsproblem 1 vilket har inneburit en ökad andel överbeläggningar jämfört med Medelvårdtiden för riks- och regionpatienter har ökat jämfört med föregående år vilket även återspeglas i en ökning av DRG-snittvikten i jämförelse med patienter från Uppsala län. 1 Delar av personalförsörjningsproblemet är kortsiktigt och har uppstått som en effekt av en prioritering av riktade utbildningssatsningar på sjuksköterskor.

56 2(7) Medelvårdtiden under perioden är i nivå med 2015 för C-länspatienter inom somatisk vård. Däremot är medelvårdtiden för riks- och region högre och ökar med 3 procent. Den psykiatriska vården bedöms i stort sett ha oförändrad medelvårdtid, men fluktuerar över tid. Antalet utskrivningsklara patienter hade under våren en positiv utveckling med en minskande andel. Sedan i juni har vi dock en negativ trend och skillnaden mellan 2015 och 2016 är marginell. På sjukhuset utgörs i genomsnitt 5 procent av antalet vårddagar av patienter som är utskrivningsklara. Vårdgaranti Vårdgaranti Andel inom 90 dgr Andel inom 60 dgr Utfall fg månad Totalt antal väntande Antal väntande kvar till 100% Besök* 63% 46% 56% Operation** 72% 58% 63% *Besök avser tid till första besök inom specialiserad vård **Operation avser tid för operation i specialiserad vård Den totala kön till nybesök har ökat med cirka 100 patienter sedan september. Trots det har vårdgarantin förbättrats från 56 procent till 63 procent. Detta är ett resultat av den ökade produktionstakten efter sommaren. Tillgänglighetnätverkets arbete med att kvalitetssäkra väntelistorna har förbättrat resultatet. Den totala kön till operation/behandling är cirka 100 färre jämfört med föregående månad, och vårdgarantiuppfyllelsen har förbättrats markant från 63 procent till 72 procent. Detta är ett resultat av den ökade produktionstakten efter sommaren. Tillgänglighetnätverkets arbete med att kvalitetssäkra väntelistorna har förbättrat resultatet.

57 3(7) PERSPEKTIV: PRODUKTION Sjukhusets vårdproduktion överstiger budget för öppenvården och är i nivå med budget för slutenvården. Prognosen för helåret är att sjukhuset förväntas uppnå en produktion i enlighet med budget. Omstruktureringen från slutenvård till öppenvård fortsätter med ett ökande antal läkarbesök som följd. Även antalet behandlade patienter ökar och nya behandlingsmetoder innebär färre kontakttillfällen per patient. Både antal operationer och operationstimmarna ökar jämfört med I stort sett alla opererande verksamhetsområden ökar sin operationsverksamhet. Ytterligare förstärkning kommer att göras av operationskapaciteten vid Samariterhemmet med sikte på Antal kontakter Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, antal I den somatiska slutenvården har i genomsnitt 20 färre vårdplatser varit öppna jämfört med föregående år, främst beroende på sjuksköterskebrist. Verksamhetsområden som producerar bättre än produktionsplan är framförallt kvinnosjukvård, specialmedicin- hud och reumatologi, ögonsjukdomar och akademiska barnsjukhuset. Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal Slutenvård, antal (inkl vårdval) Öppenvård, antal (inkl vårdval) ,0% 2,0% 1,0% 0,0% -1,0% -2,0% -3,0% -4,0% Procentuell förändring slutenvård (SV) & öppenvård (ÖV): utfall 2016 vs budget 2016 & utfall ,5% SV: utfall 16 vs budget 16-3,1% SV: utfall 16 vs utfall 15 2,0% ÖV: utfall 16 vs budget 16 0,2% ÖV: utfall 16 vs utfall 15 Antal kontakter Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal % % -235 C-län, antal (inkl vårdval) % % Riks- och region, antal (inkl vårdval) % % Den ackumulerade c-länsproduktionen överstiger budget med kontakter (1 %). Antalet patienter som har fått behandling på sjukhuset är (1 %) fler i jämförelse med Den ackumulerade riks- och regionproduktionen fortsätter att öka jämfört med budget, kontakter (12 %). Antalet patienter som har fått behandlings på sjukhuset är (5 %) fler i jämförelse med 2015.

58 4(7) PERSPEKTIV: FÖRNYELSE Akademiska sjukhuset har startat ett pilotprojekt vars syfte är att ta fram arbetssätt där patienters och anhörigas idéer fångas upp, utvecklas och sprids. Projektet, som kallas Idékraft, leds av Innovation Akademiska och stöds av Vinnova. I oktober öppnades en sjuksköterskeledd levermottagning, den första i sitt slag i Sverige, som ska erbjuda patienter med skrumplever (levercirros) bättre vård, med tätare uppföljningar och utökat stöd när det gäller kost och levnadsvanor. Satsningen görs inom ramen för en forskningsstudie. PERSPEKTIV: MEDARBETARE Personalkostnader inklusive inhyrd personal har en negativ budgetavvikelse i perioden vilket beror på att besparingar för personal och då främst läkare inte fått genomslag enligt plan. Sjuksköterskevakanserna kvarstår vilket för med sig fortsatta ökade kostnader för inhyrd personal och framförallt stängda vårdplatser. Den ackumulerade närvarotiden är i nivå med samma period föregående år. Nyckeltal medarbetare Utfall ackum. Riktvärde/ budget 2016 Utfall ackum. föreg år Årsprognos 2016 Timlönekostnadens proc. förändring jfr med föreg. år, % 2,1% 1,95% 2,3% Antal årsarbetare (genomsnittligt värde för aktuell period) Procentuell förändring jfr ack utfall föregående år -0,3% Inhyrd personal, antal årsarbetare Inhyrd personal, mnkr Total sjukfrånvaro, % 5,5% 4,5% 5,2% 5,6% Sjukhuset har ett negativt utfall på 28 miljoner kronor mot periodens budget för personalkostnader inklusive inhyrd personal. Samtidigt är antalet årsarbetarna för perioden i nivå med föregående år (-18 årsarbetare). Antalet sjuksköterskor är 33 årsarbetare färre jämfört med Alla vakanser har medfört att. inhyrd övrig personal har ökat med cirka 13 årsarbetare jämfört med Detta är inte tillräckligt så effekten är att sjukhuset har fortsatt ett stort antal stängda vårdplatser. Inhyrda läkare har minskat med 4 årsarbetare till 9 årsarbetare jämfört med 2015, framförallt inom verksamhetsområde psykiatri. Sjukfrånvaron följer samma utvecklingskurva som tidigare år men på en högre nivå. Sjukhuset har under året förstärkt arbetet med att säkerställa en aktiv rehabilitering i syfte att öka arbetsförmåga och återgång i tjänst. PERSPEKTIV: EKONOMI Budgetavvikelsen i perioden är plus 76 miljoner kronor. Periodens avvikelse förklaras främst av en fortsatt positiv utveckling av utfallet i verksamhetens intäkter, i huvudsak riks- och regionintäkter. Antalet patientkontakter riks- och

59 5(7) region är fler och vårdtyngden per patient ökar jämfört med föregående år vilket har en positiv effekt på intäkterna. Ett kontinuerligt arbete pågår med att ytterligare stärka produktionen och öka tillgängligheten. Utfallet på kostnadssidan är i nivå med periodens budget. Lönekostnader läkare och inhyrd personal samt kostnader för köpt vård avviker negativt. Bruttokostnadsutvecklingen är fortsatt låg. Den sammantagna årsprognosen är i nivå med resultatkravet i budgeten. Ackumulerat utfall, mnkr Innev. år ack. Utfall Budget ack. Föreg. år ack. Utfall Utfall jmf. Budget Riks- och regionintäkter Övriga intäkter Personalkostnader inkl inhyrd Övriga kostnader Resultat Det ekonomiska resultatet i perioden är plus 38 miljoner kronor och budgetavvikelsen är plus 76 miljoner kronor. Periodens positiva budgetavvikelse förklaras delvis av oförbrukade ALF-medel (22 mnkr). Intäktssidan avviker positivt mot budget främst på grund av en fortsatt positiv utveckling av riks- och regionintäkterna. Övriga intäkter visar ett utfall enligt budget då den positiva försäljningen av laboratorie- och IT-tjänster balanserar upp den negativa avvikelsen för patientavgifter. Utfallet på kostnadssidan är i nivå med periodens budget. Lönekostnaderna för läkare och inhyrd personal visar som tidigare negativa avvikelser. Detta balanseras upp av ett fortsatt överskott för övriga kostnader, vilket beror till stor del på oförbrukade ALF-medel, och medel för avskrivningar. Nettokostnad Mnkr Innev. år ack. Utfall Budget ack. Föreg. år ack. utfall Förändring i % Verksamhetens intäkter ,6% Verksamhetens kostnader ,2% Avskrivningar ,0% Nettokostnad ,2% Bruttokostnaden för aktuell period är fortsatt låg och är på samma nivå som periodiserad budget. Jämfört med föregående år ökar den ackumulerade bruttokostnaden med 0,7 procent utöver prisuppräkningen mellan åren. Nettokostnaden har ökat med 1,2 procent jämfört med föregående år. En positiv utveckling av främst riks- och regionintäkterna jämfört med föregående år väger upp ökningen av verksamhetens kostnader, främst lönekostnader inklusive inhyrd personal, kostnader för medicinskt material, köpt vård och avskrivningar.

60 Budgetavvikelsen för riks- och regionintäkter i perioden är plus 78 miljoner kronor. Enligt rullande 12- månadersutfallet är riks- och regionintäkten miljoner kronor, vilket är drygt 6 procent över budgetkravet för Vilket är en effekt av ökad riks- och regionvård. Analysen av Cosmic-avbrottet i månadsskiftet augustioktober visar inte på någon väsentlig produktionspåverkan däremot finns en merkostnad för ökad arbetsbelastning i samband med efterregistrering. 6(7)

61 7(7) BILAGOR Bilaga 1: Årsprognos Bilaga 2: Uppföljning Produktionsbudget

62 BILAGA 1 ÅRSPROGNOS Årsprognos, tkr Utfall Budget Utfall Bokslut 2015 Årsbudget 2016 Årsprog 2016 Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag Intäkt fast ersättning ) Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning Riks-/regionsjukvård ) Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter ) Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal ) Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning Köpt vård ) Läkemedel Medicinsk service ) Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material ) Lokal- och fastighetskostnader ) Trafikkostnader Övriga kostnader ) Finansiell nettokostnad ) Avskrivningar/nedskrivningar , ) Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Immateriella investeringar Övriga materiella investeringar Noter: 1) Prognosen för "Intäkt fast ersättning" avviker mot budget med +0,8 mnkr. Avvikelsen utgör nettot av slutreglering målrelaterad ersättning 2015 på +1,7 mnkr samt prognostiserad återbetalning av målrelaterad ersättning 2016 för icke uppnådda mål på -0,8 mnkr. Avvikelsen påverkar prognosen på kostnadssidan med motsvarande belopp. Prognosförändringen är därmed i balans med budget. 2) Prognosen avviker med +40 mnkr mot budget och beror på ökad riks- och regionproduktion med ökad vårdtygnd. 3) Prognosen avviker med +27 mnkr mot budget. Avvikelsen motsvarar ej budgeterade statliga medel för psykiatrin och kvinnosjukvården. 4) Prognosen avviker med -55 mnkr mot budget. Avvikelsen beror på ej uppnådda läkarbesparingar, kostnader för Kommunals löneöversyn utöver budget, kostnader för inhyrd personal inom vissa kompetenser för att upprätthålla produktionen och klara tillgängligheten samt uteblivna helårseffekter av den utfördelade kostnadsanpassningen på personalresursen. 5) Prognosen avviker med -20 mnkr mot budget. Årsbudgeten är 6,7 % lägre än utfallet i bokslutet 2015 vilket vi bedömer som svårt att infria eftersom kostnaderna för egen remiss ökar. Kostnaderna för köpt vård med specialistvårdsremiss, valfrihetsremiss och vårdgarantin minskar jämfört med föregående år, det vill säga påverkbara kostnader. 6) Prognosen avviker med -10 mnkr mot budget. Avvikelsen beror på ökningar av extern provtagning till fr a Stockholm. 7) Prognosen avviker med -20 mnkr mot budget. Årsbudgeten är i princip densamma som bokslut 2015 vilket innebär att det finns ett inbyggt kostnadsanpassningskrav och åtgärder för att klara kostnadsökningen mellan åren. Helårseffekter av dessa åtgärder uppnås ej. 8) Årsprognos avviker med +20 mnkr mot budget. Utgör främst nettoeffekten av prognosjusteringar från lanstingsservice för lägre avtalspriser och tillkommande kostnader för inhyrda lokaler. Finns även positiv effekt på grund av fördröjningar i FAS-projektet. 9) Prognos avviker -24 mnkr mot budget. Årsbudgeten är 4,6 % lägre än bokslutet Helårseffekt av inarbetade åtgärder bedöms ej uppnås. 10) Prognos avviker -3 mnkr mot budget. Ökade investeringstakt ger ökade internräntekostnader. 11) Prognos avviker med +45 mnkr mot budget. Investeringarna ökar men inte i den takt som planerats vilket innebär att investeringsramen och budgeten för avskrivningar inte nyttjas enligt plan.

63 BILAGA 2 UPPFÖLJNING AV PRODUKTIONSBUDGET Akademiska sjukhuset, Vårdproduktionsutfall 2016 SV/ÖV Slutenvård/Öppenvård C-län/Riks- och Region jan-16 feb-16 mar-16 apr-16 maj-16 jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 Tot Slutenvård Slutenvård Clän RiksRegion Slutenvård Summa Slutenvård Summa Öppenvård Dagsjukvård Clän RiksRegion Dagsjukvård Summa Läkarbesök Clän RiksRegion Läkarbesök Summa Övriga besök Clän RiksRegion Övriga besök Summa Öppenvård Summa AS Summa Totalsumma C-län/Riks- och Region jan-16 feb-16 mar-16 apr-16 maj-16 jun-16 jul-16 aug-16 sep-16 okt-16 nov-16 dec-16 Tot Clän RiksRegion Totalsumma

64 Månadsrapport oktober 2016 Lasarettet i Enköping SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Lasarettet i Enköping redovisar efter oktober månad ett resultat om -1,4 miljoner kronor vilket understiger årets budget med 2,9 miljoner kronor. Underskottet mot budget beror som tidigare främst på senareläggningen av införandet av den specialiserade hemsjukvården LAH. Prognosen justeras till -3 miljoner kronor (en förbättring med två miljoner kronor). Anledningen är lägre personalkostnader, lägre övriga kostnader och lägre avskrivningskostnader. Skillnaden mot föregående prognos är främst lägre personalkostnader framförallt avseende hyrpersonal och effekten av en allmän kostnadsrestriktivitet. I prognosen har vi räknat med full ersättning enligt avtal för den samfinansierade närvårdsavdelningen. Tillgängligheten och vårdgarantin är fortsatt god inom samtliga områden. PERSPEKTIV: MEDBORGARE OCH KUND (KVALITET OCH TILLGÄNGLIGHET) Nyckeltal Utfall ackum. Utfall föreg. år ackum. Snittvikt per slutenvårdskontakt 1,00 1,00 Medelvårdtid C-län 5,2 5,5 Överbeläggningar snitt per dag 1,3 2,0 Utskrivningsklara t kommun vpl/dag 5,9 6,9 VRI (till tertialrapporten) Utlokaliserade (till tertialrapporten) Medelvårdtid dagar Utskrivningsklara till kommun Dagar 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Antal vårdplatser snitt/månad 15,0 10,0 5,0 0,0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Antal i år Antal fg år Medelvårdtiden har minskat med 0,3 dagar jämfört med föregående år vilket följer samma trend som varit under Anledningen är delvis att patienter som tidigare legat på Geriatrik/Rehabavdelningen nu vårdas inom LAH. Utskrivningsklara patienter har varit färre under 2016 jämfört med I redovisade dygn ingår även patienter som inte vistas inom slutenvården utan är anslutna till LAH, men där kallelse är skickad för vårdplanering.

65 2 (7) Vårdgaranti Vårdgaranti Andel inom 90 dgr Andel inom 60 dgr Utfall fg månad Totalt antal väntande Antal väntande kvar till 100% Besök* 90 % 71 % 82 % Operation** 97 % 86 % 94 % *Besök avser första besök inom specialiserad vård **Operation avser operation i specialiserad vård 110% 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% Vårdgaranti andel väntande inom 90 dgr - Besök Gynekologi Enköping Kirurgi Enköping Ortopedi Enköping Urologi Enköping Gastroenterologi Enköping Hud Enköping Kardiologi Enköping Ögonsjukdomar Enköping Överlag ser vårdgarantin för besök bra ut. Avseende ögonverksamheten är lasarettet beroende av hyrläkarresurs. 90% 70% 50% 30% Gynekologi Enköping Vårdgaranti andel väntande inom 90 dagar - Operation Kirurgi Enköping Ortopedi Enköping Urologi Enköping Kardiologi Enköping Överlag ser vårdgarantin för operation bra ut. Resultatet för kardiologin avser en patient som väntat över 90 dagar.

66 3 (7) PERSPEKTIV: PRODUKTION Den reviderade tidplanen för övergången från slutenvård till hemsjukvård innebär att antalet vårdtillfällen har överstigit budgeterad volym utifrån att vårdplatsantalet har varit fler än budgeterat. Hemsjukvårdsbesöken (LAH) är inkluderade i produktionsbudgeten men inte i utfallet pga. uppskjutet systemstöd. För perioden jan-okt. har 5706 antal hemsjukvårdsbesök utförts vilket innebär att inkluderas dessa i utfallet är produktionen egentligen 4168 kontakter fler än budget. Årsprognosen pekar mot ca 4000 fler hemsjukvårdsbesök än budgeterat. Akutmottagningens volym är något högre jmf med föregående år, och prognostiseras till drygt ca läkar- och övriga besök. Antal kontakter Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal % % -234 Slutenvård, antal (inkl. vårdval) % % -229 Öppenvård, antal (inkl. vårdval) % % -5 Slutenvård: Utfall 2016, 2015, budget 2016 Öppenvård: Utfall 2016, 2015, budget Antal vårdtillfällen Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Antal kontakter Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Slutenvård utfall 2016 Slutenvård utfall 2015 Slutenvård budget 2016 Se kommentar ovan Öppenvård utfall 2016 Öppenvård utfall 2015 Öppenvård budget 2016 Se kommentar ovan om hemsjukvårdsbesök PERSPEKTIV: FÖRNYELSE Arbetet med förnyelse fortlöper enligt tidigare rapport.

67 4 (7) PERSPEKTIV: MEDARBETARE Utfallet när det gäller timlönekostnad, årsarbetare och sjukfrånvaro ligger något lägre än riktvärden och budget. Kostnaden för inhyrd personal är högre än budgeterat, vilket till största del beror på brist på specialistläkare och intensivvårdssjuksköterskor. Åtgärder för att få ned kostnaderna för hyrpersonal vidtogs tidigt under året. Åtgärderna (som beskrivits i tidigare rapporter) har nu börjat ge effekt, vilket medfört att kostnaden för hyrpersonal under oktober månad är på budgeterad nivå (ackumulerat överstiger kostnaderna för hyrpersonal budget med -10,2 miljoner kronor). Nyckeltal medarbetare Utfall ackum. Riktvärde/budget 2016 Utfall ackum. föreg. år Årsprognos 2016 Timlönekostnadens proc. förändring jfr med föreg. år, % 2,6 % 3,5 % 3,5 % Antal årsarbetare (genomsnittligt värde för aktuell period) Procentuell förändring jfr ack utfall föregående år 2,4 % Inhyrd personal, antal årsarbetare Inhyrd personal, mnkr 14,6 5,3 14,7 16 Total sjukfrånvaro, % 4,8 % 5,0 % 4,8 % 5,0 % Antal Årsarb egna samt inkl inhyrd pers, rullande 12 mån 6% 4% 2% 0% Total sjukfrånvaro och > 60 dagar 4,5% 4,9%4,9%4,9%4,7%4,6%4,7%4,8% 4,9% Årsarb egna Inkl inhyrd personal År 2016 År 2015 >60dgr 2016 >60dgr 2015 Antalet årsarbetare har ökat vilket ligger i linje med plan då vi tillsatt vakanta tjänster. Vi har fortfarande vakanser, framförallt när det gäller specialistläkare. Effekterna av LAH förväntas medföra en marginell minskning av antalet undersköterskor under hösten. Sjukfrånvaron har ökat marginellt jämfört med samma period 2015, vilket framförallt är en kvarstående effekt av hög andel långtidssjukskrivningar i januari Bedömningen är att vi kommer att klara riktvärdet 5 procent.

68 5 (7) PERSPEKTIV: EKONOMI Lasarettet i Enköping redovisar till och med oktober månad en budgetavvikelse på -2,9 miljoner kronor vilket är i linje med föregående månad. Riks & regionintäkter är 6,5 miljoner kronor över budget på grund av ökad rörlighet bland befolkningen samt tillfällig insats att operera artrospatienter från Västmanland. Övriga intäkter är -5,9 miljoner kronor under budget pga. lägre intäkter inom radiologin. Trots att produktionen inom radiologi ligger på planerad nivå är intäkterna 20 % lägre än budgeterat. En osäkerhetsfaktor är konsekvenserna av en systemuppgradering av landstingets röntgensystem RIS/FRIS som gjordes i maj och en analysutredning är beställd. Sammantaget är intäkterna 0,5 miljoner kronor över budget. Kostnaderna överstiger budget med -3,5 miljoner kronor vilket främst beror på ökade kostnader för inhyrd personal (överstiger budget med -10,2 miljoner kronor). Framförallt finns brist inom intensivvårdssjuksköterskor och specialistläkare men även den reviderade planen att överföra slutenvårdsplatser till LAH har genererat kostnader för hyrpersonal. Läkemedelskostnaderna är högre än budget pga. mer vårdkrävande patienter och medicinsk service är högre än budget pga. förseningen av reducering av slutenvårdsplatser. Kostnader för medicinskt material är lägre än budget främst pga. lägre kostnader för implantat. Även övriga kostnader är lägre än budgeterat främst pga. lägre kostnader för reparation & underhåll av medicintekniska apparater men även lägre kostnader för förbrukningsinventarier, marknadsföring och diverse övriga kostnader. Avskrivningskostnaderna är lägre än budget då investeringar inte hunnits med i den takt som planerats. Prognosen justeras till -3 miljoner kronor (en förbättring med två miljoner kronor). Avvikelsen mot budget beror som tidigare främst på senareläggningen av införandet av den specialiserade hemsjukvården LAH i kombination med höga kostnader för hyrpersonal. Skillnaden mot föregående prognos är främst lägre personalkostnader framförallt avseende hyrpersonal och en allmän kostnadsrestriktivitet. En osäkerhet finns kring radiologins intäkter (understiger budget med -6,6 miljoner kronor). En systemuppgradering av landstingets röntgensystem RIS/FRIS gjordes i maj och intäktstappet kan inte förklaras av lägre produktion. I prognosen har vi räknat med full ersättning enligt avtal för den samfinansierade närvårdsavdelningen. Mnkr 15,00 10,00 5,00 0,00-5,00-10,00-15,00 Ackumulerat resultat Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Ackumulerat utfall, mnkr Innev. år ack. Utfall Budget ack. Föreg. år ack. Utfall Utfall jmf. Budget Totala intäkter Personalkostnader inkl inhyrd Övriga kostnader Resultat Ack utfall 2016 Budget 2016 Ack utfall 2015 Det ackumulerade resultatet ligger under budget med - 2,9 miljoner kronor. Utfallet tom oktober avviker med -2,9 miljoner kronor mot budget. Högre riks- och regionintäkter än budget men lägre intäkter inom radiologin. Samtidigt är kostnaderna högre än budget främst på grund av inhyrd personal (överstiger budget med -10 miljoner kronor), avvikelsen dämpas något av lägre övriga kostnader.

69 6 (7) 60 Bruttokostnad 10,0% Mnkr ,0% % förändring 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Bruttokostnad Utall 2016 Bruttokostnad Budget Bruttokostnad %- förändring ack jmf fg år 0,0% Mnkr Innev. år ack. Utfall Budget ack. Föreg. år ack. utfall Förändring i % Verksamhetens intäkter ,3% Verksamhetens kostnader ,0% Avskrivningar ,9% Nettokostnad ,1% Procentuell förändring avseende bruttokostnaden var hög under första halvåret 2016, men har successivt minskat sedan augusti. Kostnadsökningen mellan åren är 2,9 % (fg månad 3,6 procent). De ökade kostnaderna återfinns främst inom övrig personal och inhyrd personal. Nettokostnadsutvecklingen har minskat successivt under hösten och ligger nu på 5,1 % (fg månad 6,1 %). BILAGOR 1. Årsprognos laddas från Excelerator a. Avvikelser ackumulerat utfall mot ackumulerad budget på mer än 5 procent alternativt 10 mnkr ska notas. Övriga intäkter och övriga kostnader ska alltid notas b. Avvikelser budget mot prognos på mer än 5 procent alternativt 10 mnkr ska notas. Övriga intäkter och övriga kostnader ska alltid notas 2. Uppföljning produktionsbudget (Excel bilaga)

70 7 (7) BILAGA 1 ÅRSPROGNOS Årsprognos, tkr U Utfall t a l Budget Utfall Bokslut 2015 Årsbudget 2016 Årsprog 2016 Budgetavvikelse årsprog Landstingsanslag Intäkt fast ersättning Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning Riks-/regionsjukvård ) Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter ) Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal ) Övriga personalkostnader ) Kostnad fast ersättning Köpt vård Läkemedel ) Medicinsk service ) Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material ) Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader ) Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar ) Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Immateriella investeringar Övriga materiella investeringar Not 1) Riks- och regionintäkterna budgeterades lågt då utrymmet bedömdes behövas för C-läns produktion. Samtidigt har avtal med Västmanland tagits fram kring protesoperationer. 2) Utebliven neurointäkt samt lägre intäkter inom radiologi 3) Hyrpersonal och förseningen av reducering slutenvårdsplatser har krävt personalresurser 4) Lägre diverse övriga personalkostnader bla utbildning 5) Läkemedelskostnaderna har ökat pga. mer vårdkrävande patienter 6) Medicinsk service högre än budget pga. förseningen av reducering av slutenvårdsplatser. 7) Lägre kostnader för implantat än budgeterat 8) Lägre kostnader för reparation & underhåll av medicintekniska apparater, förbrukningsinventarier, marknadsföring och diverse övriga kostnader. 9) Investeringstakten är inte tillräckligt hög vilket medför lägre avskrivningskostnader.

71 Bil SHS Information planering 2017 Sjukhusstyrelsen

72 Sjukhusets ingångsvärden (november 2015) En ekonomi och en verksamhet i obalans Ny organisation Ny styrmodell Havererad budgetprocess

73 Tydliga fokusområden i 2016 års uppföljning Tillgänglighet Ekonomi och verksamhet i balans

74 Planeringsprocessen 2017 Översiktlig processbeskrivning Tidig start (förutsättningar, rutiner, anvisningar och verktygsstöd jan-feb 2016) Delaktighet (samtliga chefer/ansvariga bjuds in i bred dialog) Utgångspunkt från sjukhusets styrmodell (mål- och visionsarbetet från 2013) Kvalitetssäkring i syfte att nå ett tillräckligt bra beslutsunderlag

75 Beslutsunderlag planeringsprocess 2017 Sjukhusdirektörens beslutsunderlag innehåller Målkort för helhet (AS) samt för 25 verksamhetsområden Produktionsplan för helhet och delar Ekonomisk budget för helhet och delar

76 Tillämpade principer gällande ekonomisk budget Stram intäktsbudget (försiktighet i bedömning av riks- och regionintäkter Säkerställd kostnadsbudget Affärs case utanför ordinarie budget

77 Bruttointäkten ökar med 389 Mnkr (4,5%) Förändring 231 Mnkr (varav uppräkning och demografi 178 Mnkr) 89 Mnkr över prognos oktober (2 139 Mnkr) För högt budgeterat 2016 Bruttokostnaden ökar med 289 Mnkr (3,3%) Förändring 114 Mnkr (2,3%) Förändring 16 Mnkr (6,6%) Förändring 41 Mnkr (5,0%) motsvarar uppräkning ovan Förändring 10 Mnkr (11,0%) Förändring 23 Mnkr (3,5%) Förändring 76 Mnkr (8,5%)

78 Ekonomisk budget helhet och delar Verksamhetsområdens budgetar summerar upp till sjukhusets totala budget. Följer principen att bygga en realistisk budget nerifrån och upp Det finns en riskpremie i 2017 års budget som har lagts sjukhusgemensamt och då styrd till personalkostnadskonton, läkare -26,5 Mnkr och övrig personal -23,5 Mnkr, totalt -50 Mnkr.

79 Personalbudget

80 Produktion

81 Möjligheter och risker Möjligheter Intäkterna kan ha en uppsida Fortsatt trimmad verksamhet för effektivare resursanvändning Mer egen regi och mindre köpt vård Effektivare inköp och materialhantering (flödesanalys av medicinsk material) Risker Kapacitetsproblem som påverkar uppdrag och omfattning av köpt vård Kompetensförsörjningsproblem Utveckling av pris- och ersättningsmodell inom sjukvårdsregionen

82

83

84 Punkter från föredragningslista Förvaltningen går igenom ekonomisk budget Förvaltningen går igenom ekonomisk budget på LIS-nivå Förvaltningen går igenom personalbudget Förvaltningen beskriver möjligheter och risker med ekonomisk budget

85 Sjukhusstyrelsen 24 nov Möjligheter och risker med ekonomisk budget Ekonomisk budget LIS-nivå Personalbudget Handlingsplan för förbättrad tillgänglighet Lasarettet i Enköping - Stor omtanke i litet format

86 Möjligheter & risker Intäkter Riks & regionintäkter budgeteras lågt i jämförelse med 2016 års utfall. Budgeterad intäkt för närvårdsavdelning om 2,6 MSEK är osäker. Osäkerhet kring radiologins budgeterade intäkter Kostnader Löneöversyn 2017 budgeteras till 2 % from 1 april. Ögonverksamheten. Inhyrd personal. Lasarettansluten hemsjukvård enligt plan. Resursförändring närvårdsavdelning. Lasarettet i Enköping - Stor omtanke i litet format

87 Budget 2017 Bokslut 2015 Budget 2016 Årsprog 2016 Budget 2017 Budgetavvikelse årsprog Intäkt fast ersättning ) Vårdvalsersättning Riks-/regionsjukvård ) Patientavgifter sjukvård ) Övriga intäkter ) Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal ) Övriga personalkostnader Köpt vård Läkemedel Medicinsk service ) Medicinskt material ) Lokal- och fastighetskostnader ) Övriga kostnader ) Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar ) Summa kostnader RESULTAT ) Ramanslag inklusive operationssamverkan Akademiska och lasarettet 2) Minskad kommunintäkt om 2,5 MSEK samt mindre riks & region om 2,5 MSEK 3) Avgiftsfritt 85 år 4) Lägre intäkter radiologi 7 MSEK på grund av kombination lägre priser men även förändrad produktionsmix (från MR till CT) samt lägre momsersättning 5) Se separat sida 6) Lägre kostnader jämfört med 2016 på grund av lasarettansluten hemsjukvård 7) Högre kostnader på grund av utökad protesproduktion 8) Ökning enligt LSU (bland annat nya akuten) 9) Ökningen avser främst IT-kostnader bland annat metavision & EPJ 10) Investeringar ej hunnits med i den takt som planerats under 2016 Not Lasarettet i Enköping - Stor omtanke i litet format

88 Personalbudget Budget 2017 Bokslut 2015 Budget 2016 Årsprog 2016 Budget 2017 Budgetavvikelse årsprog Lönekostnader läkare ) Lönekostnader övrig personal ) Inhyrd personal ) Pensionskostnader Övriga personalkostnader Summa Not 1) Löneöversyn 2017 samt färre vakanta tjänster (lägre kostnader för hyrpersonal och fler anställd personal) 2) Löneöversyn 2017, färre vakanta tjänster (lägre kostnader för hyrpersonal och fler anställd personal) samt övriga resursförändringar på grund av närvårdsavdelningen och lasarettansluten hemsjukvård/slutenvård. 3) Lägre kostnader för hyrpersonal Lasarettet i Enköping - Stor omtanke i litet format

89 Handlingsplan för förbättrad tillgänglighet 2017 VILKA FÖRBÄTTRINGSARBETEN GENOMFÖRS 2016 SOM KOMMER ATT FÖRBÄTTRA TILLGÄNGLIGHETEN 2017? Fortlöpande dialog och gemensam planering med Akademiska sjukhuset av operationsverksamheten för att effektivt utnyttja befintliga resurser inom ramen för operationssamarbetet. Inom radiologiverksamheten har produktionen anpassats utifrån Akademiska sjukhuset förändrade behov. Produktionen inom MR har minskat samtidigt som produktionen inom CT har ökat. Utökade öppettider för drop-in inom konventionell röntgen. Lasarettsansluten hemsjukvård har införts. VILKA FÖRBÄTTRINGSARBETEN FÖR ÖKAD TILLGÄNGLIGHET PLANERAS 2017? Inom ramen för operationssamarbetet planeras för en ökad produktion inom höft- och knäproteskirurgin med 120 operationer år Aktiv bevakning av köer inom operationsverksamheten och vid behov slussning av patienter via vårdgarantienheten. Planera och införa rutiner för gemensam väntelista med Akademiska sjukhuset, framförallt inom ortopedi, radiologi och delar av det kirurgiska området. Lasarettet i Enköping - Stor omtanke i litet format

90 Handlingsplan för förbättrad tillgänglighet 2017 forts. VILKA OMRÅDEN BEDÖMER SJUKHUSEN SOM KRITISKA GÄLLANDE TILLGÄNGLIGHET 2017, OCH VILKA STRATEGIER FINNS FÖR ATT KORTA VÄNTETIDER/KÖER INOM DESSA OMRÅDEN? Ögonverksamheten bedöms som ett kritiskt område. Rekrytering av ögonläkare har inte lyckats under 2016 men arbetet fortlöper under Samtidigt ska den framtida ögonverksamheten utredas. Kardiologiverksamheten och diabetes typ 1 verksamheten bedöms som kritiska områden. Arbetsformer och rutiner inom medicinmottagningen ska utvecklas under 2017 för att öka tillgängligheten. Generellt är personalförsörjning avseende specialistläkare och intensivvårdsutbildade sjuksköterskor kritiska områden. Lasarettet i Enköping arbetar aktivt med rekrytering och att vara en attraktiv arbetsplats. Lasarettet i Enköping - Stor omtanke i litet format

91 Produktionsbudget Lasarettet i Enköping, Vårdproduktionsbudget 2017 SV/ÖV Slutenvård/Öppenvård C län/riks och Region Tot Budget 2016 Förändring Slutenvård Slutenvård Clän RiksRegion Slutenvård Summa Slutenvård Summa Öppenvård Dagsjukvård Clän RiksRegion Dagsjukvård Summa Läkarbesök Clän RiksRegion Läkarbesök Summa Övriga besök Clän RiksRegion Övriga besök Summa Öppenvård Summa LE Summa Totalsumma Lasarettet i Enköping - Stor omtanke i litet format

92 Bilaga SHS Ansvarig: Huvudförfattare: Birgitta Lejman Ekholm Marie Brinktell Diarienummer: VS SHS Första linjen för barn och ungas psykiska hälsa Rubrik: Första linjen för barn och ungas psykiska hälsa Sidan 1 av 12 DocPlus-ID: Kommer att sättas automatiskt av DocPlus Version: Kommer att sättas automatiskt av DocPlus Handlingstyp: T.ex. instruktion, anvisning, protokoll. Detta kommer du att välja innan du skapar ett dokument i DocPlus. Obs. Ett utskrivet dokument är alltid en kopia, giltig version finns alltid i DocPlus. Landstinget i Uppsala län

93 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Ensamkommande flyktingbarn... 4 Definitioner, begrepp och förkortningar... 4 Mål... 5 Kartläggning av Första linjen för barn och ungas psykiska hälsa, nuvarande insatser (primärvårdsnivå)... 5 Landstinget... 5 Barn 0-6 år... 5 Mödra- och barnhälsovården... 5 Barn 6-20 år... 6 Barnspecialistmottagningen... 6 Ungdomsmottagningen... 7 Ungdomsmottagningen i Uppsala city, tidigare ungdomshälsan... 7 Spången LUL och Uppsala kommun... 7 Kommunerna... 8 Elevhälsan... 8 Socialtjänstens råd och stöd... 8 Information och guidning Uppsala län... 8 LUL.se... 8 Omvärldsspaning... 8 Samlad bedömning och slutsatser Förslag på genomförande Tidplan Referenser Rubrik: Första linjen för barn och ungas psykiska hälsa Sidan 2 av 12 DocPlus-ID: Kommer att sättas automatiskt av DocPlus Version: Kommer att sättas automatiskt av DocPlus Handlingstyp: T.ex. instruktion, anvisning, protokoll Ett utskrivet dokument är alltid en kopia, giltig version finns alltid i DocPlus. LANDSTINGET I UPPSALA LÄN

94 Bakgrund Psykisk ohälsa är ett av våra största ohälsoproblem. Det finns en överenskommelse mellan staten och SKL som började gälla 2016, överenskommelse om stöd till riktade insatser inom psykisk hälsa Inom hälso- och sjuikvårdsområdet syftar överenskommelsen att bidra till utvecklingen av en vård som utgår från patientens behov samt vård som är säker, tillgänglig och av god kvalitet. Arbetet ska pågå under fem år och inom följande fem fokusområden: 1. Förebyggande och främjande arbete 2. Tillgängliga tidiga insatser 3. Enskildas delaktighet och rättigheter 4. Utsatta grupper 5. Ledning, styrning och organisation Barn och unga är en viktig grupp där främjande av hälsa och förebyggande av ohälsa har stor effekt innan ohälsa debuterat. Barn och unga med psykisk ohälsa måste kunna räkna med att får rätt insatser i rätt tid. Patient- och brukar organisationer vittnar om att det är svårt att hitta rätt i vården. Även professionsföreträdare uttrycker svårigheter att hjälpa personer med psykisk ohälsa att hamna rätt i vården. Barnombudsmannen rapporterar ett detta inte minst gäller barn och unga. I dag saknas befolkningsstudier som kan beskriva hur den psykiska hälsan hos barn och unga i Sverige ser ut och har förändrats över tid. Däremot finns det studier med enskilda frågor som kan ge en indikation av den psykiska hälsan hos barn och unga. Statistiska centralbyråns undersökning av barns levnadsvillkor visar bland annat att gruppen barn och unga som lider av lätt till medelsvår psykisk ohälsa har ökat sedan 1980-talet. Sedan 2005 har kartläggningen Liv- och hälsa ung genomförts vartannat år i Uppsala län. Från 2015 har man kompletterat med frågor kring psykisk hälsa vilket kan följas och analyseras och ligga som grund för insatser. Barn och unga med psykisk ohälsa som inte får vård och stöd i tid riskerar att utveckla en fördjupad problematik senare i livet. Det är därför viktigt att på ett systematiskt sätt identifiera risker och behov och att säkerställa tillgänglighet till vård och stöd finns i rätt tid och på rätt nivå. Tidiga insatser - både tidig upptäckt och ge effektiva insatser snabbt - kan i många fall förebygga en fördjupad problematik hos barn och unga. Att arbeta med tidig upptäckt och tidiga, effektiva insatser, är därför ett kraftfullt sätt att förbättra den psykiska hälsan även på samhällsnivå. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade den 15 december 2015 (Dnr HSS ) att anta en övergripande viljeinriktning samt sju huvudsakliga förändringsområden för en handlingsplan för att säkra en trygg hälso- och sjukvård för personer med psykisk ohälsa. Landstingsdirektören fick ett fortsatt uppdrag att konkretisera samt föreslå uppföljning och finansiering för de antagna förändringsområdena. En fortsatt fördjupad utredning för barn- och ungdomar med psykisk ohälsa var ett av de sju förändringsområdena. Utredningen som legat till grund för ovanstående beslut har inte kunnat identifiera specifika förändringsbehov för målgruppen barn och unga inom ramen för utsatt tidplan. Samtidigt har parallella utredningsprocesser för länets ungdomsmottagningar och samverkansarbete för barn- och ungdomar med psykisk ohälsa initierats. Dessa utredningars slutsatser är viktiga att beakta med tanke på att 2016 års överenskommelse mellan SKL och staten särskilt finansierar satsningar för barn och ungdomar inom området psykisk hälsa (Regeringskansliet, 2015). Rubrik: Första linjen för barn och ungas psykiska hälsa Sidan 3 av 12 DocPlus-ID: Kommer att sättas automatiskt av DocPlus Version: Kommer att sättas automatiskt av DocPlus Handlingstyp: T.ex. instruktion, anvisning, protokoll Ett utskrivet dokument är alltid en kopia, giltig version finns alltid i DocPlus. LANDSTINGET I UPPSALA LÄN

95 Nationella psykiatrisatsningen och Revisionsrapport barn- och ungdomspsykiatrisk verksamhet Landstinget i Uppsala län har identifierat följande utvecklingsområden: Tillgängliga tidiga insatser Första linjen för barn och ungas psykiska hälsa Förbättra information och guidning Identifiera grupper som riskerar att falla mellan stolarna Ensamkommande flyktingbarns psykiska hälsa från förebyggande och hälsofrämjande till specialiserad traumabehandling Särskilt stöd till ungdomsmottagningarna Beroende och risk/missbruk I anslutning till den fördjupade utredningen för barn och ungas psykiska hälsa tillsattes en arbetsgrupp med representanter från Akademiska sjukhuset, sektionen för barns vård och hälsa, Barn- och ungdomspsykiatrin, Hälsa och habilitering, Ungdomsmottagningen i Uppsala city, Primärvården och landstingets asylsamordnare. Ensamkommande flyktingbarn SKL har gjort en förstudie avseende hälsoutvecklingen för asylsökande och nyanlända. Lätt till medelsvår psykisk ohälsa ska hanteras på primärvårdsnivå det vill säga första linjen. Målet i förstudien är att öka tillgängligheten till första linje-insatser och kulturanpassad psykiatrisk vård- och traumabehandling. Barn och unga samt deras föräldrar behöver information om den svenska hälso- och sjukvården så att de kan söka vård i tid och på rätt nivå. Information bör finnas tillgänglig på olika språk och den ska finnas både muntligt och skriftligt eftersom målgruppen har varierande läskunskaper. Tillgången till personal med kompetens och kapacitet att ge råd och stöd samt behandling vid lätt till medelsvår psykisk ohälsa upplevs som låg. Kulturkompetens behöver stärkas hos vårdpersonal framför allt inom psykiatri, primärvård, barnhälsovård och mödrahälsovård. Behoven hos dessa barn och unga med lätt till medelsvår psykisk ohälsa handlar om att få mer kunskap om migrationsstress, symtom på psykisk ohälsa och verktyg för effektiv egenvård. Följande kompetenshöjande insatser till vårdpersonal anses som nödvändiga: Ökad transkulturell kompetens kring olika uppfattningar om hälsa, kulturmöten samt kulturella skillnader i hur symtom kan ta sig uttryck Symtom på psykisk ohälsa att särskilt uppmärksamma, hur graden av besvär kan bedömas och när remittering till specialist är motiverad Kunskap om trauma, migrationsstress och behandling Kunskap om egenvårdsråd och övningar vid lätt till medelsvår psykisk hälsa Definitioner, begrepp och förkortningar Psykisk hälsa är mer än frånvaron av psykisk ohälsa. Det handlar bland annat om att människor upplever sin tillvaro meningsfull, att de kan använda sina resurser och ta kontroll över den egna hälsan, vara delaktiga i samhället och uppleva att de har förmåga att hantera livets motgångar. Psykisk ohälsa är ett övergripande begrepp för både lindriga psykiska besvär och mer allvarligare former av psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning. Rubrik: Första linjen för barn och ungas psykiska hälsa Sidan 4 av 12 DocPlus-ID: Kommer att sättas automatiskt av DocPlus Version: Kommer att sättas automatiskt av DocPlus Handlingstyp: T.ex. instruktion, anvisning, protokoll Ett utskrivet dokument är alltid en kopia, giltig version finns alltid i DocPlus. LANDSTINGET I UPPSALA LÄN

96 Psykiska besvär beskriver olika tillstånd då människor visar tecken på psykisk obalans eller symtom som oro, ångest, nedstämdhet eller sömnsvårigheter. Det kan i olika grad påverka funktionsförmågan. Symtomen behöver inte vara så omfattande att diagnos kan sättas och är ofta reaktioner på en påfrestande livssituation. Psykiska sjukdomar och psykisk funktionsnedsättning är syndrom av den typ eller grad att det kvalificerar till en diagnos enligt etablerade diagnossystem. Psykiska besvär bland barn och unga är oftast övergående. Det är viktigt att inte sjukdomsförklara det som är vanliga reaktioner i livet samtidigt som tidig identifiering av allvarliga tillstånd ska göras. Psykisk funktionsnedsättning innebär att en person har väsentliga svårigheter att utföra aktiviteter på viktiga livsområden där begränsning har funnits eller kan antas bestå under en längre tid. Svårigheterna ska vara en konsekvens av en psykisk störning (För förtydligande se SOU-rapport, 2006:5). BUP Barn- och ungdomspsykiatri (verksamhetsområdet psykiatri, Akademiska sjukhuset) SKL Sveriges kommuner och landsting BoU barn- och ungdomspsykologer Första linjen är den eller de funktioner eller verksamheter som har i uppgift att först ta emot barn, ungdomar eller familjer som söker hjälp för att ett barn mår dåligt, oavsett om problemet har psykologiska, medicinska, sociala eller pedagogiska orsaker. Första linjen är dit man i första hand vänder sig när man har problem eller mår dåligt. Första linjen ska vara lättillgänglig och det ska vara lätt att hitta information om vart man kan vända sig. Den ska vara heltäckande det vill säga att den ska täcka alla åldersgrupper, olika verksamheter riktar sig till olika åldersgrupper och det är viktigt att det inte finns några glapp. Den ska vara högkvalitativ vilket innebär att man arbetar utifrån ett helhetstänk kring barnets situation samt ett helhetsperspektiv med samarbete och samverkan mellan olika aktörer som möter barn och unga (SKL). Mål Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen (Hälso- och sjukvårdslag, 1982:763). Det är viktigt att barn och unga får vård på rätt nivå och att tidiga insatser sätts in vid upptäckt av psykisk ohälsa för att undvika att barn och unga utvecklar en fördjupad problematik under uppväxten och senare i livet. - Att alla barn och unga i regionen har tillgång till första linjen mottagning i sin hemkommun. - Att i samverkan med kommunerna bilda väl fungerande team med uppdrag att stödja målgruppen. - Att skapa attraktiva tjänster och en god arbetsmiljö. Kartläggning av Första linjen för barn och ungas psykiska hälsa, nuvarande insatser (primärvårdsnivå) Landstinget Barn 0-6 år Mödra- och barnhälsovården Mödra- och barnhälsovården har sju psykologer för blivande föräldrar, barn och familjer som är inskrivna på mödra- eller barnhälsovård hade de 3290 besök och 2015 hade de 3326 besök. Väntetiderna ser ut enligt följande: nybesök inom 2 veckor, barnutredningar 6-10 veckor och övriga besök 3-4 veckor. Målet är att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa hos förskolebarn och blivande föräldrar. Rubrik: Första linjen för barn och ungas psykiska hälsa Sidan 5 av 12 DocPlus-ID: Kommer att sättas automatiskt av DocPlus Version: Kommer att sättas automatiskt av DocPlus Handlingstyp: T.ex. instruktion, anvisning, protokoll Ett utskrivet dokument är alltid en kopia, giltig version finns alltid i DocPlus. LANDSTINGET I UPPSALA LÄN

97 Psykologerna är specialiserade på havandeskapets psykologi och små barns kognitiva och psykosociala utveckling inkluderat störningar. Föräldrar kan ta kontakt via mödravården och barnhälsovården för remiss till psykolog. Föräldrar kan även ringa själva för rådgivning på telefonrådgivningstelefon till både psykolog och sjuksköterskorna på barnspecialistmottagningarna i länet och eventuellt boka tid i samråd med personalen. Inget remisskrav. Mödra- och barnhälsovården finns i alla kommuner. Där finns möjlighet att få följande insatser: Barnbedömningar och åtgärdsplanering i samverkan med föräldrar samt i förekommande fall vidareremittering Psykologiska behandlingsinsatser till blivande föräldrar och föräldrar med fokus på Föräldrakompetensen. Bedömning och psykologisk behandling av mildare depression, ångesttillstånd och kris i samband med graviditet och barnafödande. Telefonrådgivning 2 timmar varje vecka Konsultation till personal inom MVC och BVC Barn 6-20 år Barnspecialistmottagningen Barnspecialistmottagningarnas psykologer hade 1318 besök under 2014 och 1598 besök under 2015, väntetiden är ca 3-4 veckor oavsett om det är nybesök eller återbesök. De är fullt bokade utom i Tierp där inflödet av remisser är mindre, den resurs som finns i Tierp är i stället i Uppsala en dag per vecka. Barnspecialistmottagningarna har fyra barn- och ungdomspsykologer (BoU) som arbetar på första linjen nivå. De träffar barn och ungdomar i åldern 6-18 år med lindriga psykiska besvär, besöken sker på barnspecialistmottagningarna i länet Enköping, Uppsala och Tierp. Barn och ungdomar som bor i andra delar av länet får åka till någon av barnspecialistmottagningarna vilket kan innebära lång resväg. Kontakt med BoU fås genom remiss från vårdcentral eller barnspecialistmottagning, undantag är stickrädsla där även elevhälsan kan skicka remiss. Barn- och ungdomspsykiatrins (BUP) telefonrådgivning har möjlighet att remittera till BoU. Vårdnads-havare kan även ringa till sjuksköterskorna på barnspecialist mottagningarna i länets rådgivningstelefon och i samråd boka tid. Behandlingstiden är kort maximalt åtta besök inklusive kartläggning och bedömning. Vid mer omfattande psykiatrisk problematik remitterar BoU vidare till specialistvården. Barn- och ungdomspsykologerna behandlar bland annat följande besvär: Specifik fobi om symptomen är lindriga och utan samsjuklighet. Kroppsliga symptom som huvudvärk och ont i magen (när orsaken är psykisk ohälsa). Nedstämdhet och oro om symptomen är lindriga. Sömnproblem (utan koppling till neuropsykiatri eller trauma). Krisreaktioner utan suicidrisk. Lättare överviktsproblematik. Nydebuterat matmotstånd hos barn under tolv år med liten viktpåverkan. Föräldrastöd vid beteendeproblem och gränssättning (utan koppling till neuropsykiatri). Totalt för mödra- och barnhälsovården och barnspecialistmottagningarna så har nybesöken ökat från 2014 till 2015 med 94 besök och återbesöken har ökat med 226 besök. Rubrik: Första linjen för barn och ungas psykiska hälsa Sidan 6 av 12 DocPlus-ID: Kommer att sättas automatiskt av DocPlus Version: Kommer att sättas automatiskt av DocPlus Handlingstyp: T.ex. instruktion, anvisning, protokoll Ett utskrivet dokument är alltid en kopia, giltig version finns alltid i DocPlus. LANDSTINGET I UPPSALA LÄN

98 Ungdomsmottagningen Vänder sig till ungdomar i åldern år och finns i alla kommuner. Här arbetar barnmorskor, psykologer och kuratorer som finns på vissa ungdomsmottagningar. För att komma i kontakt med psykolog eller kurator ringer man till ungdomsmottagningens telefonrådgivning Ungdomsmottagningen har inget remisskrav. Psykologer på ungdomsmottagningarna tillhör ungdomsmottagning i Uppsala City men åker ut till ungdomsmottagningarna i länet. De arbetar med psykologiska och psykosociala frågor och gör bedömningar inom följande områden: Identitetsutveckling Sexuell utveckling där relationer till partner ingår Relationer till familj och kompisar Stödja ungdomarnas självkänsla och integritet är viktigt inför att bli vuxen Depression Ångest/tvång Stressrelaterade problem Sorg, förlust och andra kriser Ungdomsmottagningen i Uppsala city, tidigare ungdomshälsan Vänder sig främst till ungdomar upp till 20 års ålder och som söker hjälp på egen hand. Där finns bland annat kurator och psykologer som man når via telefonrådgivning för tidsbokning eller via barnmorska, det finns också möjlighet att gå dit och boka tid på plats. De tar inte emot remisser. Ungdomsmottagning i Uppsala city är organiserade inom Kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset. De arbetar med samma områden som nämns under ungdomsmottagningar ovan. Psykologerna på ungdomsmottagningen i City hade 219 nybesök under 2015 fördelat på drygt två psykolog tjänster, ca 15-20% är pojkar. De är ständigt fullbokade. Upplevelsen är att ungdomarna vet att det finns möjlighet att träffa psykolog eller kurator finns, och vid besök hos barnmorska tas frågan om psykisk ohälsa upp och vid behov slussas de som behöver vidare till en kontakt med kurator eller psykolog. Sammanlagt har ungdomsmottagningarna i länet fem psykologer. Spången LUL och Uppsala kommun Spången är en ungdomspsykiatrisk mottagning där landstinget och gymnasieskolan i Uppsala kommun samarbetar. Hit kan ungdomar som går i gymnasiet i Uppsala (kommunal och fristående) vända sig. Det finns flera vägar för att komma i kontakt med Spången, man kan bland annat ta kontakt själv eller komma via remiss. De har korta behandlingstider och gör inga utredningar. År 2015 hade de 325 inkomna ärenden, att jämföras med 297 ärenden under Första bedömningssamtalet sker inom en månad och en första tid för behandling inom ytterligare en månad. Spången erbjuder följande: Stödsamtal Psykodynamisk counselling/4-samtal Korttidsterapi KBT - kognitiv beteendeterapi Traumabehandling Rubrik: Första linjen för barn och ungas psykiska hälsa Sidan 7 av 12 DocPlus-ID: Kommer att sättas automatiskt av DocPlus Version: Kommer att sättas automatiskt av DocPlus Handlingstyp: T.ex. instruktion, anvisning, protokoll Ett utskrivet dokument är alltid en kopia, giltig version finns alltid i DocPlus. LANDSTINGET I UPPSALA LÄN

99 Kommunerna Elevhälsan Vänder sig till alla barn och ungdomar i grundskola, grundsärskola och gymnasium. I elevhälsan ingår skolsköterska, skolläkare, skolkurator, skolpsykolog och specialpedagog och de finns i skolans lokaler. Barnet kan själva ta kontakt med elevhälsan eller få hjälp att ta kontakt av förälder eller skolpersonal, det behövs ingen remiss. Psykolog arbetar främst med frågeställningar och utredningar relaterade till skolsituation och inlärning. Psykologen kan även hjälpa barn vidare till andra vårdenheter och instanser om det behövs. Det kan till exempel vara till BUP, Barn- och ungdomspsykiatrin och socialtjänst. Kurator arbetar med frågeställningar och kartläggning av skolrelaterade problem. Kuratorn kan ge stödsamtal till barn som är i behov av det, enskilt eller gruppsamtal. Samverkan förekommer med bl.a. BUP och socialtjänst. Socialtjänstens råd och stöd Förebyggande socialt arbete är riktat direkt till barn, ungdomar och vårdnadshavare. Kommunerna erbjuder i varierande omfattning även service i form av råd och stöd dit människor på egen hand kan vända sig för rådgivande samtal. Socialförvaltningens mottagning ger råd, stöd och information till barn, ungdomar, föräldrar eller närstående, de som jobbar där är socionomer/socialsekreterare. Information och guidning 1177 Uppsala län På 1177 vårdguiden finns det information under Fakta och råd där går det att klicka på olika diagnoser. Det krävs då kännedom om vilken diagnos det gäller. När diagnos är valt går det att klicka vidare till söka vård, men där finns inga hänvisningar till första linjen utan bara hänvisning till BUP och länkar till bland annat UMO, nationella hjälplinjen, BRIS och jourhavande kompis. Under fliken Hitta vård går det att välja psykiatri, där finns det tre kommuner att välja på Uppsala, Enköping och Knivsta. Klickar man i Uppsala kommer en lista med olika mottagningar som inte riktar sig till barn och ungdomar och det finns ingen information om första linjen. Klickar man i Enköping och Knivsta får man inga träffar alls. LUL.se På lul.se under psykiatri hänvisar de till 1177 och har en länk dit. Då öppnas sidan där man kan välja diagnos. Det finns en länk till SAGA som är svår att hitta, den går bara att hitta om man går in under Vård och hälsa och sedan under Hitta rätt i vården. På SAGAs hemsida kan man välja den kommun man bor i och därunder kommer det upp olika verksamheter som det går att ta kontakt med. Det framgår inte vad som är första linjen. Utbudet är väldigt olika beroende på vilken kommun man bor i, Uppsala har mest att välja på. Omvärldsspaning I västra Götalandsregionen ligger första linjen inom primärvården, fördelar man sett med detta är ökad tillgänglighet och bred kompetens samt att kvaliteten bibehålls så att t ex somatisk samsjuklighet inte Rubrik: Första linjen för barn och ungas psykiska hälsa Sidan 8 av 12 DocPlus-ID: Kommer att sättas automatiskt av DocPlus Version: Kommer att sättas automatiskt av DocPlus Handlingstyp: T.ex. instruktion, anvisning, protokoll Ett utskrivet dokument är alltid en kopia, giltig version finns alltid i DocPlus. LANDSTINGET I UPPSALA LÄN

100 missas. Det har dock inte fungerat fullt ut i Göteborg på grund av att barn och ungdomskompetens saknas på vårdcentralerna. Även Dalarna och Stockholm har sin första linje inom primärvården. I Stockholm har man haft problem med att behålla och rekrytera psykologer på grund av att de har som krav att man ska ha minst två års erfarenhet av barnpsykologiskt arbete. I Västerbotten finns första linjen på hälsocentraler, ungdomshälsor och ungdomsmottagningar. Här får elevhälsan remittera barn och unga till BUP, specialistnivå. I Kalix finns det ingen fungerande första linje, på papper finns det ett uppdrag för hälsocentralerna att ta lindriga fall av psykisk ohälsa. Det saknas resurser och kunskap. I Jämtland/Härjedalen har de ett Mottagnings- och akut team (MOA) där första linjen är organiserad. De har mottagning per telefon, akut tider samt viss behandling. Detta är under utveckling. I Värmland har det föreslagits en modell där landstinget står för 70% av kostnaderna och kommunerna delar på resterande 30%. En del av första linjen finns i Karlstad där man tar emot patienter från mindre kommuner runt om. I andra delar av Värmland pågår ett uppbyggande av första linjen. Det ska utredas om man ska förstärka befintliga verksamheter som exempelvis familjecentraler och ungdomsmottagningar eller bygga upp nya verksamheter. I Västmanland är första linjen organiserad inom BUP. Enheten har ett länsuppdrag. Uppdraget innebär att erbjuda bedömning och psykologisk behandling för patienter som har lindrig eller måttlig psykisk ohälsa. Detta innebär att de inte erbjuder utredningar, läkarbedömning eller medicinsk behandling. Alla medarbetare arbetar i ett team i Västerås och tanken är att arbeta mobilt mot olika orter i länet. Personalstyrkan består av 14 behandlare (psykologer, kuratorer), en sekreterare, en samordnare och en enhetschef. De ser svårigheter med att profilera uppdraget gentemot andra aktörer såsom ungdomsmottagning, BVC, övriga primärvård och elevhälsan samt att uppnå en välfungerande samverkan med dessa. I Region Jönköping finns just nu två första linjen mottagningar, de kallas för Barn- och ungdomshälsan. I Jönköping finns sedan 2012 en mottagning med delat huvudmannaskap mellan region och kommunerna Jönköping, Habo och Mullsjö. Från och med hösten 2016 kommer det att finnas första linjen mottagningar, Barn och ungdomshälsan, i hela regionen och med alla kommunerna representerade. Barn och ungdomshälsan ligger organiserade inom Barn och ungdomsenheten, där förutom förstalinjen mottagningarna även Barn och ungdomsmedicinska mottagningarna och Barnhälsovården är organiserade. Regionen är huvudman och kommunerna är medfinansiärer. Ing-Marie Wieselgren på SKL anser att första linjen kan vara organiserad inom elevhälsan. Detta presenterade hon på att seminarium om elevhälsa i Stockholm den 13 maj i år. Forskning visar på ett samband mellan goda skolresultat och psykisk hälsa. Ett första linjen uppdrag inom elevhälsan är förenligt med elevhälsans övergripande syften som återges i lagtext och vägledningar. Om första linjen ska organiseras inom elevhälsan behöver man tydliggöra uppdraget samt göra en kompetens och resursförstärkning med tydlig ansvarsfördelning mellan angränsande verksamheter. Möjligheten för att starta ett pilotprojekt undersöks. Rubrik: Första linjen för barn och ungas psykiska hälsa Sidan 9 av 12 DocPlus-ID: Kommer att sättas automatiskt av DocPlus Version: Kommer att sättas automatiskt av DocPlus Handlingstyp: T.ex. instruktion, anvisning, protokoll Ett utskrivet dokument är alltid en kopia, giltig version finns alltid i DocPlus. LANDSTINGET I UPPSALA LÄN

101 Samlad bedömning och slutsatser Utifrån kartläggningen av nuläget av första linjen i Uppsala län framgår det att det finns behov av förstärkning av första linjen för barn och unga i samverkan med länets alla kommuner. Första linjen finns idag inte tillgänglig för alla åldrar i alla kommuner. Barn och ungdomar som bor i de mindre kommunerna får resa till Uppsala, Enköping eller Tierp för att få ett besök hos en barn- och ungdomspsykolog på barnspecialistmottagningen. Ungdomsmottagningar finns det i alla kommuner men de vänder sig enbart till barn och unga i åldern år. Synpunkter som kommit fram under arbetet är att det finns svårigheter att rekrytera psykologer till mottagningarna i ytterkommunerna. Man har också lyft att arbetsmiljön inte är den bästa, bland annat upplever man att det saknas teamarbete och att resandet är negativt. Det finns ett motstånd att åka till mottagningarna i ytterkommunerna. Motståndet består i att ha så många ställen att åka till. Samt att det inte är optimala arbetsplatser när psykologerna kommer ut till vårdcentaraleran. Det finns idag ingen tydlig och samlad information för vårdsökande barn och unga med psykisk ohälsa. Det är svårt att hitta vart man kan vända sig. En översyn för hur man kan förbättra informationen om var första linjen finns behöver göras. Nedan finns ytterligare förbättringsområden som framkommit vid kartläggningen av första linjen förutom de som nämns i bakgrunden: Första linjen för barn 6-13 år behöver finnas tillgänglig i alla kommuner. Korta ner väntetider, första linjen bör erbjuda ett första besök inom sju dagar. Förstärkning av antalet psykologer och/eller eventuellt andra professioner. Nu tar barn- och ungdomspsykologerna endast emot barn och unga med lindriga psykiska besvär, utöka detta till att omfatta även medelsvåra besvär (ej specialistnivå). Information och guidning behöver förbättras, det är svårt att hitta vart man kan vända sig. Se över organisationen för första linjen mottagande. Metodutveckling Ansvarsfördelning mellan angränsande verksamheter. Förbättra användandet av SIP. Utveckla e-hälsa. Utbildningsbehov hos hälso- och sjukvårdspersonal som möter ensamkommande flyktingbarn. Förslag på genomförande Under 2017 starta upp försöksverksamhet i form av Samtalsmottagningar inom första linjen för barn och unga i ålder 6-18 år med verksamhet i kommunerna Heby, Håbo och Östhammar. I målgruppen inkluderas även nyanlända/asylsökande och barn/unga med funktionshinder. Syftet är att öka tillgängligheten inom första linjen för barn och unga samt att bygga upp ett samarbete med kommunen för att skapa förutsättningar för en jämlik vård. Se över och förtydliga guidning och information så att vårdsökande hittar vart de kan vända sig och söka vård på rätt nivå vilket också bidrar till en förbättrad kvalitet på vården. Man behöver även utveckla e-hälsa, arbetssätt, metoder och lyfta frågan kring barn och ungdomars beroende och missbruk. Rubrik: Första linjen för barn och ungas psykiska hälsa Sidan 10 av 12 DocPlus-ID: Kommer att sättas automatiskt av DocPlus Version: Kommer att sättas automatiskt av DocPlus Handlingstyp: T.ex. instruktion, anvisning, protokoll Ett utskrivet dokument är alltid en kopia, giltig version finns alltid i DocPlus. LANDSTINGET I UPPSALA LÄN

102 Tidplan, preliminär 2016 November-december upprätta projektplan i samarbete med berörda kommunerna Heby, Håbo och Östhammar. November- december, inventera lokaler. November- december, rekrytering påbörjas januari projektet startar. Januari, projektledare finns på plats. Januari, påbörja samverka med kommunerna Heby, Håbo, Östhammar och vårdgrannar. Mars, delrapport bestående av projektplan, redovisning av dialog med övriga kommuner m.m. Februari, två/tre psykologer finns på plats. Maj, annonsera och informera om verksamheten. Maj, uppstart av samtalsmottagningar Januari, utvärdering av projektet. Februari, slutrapport till vårdstyrelsen och sjukhusstyrelsen. Succesivt starta upp fler Samtalsmottagningar inom första linjen för barn och unga i ålder 6-18 år med fokus på de kommuner där första linjen inte finns sedan tidigare Fortsatt planering och uppstart av Samtalsmottagningar i resterande kommuner. Kommunikationsplan Fortsatt arbete inom arbetsgruppen med representation från de olika förvaltningarna Berörd förvaltningsledning Berörda fackförbund Berörda medarbetare Länets kommuner Brukarorganisation Ungdomspanel Rubrik: Första linjen för barn och ungas psykiska hälsa Sidan 11 av 12 DocPlus-ID: Kommer att sättas automatiskt av DocPlus Version: Kommer att sättas automatiskt av DocPlus Handlingstyp: T.ex. instruktion, anvisning, protokoll Ett utskrivet dokument är alltid en kopia, giltig version finns alltid i DocPlus. LANDSTINGET I UPPSALA LÄN

103 Referenser Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) Revisionsrapport, Barn- och ungdomspsykiatrisk verksamhet, Landstinget i Uppsala län Viljeinriktning och handlingsplan avseende psykisk ohälsa Första linjen för barn och ungas psykiska hälsa, SKL uppdrag psykisk hälsa Katarina Dahlgren, sektionschef Barns vård och hälsa, Barnspecialistmottagningarna i länet Positiv hälsoutveckling för asylsökande och nyanlända, SKLs rapport till socialdepartementet se Rubrik: Första linjen för barn och ungas psykiska hälsa Sidan 12 av 12 DocPlus-ID: Kommer att sättas automatiskt av DocPlus Version: Kommer att sättas automatiskt av DocPlus Handlingstyp: T.ex. instruktion, anvisning, protokoll Ett utskrivet dokument är alltid en kopia, giltig version finns alltid i DocPlus. LANDSTINGET I UPPSALA LÄN

104 Barnrättsperspektivinför åtgärd eller beslut Namn på åtgärd eller beslut: Utveckling av första linjen för barn och unga med psykiska ohälsa Diarienummer: VS , SHS Beslutet i korthet: Förslag till inriktning för samverkan med länets kommuner i att utveckla första linjen för barn och unga med psykisk ohälsa i hela länet. Ansvarig: Sakkunnig LUL: Birgitta Lejman Ekholm Författare: Martin Price Läns-BO Verksamhet/avdelning: Ledningskontoret LUL Vilka barn berörs av detta beslut? Direkt berörda: barn och unga 6-18 år boende i Heby, Håbo och Östhammar med en lätt till medelsvår psykisk ohälsa. Indirekt: barn i övriga kommuner kan få ökad tillgänglighet till barn- och ungdomspsykolog. Icke-diskriminering av barnet (artikel 2) Behandlas berörda barn lika? Om inte, anger du skälen till särbehandling. Berörda barn och unga i de kommuner som omfattas av detta inledande genomförande berörs enligt plan lika. Övriga barn och unga i länet får inte direkt tillgång till insatsen. Insatserna måste för god effekt genomföras i samverkan med kommuner och intresset var i denna första fas större i Heby, Håbo och Östhammar. Urvalet bör därför anses välgrundat. Uttalad ambition ska vara utökning av denna insats och andra insatser för en gedigen första linje mot psykisk ohälsa. Likabehandling bör också gälla barns och ungas olika val av ingångar till hjälp mot psykisk ohälsa. Första linjen består av olika men samverkande aktörer (tex skola, barnhälsovård, primärvård) vilket bidrar till att barnet ska kunna få hjälp, oavsett vilken ingång det väljer. Barnets bästa (artikel 3) och tillräckliga resurser (artikel 4) Barnets bästa är en kombination av vad du anser är det berörda barnets behov med vad barnet själv uttryckt eller förmedlat. Beskriv. Förslaget medför konkret nya psykologtjänster i Heby, Håbo och Östhammar. Behov - förslaget utgår från en uppfattning om barnets behov av snabb och tillgänglig hjälp när det mår dåligt. För både vården och barnet är det också rationellt om vården Bygger på barnkonventionen och Policy för att förverkliga barnets rättigheter (landstinget Uppsala län). Kontakta gärna Läns-BO Martin Price, eller

105 Barnrättsperspektivinför åtgärd eller beslut ges på rätt nivå. Beslutet bör grundas på och utvärderas utifrån även beröras egna uppfattningar om vilken typ och tillgång till hjälp de föredrar. Instrument för ungas uppfattningar finns redan i form av Liv & Hälsa Ung samt data från elevhälsosamtal. Att använda statistik om barns och ungas förhållanden och mående är ett uttalat mål i LUL handlingsplan för barnets rättigheter (2013). Som senare komplement bör ungas uppfattningar och kännedom om insatserna även tas från möten med målgrupperna genom fokusgrupper, skolbesök och i möten med enskilda. Behöver något annat än barnets bästa prioriteras? Beslutet är trots det barnrättsligt om du beskriver förväntade negativa konsekvenser och föreslår kompenserande åtgärder. Förslaget ersätter inte något utan är en utökning. Samverkan lyfts också fram vilket är bra, då barn och unga i målgruppen i regel ska erbjudas samordnade insatser. Prioriteringar som skett är väsentligen två: dels att endast tre kommuner ingår i första genomförandet, dels att ett visst belopp anvisas till insatsen. Beloppets storlek har jag inte underlag att uttala mig om nu, utan ser i grunden positivt på satsningen och hoppas på utökning. Som pilotverksamhet i arbetsformer, organisation och samverkansform kan fördelar finnas med att genomförandet till en början är avgränsat. Barnets bästa bör kunna anses ha varit i främsta rummet i beslutet. Rätt till liv, hälsa och samverkan (artikel 6, 19, 23, 24 & 39) På vilket sätt har du tagit hänsyn till barnens rätt till bästa uppnåeliga hälsa och erbjuden sjukvård. Har inblandade verksamheter samverkat med barnet i centrum? Förslaget siktar mot nivån bästa uppnåeliga baserat på aktuell kunskap och erfarenhet från andra aktörer i landet. Hänsyn till artiklarna i rubriken (19, 23, 24 och 39) tas genom förstärkt första linje. Särskilt bra kan det bli för barn som utsatts för eller bevittnat våld (19) som nu får snabbare möjlighet till insats. Vidare möjligheten till rehabilitering för de som kommer hit från krigsdrabbade länder (39). Unga med funktionsnedsättning (23) nämns inte i kartläggning eller förslag och jag vet inte om den gruppen har att vänta särskilda förbättringar på grund av förslaget. Dock kan jag inte se att det för dem skulle innebära en försämring. Samverkan betonas särskilt och en utveckling mot en första linje organiserad i elevhälsan borde vara den bästa basen för de allra flesta barnen. Aktuella förslaget Bygger på barnkonventionen och Policy för att förverkliga barnets rättigheter (landstinget Uppsala län). Kontakta gärna Läns-BO Martin Price, eller

106 Barnrättsperspektivinför åtgärd eller beslut prioriterat samverkan genom att resurserna särskilt läggs i primärvård och Akademiskas sektion för barn och ungas hälsa. Barnets delaktighet (artikel 12) Har berörda barns åsikter inhämtats? Om barnen inte varit delaktiga, förklara varför. Kartläggningen har inte tagit in barns eller ungas åsikter, vilket är en nackdel. Det kan kompenseras genom att a) berörda verksamheter som får uppdrag inom första linjen förväntas redovisa även vad unga brukare tycker om sin situation och verksamheten. b) Utvecklingsarbete av första linjen i Region Uppsala tar in ungas åsikter genom kanaler som finns eller borde upprättas: kvantitativ data från barnhälsovård, elevhälsa och Liv & Hälsa, samt kvalitativ data från elevhälsosamtal och möten med unga i skolor, patientföreningar, i elevråd och sjukhusets ungdomsråd etc. Sakkunig på LUL uppger att planer finns för dialog med unga om första linjen. Vilka åsikter framkom och har de påverkat förslaget? - Övrigt En rekommendation är att beskriva och eventuellt utveckla tillgängligheten för rådgivning över telefon. Särskilt för det äldre barnet (tonåring) som själv kan ringa är personlig men anonym vägledning ett viktigt steg i en bra första linje. BUP rådgivning finns redan, men jag är osäker på hur den är utvärderad. Finns behov av utökad tjänst eller marknadsföring? Förklaringar till artiklarna i barnrättsligt beslutsunderlag. Vilka barn berörs? Använd lämpliga definitioner som: Barn upp till xx år. Kön. Centrum/periferi i länet. Familjens resurser. Hälsoprofil. Funktionsnedsättning, riskbeteende. Art 3: barnets bästa i främsta rummet Artikel 2: lika behandling Egenvärde som mänsklig rättighet. Målvärde för att säkra artikel 24 rätten att uppnå bästa uppnåeliga hälsa. Förbud mot all diskriminering. Sverige har sju diskrimineringsgrunder. Art 4: resurskravet Bygger på barnkonventionen och Policy för att förverkliga barnets rättigheter (landstinget Uppsala län). Kontakta gärna Läns-BO Martin Price, eller

107 Barnrättsperspektivinför åtgärd eller beslut Inför beslut om något som rör barn (nu eller senare) krävs ett kvalificerat ställningstagande om vad som är barnets bästa. Det ska utredas, beskrivas, och dokumenteras. aktuell forskning (evidens) praxis och erfarenhet nu- och sen-perspektiv Rättigheterna ska genomföras i förhållande till beslutsfattarens resurser enligt alla lämpliga lagstiftnings-, administrativa och andra åtgärder. Alltså, om förslaget ej är optimalt jml. art 3, ska det negativa beskrivas. Underlaget ska också föreslå åtgärder (resurser/samverkan) för kompensation (lindring). Målvärdet är: "uppnå bästa uppnåeliga hälsa." Art 6: liv, hälsa, utveckling och samverkan Barnet har inneboende rätt till liv och beslutet ska bidra till optimala förutsättningar för hälsa och utveckling. Landstinget skall till det yttersta av sin förmåga säkerställa barnets överlevnad och utveckling. Art 24: bästa uppnåeliga hälsa Lika tillgång till hälsa är prioritet. Särskilda fokus spädbarns- och mödravård, nutrition samt avskaffa skadliga traditionella Art 19: skydd mot våld, övergrepp Åtgärder såväl som system för förebyggande och vård. Art 39, rehabilitering Fysisk och psykisk rehabilitering och social återanpassning. (skillnad art 23) Art 23: funktionsnedsättning Fullvärdigt liv och särskild omvårdnad. Kostnadsfritt, och med särskilt beaktande av föräldrars resurser. sedvänjor. Artikel 12: delaktighet & inflytande Berörda barn ska alltid beredas möjlighet att komma till tals (delaktighet), om det inte strider mot barnets bästa. Åldersgränser finns inte. Det uttryckta tillmäts inflytande i förhållande till frågans art och barnets mognad. Övrigt Intressekonflikter mellan olika berörda barn, eller olika intressen? Utredarens personliga kommentarer. Förslag på fortsatt utredning av alternativ, eller konsekvenser. Dialogen ska ske med hänsyn till barnets förmåga att förstå frågan och kunna uttrycka sig. Urval av berörda barn samt formerna för dialog bör redovisas. Bygger på barnkonventionen och Policy för att förverkliga barnets rättigheter (landstinget Uppsala län). Kontakta gärna Läns-BO Martin Price, eller

108 Kartläggning av landstigets verksamheter inom Första linjen för barns vård och hälsa. Dnr: VS , SHS Ålder 0 5 år och mödrar Verksamhet Arbetsgivare Enköping Heby Håbo Knivsta Uppsala Tierp Älvkarleby Östhammar Mödra- och barnhälsovård Akademiska sjukhuset X X X X X X X X Mödra- och barnhälsovårdens psykologer har uppdrag både på nivå första linjen och specialist. Psykologerna åker till alla kommuner vid behov. Mödra- och barnhälsovårdens psykologer är anställda inom Sektionen för barns vård och hälsa, Akademiska sjukhuset. Ålder 6-18 år Verksamhet Arbetsgivare Enköping Heby Håbo Knivsta Uppsala Tierp Älvkarleby Östhammar Barn och ungdomspsykologer Akademiska sjukhuset X X X X Psykologerna har mottagning i kommuner med X, barn, unga och föräldrar bosatta i andra kommuner blir hänvisade till mottagningarna. Barn och ungdomspsykologerna är anställda inom Sektionen för barns vård och hälsa, Akademiska sjukhuset. Ålder Verksamhet Arbetsgivare Enköping Heby Håbo Knivsta Uppsala Tierp Älvkarleby Östhammar Ungdomsmottagning PV offentlig Ungdomsmottagning PV privat 1 1 Ungdomsmottagningen i City Akademiska sjukhuset 1 Ungdomsmottagningar finns i alla kommuner. Tillgång till psykolog i ytterkommunerna är varierande. Samarbete mellan landstinget och kommunerna finns i sju kommuner i form av kurator med anställning i kommunen. Alla psykologer, med undantag av de privata vårdgivarna, är anställda inom kvinnokliniken vid Akademiska sjukhuset.

109 Ålder år Verksamhet Arbetsgivare Uppsala Spången BUP, Akademiska sjukhuset och Uppsala kommun X Spången är en mottagning som drivs utifrån en överenskommelse mellan barn- och ungdomspsykiatrin, Akademiska sjukhuset och gymnasieskolorna i Uppsala, både parter är arbetsgivare. Överenskommelsen gäller även privata gymnasieskolor i Uppsala genom ett avtal mellan dem och Uppsala kommun. Mottagningen tar emot alla elever som går i en gymnasieskola i Uppsala, oavsett i vilken kommun man är folkbokförd.

110 Bil SHS Dnr HSS Ledningskontoret Hälso- och sjukvårdsavdelningen Enheten för analys och utveckling Namn: Maj Sölvesdotter Tfn: E-post: Fördjupad uppföljning GRANSKNINGSRAPPORT Verksamhetsområde: Läkare verksam enligt lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning Vårdgivarens namn: Nikolay Georgiev, gynekolog Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

111 2 (4) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND 3 2. RESULTAT INTERVJU JOURNALGRANSKNING 4 3. BEDÖMNING 4 4. ÅTGÄRDER 4

112 3 (4) 1. Bakgrund Hälso- och sjukvårdsavdelningen har ansvar för att genomföra fördjupad uppföljning (tidigare kallat medicinsk och ekonomisk revision) av vårdgivare verksamma inom Landstinget i Uppsala län. Med anledning av detta uppdrag har hälso- och sjukvårdsavdelningen beslutat att läkare verksamma enligt lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning ska följas upp löpande och minst två läkare ska väljas ut för uppföljning årligen. Den 11 juni 2014 genomförde Håkan Lindström, medicinsk rådgivare och Inge Bruce, medicinsk rådgivare, en fördjupad uppföljning av Nikolay Georgiev, läkare inom specialistområdet gynekologi och verksam enligt lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning. Mottagningen är placerad i Uppsala, i samma lokaler som Akademigruppen. 2. Resultat 2.1 Intervju I samband med granskningen den 11 juni 2014 genomfördes en intervju med gynekolog Nikolay Georgiev. I intervjun framkom bl.a. att Nikolay Georgiev har utbildat sig i Tyskland och fått sitt svenska specialistbevis efter bl.a. tjänstgöring på Löwenströmska lasarettet. Nikolay Georgiev övertog läkare Torbjörn Bergs etablering 1989 och har således arbetat enligt den nationella taxan i många år. Nikolay Georgiev har sammantaget en ganska liten verksamhet, cirka 75% tjänstgöringstid, inklusive den verksamhet som han bedriver enligt nationella taxan inom Stockholms läns landsting. Vid besöket uppgav Nikolay Georgiev att han inte har för avsikt att utöka sin verksamhet, utan snarare tvärtom, dvs. att han vill trappa ned sin verksamhet. Nikolay Georgiev fakturerar landstinget relativt få s.k. särskilda arvoden, men har en ganska stor andel återbesök. Åldersgruppsfördelningen ser ut att vara normal för gynekologer och variationen av antalet besök ligger mellan /månad. Utifrån de granskade läkarbesöken förefaller det som om Nikolay Georgiev har en förhållandevis stor andel patienter med mindre svåra sjukdomar. Tillgängligheten till Nikolay Georgievs mottagning är god. Enligt den nationella patientenkäten (NPE) har Nikolay Georgiev goda resultat.

113 4 (4) 2.2 Journalgranskning Granskarna har i samband med den fördjupade uppföljningen gått igenom 20 journaler och 30 läkarbesök. Journalgranskningen visade att Nikolay Georgiev diagnossatt samtliga granskade läkarbesök. Samtliga journalanteckningar saknade dock signering. Helhetsbedömningen avseende journaldokumentationen bedöms i övrigt som adekvat. 3. Bedömning Sammanfattningsvis visade granskningen avseende gynekolog Nikolay Georgiev på vissa brister avseende journalföring och registrering/fakturering, dvs. inga brister av allvarlig karaktär framkom. Vid besöket framkom att det i samtliga fall fanns en överensstämmelse mellan kassaregistrering och journalanteckning. Nikolay Georgiev tar emot en grupp patienter med något lättare besvär än i normalfallet, vilket bl.a. stöds av det faktum att han har en mycket låg andel labanalyser, röntgen samt läkemedel förskrivna inom förmånen. De avvikelser/brister som dock framkommit under granskningen består av 30 journalanteckningar som inte har signerats, dvs. samtliga granskade läkarbesök, att det tar lång tid för automatlåsning av journalen samt några frågeteckning beträffande debitering av särskilt arvode, t.ex. försök till åtgärd som inte lyckats. När bristen avseende avsaknad av journalsignering påtalades uppgav Nikolay Georgiev att han snarast skulle rätta till den påtalade bristen och börja signera journalerna. 4. Åtgärder En begränsad uppföljning behöver genomföras under hösten 2014 angående ändring av automatlåsning av journalerna efter 14 dagar hos Akademigruppen, där Nikolay Georgiev är verksam.

114 Dnr HSS Ledningskontoret Hälso- och sjukvårdsavdelningen Namn: Håkan Lindström Medicinsk rådgivare Tfn: E-post: Fördjupad uppföljning GRANSKNINGSRAPPORT Verksamhetsområde: Läkare verksam enligt lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning Vårdgivare: Anders Dahlsner, kardiolog Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

115 2 (5) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND 3 2. RESULTAT ALLMÄNNA UPPGIFTER JOURNALGRANSKNING 4 3. BEDÖMNING OCH SLUTSATSER 4 4. ÅTGÄRDER 5

116 3 (5) 1. Bakgrund Hälso- och sjukvårdsavdelningen har ansvar för att genomföra fördjupad uppföljning (tidigare kallat medicinsk och ekonomisk revision) av vårdgivare verksamma inom Landstinget i Uppsala län. Med anledning av detta uppdrag har hälso- och sjukvårdsavdelningen beslutat att även läkare verksamma enligt lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning ska följas upp. Den 6 november 2014 genomförde hälso- och sjukvårdsavdelningens medicinska rådgivare en fördjupad uppföljning av Anders Dahlsner, specialistläkare och kardiolog, verksam enligt lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning. Mottagningen är placerad i Uppsala. 2. Resultat 2.1 Allmänna uppgifter Anders Dahlsner (AD) bedriver verksamhet inom internmedicinska specialiteter med subspecialiteten kardiologi. Mottagningen tar emot cirka patientbesök per år. Dahlsner har en ovanligt stor andel särskilda arvoden, vilket gör att ersättningen överstiger taknivå 1 och han erhåller därför reducerade arvoden mot slutet av året. Totalt var ersättningen från landstinget cirka 2,7 miljoner kronor år Mot bakgrund av att Anders Dahlsner bedriver verksamhet inom kardiologi, vilket är en efterfrågad subspecialitet, har Dahlsner få remissbesök (endast några procent), vilket betyder att många av patienterna återkommer regelbundet samt har många återbesök. Anders Dahlsner har höga kostnader för medicinsk service och förskrivna läkemedel i jämförelse med andra läkare verksamma enligt den nationella taxan. Väntetiderna är korta och tillgängligheten god för kroniskt sjuka patienter med många återbesök, medan det är flera månaders väntetid för patienter på nybesök, som inte är medicinskt prioriterade. Beträffande bemanning, kompetens, lokaler, utrustning och hygien är bedömningen god. Anders Dahlsner har fått ett genomgående bättre resultat än det nationella genomsnittet i den nationella patientenkäten (NPE) för Resultatet av företagskontrollen visar att Anders Dahlsners företag har en god ekonomisk stabilitet.

117 4 (5) 2.2 Journalgranskning Granskarna har i samband med den fördjupade uppföljningen gått igenom 13 patientjournaler, totalt 76 journalanteckningar. Bedömningar har gjorts utifrån såväl medicinskt kvalitetsperspektiv som utifrån kontroll av faktureringsunderlag. Nästan samtliga journalanteckningar är signerade samma dag eller inom några dagar. Samtliga kontrollerade läkarbesök överensstämmer med debiterade arvoden. Det kan konstateras vissa brister avseende journaldokumentationen, exempelvis är det svårt att utläsa patientens hälsotillstånd och det saknas ofta tydliga behandlingsplaner. Dessutom sker ingen lagring av rörliga ultraljudsbilder. När det gäller den medicinska kvaliteten framgår av journalerna att Anders Dahlsner i mycket hög utsträckning genomför ultraljudsundersökningar av hjärta. Dessutom sker ett mycket högt utnyttjande av laboratorieanalyser och en mycket hög användning av vitaminer och andra läkemedel. 3. Bedömning och slutsatser Sammanfattningsvis visar granskningen av kardiolog Anders Dahlsner att det förekommer vissa brister i journaldokumentationen (enligt patientdatalagen 3 kap, 6 ). När det gäller dokumentation och lagring av rörliga bilder av ultraljudsundersökning av hjärta anser landstinget att det är viktigt att så sker, eftersom detta underlättar vid kontakter med specialistklinik för fortsatt utredning. Avseende den medicinska kvaliteten konstaterar landstinget att Anders Dahlsner genomför undersökningar, utnyttjar laboratorieanalyser och använder vissa läkemedel i en förhållandevis mycket hög utsträckning. I lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning, 3, står följande: Med vård avses i denna lag medicinsk motiverad vård, undersökning eller behandling. Landstinget ställer sig frågande till om den vård som bedrivs på Anders Dahlsners mottagning är medicinskt motiverad avseende ultraljudsundersökningar av hjärta och vissa medicinska läkemedelsbehandlingar. Detta bedöms dock inte ha negativ påverkan på patientsäkerheten, då det kan handla om överutnyttjande av behandlingar, snarare än tvärtom. Samtidigt kan medicinskt omotiverade behandlingar leda till onödigt höga kostnader för landstinget och resultatet för patienterna kan eventuellt ifrågasättas.

118 5 (5) 4. Åtgärder Hälso- och sjukvårdsavdelningen har haft en återkopplingsdialog med Anders Dahlsner den 27 maj Vid mötet diskuterades resultaten av granskningen och landstinget framförde sina synpunkter avseende de brister som uppmärksammats. Anders Dahlsner informerade om att han införskaffat en ny ultraljudsundersökningsapparat, vilket förbättrar den medicinska kvaliteten. Vidare framförde Anders Dahlsner att han är av en annan uppfattning än landstinget gällande den höga användningen av laboratorieanalyser och att vissa läkemedelsbehandlingar skulle sakna forskningsstöd. Landstinget betonade vikten av att Anders Dahlsner fortsättningsvis följer landstingets rekommenderade läkemedel för vuxna. I det fall rekommendationerna frångås i det individuella fallet bör detta anges i journalen med bakomliggande motiv.

119 Dnr SHS Hälso- och sjukvårdsavdelningen Namn: Inge Bruce Medicinsk rådgivare Tfn: E-post: Fördjupad uppföljning GRANSKNINGSRAPPORT Verksamhetsområde: Invärtes medicin Läkare verksam enligt lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning Vårdgivare: Lars Benson Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

120 2 (5) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND 3 2. RESULTAT INTERVJU JOURNALGRANSKNING 4 3. BEDÖMNING OCH SLUTSATSER 4 4. ÅTGÄRDER 5

121 3 (5) 1. Bakgrund Hälso- och sjukvårdsavdelningen har ansvar för att genomföra fördjupad uppföljning av vårdgivare verksamma inom Landstinget i Uppsala län. Med anledning av detta uppdrag har hälso- och sjukvårdsavdelningen beslutat att läkare verksamma enligt lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning ska följas upp i de fall avvikelser uppmärksammas. Den 19 oktober 2015 genomförde hälso- och sjukvårdsavdelningen en fördjupad uppföljning av Lars Benson, specialist i invärtesmedicin. Deltagare vid uppföljningen var från landstinget Inge Bruce, medicinsk rådgivare, och Maj Sölvesdotter, verksamhetscontroller, samt från mottagningen Lars Benson och Stefan Branth. Indikationer för den fördjupade uppföljningen var dels relativt många läkarbesök dagarna efter varandra, dels indikationer från kardiologmottagningen på Akademiska sjukhuset att det funnits brister i tolkningen av hjärtultraljud. 2. Resultat 2.1 Intervju Mottagningen är belägen i Luthagen i Uppsala och består av tre undersökningsrum. Bemanningen består av läkare, sjuksköterska och sekreterare. Läkare är Lars Benson med Stefan Branth som vikarie. En assistent utför arbets-ekg någon dag per vecka. Öppettider är måndag till torsdag 8-17 samt fredag 8-14, lunchstängt Sjuksköterskan har telefontid varje dag 9-11 samt Kvällsmottagning finns vid specifika tillfällen. Inga akutundersökningar genomförs vid mottagningen. Det är en mottagning för invärtesmedicinska sjukdomar. Mottagningen tar emot patienter med hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, astma/kol, sarcoidos m.fl. De flesta patienter är i åldrarna år och majoriteten bor i länet. Ungefär sju av 10 besök sker på remiss, främst från primärvården. De flesta patienterna återgår till remittenten efter avslutad utredning/behandling. Ungefär tre av 10 besök är återbesök. Mottagningen får in 6-10 remisser per dag. Oprioriterade fall kan ha en väntetid till läkare på cirka 3-4 veckor, prioriterade fall får komma tidigare. Städning sker tre gånger per vecka, sjuksköterskan spritar dagligen av ytor och verktyg etc. Läkarna använder inte skyddskläder. Journalsystemet som används på mottagningen är ProfDoc journal 3. Läkaren tar själv betalt av patienten och registrerar besöket direkt i samband med besöket. Provsvar inkommer både elektroniskt och på papper. Alla papperssvar scannas efter att läkaren bedömt svaren. Mottagningen deltar i Kvalprak, ett kvalitetssäkringsprogram för privatläkare. Alla remisser bevakas och följs upp. Patientklagomål hanteras direkt av läkare Lars Benson. Ett ärende har kommit via patientnämnden senaste åren.

122 4 (5) Kardiologmottagningen har sett 3-4 fall av feltolkade hjärtultraljud. Läkare Lars Benson fick en skrivelse från landstingets chefsläkare angående feltolkningarna i april Lars Benson tog kritiken till sig och har vidareutbildat sig för att samma typ av feltolkning inte ska förekomma igen. Mottagningen följer läkemedelskommitténs rekommendationer i tillämpliga delar och Lars Benson deltar i nationella kardiologföreningens möten och följer dess riktlinjer. Mottagningen har verksamhet som inte ersätts av landstinget. Den består av intyg för körkort, flyg- och höghöjdsarbete samt patienter som kommer via försäkringsbolag. Samverkan sker både med Akademiska sjukhusets kliniker och med primärvårdens läkare via remiss. Lars Benson ger även råd till primärvårdsläkare via telefonkontakter. Samarbetet med landstinget sker främst i form av fakturor via Privera samt vikariatsansökningar. 2.2 Journalgranskning Granskaren har i samband med den fördjupade uppföljningen gått igenom 18 patientjournaler och totalt 35 journalanteckningar. Bedömningen har till största delen gjorts utifrån en kontroll av faktureringsunderlaget, men även till en del utifrån ett medicinskt kvalitetsperspektiv. Den medicinska kvaliteten på Lars Bensons mottagning är god. I de allra flesta journalerna har en diagnos satts, de har signerats och det finns en anteckning om varifrån remissen kommer och att remissvar har skickats. Faktureringsunderlaget stämmer inte med journalanteckningarna i fem fall. En journalanteckning saknas helt. Vid fyra tillfällen har mottagningen debiterat besök dagarna efter varandra, men det framgår av journalanteckningen att två undersökningar har gjorts samma dag. I alla fyra fallen har man gjort hjärtultraljud och arbets-ekg dag ett, men registrerat en av undersökningarna dag två. 3. Bedömning och slutsatser Bedömningen av den medicinska kvaliteten på mottagningen är att den är god. Mottagningen tar emot många remissbesök och gör utredningar enligt remissönskemålen. Detta underlättar för länets vårdcentraler och avlastar Akademiska sjukhuset. Läkare Lars Benson har tagit åt sig kritiken angående felaktigt tolkade ultraljudsundersökningar och har vidareutbildat sig i ämnet. Hygienen på mottagningen är god, frånsett att läkarna använder rock utanpå sina egna kläder. Hälso- och sjukvårdsavdelningen rekommenderar att man skall följa Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2015:10) om basal hygien i vård och omsorg gällande arbetskläder och bärande av armbandsur, ringar etc.

123 5 (5) Det sker felaktigheter vad gäller fakturering till landstinget. Läkaren träffar patienten vid ett tillfälle och gör två undersökningar samtidigt, men debiterar besök dagarna efter varandra. Detta för att få ersättning för båda åtgärderna. Enligt lagen om läkarvårdsersättning kan ersättning endast betalas ut för den dyraste av två åtgärder som genomförs samma dag. På direkt fråga uppger Lars Benson att detta sätt att fakturera förekommer färre än fem gånger per månad. Vid platsbesöket påpekar granskarna att det inte är i enlighet med lagen att fakturera för båda åtgärderna om de genomförs samma dag, utan vårdgivaren kan endast få ersättning för den dyraste av åtgärden. 4. Åtgärder Landstinget kommer att begära tillbaka pengar för felaktigt utbetalda ersättningar. Ingen ytterligare uppföljning bedöms behövas avseende tolkning av hjärtultraljud. Landstingets bedömning är vidare att det inte behöver vidtas några ytterligare åtgärder förutom återbetalningskravet.

124 Dnr SHS Hälso- och sjukvårdsavdelningen Namn: Inge Bruce Medicinsk rådgivare Tfn: E-post: Fördjupad uppföljning GRANSKNINGSRAPPORT Verksamhetsområde: Psykiatri Typ av avtal: Lagen om läkarvårdsersättning (1993:1651) Vårdgivare: Carl Bergfors Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

125 2 (5) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND 3 2. RESULTAT INTERVJU JOURNALGRANSKNING 4 3. BEDÖMNING OCH SLUTSATSER 4 4. ÅTGÄRDER 5

126 3 (5) 1. Bakgrund Hälso- och sjukvårdsavdelningen har ansvar för att genomföra fördjupad uppföljning av vårdgivare verksamma inom Landstinget i Uppsala län. Med anledning av detta uppdrag har hälso- och sjukvårdsavdelningen beslutat att läkare verksamma enligt lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning ska följas upp i de fall avvikelser uppmärksammas. Den 19 januari 2016 genomförde hälso- och sjukvårdsavdelningen en fördjupad uppföljning av Carl Bergfors, specialist i psykiatri. Deltagare vid uppföljningen var från landstinget Inge Bruce, medicinsk rådgivare, och Håkan Lindström, medicinsk rådgivare, samt Carl Bergfors. Indikationer för den fördjupade uppföljningen var i första hand ett mycket stort antal särskilda arvoden. Företaget har en god ekonomi. Under 2014 har sammanlagt 129 patienter behandlats på mottagningen. Mottagningen har ingen produktion som inte ersätts av landstinget. 2. Resultat 2.1 Intervju Carl Bergfors mottagning ligger centralt belägen i Uppsala. Carl Bergfors arbetar ensam och har ingen utsedd vikarie. Han är specialist i psykiatri med vidareutbildning i psykodynamisk psykoterapi med inriktningen hypnosbehandlingar. Carl Bergfors registrerar sina besök i journalsystemet ProfDoc, journal 3. Tidboken finns på Google som en extra säkerhetsåtgärd. Mottagningen har öppet (telefontid tisdagar och torsdagar ). En vanlig dag innehåller 5-7 patientbesök. Patienterna söker direkt till mottagningen utan remiss. De flesta patienter har ångest, depression, bipolär sjukdom eller trauma. Den största patientgruppen utgörs av kvinnor, folkbokförda i Uppsala i åldrarna år. För prioriterade patienter är det kort väntetid. I de allra flesta fall hänvisas till vårdcentralen vid behov av kontakt med övrig sjukvård. In- eller utremittering till och från andra vårdgivare sker sällan. Vid behov av provtagning hänvisas till vårdcentralen. Mottagningen har inget systematiskt kvalitetsarbete och Carl Bergfors följer inte systematiskt upp medicinska resultat. Vårdgivaren uppger att han framöver har för avsikt att utveckla ett kvalitetsledningssystem. Inga anmälningar har inkommit till patientnämnden och Carl Bergfors har inte enligt uppgift fått några patientklagomål. Deltagande sker i den nationella patientenkäten, men vårdgivaren har inte tagit reda på vilka resultat mottagningen fått. Carl Bergfors använder sig inte av nationella riktlinjer eller landstingets läkemedelsrekommendationer. Vårdgivaren uppger dock att han försöker skriva ut de billigaste läkemedlen som finns på marknaden. Bergfors är medlem av Föreningen klinisk och experimentell hypnos.

127 4 (5) Patienterna kommer ofta på flera återbesök och läkaren följer på så sätt upp varje enskilt fall kontinuerligt. Särskilt patienter med bipolär sjukdom följs upp via återbesök. Det sker ingen samverkan med andra aktörer. Kontakterna med landstinget är alltid goda. 2.2 Journalgranskning Vid uppföljningen har 57 journalanteckningar ur 9 patientjournaler granskats. Totalt har fyra vårdadministrativa avvikelser hittats. Två avvikelser avser särskilda arvoden, som finns registrerade i tidboken. Dock saknar dessa två besök journalanteckning. Ett särskilt arvode saknas både i tidbok och journal och ett normalarvode finns registrerat i tidboken, men saknar journalanteckning. Ur vårddokumentationshänseende saknas diagnos enligt ICD 10 vid samtliga besök, men av texten framgår diagnoskategorin. Samtliga 57 journalanteckningar är osignerade. Dokumentationskvaliteten bedöms i övervägande fall som god, i sju fall som acceptabel, och inget som bristfälligt. Tidbokens moduler för enkelt arvode är 30 minuter, normalarvode 60 minuter och särskilt arvode 105 minuter. Detta uppfyller väl kraven för ersättning enligt nationella taxan. Vid de upprepade återbesöken med särskilt arvode framgår i de flesta fallen att det rör sig om psykodynamisk psykoterapi eller hypnosbehandling. Vid normalarvoden framgår det oftast att det är ett stödjande samtal. Vid en del besök som debiterats som enkla arvoden framgår det av journalanteckningen att de mycket väl uppfyller kraven för normalarvode. Det finns även enstaka besök med särskilt arvode, där dokumentationen snarare ger mer stöd för debitering av normalarvode. 3. Bedömning och slutsatser Bedömningen av Carl Bergfors mottagning är att den i stort sett följer de regler som gäller för nationella taxan. Mottagningen är en psykiatrisk mottagning med inriktning på psykodynamisk psykoterapi och hypnosbehandling. Det finns vissa brister i journalföringen gällande journalunderlaget för begärd ersättning. Vissa gånger styrker journalen en högre ersättning än begärt, andra gånger styrker den inte den begärda och utbetalda ersättningen. Ingen av de granskade journalanteckningarna har en diagnoskod registrerad enligt ICD- 10 och samtliga anteckningar är osignerade. Mottagningen har inget kvalitetsledningssystem eller uppföljning vad gäller resultat eller patientnöjdhet.

128 5 (5) 4. Åtgärder I samband med platsbesöket blev Carl Bergfors uppmanad till att börja diagnosticera enligt ICD-10 samt att signera journalanteckningarna. Vårdgivaren blev även informerad om att det är av vikt att det av dokumentationen framgår orsaken till att särskilt arvode debiteras. Mottagningen bör även förbättra uppföljningen av medicinska resultat och patientnöjdhet och införa ett för verksamheten anpassat kvalitetsledningssystem. Carl Bergfors instämde i landstingets bedömning och avser att vidareutveckla sin verksamhet utifrån de förbättringsområden som identifierats. Landstingets bedömning är att det inte behöver vidtas någon ytterligare åtgärder utifrån den fördjupade uppföljningen.

129 Dnr SHS Ledningskontoret Hälso- och sjukvårdsavdelningen Namn: Inge Bruce, Håkan Lindström Tfn: E-post: Fördjupad uppföljning GRANSKNINGSRAPPORT Verksamhetsområde: Vissa opererande specialiteter Typ av avtal: Lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning (LOL) Vårdgivarens namn: Jan Linder Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

130 2 (5) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND 3 2. RESULTAT INTERVJU JOURNALGRANSKNING 4 3. BEDÖMNING OCH SLUTSATSER 5 4. ÅTGÄRDER 5

131 3 (5) 1. Bakgrund Hälso- och sjukvårdsavdelningen har ansvar för att genomföra fördjupad uppföljning av vårdgivare verksamma inom Landstinget i Uppsala län. Med anledning av detta uppdrag har hälso- och sjukvårdsavdelningen beslutat att läkare verksamma enligt lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning ska följas upp i de fall avvikelser uppmärksammas. Den 31 maj 2016 genomförde hälso- och sjukvårdsavdelningen en fördjupad uppföljning av Jan Linder, specialist i allmän kirurgi. Deltagare vid uppföljningen var från landstinget Inge Bruce, medicinsk rådgivare, och Håkan Lindström, medicinsk rådgivare, samt Jan Linder. Indikationer för den fördjupade uppföljningen var en hög andel särskilda arvoden samt att mottagningen kommer upp i tak två i ersättning enligt lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning samtidigt som Jan Linder har en vikarie, Jan Malmeus. Företaget har god ekonomi. Mottagningen har produktion som inte ersätts av landstinget i form av försäkringspatienter och patienter som söker privat läkarvård för att ta bort fläckar på huden av estetiska skäl. Under 2015 hade mottagningen läkarbesök och ersatta åtgärder. Av besöken debiterades särskilt arvode i fall, det vill säga 65% av samtliga besök. 2. Resultat 2.1 Intervju Mottagningen består av specialistläkare Jan Linder och en sjuksköterska samt vid behov en undersköterska och en narkossköterska. Vårdgivaren har en vikarie. Journalen är datoriserad, Journal 3. Mottagningen har öppet måndag-torsdag och erbjuder telefontid måndag-torsdag. På mottagningsdagarna är det bokat skopiundersökningar på förmiddagarna. Lokalerna är väl anpassade för verksamheten. Det finns särskilda rum för skopier och för operationer. Jan Linder och sjuksköterskan vidareutbildar sig via gastroskopidagar. Vårdgivaren utför gastroskopier, rektoskopier och sigmoidoskopier på unga och äldre personer. Jan Linder utför inte skopiundersökningar på barn. Vårdgivaren utför även operationer, antingen med lokalbedövning eller i narkos på personer utan riskfaktorer. Enstaka operationer av navelbråck utförs. Remisstrycket är stort och det kommer dagligen remisser från primärvården. Remisserna kommer från vårdgivare från hela länet. Vårdgivaren prioriterar remisser och få patienter söker mottagningen utan remiss. Det är maximalt fyra veckors väntetid för en skopiundersökning. Det är längre väntetid för operationer om de inte är prioriterade på grund av allvarliga symtom.

132 4 (5) När patienten anländer till mottagningen tar sköterskan emot patienten och registrerar besöket i kassan. Efter besöket ändrar Jan Linder registreringen till den kategori som gäller för det besöket. Jan Linder skriver sina journalanteckningar själv. Sjuksköterskan tar emot remisser och skriver in i journalen att en remiss inkommit. Hon lämnar remissen till Jan Linder som bedömer hur snart patienten bör komma. Sedan kallar sköterskan patienten till ett besök. Efter utförd undersökning eller operation skickas journalanteckningen som remissvar. Om det tas prover vid besöket meddelar Jan Linder patienten via brev eller telefon när provsvaret kommit. Remiss och remissvar sparas inte, men frågeställningen och svaret framgår av journalanteckningen. Sjuksköterskan bevakar alla skickade prover så att inget provsvar missas. Mottagningen har ett eget kvalitetsledningssystem. Jan Linder har tidigare arbetat med flygsäkerhet och har utformat systemet utifrån detta. Vårdgivaren skickar in en patientsäkerhetsberättelse till landstinget varje år. Mottagningen deltar i den nationella patientenkäten årligen. På senare år har ingen anmälan gjorts till patientnämnden. Vårdgivaren följer nationella riktlinjer gällande maligna melanom. Landstingets läkemedelsrekommendationer följs i tillämpliga delar. Medicinska resultat följs upp via ett nationellt register för hela verksamheten. Mottagningen är mycket noga med hygienen, med rengöring av operationsrum och skopiinstrument. Samverkan sker med primärvården i form av remisser och remissvar. Det sker även samverkan internt inom Läkarhuset. Remisser kommer även från hudmottagningen på Akademiska sjukhuset och från Lasarettet i Enköping. Kontakterna med landstinget är goda. 2.2 Journalgranskning Inför granskningen valdes 15 patientjournaler ut. Totalt granskades 42 anteckningar, 16 särskilda arvoden, 16 normalarvoden och tio telefonkontakter. Av de 15 patienterna kom åtta på remiss från primärvården, två på egenremiss och fem var återbesök. De allra flesta journalanteckningarna var utförda av Jan Linder, sex anteckningar var utförda av vikarien. En anteckning var registrerad som telefonrådgivning, trots att det var en administrativ åtgärd, en canceranmälan. Ett besök som registrerats som normalarvode saknade journalanteckning. Ett besök med särskilt arvode, en videogastroskopi, saknade anamnes och dokumentationen var mycket kortfattad. Inkommande remisser och remissvar fanns inte tillgängligt. I samtliga besöksanteckningar fanns en diagnos registrerad enligt kodsystemet ICD-10. Alla anteckningar utom en var signerade, oftast inom en vecka. Några anteckningar var signerade efter 2-3 veckor. En videogastroskopi avbröts under utförandet.

133 5 (5) 3. Bedömning och slutsatser Jan Linders mottagning utför många gastroskopier och tillgodoser därmed ett behov av skopiundersökningar i länet. Mottagningen uppnår tak två i ersättning enligt lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning. Trots detta har mottagningen en vikarie anställd. Journalgranskningen visade på god överenstämmelse mellan debiterade besök/åtgärder och dokumentation. Journaldokumentationen är adekvat, men ibland något kortfattad. Inkommande remiss och utgående remissvar sparas inte. Diagnosregistreringen var utmärkt. Enstaka anteckningar var signerade mer än 14 dagar efter kontakten. 4. Åtgärder I samband med den fördjupade uppföljningen genomfördes ett återkopplingssamtal. Där påpekade landstinget att det är lämpligt att signera journalanteckningar inom 14 dagar efter kontakten. Dessutom rekommenderade landstinget att Jan Linder sparar inkommande remisser och remissvar ur dokumentations- och patientsäkerhetssynpunkt. Landstinget bör ha en strategi för hur man bedömer vikariatsansökningar när en mottagning når upp till tak 2 i ersättning enligt lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning. Inga ytterligare åtgärder är aktuella utifrån den fördjupade uppföljningen.

134 Dnr SHS Hälso- och sjukvårdsavdelningen Namn: Inge Bruce, Håkan Lindström Tfn: E-post: Fördjupad uppföljning GRANSKNINGSRAPPORT Verksamhetsområde: Vissa opererande specialiteter Typ av avtal: Lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning (LOL) Vårdgivarens namn: Bo-Eric Persson Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

135 2 (5) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND 3 2. RESULTAT INTERVJU JOURNALGRANSKNING 4 3. BEDÖMNING OCH SLUTSATSER 5 4. ÅTGÄRDER 5

136 3 (5) 1. Bakgrund Hälso- och sjukvårdsavdelningen har ansvar för att genomföra fördjupad uppföljning av vårdgivare verksamma inom Landstinget i Uppsala län. Med anledning av detta uppdrag har hälso- och sjukvårdsavdelningen beslutat att läkare verksamma enligt lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning ska följas upp i de fall avvikelser uppmärksammas. Den 27 april 2016 genomförde hälso- och sjukvårdsavdelningen en fördjupad uppföljning av Bo-Eric Persson, specialist i urologi. Deltagare vid uppföljningen var från landstinget Inge Bruce, medicinsk rådgivare, och Håkan Lindström, medicinsk rådgivare, samt Bo-Eric Persson. Indikationer för den fördjupade uppföljningen var en mycket hög andel särskilda arvoden samt att mottagningen kommer upp i tak två i ersättningen samtidigt som Bo-Eric Persson har en vikarie. Företaget har god ekonomi. Mottagningen har produktion som inte ersätts av landstinget i form av manliga steriliseringsoperationer samt enstaka försäkringspatienter. Under 2015 gjordes ersättningsberättigade registreringar. Totalt antal besök 2015 var 2 271, varav avsåg besök med särskild ersättning. Andel särskild ersättning (särskilt arvode) av totalt antal besök var 87 procent. 2. Resultat 2.1 Intervju Mottagningen bemannas av Bo-Eric Persson och två sjuksköterskor. Vårdgivaren har en vikarie två till tre dagar per månad. Journalsystemet är datoriserat. Det finns planer på att få anslutning till landstingets journalsystem Cosmic. Sjuksköterskan har mottagning måndag-fredag kl (telefontid måndag-torsdag ). Läkaren har mottagning ungefär dagar per år, exklusive administrativ tid. På mottagningsdagarna är det bokat en patient var tjugonde minut. Lokalerna är väl anpassade för verksamheten. Det finns utrustning för transrektalt och abdominellt ultraljud, flödesmätning, cystoskopi och mindre kirurgi. Bo-Eric Persson deltar på kongresser i urologi och föreläser inom sitt specialistområde. Majoriteten av de patienter som kommer till mottagningen utreds för misstänkt prostatacancer, har prostatabesvär eller problem med urinblåsan och miktionen (urinering). Man tar också emot patienter inom andrologi (läran om manliga könshormoner), för utredningar av blod i urinen, utredningar av infektionsproblem, för pungbråck, förhudsproblem samt manlig barnlöshet. Patienterna kommer på remiss i 30 procent av fallen och personer med allvarliga symtom kan söka utan remiss. Tidigare har inte mottagningen haft några väntetider, men patienttillströmningen har dock ökat och för närvarande är väntetiden fem månader för oprioriterade besök. Lågt prioriterade remisser skickas åter till remitterande läkare.

137 4 (5) Sjuksköterskan registrerar besöket och därefter ändrar läkaren i journalsystemet till rätt besökskod. Inkomna remisser registreras av sköterskan och läkaren skickar en kopia på besöksanteckningen och eventuell ytterligare utredning som remissvar. Vid ett läkarbesök finns oftast svar på blodprover, vilka gås igenom tillsammans med patienten. Om prover inte är tagna i förväg ringer läkaren eller skickar ett brevsvar när provsvaren kommit. Vårdgivaren saknar ett dokumenterat kvalitetsledningssystem. Registrering sker dock i två nationella register, prostatacancerregistret och blåscancerregistret. Avvikelser dokumenteras i en pärm. Infektioner efter prostatabiopsier utgör en speciell risk som följs extra noga. Man deltar i nationella patientenkäter och följer nationella och internationella riktlinjer för urologi och andrologi. Landstingets läkemedelsrekommendationer följs i tillämpliga delar. Hygienen på operationssalen är god och salens ventilation är anpassad för mindre kirurgi. Medicinska resultat följs upp via de nämnda nationella registren. Samverkan sker med Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping samt med primärvården via remisser. Kontakten med landstinget är god. 2.2 Journalgranskning Totalt granskades 15 patientjournaler med sammanlagt 43 anteckningar. Av dessa 43 anteckningar var tolv särskilda arvoden. Ansvarig vårdgivare var vid samtliga tillfällen Bo-Eric Persson. Tolv besök granskades där transrektalt ultraljud debiterats. Av de tolv var två ultraljudsundersökning av testiklar och en av urinblåsa. Två ultraljudsundersökningar saknade journalanteckning. Av tio kontrollerade telefonanteckningar var fem provsvar med medicinsk bedömning av vidare uppföljning eller annan administrativ åtgärd. Samtliga 43 journalanteckningar är osignerade och låsta efter tre månader. Av de 29 besöksanteckningarna finns diagnos enligt ICD 10 i endast sju fall. Diagnos och åtgärd finns beskrivna i den löpande journaltexten i majoriteten av anteckningarna. Dokumentationskvaliteten bedöms i övervägande fall som acceptabel, men kortfattad. I några fall bedöms kvaliteten som bristfällig där en operationsberättelse är ytterst kortfattad. Även om en stor del av patienterna har prostatabesvär är andelen som genomgår transrektalt ultraljud högre än vad som är strikt medicinskt motiverat, även om det inte är medicinskt fel att genomföra undersökningen. Då fem av tolv granskade transrektala ultraljudsundersökningar inte kunde verifieras gjorde landstinget efter platsbesöket, det vill säga den 29 juni 2016, en noggrannare journalgranskning gällande besök registrerade som transrektala ultraljud. Vid detta besök granskades samtliga transrektala ultraljudsundersökningar som genomförts i februari 2015, totalt 117 stycken. Av dessa 117 journalanteckningar saknades anteckning i journalen om att transrektalt ultraljud genomförts i 11 fall. I två av dessa fall bedöms det att ett transrektalt ultraljud har utförts, men läkaren har inte journalfört åtgärden. Bo-Eric Persson har i tolv fall begärt ersättning för transrektalt ultraljud på

138 5 (5) personer under 50 år och av dessa bedöms hälften vara felaktiga. Bo-Eric Persson har utfört ett ultraljud av pungen, men det finns inget dokumenterat i journalen som stödjer att även ett transrektalt ultraljud genomförts. Samtliga dessa fall gäller män med knölar eller smärta i scrotum (pungen), det vill säga inte prostatabesvär. 3. Bedömning och slutsatser Bo-Eric Perssons urologmottagning kommer upp i tak två i ersättning med hjälp av en vikarie under två till tre dagar per månad. Det är ett högt tryck på mottagningen och den tar emot många remisser från primärvården. Mottagningen är därför ett värdefullt tillskott till övriga urologmottagningar i länet. Läkarhusets urologmottagning registrerar sina patienter i nationella patientregister, men saknar ett dokumenterat kvalitetsledningssystem. Vårdgivaren utför många transrektala ultraljudsundersökningar av prostatan. Möjligen genomförs fler undersökningar än vad som är medicinskt motiverat. Av 12 sådana undersökningar som granskats har tre registrerats felaktigt då det varit yttre ultraljudsundersökningar samt att det saknades journalanteckning om undersökning i två fall. Av de 12 granskade undersökningarna var fem felregistrerade. Samtliga granskade journalanteckningar är osignerade och låsta efter tre månader. Det saknas diagnosregistrering i majoriteten av besöksanteckningarna. Vid operationer är operationsberättelsen mycket kortfattad, vid flera tillfällen bedöms den som bristfällig då den saknas helt eller är för kortfattad. Vid den noggrannare genomgången av besök registrerade som transrektala ultraljudsundersökningar bedöms hälften av undersökningarna gjorda på personer under 50 år vara felaktigt debiterade. 4. Åtgärder Landstinget bedömer att Bo-Eric Persson fått för hög ersättning för transrektala ultraljud där det utifrån journalgranskning inte går att fastställa att en sådan undersökning ägt rum. Detta gäller yngre personer där det framgår av journalanteckningen att en yttre ultraljudsundersökning ägt rum på män med besvär från scrotum, inte prostatan. Därför kommer landstinget att återkräva delar av tidigare utbetald ersättning gällande transrektala ultraljudsundersökningar på personer under 50 år. Vidare rekommenderar landstinget Bo-Eric Persson att diagnossätta samtliga besök, signera samtliga journalanteckningar och skriva utförligare journalanteckningar gällande operationer. Landstinget anser även att mottagningen behöver utveckla ett för verksamheten anpassat och dokumenterat kvalitetsledningssystem.

139 må :50 Anders Dahlsner SV: Rapporten Hej Maj! Mina synpunkter på granskningsrapport av som följer: Undertecknads patienter är till majoriteten hjärtsjuka; ofta svårt hjärtsjuka äldre. Detta nödvändiggör behov av återbesök- mer eller mindre frekvent. Fortsatt behandlingsplanering sker vid varje besökstillfälle; i samråd med patienten. Ekokardiografiundersökning, laboratorieanalyser samt läkemedelsförskrivning används för att, så långt bara möjligt, optimera varje enskild patients hälsotillstånd. Med mitt patientklientel medför detta självklart kostnaderförmodligen i paritet med motsvarande kardiologmottagningar i landet. Undertecknad ordinerar den läkemedelsbehandling, som jag finner optimal för varje enskild patient. Det är min professionella skyldighet gentemot patienten och den är ibland överordnad skyldigheten gentemot landstinget. Avsteg från ULL rekommenderade läkemedelslista görs således endast om så är till gagn för patienten. Vänligen Anders Dahlsner Specialist i Kardiologi & Invärtes Medicin

140 Akademigruppens SpecialistKlinik Från: Maj Sölvesdotter Skickat: den 8 februari :30 Till: Anders Dahlsner Ämne: Rapporten Hej Anders! Har du hunnit läsa igenom rapporten och har du några synpunkter? Med vänlig hälsning Maj Sölvesdotter Verksamhetscontroller Hälso- och sjukvårdsavdelningen Landstingets ledningskontor Tel E-post maj.solvesdotter@lul.se

141 Urologmottagningen vid Läkarhuset. Bo-Eric Persson Urolog, ansvarig för verksamheten Min privatmottagning började ta emot patienter under 1982 och har långsamt utvecklats under åren för att år 2015 för första gången nå taket i den volym sjukvård som den statliga förordningen tillåter. Senaste åren har patienterna på min mottagning blivit alltfler och med alltmer komplicerade sjukdomar och utredningar. Jag har kunnat öka min egen arbetstid men efterhand har vi fått en lång kö med oprioriterade patienter och är nu tvungna att återsända remisser till allmänläkare pga orimliga väntetider. Jag meddelade Landstinget under 2015 att det behövs mer resurser för urologi i länet. Jag upptäckte under våren 2016 att Landstinget troligen gjort misstag i beräkningen av min ersättning för patientbesök för år 2015 och skickade en förfrågan om detta till Landstinget Efter att jag på begäran från Landstinget skickat in ytterligare information fick jag inget svar på ytterligare förfrågan från mig daterat Det förefaller som om Landstinget systematiskt har registrerat 63 besök felaktigt, inte enligt förordningen. Landstinget har sedermera tagit på sig att ersätta mig för dessa besök. Dessutom tycks beräkningen för hela 2015 vara felaktig. Jag har fortfarande inte fått en fullständig utredning av ersättningen för Landstinget har i stället under juni/juli utfört en genomgång av ett antal av mina journaler och konstaterat att det saknas detaljer i anteckningarna för ett litet antal patienter. Dessutom har man konstaterat att vi debiterat för låga arvode för några patienter. En stor majoriteten av mina patienter kommer på remiss för prostataproblem. Min klinik diagnosticerar ung 1/3 av länets patienter med prostatacancer. Vi behandlar många patienter som har miktionsproblem till följd av prostatasjukdom. Vi behandlar också ett mindre antal inflammationer/ infektioner i yttre och inre genitalia. I de allra flesta fall undersöks dessa patienter med ultraljud vilket bidrar till diagnos och ställningstagande till behandling. I fall med primärsymptom från bitestiklar undersöker jag också ofta prostata/sädesblåsor med hjälp av palpation och ultraljud och kan finna tecken till inflammation också i dessa organ. En ordentlig urologisk undersökning/utvärdering förväntas när allmänläkare remitterar patienter till specialist. I vissa fall har negativa fynd inte dokumenterats vid undersökning av sädesblåsor/prostata hos patienter med isolerad epididymit. Jag har fokuserat på patientens besvär och fynd vid undersökning men skall förstås också i fortsättningen se till att också negativa fynd dokumenteras, speciellt som detta driver ersättningen. Ultraljud utgör ett viktigt instrument vid undersökning av urologiska patienter. Det är mycket värdefullt som komplement till traditionell undersökning och laboratorieundersökning. Landstingets registreringen för ersättning enligt taxan fungerar i stort sett väl men behöver rättas till för att patienter som söker för sterilisering skall klassificera rätt. Man behöver också ha mer noggrann beräkning av när en mottagning uppnår taknivåerna så att rätt total ersättning utgår. Landstingets rapport diskuterar signering av journaler. Jag använder sedan många år ett välrenommerat datoriserat journalsystem (Journal3) med en väl fungerande databas och helpdesk i Göteborg. Vi upplever inte de besvärande problem som Cosmic tycks lida av. Vårt system fungerar väl och är helt autonomt för vår mottagning. Ingen annan kan gå in och ändra. Jag skriver alla mina mottagningsanteckningar själv och sätter därvid mitt namn (signatur) på anteckningen. Anteckningarna låses automatiskt. Det finns ingen sekreterare inblandad. Om vi så småningom övergår till Cosmic får mina rutiner förändras.

142 Urologimottagningen på Läkarhuset utgör sedan 1982 en viktig del av länets resurser för urologi med numera ungefär läkarbesök per år. Vi fortsätter att ta emot patienter i huvudsak på remiss och fortsätter upprätthålla en väl utvecklad mottagning med moderna resurser.

143 Bil SHS HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVDELNINGEN LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖRDJUPAD UPPFÖLJNING AV SJUKGYMNASTER/FYSIOTERAPEUTER VERKSAMMA ENLIGT NATIONELLA TAXAN - SLUTRAPPORT September 2016

144 Fördjupad uppföljning av fysioterapeuter verksamma enligt nationella taxan Landstinget i Uppsala län September 2016 INNEHÅLL 1 UPPDRAG Bakgrund Uppdragsfrågor Kriterier Projektorganisation Jävsprövning METOD, AVGRÄNSNING OCH GENOMFÖRANDE REDOVISNING AV INTERVJUSVAR Organsation och verksamhet Samverkan Patientarbete Kvalitets- och patientsäkerhetsarbete Övrigt RESULTAT AV JOURNALGRANSKNINGEN Besök, ersättningar och arvoden Granskning av besök Granskning av journaler SAMLAD BEDÖMNING Intervjusvar Journalgranskning SLUTSATSER OCH FÖRSLAG Förteckning över bilagor: Bilaga 1: Förteckning granskade fysioterapeuter 2

145 Fördjupad uppföljning av fysioterapeuter verksamma enligt nationella taxan Landstinget i Uppsala län September UPPDRAG 1.1 BAKGRUND Landstinget i Uppsala län (LUL) genomför sedan några år tillbaka uppföljningar och utvärderingar av vårdgivare och följsamheten till ingångna avtal och gällande regelverk. Landstinget har som ett led i uppföljningsarbetet beslutat att genomföra en fördjupad uppföljning av vårdgivare med stöd av 25 lagen (1993:1652) om ersättning för fysioterapi samt patientsäkerhetslagen (2010:659) och patientdatalagen (2008:355). HiQ Stockholm AB (HiQ) har som extern oberoende part fått uppdraget att genomföra uppdraget. Uppföljningen har genomförts genom bland annat en journalgranskning av fysioterapeuter som är verksamma enligt den nationella taxan. 10 slumpmässiga besök av fem patienter med många besök har granskats hos var och en av de nio fysioterapeuterna/sjukgymnasterna. Fortsättningsvis i texten används begreppet fysioterapeut eller vårdgivare. Den fördjupade uppföljningen har således inriktats på att granska journalföringen och fakturerade ersättningar av de 45 besöken med utgångspunkt i gällande regelverk och avtalsbestämmelser som gäller för vårdgivarna. Denna typ av uppföljningar, som genomförs på uppdrag av landstinget, ska även bidra till att förbättra uppdragsstyrningen, öka kunskapen, stödja vårdgivarens utvecklingsarbete och att öka den demokratiska insynen. 1.2 UPPDRAGSFRÅGOR Den fördjupade uppföljningen har, enligt uppdragsbeskrivningen, omfattat vårdgivarnas journaldokumentation avseende patientens identitet, diagnos, behandlingsmål, behandlingsåtgärder och omfattning samt de krav i övrigt som gäller för god journalföring. Uppdraget har syftat till att besvara bland annat följande frågeställningar: Har ersättning utbetalats endast för behandlingar orsakade av skada eller sjukdom? Förekommer det att begärd ersättning inte avser sjukvårdande behandling? Är behandlingen adekvat i förhållande till patientens skada eller sjukdom? Visar journaldokumentationen vilken behandling som utgör grunden för fakturerad ersättning? Är fakturerad ersättning och arvodesnivå i enlighet med gällande regler med hänsyn till patientens skada/sjukdom, val av behandlingsåtgärd och behandlingens omfattning? Finns journaldokumentation som motiverar förekomst av långvariga behandlingar? Överensstämmer begärda arvoden och fakturerade arvoden med gällande samverkansavtal och regelverk? Under avsnittet Metod, avgränsning och genomförande framgår vilka ytterligare aspekter som också har haft betydelse för uppföljningen. 1.3 KRITERIER Med bedömningskriterier avses här de kriterier som bildar underlag för slutsatser och bedömningar. Kriterierna har hämtats ur lagar, föreskrifter och från interna landstingskommunala regelverk, policyer, beslut m.m. Förutom uppdragsteamets samlade kunskap och erfarenhet har följande bedömningskriterier tillämpats i den här uppföljningen: 3

146 Fördjupad uppföljning av fysioterapeuter verksamma enligt nationella taxan Landstinget i Uppsala län September 2016 Lagstiftning Kommunallagen (1991:900) Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Patientsäkerhetslag (2010:659) Patientlag (2014:821) Patientdatalag (2008:355) Lag (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) Lag (1998:204) om personuppgifter (PUL) Lag (1993:1652) om ersättning för fysioterapi Offentlighets- och sekretesslagen (OSL), (2009:400) Skattebrottslagen (1971:69), skattebrott 2 m.fl., försvårande av skattekontroll 10 Brottsbalken (BrB), 9 kap. 1 bedrägeri, 15 kap. 11 osant intygande och 11 kap. 5 bokföringsbrott) Mervärdesskattelagen (1994:200) Bokföringslagen (1999:1078) Inkomstskattelagen (1999:1229) Skatteförfarandelagen (2011:1244) Socialavgiftslagen (2000:980) Nationella föreskrifter och riktlinjer Förordning (1994:1120) om ersättning för fysioterapi Patientsäkerhetsförordning (2010:1369) Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:14) om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvård Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2008:14) om informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvård Interna riktlinjer Samverkansavtal med privata fysioterapeuter och övriga överenskommelser samt riktlinjer och regler som varit relevanta för granskningen. Riktlinjer och rutiner för uppföljning och intern kontroll Etiska riktlinjer, uppförandekoder, upphandlingspolicy och andra riktlinjer och anvisningar inom området Vidare har uppföljningen utgått från gällande avtal och överenskommelser mellan Landstinget i Uppsala län och anlitade vårdgivare, centrala rutiner, anvisningar för registrering och riktlinjer för fakturakontroll samt de krav och riktlinjer som gäller för vårdgivarnas verksamhet i övrigt. I övrigt har uppdraget genomförts med tillämpning av vedertagna standards, riktlinjer och vägledning vad gäller uppföljning och kontroll av avtal och överenskommelser. Vid granskningen och bedömningen har föreskrifter och riktlinjer tillämpats, som gäller för den aktuella perioden. 1.4 PROJEKTORGANISATION Den fördjupade uppföljningen har genomförts på uppdrag av hälso- och sjukvårdsavdelningen vid Landstinget i Uppsala län. De konsulter och experter från HiQ som har medverkat i den fördjupade uppföljningen är: Bo Anderson, uppdragsansvarig, seniorkonsult och certifierad kommunal revisor Niklas Föghner, leg. sjukgymnast och granskningsansvarig Regina Arvidsson, leg. sjukgymnast 4

147 Fördjupad uppföljning av fysioterapeuter verksamma enligt nationella taxan Landstinget i Uppsala län September 2016 Både Niklas Föghner och Regina Arvidsson har lång och gedigen erfarenhet av kliniskt arbete. Niklas är specialist i idrottsmedicin och har också erfarenhet som vårdcentralchef, verksamhetsutvecklare samt genomförare av flera liknande granskningsuppdrag. Landstingets projektledare har varit Maj Sölvesdotter. 1.5 JÄVSPRÖVNING Särskild prövning av granskningsteamets oberoende har gjorts. Den visar att det inte har funnits omständigheter som kan rubba förtroendet för teamets opartiskhet och självständighet. Särskilda sekretessöverenskommelser har undertecknats av berörda vårdgivare och granskare. 2 METOD, AVGRÄNSNING OCH GENOMFÖRANDE Fältarbetet och substansgranskningen har bestått av en genomgång av relevanta dokument och riktlinjer, journal- och fakturagranskning samt bearbetning och analys av produktionsuppgifter och annan relevant statistik. Därtill har intervjuer och diskussion förts med samtliga berörda vårdgivare utifrån ett semistrukturerat frågeformulär. I journalgranskningen har vårdgivarnas följsamhet till gällande avtal och regler avseende journalföring och ersättning granskats. Syftet har varit att besvara frågorna om utförd vård är korrekt fakturerad, om fakturerad vård överensstämmer med journalförd vård samt om ett avvikande debiteringsmönster förekommer. Även den medicinska kvaliteten i behandlingarna har granskats. Journalgranskningen har baserats på 45 avidentifierade patientjournaler hos nio vårdgivare enligt det urval som uppdragsgivaren har gjort. För var och en av de fem patienter som har besökt den aktuella vårdgivaren flest gånger under år 2015 har ett slumpmässigt urval av tio besök gjorts. För en av fysioterapeuterna (FT8) granskades nio besök för en av patienterna då denne endast hade nio besök hos fysioterapeuten under Besöken har granskats med avseende på ersättning och journalföring. Totalt har 449 vårdkontakter hos de utvalda vårdgivarna kartlagts och analyserats. Respektive journal har också granskats utifrån ett helhetsperspektiv vilket har inneburit en genomläsning och bedömning av alla patientjournaler från första anteckning till sista. Granskningen har således varit omfattande och har behandlat en lång rad besök. I vissa fall har journalerna sträckt sig över flera år och har i några fall har patienter besökt vårdgivaren mer än 50 gånger per år. Journalgranskningen har genomförts av två legitimerade sjukgymnaster som först var och en för sig granskat journalerna och därefter stämt av iakttagelserna med varandra. Granskarna har med utgångspunkt i uppdragsfrågorna tagit fram och använt ett särskilt anpassat granskningsprotokoll för journalgranskningen. Avidentifieringen av journalerna har skett på plats hos respektive vårdgivare som har granskats. Sekretessförbindelse har tecknats mellan ansvariga vårdgivare och berörda granskare. Arbetet har löpande stämts av och kontrollerats i enlighet med HiQs kvalitetssystem och krav på kvalitetssäkring. Uppdraget har genomförts under våren och sommaren

148 Fördjupad uppföljning av fysioterapeuter verksamma enligt nationella taxan Landstinget i Uppsala län September REDOVISNING AV INTERVJUSVAR I samband med platsbesöket hos vårdgivarna för avidentifiering och insamling av journaler har intervjuer genomförts med samtliga berörda fysioterapeuter. I stort sett alla de granskade fysioterapeuterna har i intervjuerna framfört att de är positiva till att den här typen av fördjupad uppföljning görs 3.1 ORGANSATION OCH VERKSAMHET Flertalet av de granskade fysioterapeuterna har lång arbetslivserfarenhet av kliniskt arbete och även lång vana vid att arbeta med ersättningsetablering. Två av de granskade vårdgivarna har köpt etableringen på senare år och har därför mindre erfarenhet av att arbeta med ersättningsetablering. Fysioterapeuterna anger att de lägger stor vikt vid att vidareutbilda sig kontinuerligt inom relevanta områden. Utbildningsnivån bland de granskade fysioterapeuterna bedöms generellt vara hög och adekvat. Tre av vårdgivarna har anställd personal. En av dessa har en assistent som arbetar i receptionen och med kassahanteringen. En annan av vårdgivarna har en undersjuksköterska anställd på deltid medan en tredje har en anställd fysioterapeut som också är godkänd av landstinget. Resterande sex fysioterapeuter har inte någon anställd personal. Sex av fysioterapeuterna driver verksamheten i form av aktiebolag (AB) medan de övriga tre driver verksamheten som enskild firma. 3.2 SAMVERKAN Något formellt samarbete mellan de granskade vårdgivarna och övriga vårdgivare inom hälso- och sjukvården finns i princip inte. Däremot uppger alla utom en att man samarbetar med andra vårdgivare. Samarbetet baseras i första hand på informella kanaler vilket medför att personliga relationer avgör om och med vilka samarbete sker. Vårdgivarna anser att de kontakter som sker med landstinget i stort sett fungerar bra. Några vårdgivare anser dock att den löpande dialogen med landstinget kan förbättras för att underlätta samarbetet mellan dem som vårdgivare och landstinget. Det har också framförts att initiativ till samverkan även med närliggande offentliga fysioterapeutiska verksamheter skulle uppskattas, där landstinget också skulle kunna ha en pådrivande roll. För att stärka samverkan mellan privata och offentliga vårdgivare inom fysioterapin har framförts att den utbildningsansvarige för fysioterapeuterna skulle kunna användas i större omfattning än vad som sker idag. Vid intervjun med en av vårdgivarna framfördes behovet av ett närmare samarbete med neurologer. Det har även framförts av några av vårdgivarna att landstinget brister i återkoppling avseende frågor som rör etableringen av verksamheten. 3.3 PATIENTARBETE Individuellt anpassad träning har angetts vara en vanligt förekommande fysioterapeutisk åtgärd som också övervakas av den behandlande fysioterapeuten. I stort sett samtliga vårdgivare har uppgivit att Visuell Analog Skala (VAS) används för smärtskattning, främst gällande artrospatienter. Testning av muskelstyrka, balans och rörlighet anges förekomma i mindre omfattning men goniometer används vanligen vid mätning av vinklar och motsvarande. Även skattningsskalor används av de flesta fysioterapeuterna för att bedöma patientens tillstånd. En av fysioterapeuterna använder sig av EQ5D för självskattning. Flera av fysioterapeuterna anser att den egna bedömningen fungerar bäst, exempelvis genom att stalla och få svar på frågan hur långt upp på bokhyllan når du idag. 6

149 Fördjupad uppföljning av fysioterapeuter verksamma enligt nationella taxan Landstinget i Uppsala län September KVALITETS- OCH PATIENTSÄKERHETSARBETE Alla utom en av fysioterapeuterna har upprättat en kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse. En av fysioterapeuter har lämnat in en rapport som en del i den patientberättelse som den vårdcentral tar fram, som verksamheten är samlokaliserad med. Det framkommer även i den här granskningen att återkopplingen från landstinget rörande patientsäkerhetsberättelsen sker sporadiskt. Det har framförts i tidigare intervjuer att fysioterapeuterna gärna skulle samarbeta med andra vårdgivare i arbetet med att ta fram kvalitets- och patientsäkerhetsberättelsen. Innebörden i begreppet ledningssystem är delvis känt hos flera av de intervjuade fysioterapeuterna men inte någon av fysioterapeuterna har ett dokumenterat ledningssystem. En av de granskade fysioterapeuterna uppger sig dock vara anmäld till en kurs om ledningssystem i hälso-och sjukvården som arrangeras av fysioterapeuternas förbund. Ingen av vårdgivarna har visat sig ha ett dokumenterat ledningssystem. Vidare saknas generellt system för avvikelsehantering hos de vårdgivarna. 3.5 ÖVRIGT Flera av vårdgivarna har under intervjuerna framfört önskemål om tydligare vägledning från landstinget som stöd för att klargöra hur de ska tolka de olika ersättningsnivåerna som finns i förordning om ersättning för fysioterapi. Flera av vårdgivarna uppger att nuvarande ersättning är för låg när det gäller normalarvode och särskild behandling. När det exempelvis gäller en B-mottagning som får ersättning för 20 min/patient anses detta vara alltför lågt när det är fråga om ett nybesök. Några av de fysioterapeuter som arbetar med särskilda behandlingar rörande exempelvis EDS/HML (bindvävsskörhet) uppgavs att många multisjuka patienter och andra patienter t.ex. cancersjuka eller patienter som behandlas med dialys, kräver betydligt mer tid än vad som ersätts med nuvarande arvodesbelopp. Två av fysioterapeuterna som huvudsakligen arbetar med särskilda behandlingar uppgav att de endast hinner med att behandla patienter per vecka. En av fysioterapeuterna ansåg sig inte ha råd att erbjuda Artrosskola då arbetet med den efterföljande dokumentationen och registreringen i bl.a. BOA registret är alltför tidsödande i relation till ersättningens storlek. Ett annat område där önskemål om vägledning från landstinget framförts är stöd för att avsluta eller tidsbegränsa behandlingen för de patienter som inte längre är i behov av fysioterapeutisk behandling. Av främst omvårdnadsskäl anser vårdgivarna att det är svårt för dem att ta egna initiativ till att avsluta behandlingen av patienter som inte längre anses vara i behov av fortsatt behandling av fysioterapeut. 4 RESULTAT AV JOURNALGRANSKNINGEN Skyldigheten att föra journal vid vård av patienter regleras i 3 kap. patientdatalagen (2008:355). Skyldigheten gäller legitimerade yrkesutövare inom hälso- och sjukvården såsom bl.a. legitimerade fysioterapeuter. Syftet med att föra patientjournal är i första hand att bidra till en god och säker vård av patienten. Till patientdatalagen finns detaljerade föreskrifter om vad en journal ska innehålla. Patientdatalagen skiljer mellan journalhandling och patientjournal. Med det förstnämnda avses anteckningar om patientens hälsotillstånd och andra personliga förhållanden samt om planerade eller vidtagna vårdåtgärder. En patientjournal innehåller en eller flera journalhandlingar som rör samma patient. Hos nio av de granskade vårdgivarna förekommer sju olika journalsystem. Två av vårdgivarna använder Rehab 2, två använder File IT medan övriga använder något av Wineasy Gold, Riksdata, Leasy, Asynja och Journal 3 (tidigare Proffdoc). 7

150 Fördjupad uppföljning av fysioterapeuter verksamma enligt nationella taxan Landstinget i Uppsala län September BESÖK, ERSÄTTNINGAR OCH ARVODEN Hos några av de granskade vårdgivarna förekom längre behandlingsperioder med ett stort antal besök och behandlingar för samma patient. I flera fall har behandlingsperioder för samma patient sträckt sig över flera år. Bland mångbesökarna varierar antalet besök under 2015 från 9 till 62 hos de granskade vårdgivarna. Förordning (1994:1120) om ersättning för fysioterapi innehåller fyra typer av arvoden: enkelt arvode/grupparvode, normalarvode, särskilt arvode och parallellbehandling. Ersättning utgår för utförd åtgärd kopplat till fysioterapeutens kompetens och utifrån patientens medicinska behov. Granskningen visar att fem av de granskade fysioterapeuterna har använt sig av differentierade typer av fakturerad ersättning (enkelt, normal, grupp eller särskilt arvode). 4.2 GRANSKNING AV BESÖK Journalföringen av vårdåtgärderna utgör tillsammans med kassaregistreringarna basen för bedömningen av samstämmigheten mellan utförd vårdåtgärd och motsvarande fakturering. Resultatet av granskningen av de totalt 449 vårdkontakterna hos de nio utvalda vårdgivarna, som har analyserats, framgår av nedanstående sammanställning (tabell 1). Hos en av fysioterapeuterna konstaterades att journalanteckning saknades för ett av de 50 besök som granskats. Detta bedöms dock vara ett tillfredsställande resultat med låg risk avseende patientsäkerhet baserad på dokumentation. I samtliga granskade besök framkom att alla journalanteckningar var signerade alternativt automatiskt låsta vilket genererat en signatur som om journalen vore signerad. Journalsystem har funktioner som efter valbar tid låser anteckningen och då generas automatiskt en signatur i journalen. Att signera en journalanteckning innebär att den som förde in uppgiften bekräftar att uppgifterna i handlingen är riktiga. För att kunna göra det ska uppgifterna kontrolleras innan signering görs. En automatisk låsning innebär inte att uppgifterna är kontrollerade. Detta är en viktig del i kvalitetssäkrings-och patientsäkerhetsarbetet. Granskarna har inte kunnat skilja på om de anteckningar som granskats har signerats eller om anteckningarna är automatiskt låsta. Granskarna har betraktat samtliga anteckningar där signatur har funnits som signerade. Samtliga granskade fysioterapeuter har besök där kassaregistreringen för aktuellt besök stämmer överens med innehållet enligt journalanteckningen. För två av de granskade fysioterapeuterna bedöms det medicinska innehållet i vårdkontakterna vara tveksamt i 40 (FT1) respektive tio fall (FT2). För FT2 bedöms det medicinska innehållet i vårdkontakten vara bristfälligt i 40 fall. För resterande granskade fysioterapeuter bedöms det medicinska innehållet i vårdkontakten vara adekvata avseende medicinskt innehåll i vårdkontakten. För FT2 har dokumentationen bedömts vara så otydlig att patienters sjukdomshistoria, undersökningar, bedömningar och åtgärder samt underlag för fortsatt planering är svår att förstå och följa. I sammanställningen (tabell 1) på nästa sida redovisas resultatet av granskningen för var och en av de granskade fysioterapeuterna. 8

151 Fördjupad uppföljning av fysioterapeuter verksamma enligt nationella taxan Landstinget i Uppsala län September 2016 Tabell 1. Granskningsresultat för respektive fysioterapeut. 4.3 GRANSKNING AV JOURNALER Samtliga patientjournaler har också bedömts i ett vidare perspektiv, eftersom spårbarhet i fysioterapeutiska journaler inte endast avgörs av ett enskilt besök. Det första besöket för vårdåtagandet måste analyseras för att rimligheten i den fysioterapeutiska behandlingsperioden ska kunna följas och bedömas. Löpande under behandlingsperioden måste status uppdateras, behandling utvärderas, mål samt behandlingsplanering revideras och dokumenteras. I nedanstående sammanställning (tabell 2) redovisas resultatet av den del av granskningen där journalerna (fem stycken per vårdgivare) har bedömts utifrån ett helhetsperspektiv. Denna del av granskningen baseras på hela patientjournalen och det faktureringsunderlag som vårdgivarna har lämnat till landstinget. 9

152 Fördjupad uppföljning av fysioterapeuter verksamma enligt nationella taxan Landstinget i Uppsala län September 2016 Tabell 2. Sammanställning av granskningsresultatet av fem patientjournaler per fysioterapeut. Sammanställningen av de journaler som har granskats (tabell 2, ovan) visar att journaldokumentationen är tillfredsställande avseende patientens identitet och uppgifter om patienten är remitterad eller har sökt på eget initiativ hos samtliga fysioterapeuter. Även journaldokumentation avseende ersättningar och arvoden liksom den för utbetald ersättning är tillfredsställande för samtliga vårdgivare. Det är framför allt ett par fysioterapeuter som har brister (se tabell 2), där journaldokumentationen inte anses innehålla väsentlig och ändamålsenlig information om funktionsdiagnos, mål för behandling, utvärdering, behandlingsåtgärder samt omfattningen av behandling. Valida och reliabla utvärderingsinstrument används i liten utsträckning i de granskade journalerna, med undantag av enstaka fysioterapeut. Rörelseomfångsmätningar återfinns men följer inte standard för hur de ska dokumenteras i någon av de granskade journalerna. Ingen av de granskade fysioterapeuterna har fått ersättning för behandling där behandling ej finns dokumenterad i journal. Utförd behandling anses vara tillfredsställande i förhållande till patientens skada eller sjukdom avseende behandlingsmetod och omfattning i 39 av 45 upprättade journaler. För de fem journaler där motsatsen råder hos FT2 har patienten behandlats på samma sätt över lång tid, från ett par år upp till i vissa fall över fem år. Förnyad undersökning, utvärdering av behandlingseffekter, ifrågasättande av behov saknas i princip helt i dessa journaler. För granskarna har det utifrån dokumentationen varit uppenbart att behandlingen inte har haft effekt. 10

153 Fördjupad uppföljning av fysioterapeuter verksamma enligt nationella taxan Landstinget i Uppsala län September 2016 Sammanfattningsvis visar granskningen att två av de granskade fysioterapeuterna har brister i journaldokumentationen. Däremot överensstämmer faktureringsunderlaget mot erhållen ersättning för samtliga fysioterapeuter. Bristerna i journaldokumentationen är av allvarlig karaktär för FT 2. För FT 6 kan effekterna av behandlingen ifrågasättas för en patient där längden på behandlingsserien ej styrks av journaldokumentation. 5 SAMLAD BEDÖMNING 5.1 INTERVJUSVAR Av intervjuerna framgår att utbildningsnivån hos de granskade fysioterapeuterna är adekvat och tillfredsställande. Några av fysioterapeuterna tar stort ansvar för sin personliga kompetensutveckling och har genomgått ett stort antal vidareutbildningar. Flertalet av de granskade fysioterapeuterna har lång arbetslivserfarenhet och vana av att arbeta kliniskt och med ersättningsetablering. Samarbetet med andra vårdgivare sker främst genom informella kanaler vilket medför att samarbetet blir personberoende. Av intervjuerna framgår att de kontakter som sker med landstinget i stort fungerar bra. Några av de intervjuade fysioterapeuterna har framfört att den löpande dialogen med landstinget kan förbättras för att underlätta samarbetet mellan dem som vårdgivare och landstinget. Samarbete och förbättrad dialog är därför enligt vår mening ett område med förbättringspotential. Som ett led i en förbättrad patientsäkerhet bedömer vi att avvikelsehantering är ett annat område som behöver utvecklas. Det låga antalet rapporterade incidenter under 2015 är en av anledningarna till detta. Uppföljning av patientupplevd kvalitet är ett annat område som generellt kan förbättras genom egna patientenkäter för att följa upp patientnöjdheten och den egna kvaliteten. Förståelsen av innebörden i begreppen kvalitet och vårdgivare bedömer vi som låg hos några av de granskade vårdgivarna, vilket innebär att dessa behöver höja sin kompetens inom området för att kunna leva upp till de lagar och förordningar som reglerar detta. 5.2 JOURNALGRANSKNING Samtliga granskade fysioterapeuter har besök där kassaregistreringen för aktuellt besök stämmer överens med innehåll enligt journalanteckningen. Framför allt två av de granskade fysioterapeuterna har i olika omfattning brister i sina patientjournalers innehåll. Dokumentation av patienters sjukdomshistoria, undersökningar, bedömningar, målsättningar med insatser och utvärdering samt underlag för fortsatt planering kan förbättras. För sex patienter är utförd behandling inte tillfredsställande i förhållande till patientens skada eller sjukdom avseende behandlingsmetod och omfattning. Patienten har behandlats på samma sätt över lång tid, från flera år upp till i vissa fall fem år. Här borde vårdgivarna ifrågasatt behov av fysioterapeutisk behandling. Sammanfattningsvis menar vi att dokumentationen är av adekvat karaktär för åtta av de granskade vårdgivarna. En av vårdgivarna uppvisar brister i journaldokumentationen där samma text upprepas på alla dokumenterade besök över lång period utan utvärdering av behandling eller förnyad undersökning. 11

154 Fördjupad uppföljning av fysioterapeuter verksamma enligt nationella taxan Landstinget i Uppsala län September SLUTSATSER OCH FÖRSLAG Med utgångspunkt i det material som vi har tagit del av och vad som har framkommit i diskussioner med berörda vårdgivare bedömer vi att landstinget har en tillfredsställande intern kontroll och även förutsättningar i övrigt för att följa upp anlitade vårdgivare i de hänseenden som har omfattats av den nu genomförda fördjupade uppföljningen. I journalgranskningen har uppmärksammats ett fall där en vårdgivare uppvisar brister i journaldokumentationen. Utifrån granskningens resultat föreslås: Att dialogen mellan landstinget och berörda vårdgivare löpande fortsätter att utvecklas vad gäller samverkansformer, avvikelserapportering samt vårdens innehåll och resultat i övrigt. Att fortsätta arbetet med regelbundna kvalitets- och verksamhetsuppföljningar inklusive journalgranskningar. Att rutiner, anvisningar och regelverk förtydligas och löpande kommuniceras avseende behandlings- och utbetalningsformer av ersättningar till berörda vårdgivare. Att skapa bättre förutsättningar för att utveckla kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet hos vårdgivarna samt att tillse att den fysioterapeut som uppvisar brister vidtar adekvata åtgärder för att säkerställa en god journalföring och dokumentation. 12

155 Fördjupad uppföljning av fysioterapeuter verksamma enligt nationella taxan Landstinget i Uppsala län September 2016 BILAGOR Bilaga 1: Förteckning avseende granskade fysioterapeuter. Förkortning i tabellerna FT1 FT2 FT3 FT4 FT5 FT6 FT7 FT8 FT9 Namn Håkan Jernberg Ulf Andersson Ulla Gustafsson Söderman Krista Åkerfeldt Gunilla Berglund Reza Goli Fredrik Elfsborg Jonas Olsén Ylva Rhodin 13

156 Bil SHS HAR DU RÅD ATT INTE FÖRNYA? värdet av innovationer i vården INNOVATION AKADEMISKA en del av Akademiska sjukhuset

157 ETT SJUKHUS DÄR IDÉER VÄXER På Akademiska sjukhuset möter idéer och uppfinningar inom life science verkligheten och utvärderas i ett tidigt skede. Innovationer kommer snabbare till nytta hos patienten. Som universitetssjukhus är Akademiska sjukhuset väl rustat för att kombinera utvecklingen av nya behandlingsmetoder med att samtidigt forska på metoden. Det innebär att nya tekniker kan provas tidigt, och utvärderas både för att ta reda på om metoden är bra och för vilken patientgrupp den ska användas. Den kunskap som byggs här kan sedan spridas. Om produkter utvecklas i samarbete med vården blir det bättre produkter; produkter som möter sjukvårdens behov. Akademiska sjukhuset ska utveckla arbetssätt som stödjer innovationsarbete som inbegriper både medarbetare, egna enheter och företag inom life science. Ur Akademiska sjukhusets verksamhetsuppdrag

158 INNOVATION AKADEMISKA Innovation Akademiska arbetar med att möta företagens behov av tester och olika samarbeten för att kunna förse sjukvården med innovativa lösningar. Detta förkortar utvecklingstiden. Innovation Akademiska är en del av Akademiska sjukhuset. Verksamheten har bedrivits i projektform och delfinansierats av Vinnova, (Sveriges Innovationsmyndighet), under sex års tid; först via projektet Det Innovativa Sjukhuset och sedan 2013 som testbädden Innovation Akademiska. Avdelningen består av fem heltidsanställda personer med kompetens inom produktutveckling, projektledning, medicintekniska och etiska regelverk, klinisk prövning, kommunikation, ekonomi, avtal och upphandling. Förutom den egna personalen finns stödresurser att tillgå i form av medicintekniska ingenjörer, ekonomer och jurister i landstingets organisation och ett etablerat samarbete med externa parter som kan bistå med ytterligare expertkompetens. Innovation Akademiska består av Maria Jansdotter, Christina Wass, Elin Karlberg, Annika Remaeus och Anna Attefall Parallellt med arbetet i de enskilda projekten identifieras och bearbetas flaskhalsar för innovation samtidigt som organisationen Innovation Akademiska utvecklas till en infrastruktur som hanterar detta. Arbetet bedrivs främst på Akademiska sjukhuset och sker i nära samarbete med projektparter och det regionala innovationsstödsystemet i Uppsala. Vad är en testbädd? Vinnova har definierat begreppet testbädd inom hälso- och sjukvård som En fysisk eller virtuell miljö där företag i samverkan med aktörer inom hälso- och sjukvård kan utveckla, testa samt införa nya produkter, tjänster, processer eller organisatoriska lösningar. När vi ska förklara vad det innebär i praktiken formulerar vi det så här: En testbädd är infrastrukturen, metoderna och kulturen för att utvärdera idéer, koncept, metoder, produkter och tjänster. Infrastruktur Metoder Kultur De data och register, fysiska miljöer, patienter, personal, material och medborgare som krävs för utvärdering. Kunskapen och processerna för att göra utvärderingar i enlighet med regulatoriska krav, etiska, medicinska, ekonomiska och övriga regelverk. Öppenheten för utvärdera idéer, koncept, metoder, produkter och tjänster åt andra organisationer.

159 FYRA EXEMPEL SOM BESKRIVER VÄRDEKEDJAN Vi har valt att berätta om fyra sinsemellan ganska olika innovationsprojekt tre som Innovation Akademiska har varit involverade i, och ett fjärde som är en innovation som infördes på Akademiska sjukhuset redan innan Innovation Akademiska fanns. TripleA Beroendevårdens nya verktyg för att stötta personer med alkoholproblem är också historien om hur ett företag på extremt kort tid kan ta sin första produkt till marknad genom att samarbeta med sjukvården. SplintEEZ Hur en bit plast kan göra nytta för hela vårdkedjan vid fotledsfrakturer: Så bra blir det när vårdpersonalen använder sin kunskap, kreativitet och frustration för att skapa produkter som förenklar vardagen. InnoCent Att införa en virtuell mottagning och att utveckla en ersättningsmodell för distansvård gör vården tillgänglig där de unga lever sitt liv vilket är någon helt annanstans än på sjukhuset. BB på väg När vården för en stund flyttar in hos den nya familjen handlar mötet om de frågor som verkligen är aktuella för föräldrarna här och nu. Borta bra, men hemma bäst! Tillsammans illustrerar dessa fyra exempel den värdekedja som utgör Innovation Akademiskas kärna: De fyra exemplen presenteras ingående i separata rapporter. Där finns också bakgrund, fakta och information om både ekonomiska och kvalitativa värden. De värden som skapas för olika intressenter (t.ex. patienter, sjukvården och företagen) handlar dels om värdet av själva innovationerna i sig, men också om att dessa värden realiseras via Innovation Akademiskas insatser i projekten.

160 TripleA Från osäkerhet till trygghet för alkoholberoende, anhöriga och behandlare INNOVATION AKADEMISKA en del av Akademiska sjukhuset

161 Bilder Där inget annat anges: Innovation Akademiska/Akademiska sjukhuset Bilder på TripleA, Maria Winkvist och Daniel Benitez: Foto Angelica Klang

162 Idag tar Kalles son Erik studenten. Radhuset är pyntat. Kalle har fått hämta ungbjörkar hos en jobbarkompis som äger lite skog. Nu står de vid ytterdörren med gula och blå ballonger i. Kalles fru Lena har lagat massor med mat och dottern har dukat. Idag kommer hela huset att vara fyllt av gäster, som kommer för att fira den nybakade studenten. Skylten med ett foto på sonen och blommorna som Erik ska få ligger redo i bilen. Innan de åker till skolgården sveper Kalle en öl, bara en, för att lugna ned sig lite inför dagen som kommer. Han vet att släkten pratar. Lena brukar släta över och säga att det inte är så farligt, men han vet att hon är orolig. Det gnager, och Kalle vet inte hur han ska komma ifrån den känslan, bara att alkoholen dämpar. Det brukar bli några starköl varje kväll. Ganska många faktiskt. Kalles chef har sagt att han måste ta tag i det här, säger att han vill att Kalle ska kunna jobba kvar, för han är en bra kille, men nu har det gått så långt att arbetskamraterna är oroliga för att han inte är nykter när han kör omkring med trucken på lagret. När Kalle får höra det här får han ännu mer ångest. Det kan man dämpa. Med mera alkohol. Men idag skärper han sig. Det är Eriks dag. Kalle är stolt det är en fin grabb. Klart att det ska bjudas på bubbel, mat och tårta. Kanske en liten konjak till kaffet till de som vill ha. Kalle dricker mindre än han brukar. Släkten ska inte få något vatten på sin kvarn. Chefen pratade om att det finns hjälp att få. Att man kan åka till ett behandlingshem och få hjälp att bryta mönstret. Kalle dricker som vanligt veckan efter sonens studentexamen, men vill väldigt gärna behålla sitt jobb. Annars blir det ännu värre. Kalles chef ser till att han får komma till ett behandlingshem. Efter några veckor där är det dags för Kalle att klara sig på egen hand, tillbaka i sin gamla omgivning, där han passerar förbi Systembolaget på väg hem från jobbet varje dag. Det går bra. Kalle har ett extra stöd i sin vardag med TripleA flera gånger om dagen blåser han i sin mätare och vet att det inte kommer att passera obemärkt om han börjar dricka igen. Företagshälsovården följer hur det går, utan att Kalle behöver komma dit och lämna prover. De har lovat att han kan få mediciner som minskar alkoholsuget om det behövs. Det känns tryggt, inte bara för Kalle. Kalles chef vet att Kalle är nykter när han kör trucken på jobbet. Lena slipper undra hur många fler öl som kommer att slinka ned ikväll och dottern börjar ta hem kompisar igen. En smart telefon med en app och en blåtandskopplad alkomätare ger Kalle frihet och kontroll på samma gång. Hans behandlare har fått ett nytt verktyg för att hjälpa sina patienter.

163 OM TRIPLEA TripleA bygger på att man mäter alkohol i utandningsluften platsobundet, diskret och frekvent (flera gånger per dag). TripleA är avsedd att användas i medicinskt syfte av vårdgivare och patienter inom behandling av alkoholberoende. TripleA utgör ett komplement till andra tillgängliga metoder för vårdgivaren att kontrollera patienters nykterhet och terapiföljsamhet över tid samt att motivera patienter till bibehållen nykterhet. Produkten består av en alkoholmätare kontrollerad via en app och en vårdportal för hantering av patienter och data. Alkoholmätaren (TripleAir) mäter och analyserar alkohol i utandningsluften. Informationen överförs trådlöst till en mobilapp (TripleApp). Ett meddelande som uppmanar användaren att göra ett nykterhetstest skickas automatiskt från vårdgivarportalen till mobilappen. Användaren startar ett nykterhetstest med hjälp av appen och gör ett utandningsprov. Under provtagningen tas ett foto för att säkerställa rätt identitet på provtagaren. Provsvaret visas i appen, men en viktig komponent är TripleAnalytics - en databas och den webbaserade vårdgivarportalen där vårdgivaren i realtid kan följa hur det går.

164 TRIPLEA FRÅN OSÄKERHET TILL TRYGGHET FÖR ALKOHOLBEROENDE, ANHÖRIGA OCH BEHANDLARE alkoholproblem vårdas) men då var verksamhetens hållning skeptisk. Verksamhetschef Gunilla Svedström berättar att idén i sig var väldigt attraherande, och även om de behöver hitta nya sätt att möta sina patienter, tackade hon vänligt nej till ett samarbete. I den kliniska verksamheten fanns varken resurser, kunskap eller uppdrag att möta och utveckla idéer oavsett om de kom utifrån eller från de egna medarbetarna. Det behövs någon annan som kan hjälpa till att förverkliga idéerna. Det tar år att utveckla ett alkoholberoende. Kan man i ett tidigt skede påvisa ett riskbruk som är på väg mot ett missbruk och beroende och fånga upp det tidigare, så är vinsterna enorma. Att med hjälp av TripleA hålla sig långvarigt nykter, eller reducera ett riskfyllt alkoholbruk, har inte bara omedelbara och långsiktiga effekter på den enskilde alkoholmissbrukarens hälsa och livskvalitet utan också stora positiva effekter för medberoende anhöriga i deras vardag. När en familjemedlem har alkoholproblem påverkas arbete, skolgång och umgänge för hela familjen. Början på historien Kontigo Care kom i kontakt med Innovation Akademiska i maj Företagets grundare, Daniel Benitez, som själv är nykter alkoholist, hade en idé om att skapa en teknik för frekventa nykterhetstester som stöd för alkoholister som försöker hålla sig nyktra. Utgångspunkten var att koppla en trådlös alkoholmätare till en mobiltelefon som kommunicerar med terapeuten. Det skulle vara ett effektivt sätt för patienten och vården att ha tät kontakt. Att produkten skulle vara ett vårdverktyg hade företaget bestämt sig för, och därmed också för att skulle utvecklas och registreras TripleA som en medicinteknisk produkt. Det ställer stora krav på både att utveckling, testning och dokumentation sker i enlighet med EU-direktiv och standarder. Innovatörerna bakom produkten TripleA hade i ett tidigare skede kontaktat Beroende- och Neuropsykiatrin på Akademiska sjukhuset (där patienter med Gunilla Svedström, verksamhetschef Psykiatri Akademiska sjukhuset En gemensam ansökan till Vinnova Företaget hade därefter på egen hand hittat information om en aktuell utlysning från Vinnova (Innovationer för framtidens hälsa 2014) som skulle kunna innebära välbehövlig draghjälp för utvecklingsprocessen, men kravet för att kunna ansöka om medel var att projektet genomfördes i samverkan med behovsägare. Behovsägare de framtida användarna i det här fallet vårdgivarna, förväntades delta i projektet och fungera som kravställare och medverka tester under projektets gång.

165 Via Innovation Akademiska fick Kontigo Care träffa Gunilla Svedström på nytt. Nu kunde man lägga fram ett förslag till seriöst forskningssamarbete med stödstruktur i form av Innovation Akademiskas testbädd, och det var helt avgörande för att verksamheten skulle kunna tänka sig ett samarbete. Skillnaden den här gången, jämfört med tidigare, var att det fanns någon som ser till att allt går rätt till, det blev aktuellt med ekonomisk ersättning, men framför allt kompetensen kring avtal och överenskommelser säger Gunilla Svedström, verksamhetschef för Psykiatri på Akademiska sjukhuset. Dessutom hade företaget vid det laget kommit fram till ett attraktivt upplägg med innovation och klinisk verksamhet kombinerat med forskning. Att kunna vara en del av forskningen blev ytterligare ett tungt argument för oss att gå in i samarbetet det är väldigt viktigt att vi forskar på de metoder vi använder i vår kliniska vardag. Att Akademiska sjukhuset med Innovation Akademiska var part i samarbetet var avgörande för att även Nämndemansgården som är en av Sveriges största privata aktörer inom missbruksvård skulle vara beredda att engagera sig. Tillsammans sökte Kontigo Care, Akademiska sjukhuset och Nämndemansgården finansiering från Vinnova för vårdgivarnas del av utvecklingssamarbetet. Projektet beviljades, i hård konkurrens, hela det sökta anslaget (4,72 Mkr). Vägen till CEmärket För att få CE-märka en medicinteknisk produkt måste man göra tester och dokumentera att produkten är säker och fungerar som det är tänkt. Regelverket kräver att man tar in användarna i utvecklingsprocesserna. Kravställning och användartester För att lyckas behöver man ha patienten i fokus, och bygga användarvänliga produkter. Utformningen av användargränssnitt har arbetats fram i arbetsgrupper där vårdpersonalen varit delaktig. Prototyper har sedan testats av behandlarna i användartester. Vårdgivarnas krav och önskemål har vägt tungt, och det har delvis blivit en annan produkt än man tänkte sig från början. Produkten har blivit mycket bredare tack vare samarbetet, och den kommer att breddas ännu mer i nästa generation. Det betyder en större marknad för oss. Maria Winkvist, produktchef Kontigo Care Användartest av vårdgivarportalen i TripleA: Testpersonerna observeras när de jobbar i systemet. Vad ska ändras till slutversionen? Innovation Akademiska har fungerat som bollplank när Kontigo Care skrivit testplaner och utvecklat testfall, men viktigast har varit att göra den riskanalys för testet som chefen för medicinsk teknik och berörd klinisk verksamhetschef behöver som underlag för att ge sitt tillstånd för att en icke-ce-märkt produkt får testas på sjukhuset. Innovation Akademiska rekryterar också vårdpersonal som fungerar som testare och ordnar det praktiska runt omkring.

166 Klinisk utvärdering För CE-märkningen av systemet krävdes även en klinisk utvärdering. En klinisk utvärderingsrapport kan baseras antingen på litteraturdata, kliniska studier eller en kombination av dessa. Den systematiska litteraturstudie som Innovation Akademiska gjorde resulterade i att det fanns tillräckligt bra dokumentation för att kunna göra en klinisk utvärdering av TripleA utan att behöva göra en klinisk studie. Litteraturstudien gjordes parallellt med den tekniska utvecklingen och här vanns mycket tid. Den kliniska utvärderingsrapporten var redan klar när de sista tekniska testerna gjordes. Den 1 oktober 2015 lämnade Kontigo Care in beskedet till läkemedelsverket att de som tillverkare intygar att TripleA uppfyller kraven för att få säljas på den europeiska marknaden enligt det medicintekniska direktivet produkten CE-märktes. Detta efter en ovanligt kort utvecklingsprocess, som enligt Läkemedelsverkets Mats Artursson är ett skolboksexempel på hur utveckling av medicintekniska produkter ska bedrivas. Innovation Akademiskas arbete med den kliniska utvärderingen och användbarhetstesterna innebar att vi kunde sätta produkten på marknaden 2-3 år tidigare än vad vi annars hade kunnat göra. Markku Hämäläinen, forskningschef Kontigo Care Kontigo Cares forskningschef Markku Hämäläinen överlämnar den allra första leveransen av nyligen CE-märkta TripleA till Nämndemansgårdens behandlingshem i Uppsala. CE-märkningen är en av våra stora konkurrensfördelar idag säger Maria Winkvist, produktchef på Kontigo Care. Vi har valt att vara en seriös samarbetspartner till vården och då ska våra produkter uppfylla de regelverk som finns för att både patienter och personal ska kunna känna sig trygga. Innovation Akademiskas arbetssätt hjälpte företaget att knyta ihop säcken och ha allt klart samtidigt. Att få ut en produkt på marknaden så fort som möjligt, är otroligt viktigt dels ur ett affärsperspektiv, men också för att behålla den kompetens som företaget lyckats anställa. Kliniska prövningar för att visa effekterna De kliniska effekterna av TripleA vad avser minskat drickande och bibehållen nykterhet är ännu inte bevisade. När denna rapport sammanställs pågår två forskningsstudier parallellt på Nämndemansgården och Akademiska sjukhuset. Det är randomiserade kontrollerade studier, där alla deltagande patienter får konventionell behandling, men hälften randomiseras till att få TripleA som tillägg. Syftet är att utvärdera om patienterna som använder TripleA dricker mindre än de som inte använder TripleA. Innovation Akademiska planerar och projektleder studierna i samråd med kliniker och forskare. De första resultaten presenteras 2017.

167 Kvalitativa värden av innovationen TripleA för patienter och anhöriga Tekniken med de regelbundna mätningarna ger patienterna ett ökat stöd när de bestämt sig för att minska sitt drickande, ett stöd som finns både kvällar och helger då många andra stödfunktioner har stängt. Handläggare inom socialtjänsten berättar att de ser hur patienterna utvecklar en positiv relation till TripleA - man blåser både för sin egen skull och för att apparaten förväntar sig att jag gör det. Den mobila lösningen ger en flexibilitet för patienten, man kan mäta var som helst och behöver inte åka till en mottagning eller företagshälsovård för att visa nykterhet. Det ger både tidsvinster, frihet och ökad produktivitet. Behandlaren kan följa hur det går, vilket i praktiken ger möjlighet till daglig tillsyn av högriskpatienter och betydligt glesare avstämningar med stabila patienter. När en patient faller igenom upptäcks det snabbare om man använder systemet, och då kan man få hjälp inte bara att bryta återfallet tidigare, utan också överväga om ytterligare behandlingsinsatser behövs. Att systemet också visar på beteendemönster kring återfallen gör att man kan analysera utlösande faktorer och arbeta med hur man kan hantera dessa. För patienten innebär TripleA Kontinuerligt och långsiktigt stöd Frihet och integritet trots ökad kontroll Snabbare hjälp vid behov Kvalitativa värden av innovationen TripleA för vården TripleA underlättar för vården att ge kontinuerligt stöd på lång sikt en del klarar sig med en kort behandling, men många behöver flera års rehabilitering. Att stötta patienter med täta kontroller för att minska fönstret där man kan dricka utan att bli upptäckt görs redan i stor omfattning. Det kan innebära att man får lämna urin- eller blodprov, och att man kommer till en mottagning för att göra utandningsprov. Om patienten lämnar prover några gånger i veckan så finns det gott om tid att dricka utan att det syns på provresultaten. Numera analyserar man fosfatidyletanol (PEth) i blod, det är specifikt för alkohol och kan påvisa ett alkoholintag ganska långt bak i tiden, men säger inget om när eller hur mycket alkohol man druckit. Med TripleA får vi ett helt nytt verktyg. Det är helt fantastiskt att faktiskt kunna se hur drickandet ser ut. Då kan man ha en helt annan diskussion med våra patienter än vi kunnat tidigare. Du vet, istället för att tro och misstänka. Eftersom förnekelse är en stark komponent i sjukdomsbilden underlättar det att få ett bättre underlag för motiveringsarbetet. Det gör att vi kan komma längre i processen på kortare tid, vilket ger tydliga hälsovinster. Gunilla Svedström, Verksamhetschef Psykiatri Akademiska sjukhuset TripleA kan användas som kartläggningsverktyg för patienter, t.ex. på vårdcentraler där man behöver följa upp patienter i riskzonen. De som inte är medvetna om sitt eget dryckesmönster, men som skulle behöva motiveras till ett kontrollerat drickande. Bara det faktum att man får se hur det egna mönstret ser ut ökar medvetenheten. Varje glas mindre en patient dricker är en kvalitetsvinst, och TripleA hjälper till att förstärka den positiva utvecklingen.

168 Även inom företagshälsovården kan det vara ett viktigt preventivt verktyg. En annan viktig patientgrupp är de som har en psykiatrisk samsjuklighet, där alkoholen inte är huvudproblemet, men där man ändå kan behöva stöd för att hålla nere alkoholintaget. Framtidseffekterna, de som vi får på sikt är de viktigaste. Vi kan använda det här som en del av vår behandlingsarsenal i framtiden. Vi behöver jobba otroligt mycket mer med digitala lösningar och webben för att kunna hjälpa fler patienter och nå ut till andra patientkategorier t.ex. de som inte har hunnit bli så tungt beroende ännu, eller de som inte vill komma till vården över huvud taget. Gunilla Svedström, Verksamhetschef Psykiatri Akademiska sjukhuset För vården innebär TripleA att Man vet istället för att tro Med kunskap om dryckesmönstret kan man föra en annan dialog och lättare motivera patienterna Man når och kan hjälpa nya patientgrupper Ekonomiska värden av TripleA Tungt drickande har många negativa konsekvenser och är en av de största orsakerna till förtida död och sjukdom. Den senaste uppskattningen av kostnader kopplade till tungt drickande gjordes 2002: Hälso- och sjukvård, rattfylla, arbetslöshet, frånvaro från arbetet, reducerad produktivitet hos dem som arbetar trots att de dricker, förtida dödlighet och skadan för personer i omgivningen kostade närmare 30 miljarder kr per år. (Johansson 2006) En närmare titt på vad själva vården kostar visar att en månads vistelse på behandlingshem med efterföljande eftervårdsträffar kostar ca kr. Personer som dricker mycket alkohol under lång tid får svår abstinens när de försöker sluta. En abstinensbehandling i slutenvård kostar ca kr per vårddygn och medelvårdtiden är 6 dygn. För varje abstinensbehandling som kan undvikas är det alltså en direkt ekonomisk besparing på kr. Oavsett behandlingsform är risken för återfall mycket stor. Tanken med att använda TripleA som stöd och komplement till den konventionella behandlingen är att det ökar förutsättningarna att behandlingen lyckas. Dels kan man förebygga återfall genom att minska utrymmet då patienten kan dricka utan att någon märker det, dels upptäcks de återfall som ändå inträffar innan de hinner får så stora konsekvenser att man på nytt behöver en abstinensbehandling eller rehabilitering på behandlingshem. Det innebär att arbetsgivare och skattebetalare som står för vård- och rehabiliteringskostnaderna för alkoholberoende får bättre valuta för sina pengar. TripleA tillhandahålls som ett abonnemang med 3 månaders bindningstid och kostar kr per månad och patient.

169 Kvalitativa värden av Innovation Akademiskas arbete - för vården När privata innovatörer ska samarbeta med vården behövs en organisation som filtrerar och kvalitetssäkrar vilka man samarbetar med och som kan hjälpa till att styra upp samarbeten med t.ex. avtal. Verksamhetens arbete med Vinnovaansökan kunde begränsas i och med att företaget och Innovation Akademiska gjorde huvudarbetet med själva ansökan verksamhetschef och chefsöverläkare fick möjlighet att kommentera på det som skrivits, och det ledde till att några justeringar gjordes. Det var ett snabbt och effektivt sätt för verksamhetsföreträdarna att vara delaktiga i processen. De hade kunnat göra en större del av arbetet, dock på bekostnad av chefstid, forskningstid och patientarbete. Verksamhetschefen kände en stor trygghet i att kunna Möta företagets behov av forskning och utveckling med egen kompetens på området att koppla in den forskningskompetens som finns inom beroendevården för att få till ett relevant upplägg för alla parter. Förlita sig på att Innovation Akademiska tillhandahåller en samarbetskompetens när det gäller juridik, avtal och som ser till att verksamheten får ekonomisk ersättning. Eftersom idén TripleA i sig var attraktiv hade verksamhetschefen varit beredd att avsätta resurser för att arbeta med ett projekt kring den här produktidén även utan Vinnovamedel, dock under förutsättning att en organisation som Innovation Akademiska hade stöttat med kompetens kring samarbeten. Ett sådant projekt finansierat med den egna verksamhetsbudgeten skulle i så fall varit i väsentligt mindre skala jämfört med vad som blev möjligt i och med Vinnovas anslag. Vinnovapengarna gav möjlighet för beroendemedicinska mottagningen att anställa personer specifikt för arbetsuppgiften att arbeta med projektet. Valet blev att förstärka mottagningen med två forskningssjuksköterskor som båda kunde arbeta halvtid med projektet, och den andra halvan i ordinarie mottagningsverksamhet. Eftersom det är svårt med rekrytering av framför allt sjuksköterskor är det ett stort plus att projektet i sig ger en möjlighet att erbjuda några ett attraktivt specialuppdrag som forskningssköterskor, och det ökar kompetensen i den egna verksamheten. Innovation Akademiska tillför värden för vården Kompetens Projektledning Ordning och struktur Förutsättningar för finansiering av utvecklingssamarbeten Projektetsamarbetet har byggt upp ny kompetens i verksamheten. Framför allt forskningskompetensen att arbeta som forskningssjuksköterska ger en erfarenhet av att arbeta med studieupplägg vilket man har med sig till nästa gång det ska göras studier. Personalen har i studien lärt sig arbeta med bedömningsverktyg man inte har arbetat med tidigare. Kliniska studier innebär också ett strukturerat arbetssätt vilket stärker det mer manualbaserade arbetet som beroendemedicinska mottagningen håller på att implementera. Innovation Akademiskas stöd under projektet har varit ovärderligt! Ni ska ha mycket cred för det. Gunilla Svedström, Verksamhetschef Psykiatri Akademiska sjukhuset

170 Värdet av Innovation Akademiskas arbete för Kontigo Care Kontigo Care fick hjälp från Innovation Akademiska att bedöma resursåtgång och lägga upp en realistisk budget för klinisk utveckling och studier, vilket var ett område där man helt saknade egen kompetens. Det var avgörande för att veta hur mycket pengar man skulle ansöka om från Vinnova. Innovation Akademiskas medverkan i projektet resulterade i att 4,72 miljoner kronor erhölls i projektanslag från Vinnova vilket har finansierat vårdgivarnas medverkan i utvecklingen och forskningen på TripleA. Pengarna har bland annat bekostat en projektledare från Innovation Akademiska (25 % av heltid) och flera forskningssjuksköterskor som arbetat kontinuerligt med projektet, både på Akademiska sjukhuset och Nämndemansgården; därutöver tillkommer läkare, disputerad forskare, arbetsledningen hos vårdgivarna samt en konsult för patentrådgivning. Kontigo Care matchar med lika mycket pengar för det egna arbetet med den kliniska utvecklingen. Vinnovaanslaget har använts till: Workshops med personal inom beroendevård - kravställning från användare, input till användargränssnitt och frågeformulär Planering och genomförande av användartester inför CE-märkning Planering och genomförande av två kliniska prövningar Affärsutveckling Utan anslaget hade Kontigo Care behövt skaffa ytterligare 5 miljoner kronor från investerare för att finansiera motsvarande arbete. Det är viktigt att förstå att en sådan här utveckling kostar mycket pengar det handlar om betydligt mer än anslag från Vinnova och hjälp från Innovation Akademiska om man ska lyckas. Elin Karlberg, projektledare, Innovation Akademiska Kontigo Care har under utvecklingsprocessens gång tagit in närmare 30 miljoner för att ta sin idé hela vägen till marknaden. En stor del av kapitalet (16,72 miljoner kronor) kom från en nyemission som genomfördes våren Jag bedömer att samarbetet med Akademiska sjukhuset var en starkt bidragande orsak till att emissionen lyckades och att det var direkt avgörande för ungefär hälften av de aktieägare som gick in med kapital då, vilket motsvarar 8-9 miljoner kronor. Daniel Benitez, grundare Kontigo Care Att ha ett verifierat samarbete med ett universitetssjukhus och en av de största privata vårdgivarna på området för att skapa evidens har varit väldigt viktigt när det gäller att skaffa kapital. Det var en förutsättning för anslaget från Vinnova, men också för att få ihop resten av pengarna. Att få projektanslag beviljat från Vinnova innebär en kvalitetsstämpel och knyter upp vårdgivarna för ett långsiktigt samarbete. Det i sin tur underlättar när det gäller att attrahera kapital från andra finansiärer och öppnar dörrar till samarbeten även med andra aktörer. Samarbetsprojektet med Akademiska sjukhuset har hjälpt oss att visa för omvärlden att vi är en seriös aktör som vill skapa klinisk evidens. Referenser: Bruksanvisning TripleA Markku Hämäläinen, forskningschef på Kontigo Care Johansson, P., Jarl, J., Eriksson, A et al. (2006) The Social Costs of Alcohol in Sweden 2002 (SoRAD Rapportserie, nr 36). Stockholm: Stockholms universitet, SoRAD. Texten är i övrigt baserad på utdrag ur längre intervjuer med de personer som citeras i rapporten.

171 SplintEEZ En plastskena som förändrar hela vårdkedjan INNOVATION AKADEMISKA en del av Akademiska sjukhuset

172 Bilder Där inget annat anges: Innovation Akademiska/Akademiska sjukhuset

173 Åh, vilken vårdag! Vera är en pigg och aktiv dam i 80-årsåldern. Hon har alltid tyckt om att vara ute i naturen och på äldre da r tycker hon att det är extra viktigt att röra på sig för balansens skull, den blir ju lätt sämre när man börjar bli gammal. Varje måndag morgon tar hon och en väninna en lång skogspromenad tillsammans och avslutar med en kopp kaffe med något gott till. Ett trevligt sätt att börja den nya veckan på! Denna måndag går de en runda i skogen nära sig. Det börjar bli vår och då och då gör de en avstickare från stigen för att bättre kunna se vilka fåglar som sjunger för fullt bland träden. Plötsligt snubblar Vera på en uppstickande rot och faller ner i mossan. Hon känner en stark smärta från sin vänstra vrist och foten har en konstig ställning. Det ser inte bra ut och Vera kan inte stödja på foten. Minnen från förra gången hon hade otur och bröt den andra vristen gör sig påminda. Hur ska detta gå? Väninnan Pia lugnar och ringer en ambulans. Hon är pensionerad sjuksköterska och vet hur viktigt det är att lugna en orolig person som har gjort illa sig. Hon hjälper ambulanspersonalen att hitta dem. Vilken tur att de inte hade gått alltför långt ifrån stigen! Väl på akuten konstaterar den jourhavande ortopeden att Vera har en fotledsfraktur. Såret ser dessutom illa ut. Vera blir än mer orolig för hon minns hur det var när hon gjorde illa den andra fotleden tio år tidigare. Det gjorde ont och det var svårt att klara sig hemma när hon skulle gå runt med gipset. Ortopeden lugnar henne, det blir inget gips denna gång utan en skena i plats, SplintEEZ. Ortopeden sätter på SplintEEZ vilket går fort. Hon kontrollerar att det blir rätt vinkel, 90 grader, och gör de sista justeringarna med kardborrebanden. Vera ser på och känner att det är skönt att skenan inte väger så mycket men ändå känns stabil. Hon minns hur det var förra gången då hon fick gips, det var också stabilt men tungt och otympligt. Undersköterskan som är med säger inget men är glad över att ortopeden använder SplintEEZ för då kommer städningen efteråt gå lättare. Eftersom Vera är änka sedan ett par år tillbaka och inte har någon hemma som kan hjälpa henne samt att såret ser illa ut beslutar ortopeden att Vera ska läggas in i väntan på operation. Pia lovar att ta hand om katten under tiden. Sjuksköterskan Lotta och undersköterskan Martin tar emot Vera på vårdavdelningen. De har fått informationen att såret såg illa ut och dagligen kommer att behöva inspekteras och läggas om. Att Vera har SplintEEZ istället för gips gör de uppgifterna så mycket lättare, även städningen. Varken Martin och Lotta tycker att det är det roligaste som finns att städa upp gipsdamm som brukar fara iväg över hela rummet. Ett par timmar efter att Vera har kommit upp på avdelningen svullnar fotleden upp. Det gör ont och hon ringer på personalen. Den här gången behöver inget gips brytas upp så det går fort för Lotta och Martin att försiktigt lossa på och rätta till kardborrebanden så att det svullna benet får mer med plats. Vera får även litet smärtstillande och uppmuntrande leenden; det kommer gå bra det här.

174 SPLINTEEZ EN PLASTSKENA SOM FÖRÄNDRAR HELA VÅRDKEDJAN I maj 2011 tog Novortex första kontakten med Innovation Akademiska om sin idé, SplintEEZ, en ortopedisk skena som ett alternativ till gips. Syftet med den är att förbättra vården av fotledsbrott för både patienter och personal. Med hjälp av Innovation Akademiska togs produkten fram på en för medicintekniska produkter ovanligt kort tid och började användas i vården på Akademiska sjukhuset. Företaget Novortex Företaget Novortex AB bildades 2011 av ortopeden Anders Westermark, Barnortopeden Richard Marsell och ingenjören Andreas Lundin. De hade på varsitt håll funderat på olika problem och lösningar för vården inom ortopedi. Tillsammans bestämde de sig för att starta ett företag och satsa på sin idé som skulle möta behovet av ett alternativ till gips. Frustration skapar idéer Rutinen är att patienten får det första gipset på akuten innan foten röntgas. Gipset är till för att fotleden ska ligga stilla och i 90 grader vilket i viktiga parametrar inför den fortsatta läkningen. Dessutom är det smärtstillande att få på gipset som stöd. Gipsning pågår Patienten får sedan åka hem med foten i gips, alternativt vårdas på vårdavdelning i väntan på att svullnaden lägger sig så att fotleden kan opereras. Att gipsa innebär att personalen på akuten behöver tillkalla gipstekniker (specialutbildad personal) som utför gipsningen. Är gipsteknikerna upptagna blir det väntetid. Detsamma gäller när patienten kommer tillbaka för att opereras; när operationen är klar tillkallar operationspersonalen operationstekniker som gipsar. Det kan även här innebära att man får vänta om operationsteknikerna är upptagna med att gipsa en annan patient. Det i sin tur leder till att operationsrummet fortsätter att vara upptaget samt att patienten fortsätter att vara nedsövd, inte en optimal situation. Att gipsa orsakar dessutom mer städning för både personalen på akuten och på operation eftersom gips kladdar och smular. Gipsvagnen görs inte rent mellan de olika operationssalarna utan först efter den sista operationen städas den och fylls på med material. Olika typer av gips Svullnaden av fotleden förändras både före och efter operation, vilket kan orsaka obehag och smärta för patienten om gipset sitter för hårt. Gipset gör det också svårt för vårdpersonalen att undersöka hur fotleden ser ut eller rengöra den med mindre än att gipset klipps upp, vilket orsakar damm och att gipset därefter behöver läggas om. Det finns med andra ord flera anledningar till ett alternativ till gips.

175 Innovationen SplintEEZ Med behoven och innovatörernas gedigna kunskap om ortopedi och material som grund utvecklades SplintEEZ TM Ankle (SplintEEZ), en skena av laminerad skumplast, PET-plast och kardborreband. Den är tänkt att användas som ersättning för gips dels innan operation, i väntan på att svullnaden av fotleden ska lägga sig, dels efter operation innan patienten får det slutliga gipsförbandet innan hemgång. Konstruktionen består av en inre del och en yttre. Den inre delen är utbytbar och är gjord av skumplast som formar sig utifrån fotleden. Det ökar bekvämligheten för patienten. Det hårda ytterskalet av PET-plats gör skenan stabil. Kardborrebanden fyller flera funktioner; 1. Skenan går att öppna vilket gör det möjligt att inspektera och göra rent fotleden 2. Skenans stöd går att justera vilket gör det möjligt att ändra det utifrån hur svullnaden av patientens fotled förändras. Att skenan är gjord av plast innebär att den har lägre vikt än gips, något som underlättar för patienten vid förflyttningar. Vidare påverkas kvaliteten på röntgenbilder positivt med skenan då det blir färre störningar (artefakter) än med gips. Samarbetet med Innovation Akademiska Innovation Akademiska har varit involverat i utvecklingen av SplintEEZ sedan starten. I maj 2011 togs den första kontakten i och med att en idébeskrivning skickades till Innovation Akademiska. Innovation Akademiskas idébärarprocess Interna idébärare: Anställda på Akademiska sjukhuset i Uppsala eller lasarettet i Enköping som kontaktar Innovation Akademiska angående sin idé för att få stöd och tillgång till olika slags kompetenser. Dessutom regleras rättigheterna till idén och de allra flesta får rättigheterna utan undantag. Idébeskrivning: Innovation Akademiskas formulär som interna idéberärare fyller i när de tar första kontakten med Innovation Akademiska. Idébeskrivningen ger en sammanfattning av idén, bakgrunden till den, vilka behov den ska fylla, tänkte användning, om det behövs sekretess och liknande. För interna idébärare är en viktig del av stödet från Innovation Akademiska att rättigheterna till idén undersöks och regleras. För Novortex fortsatte sedan stödet i form av hjälp att ta fram en prototyp, vägledning i regulatoriska frågor och andra viktiga områden för ett nystartat medicintekniskt företag. Monterad SplintEEZ Innovation Akademiskas nära samarbete med de andra aktörerna i Uppsalas innovationssystem var också till stor hjälp för innovatörerna i att lära sig att driva företag.

176 Innovation Akademiska möjliggör att fler företag kan bli livskraftiga och bidra i vårt samhälle utan denna hjälp är det färre som orkar ända fram och kan nå ut, oavsett om grundidén är bra. Andreas Lundin, ingenjör och en av grundarna till Novortex För SplintEEZ var ett användbarhetstest ett viktigt steg att genomföra i utvecklingen. Dels för att få fram det underlag som behövdes för CE-märkning, dels för att få synpunkter på skenan från de tilltänkta användarna; personal inom olika delar av vårdkedjan och patienter. Innovation Akademiska planerade och genomförde användbarhetstestet på Akademiska sjukhuset under våren Tack vare att testet följde patientens resa med SplintEEZ under hela vårdkedjan kom mycket värdefulla resultat från testet. Bland annat sådant som innovatörerna inte från början hade tänkt på, som att det är lättare för patienten att lägga benet i rätt vinkel i samband med röntgenundersökning tack vare att SplintEEZ väger mindre än ett gips och att kvaliteten på röntgenbilderna blir bättre för det blir färre artefakter (störningar) i bilderna med SplintEEZ än med gips. Resultatet och lärdomarna från användbarhetstestet visar på värdet av en iterativ produktutveckling nära användarna. Vi har haft möjlighet att testa och utveckla produkten i sjukhusmiljö på ett säkert och validerat sätt. Att Innovation Akademiska höll i användbarhetstesterna gjorde att de utfördes kontrollerat och med kvalitet. Anders Westermark, ortoped och en av grundarna till Novortex AKADEMISKA SJUKHUSETS RUTINER VID FOTLEDSBROTT 1. Patienten kommer in till akuten. 2. En undersköterska och jourhavande ortoped rättar till benet och sätter på gips/splinteez samt skriver en remiss till röntgen. 3. Patienten skickas till röntgen och röntgas. 4. Patienten väntar till dess att en läkare kommer och går igenom vad röntgenbilderna visade. 5. Patienten skickas hem med gips/splinteez, smärtstillande och en tid för operation om ett par dagar då svullnaden har gått ned. I de fall patienten bedöms ha svårigheter att klara själv sig hemma i väntan på operation läggs patienten in på vårdavdelning. 6. På operationsdagen kommer patienten till dagkirurgen och rullas in på operation. 7. Efter operation lägger ortopeden ett bandage. Utanpå detta bandage sätter ortopeden på SplintEEZ eller så kommer ortopedteknikerna och lägger en gipsskena. Patienten rullas sedan till uppvaket. 8. Då patienten har vaknat och verkar må bra (alt. inneliggande patient ska åka hem) slussas patienten vidare till gipsrummet på ortopedmottagningen där patienten får ett slutligt gips som patienten åker hem med. 9. Efter ca 6 veckor kommer patienten tillbaka för att ta bort gipset.

177 Från ett sjukhus till flera Ett par år senare, i mars 2015 tog Novortex ny kontakt med Innovation Akademiska. Sedan CE-märkningen 2013 hade man sålt SplintEEZ till Akademiska sjukhuset där den används på flera olika avdelningar. En bidragande orsak till det kan ha varit att personalen kände till skenan via innovatörerna och visste att den hade tagits fram på ett säkert och korrekt sätt. Frågan från Novortex var nu; vilken typ av dokumentation och underlag som behövs för införande på ett annat sjukhus där personalen inte hade varit involverad redan under utvecklingen? Det ser ut som en enkel produkt men innovationen ligger i ett förbättrat arbetssätt. Annika Remaeus, chef Innovation Akademiska Innovation Akademiska erbjuder tjänster och stöd till medicintekniska innovationer från ax till limpa, det vill säga från idéer och behov till införande. Novortex fråga berörde det senare vilket också var ett område Innovation Akademiska hade planerat undersöka närmare: Vad behövs för att en produkt ska komma igenom det sista nålsögat, införande och acceptans, och börja användas? Novortex fråga kom att bli startpunkten för ett nytt projekt i vilket Innovation Akademiska undersökte om det gick att få fram konkreta data för vad införande av en medicinteknisk innovation innebär för fördelar, nackdelar, resursbehov samt eventuella besparingar i tid och pengar. Resultatet redovisades hösten 2015 i en rapport. ekonomi för att få fram mesta möjliga information om hur SplintEEZ används, vilka resurser som behövs och vilka kostnader som är kopplade till fotledsoperationer. Med resurser avses De olika typer av personal som utför gipsning respektive montering av SplintEEZ Lokaler Tid för gipsning respektive montering av SplintEEZ Tid för övrigt arbete, exempelvis städning Kostnader för gipsmaterial respektive SplintEEZ Intervjuerna kompletterades med underlag från de ekonomisystem som landstinget i Uppsala Län använder. Som grund för frågorna vid intervjuerna och framtagandet av underlag användes metoden mini-hta (Health Technology Assessment), som landstinget i Uppsala Län använder som beslutsunderlag vid införande av nya metoder och tekniker. Den information och de data som kom fram sammanställdes för att jämföra de resurser som behövs och de kostnader som uppkommer då man gipsar vid fotledsbrott respektive använder SplintEEZ. Innovation Akademiska har haft en helt avgörande betydelse för vår del. Hjälpen har betytt skillnaden mellan en färdig kommersiell produkt och något som annars skulle ha fastnat på idéstadiet. Anders Westermark, ortoped och en av grundarna till Novortex Under projektet genomförde Innovation Akademiska flera intervjuer med både vårdpersonal och administrativ personal inom

178 Värden med SplintEEZ för personal Under intervjuerna som gjordes berättade vårdpersonalen vilka fördelar de såg med att använda SplintEEZ istället för gips. Det visade sig vara fördelar under hela vårdkedjan, från akuten via operation tills det är dags för patienten att åka hem: Fördelar för personalen Ortopeden kan själv sätta på skenan och behöver därmed inte vänta på ortopedtekniker och gipsvagnen. Går fort att sätta på skenan (ca 1 minut). Lättare för personalen att justera skenan innan operation utifrån hur svullen fotleden är. Lättare för personalen på vårdavdelningarna att justera trycket mot operationssåret och därmed minska smärtan för patienten. Lättare för personalen på vårdavdelningarna att inspektera operationssår om det behövs. Går snabbare att ta bort SplintEEZ än gipsskenan, 0.5 min jämfört med 5 min. Är lättare för personalen att ta bort SplintEEZ än gipsskena, att klippa upp gips tar på händerna. SplintEEZ s konstruktion underlättar för ortopeden att få till den viktiga 90-gradiga vinkeln på foten. Det minskar risken för att behöva rätta till vinkeln vid den slutgiltiga gipsningen innan hemgång. Att rätta till tar tid och gör ont för patienten. SplintEEZ dammar inte vilket bidrar till kortare städning efteråt. Att SplintEEZ inte dammar gör att den upplevs som renare att arbeta med. Blir bättre röntgenbilder pga. färre artefakter. Gipsvagnen innan städning Skönt att efter avslutad operation enkelt kunna sätta på skenan. Inget gipspulver att städa och ingen väntan på operationstekniker. Ann-Charlotte Claesson, operationssjuksköterska och gruppchef ortopedoperation Värden med SplintEEZ för patienter Under såväl intervjuerna som under användbarhetstestet kom flera positiva kommentarer på skenan ur patienternas synvinkel: Fördelar för patienterna Färre skavsår än med gips. Kliar mindre och blir mindre varmt än med gips. Skenan väger inte så mycket vilket är positivt för patienten, kan lättare förflytta sig vid behov. När patienten är hemma i väntan på operation kan patienten kan själv ändra åtstramningen utifrån hur pass svullen fotleden är. Eftersom skenan kan justeras kan patienten få mindre ont även efter operation. Mindre smärta innebär att patienten behöver ta mindre mängd smärtstillande. Lätt att använda, kräver ingen utbildning.

179 Ekonomiska värden för vården Att en innovation innebär fördelar för både vårdpersonal och patienter är både bra och nödvändigt. Att innovationen dessutom är ekonomiskt neutral eller till och med innebär en besparing är än bättre. För att undersöka den ekonomiska aspekten av införandet av SplintEEZ togs underlag fram från ekonomiska stödsystem och beräkning av kostnader gjordes. Vid beräkningen har tiden för de olika momenten och kostnader för personal, material och operationsrum etc. varit de parametrar som använts. Kortare tid med SplintEEZ Under intervjuerna med ortopedpersonal framkom att en operation går minst ca 15 minuter fortare då SplintEEZ används än då gips används. Eventuell väntetid på operationsteknikerna är då inte medräknad. Kortare tid => Lägre kostnad Den kortare tiden som behövs då SplintEEZ används ger i sin tur också en lägre kostnad för operationen eftersom personal och operationssal används under en kortare tid. Kostnader fotledsoperation (i SEK) Operationssal, mediciner, övrig utrustning etc. Material Personal SplintEEZ Gips Jämförelse kostnader fotledsoperation Tidsbesparingen på minst 15 minuter per operation kan innebära att ytterligare en fotledsoperation per dag kan genomföras. De beräkningar som genomfördes i projektet visar att tidsbesparingen på minst 15 minuter per operation som blir då SplintEEZ används ger minskar kostnaden med 225 SEK per operation. Referenser Intervjuer med ortopedisk personal på kirurgisk ortopedi och på dagkirurgen, Akademiska sjukhuset i Uppsala Förfrågningar till Akademiska sjukhusets controllers och affärsutvecklare Utdrag från de ekonomiska stödsystem landstinget i Uppsala län använder

180 InnoCent Vinst för både patient och klinik INNOVATION AKADEMISKA en del av Akademiska sjukhuset

181 Bilder Där inget annat anges: Innovation Akademiska/Akademiska sjukhuset Klätterbild: Tecknade bilder: Camilla Camilton

182 Att slippa välja Simon, hänger du med och tränar? Det finns en ledig tid vid klätterväggen! Nä, jag kan inte, jag måste till sjukan. Det är krångel med mitt insulin Simon är 17 år och typ-1-diabetiker. Han insjuknade när han var 5 år. Under hela uppväxten har hans pappa hjälpt honom med att hantera sjukdomen. Nu när Simon börjar bli vuxen ska han själv lära sig att sköta sin diabetes, med allt vad det innebär i form av ständiga blodsockermätningar och insulindoser som ska tas när det är som mest olägligt. Det går inte så bra för Simon eftersom han avskyr att åka till sjukhuset och träffa sin diabetessköterska och bli påmind om att han inte är som andra 17-åringar. Och det krockar alltid med något annat roligt som händer, vilket är ofta, för Simon och hans kompisar är väldigt spontana och planerar sällan långt innan något ska hända. Detta får konsekvenser för Simons långtidsblodsocker, som skjuter i höjden. Med den virtuella mottagningen kan Simon nu istället bara ta upp sin mobiltelefon och via appen diabetes dialog träffa sin diabetessköterska precis där han befinner sig, och kan fortsätta att leva sitt spontana liv med kompisarna.

183 INNOCENT VINST FÖR BÅDE PATIENT OCH KLINIK OM DIABETES Projektet InnoCent syftar till att förbättra hälsan för unga vuxna (18 till 25 år) med typ1- diabetes genom att stimulera till mer egenvård och ökad kontroll över sitt blodsocker. Projektet visar på ett bra sätt hur en verksamhet inom vården kan öka produktiviteten genom att hantera fler patientbesök ersätta fysiska besök med distansbesök, men också öka uppföljningsfrekvensen, för att öka kvaliteten på vården. Diabetes är inte en utan flera olika sjukdomar med olika orsaker. Den gemensamma nämnaren är att sockerhalten i blodet är för hög. Diabetes typ 1 (drabbar cirka 0,5 % av befolkningen) är en autoimmun sjukdom som leder till att kroppens egen produktion av insulin helt, eller nästan helt, upphör. Vid diabetes typ 2 kan kroppen fortfarande producera lite insulin, men den mängd som produceras räcker inte för kroppens behov. Man uppskattar att cirka personer i Sverige har typ-2-diabetes idag. Magdalena Wlad, ung patient Om projektet Projektet startade 2014 och avslutas under Det drivs av Innovation Akademiska i samarbete med Diabetesmottagningen vid Akademiska sjukhuset. Utöver att förbättra hälsan hos unga diabetiker är ett syfte med projektet att utveckla det ekonomiska ersättningssystemet för att möjliggöra nya arbetssätt på mottagningen. Projektet testar en modell som kallas Health Impact Bonds (HIB) och som i korthet går ut på att förebyggande insatser för att uppnå ett förutbestämt mål finansieras av den beräknade framtida kostnadsbesparingen och ett eventuellt överskott faller ut som vinst. Oavsett diabetestyp är det främsta målet med behandlingen att upprätthålla en så normal blodsockernivå som möjligt. Därför är det viktigt att mäta blodsockret kontinuerligt så att rätt mängd insulin kan tillföras. För lågt blodsocker kan ge upphov till så kallade hypoglykemier, med skakningar, yrsel och illamående som följd. För högt blodsocker kan å andra sidan resultera i så kallad keto-acidos, som innebär att blodet blir surt på grund av akut insulinbrist. Det är ett livshotande tillstånd och ofta krävs akutinläggning på sjukhus. HbA1c ger en bild av hur blodsockret har legat i genomsnitt under de tre senaste månaderna.

184 Målen för projektet För att kunna utvärdera resultaten i projektet definierades ett antal uppföljningsparametrar tillsammans med Diabetesmottagningen. Målen sattes till: 5 % sänkning av HbA1c (ett mått på blodsockervärdet under cirka tre månader) under perioden i hela gruppen 10 % minskning av sjukdomsbördan i hela gruppen 10 % minskad frånvaro i skola/arbete på grund av diabetes jämfört med föregående kvartal Halvering av antal inläggningar och ambulansutryckningar jämfört med motsvarande period föregående år Under maj till och med juli 2015 utfördes en pilotstudie för att ta reda på om det gick att mäta effekterna av en medicinsk insats med detta upplägg och omsätta det i ett ekonomiskt värde. Totalt 30 patienter i åldersgruppen 18 till 25 år ingick i försöket. Som insats valdes virtuell mottagning, eftersom målgruppen framför allt efterlyste ökad tillgänglighet till vården. Virtuell mottagning är också ett sätt att förtäta kontakten med vården. Man har i tidigare studier konstaterat att tätare besök leder till minskat HbA1c. Detta är betydelsefullt, eftersom ett högt HbA1c ökar risken för komplikationer senare i livet, som till exempel nedsatt njurfunktion, hjärtsvikt, känselbortfall och synnedsättningar, och i värsta fall för tidig död. Virtuell mottagning Diabetesmottagningens virtuella mottagning är mer ett nytt arbetssätt än ny teknik. Det handlar om att möta patienten på patientens villkor, snarare än på vårdens. Som tekniskt stöd för den virtuella mottagningen har projektet tagit fram en mobilapplikation för patienten samt ett webbgränssnitt för personalen för att patient och vårdgivare ska kunna kommunicera online med video, textmeddelanden och röstsamtal på ett säkert sätt. Tanken är att mycket av den distansvård som redan ges idag i form av mail och telefonkontakt ska hanteras inom den virtuella mottagningen och därigenom synliggöras och också ersättas ekonomiskt. Den nya patientlagen som kom 1 januari 2015 syftar till att man som patient ska vara en jämbördig part som tar ett ansvar och på det sättet kan utöva någon form av makt (SKL). Ett sätt för vårdgivare att möta detta lagkrav är att erbjuda patienten större inflytande över var, när och hur mötet sker och vad det innehåller. Den virtuella mottagningen bidrar till ett personcentrerat arbetssätt, genom att stärka ett jämbördigt förhållande mellan patienten och vården. Det är patienten som bestämmer tid och plats för mötet. Mötet kan ske i en miljö där patienten känner sig trygg, och kan ställa frågor utan inverkan från sjukhusmiljön. Patienterna väljer själva vilken data de vill dela med vården.

185 Resultat Datamängderna från testet är små och utvärderingstiden kort, men vi kan se en positiv trend vad gäller i princip alla parametrar där data gick att få fram. Efter testperioden konstaterades en genomsnittlig sänkning av HbA1c med 6,3 % jämfört med innan. Det visar att insatsen var framgångsrik, då målet var en sänkning med 5 % eller mer. Positivt resultat uppnåddes även för den upplevda sjukdomsbördan. Den minskade med 36 % i genomsnitt, vilket var betydligt mer än målet på 10 %. HbA1c HbA1c mäts genom ett blodprov. Värdena före hämtades ifrån det senaste mottagningsbesöket innan insatsen startade och efteråt ombads alla patienter att lämna ett nytt prov. Under testperioden på tre månader minskade HbA1c för de deltagande patienterna i snitt med 6 %, se tabellen nedan. HbA1c-värden före och efter tre månaders virtuell mottagning: HbA1c (%) Före Efter Medel 65,9 61,7 Skillnad -4,2 Skillnad i % -6,3 Sjukdomsbörda Sjukdomsbördan definieras som skillnaden mellan skattad upplevd hälsa och skattad hälsa i ett hypotetiskt scenario där man inte har sjukdomen. Ofta blir värdet negativt, men inte alltid. Sjukdomsbördan mäts genom frågor i ett pappersformulär som införts på mottagningen, Ta tempen på din hälsa. I projektet gjordes skattningen däremot med en app som utgår ifrån en visuell analog skala mellan 0 och 100. Frågorna i appen var samma som i Ta tempen på din hälsa och skickades regelbundet till patienten att besvara. De fyra frågorna i appen är: 1. Hur är din fysiska hälsa idag (med/utan diabetes)? 2. Hur är ditt känslomässiga välbefinnande idag (med/utan diabetes)? 3. Hur god är din sociala samvaro med andra idag (med/utan diabetes)? 4. Hur god är din livskvalitet idag (med/utan diabetes)? I tabellen nedan visas resultatet för de patienter där data inhämtades både före och efter insatsen. Resultatet visar att i alla kategorier utom den känslomässiga sjukdomsbördan minskar sjukdomsbördan under mätperioden. Sett över alla kategorier minskade sjukdomsbördan med i genomsnitt 36 % under perioden. Skillnader mellan sjukdomsbörda före och efter insatsen, mätt i hela gruppen. Positiva värden innebär en minskad sjukdomsbörda: Känslomässig sjukdomsbörd Fysisk sjukdomsbörd Social sjukdomsbörd Sjukdomsbörda livskvalitet a a a Summa -45,0 8,3 34,6 36,0 Medel -5,6 1,0 4,3 4,5 Relativ skillnad (%) Total relativ medelskillnad (%) -36

186 Närvaro skola/arbete När det gäller närvaro i skola/arbete var det svårare att utröna insatsens påverkan, eftersom det var tämligen liten frånvaro före insatsen. De flesta hade enstaka frånvarodagar förutom en person som hade 20 frånvarodagar. Intensivvård och ambulansutryckningar Som referenspunkt valdes antalet ambulansutryckningar och intensivvårdsdygn (inläggningar) under motsvarande tremånadersperiod föregående år (2014). Dessa mättes genom granskning av de i projektet ingående patienternas journaler. Dock var antalet noll såväl under referensperioden som under vår mätperiod, så här kan man inte säga något om någon skillnad. Innovation Akademiskas uppgift i projektet Projektet har genomförts inom ramen för Vinnovas utlysning Ersättningsmodeller som främjar innovation i vård och omsorg. Innovation Akademiska har initierat och drivit projektaktiviteterna, från den initiala ansökan till Vinnova, vidare genom utveckling av produkten virtuell mottagning och dess införande i verksamheten. Innovation Akademiska har även stått för projektledning och koordinering, såväl internt inom sjukhuset; gentemot Diabetesmottagningen, ekonomifunktioner, samt Medicinsk teknik, Sjukhusfysik och IT (MSI), som externt; mot övriga projektparter (flera företag samt Uppsala Universitet) och underleverantörer av tekniska lösningar. Innovation Akademiska kommer också att slutrapportera projektet till Vinnova. Värden för patienten Ett mått på framgång i InnoCent-projektet är till vilken grad den virtuella mottagningen bidrar till att sjukdomen tar mindre plats i patientens liv, och utgör ett mindre hinder i vardagen än tidigare. Ett virtuellt möte mellan patient och diabetessköterska i appen diabetes dialog. För mig som studerat i fyra olika länder är det här helt avgörande för att jag ska kunna upprätthålla kontakten med min diabetessköterska. [ ] Jag saknar ingenting ifrån det fysiska mötet i den virtuella mottagningen. Louise Högdahl, patient och testperson för den virtuella mottagningen Projektet har visat på värde för patienten i form av bättre kontroll över blodsockret och därigenom ett bättre HbA1c och på sikt ökad hälsa. Patienterna upplever även sin sjukdom som mindre betungande, såväl fysiskt som psykiskt (minskad sjukdomsbörda). Virtuell mottagning minskar dessutom tiden som behöver spenderas på kontakt med vården. Genom att patienten slipper transporter till och från sjukhuset sparar man in både tid och pengar.

187 Ett exempel: Patienterna behöver avsätta 60 minuter för ett vanligt fysiskt besök på mottagningen. Själva besöket tar i snitt 45 minuter, men man behöver minst 15 minuter för parkering, registrering i kassan och som litet extra buffert. Värden för diabetesmottagningen och Akademiska Sjukhuset För mottagningens ekonomi, eller snarare dess produktion, bör den virtuella mottagningen när den är införd få stora positiva effekter. Om vi antar att två tredjedelar av patienterna har en restid på 40 minuter (transport inom kommunen) och övriga inom länet 80 minuter i snitt, får vi en genomsnittlig restid på 50 minuter. Total frånvaro ifrån arbete eller skola per besök blir då 2*50+60 minuter=160 minuter. Vi uppskattar att ett virtuellt besök tar 30 minuter, vilket ger att patienten sparar 130 min per besök. Det är värdefull tid för en student eller arbetstagare! Dessutom sparar patienten reskostnader. Väntrummet på Diabetesmottagningen Man får heller inte glömma de värden som projektet skapar för personalen som arbetar på mottagningen. Om den virtuella mottagningen kan underlätta deras vardag genom att skapa struktur och synliggöra deras arbete som bottnar i ett enormt engagemang för patienterna, så handlar det om stora värden, om än inte enkelt mätbara. Utrustning för blodsockermätning För mig kommer det att göra den skillnaden att jag kommer att kunna få hjälp med olika problem som uppstår i vardagen, och att jag kan få kontakt när jag behöver det - och kan vara mer delaktig i min vård. Magdalena Wlad, patient som deltagit i InnoCent-projektet InnoCent ligger verkligen i linje med Akademiska sjukhusets mål om värdebaserad vård. Det ökar värdet för patienten, och kan vara ett sätt att öka vår produktivitet och få mer kontakt med våra patienter. Jarl Hellman, överläkare Endokrinologi och diabetes vid Akademiska sjukhuset och processägare värdebaserad vård typ-1-diabetes Den virtuella mottagningen ger personalen möjlighet att planera och schemalägga större del av kontakterna med patienterna, vilket minskar stress ett minskat antal kontaktvägar en chans att känna att man ligger i framkant när det gäller virtuell diabetesvård mer tid för möten med patienten

188 -Jag gillar mötet med patienten, och det är i mötet med patienten som jag fyller min viktigaste professionella roll. Administration däremot, tycker jag inte är så roligt eller viktigt. Ekonomiska värden De prisuppgifter som används i exemplen nedan är hämtade ifrån Akademiska sjukhusets prislista för Priserna baseras på tidsåtgång i första hand, vilket innebär att ett fysiskt besök och ett virtuellt besök kostar lika mycket så länge som de tar lika lång tid. Den virtuella mottagningen ger många nya vinklingar på arbetet, inte minst på hur vårdproduktionen kan öka. Man får helt enkelt välja ut några sätt att räkna på utifrån vilka mål som är mest angelägna att nå; minska vårdköer, höja kvaliteten, skapa bättre struktur för kontakter med patienter et cetera. Här har vi valt tre olika scenarion: Extra uppföljningsbesök Fysiska besök som ersätts av virtuella. Icke-produktion som flyttas till produktion Extra uppföljningsbesök Effekterna av den nya Libre-mätaren ska följas upp extra noga enligt verksamhetsledningens önskemål. Cirka 200 nya mätare har delats ut mellan januari och april i år, och förhoppningsvis blir det ytterligare 100 stycken före sommaren och 100 till 200 under hösten. Alla dessa patienter ska följas upp med ett extra besök efter tre månader. Uppföljningsbesöken består av undervisning, mätning av HbA1c samt analys av blodsockerdata. Omkring 200 extra besök (lågt räknat) kommer att behövas, för att göra dessa uppföljningar. Baserat på erfarenheter från testpiloten i projektet och kry.se:s mätning som visar att ett besök tar drygt 50 % av avsatt tid (presenterades bland annat under Dagens Medicins Primärvårdsdagen 2016) kan man räkna med att ett virtuellt besök tar ungefär 25 minuter, medan ett fysiskt besök på diabetesmottagningen tar i snitt 45 minuter. Förberedelser och journalföring är inte inräknade i dessa tider men uppskattas ta lika lång tid oavsett besöksform. 200 stycken 25-minutersbesök tar cirka 85 timmar medan 200 stycken 45-minutersbesök tar 150 timmar. Det vill säga en besparing på 65 timmar i tid som kan användas för att träffa fler patienter, virtuellt, eller fysiskt på mottagningen. Jag behöver kunna planera min tid och mitt arbete. Telefonsamtal, mail och tidbokning innebär stress för mig, då jag inte kan planera eller kontrollera dem.

189 Fysiska besök på mottagningen som ersätts av virtuella Virtuella besök är i första hand ett komplement till fysiska besök, men det är rimligt att anta att en viss andel fysiska besök kan vara lämpliga att ersätta med virtuella besök. Vi antar på nytt att ett genomsnittligt virtuellt besök tar 25 minuter och ett fysiskt besök cirka 45 minuter. Mellanskillnaden ger då en tidsvinst per patient på 20 minuter per besök. Enligt NDR (nationella diabetesregistret; ett av världens största kvalitetsregister) är i år 255 patienter i åldern 18 till 25 år kopplade till Diabetesmottagningen vid Akademiska sjukhuset. En realistisk bedömning är att 120 av dessa ansluter sig till den virtuella mottagningen. Om man utgår från att varje patient i genomsnitt besöker mottagningen tre gånger per år och ett av de besöken kan genomföras med virtuell mottagning så blir tidsvinsten 120 patienter x 20 min = 40 timmaras tidsbesparing. Om dessa 40 timmar läggs på nya virtuella mottagningsbesök bör man kunna öka produktionen med cirka 60 besök (eftersom en del av tiden, här antaget 10 min per besök, går till administration som förberedelser och journalföring). Enligt prislistan ersätts ett sådant besök med kr. Produktionsökningen om de 60 besök ger med andra ord en ökning av ersättningen motsvarande cirka kr. Icke-produktion blir produktion Redan idag har personalen på Diabetesmottagningen omfattande kontakt med sina patienter mellan besöken via mail och telefon. De utför således redan en betydande nivå av distansvård. Denna vård räknas dock i dagsläget inte in i statistiken, genererar därmed ingen ekonomisk ersättning till verksamheten och kategoriseras som icke-produktion. Detta trots att den är enormt uppskattad av patienterna! Följande exempel pekar på de positiva effekterna av att definiera om detta arbete som vårdproduktion. Under februari 2016 genomfördes 374 besök på mottagningen som inte var läkarbesök. Om 90 % av dessa är sjuksköterskebesök motsvarar det 337 besök. Fördelat på de diabetessköterskor som finns i verksamheten i idag (motsvarande 4,5 heltider) blir det 75 besök per sköterskeheltid och månad. 75 besök à 45 min innebär 56 timmar effektiv mottagningstid per månad och sköterska. Om vi kan flytta över tid, som spenderas på mail och telefon, motsvarande två timmar i veckan per sköterska till virtuell mottagning och registrera denna tid med produktkod i sjukhusets journal- och bokföringssystem Cosmic, kommer tiden att räknas som vårdproduktion. De ytterligare 16 besök i månaden per sjuksköterska som produktionen på detta sätt ökar med innebär att mottagningen producerar 72 nya besök per månad, en produktivitetsökning på hela 21 %. Om man översätter detta i ekonomiska termer handlar det om att man med hjälp av den virtuella mottagningen med befintliga resurser kan göra 864 ytterligare besök per år, vilka baserat på Akademiska sjukhusets prislista motsvarar ett värde på 1,76 miljoner kronor (baserat på priset kr per virtuellt besök).

190 Värden för Innovation Akademiska InnoCent-projektet har skapat värden för Innovation Akademiska och Akademiska sjukhuset när det gäller det egna varumärket i form av den ökade synligheten som de många evenemang projektet blivit inbjudet att presentera sig vid har medfört. Att skapa samma synlighet och stärkta varumärke genom annonsering hade uppskattningsvis kostat över kr. Projektet har också byggt upp kompetens i den egna organisationen, framförallt inom ersättningsmodeller och e-hälsa. Att köpa konsulttjänster för motsvarande kunskapsinhämtning hade kostat ungefär 1 miljon kronor. Referenser Kaufman FR et al. Association Between Diabetes Control and Visits to a Multidisciplinary Pediatric Diabetes Clinic. Pediatrics 1999;103; Ta tempen på din hälsa, Karin Wikblad, se ex Utvärdering av instrumentet Ta tempen på din hälsa : En kvalitativ intervjustudie av patienter med typ 1- diabetes, 2015, examensarbete av Cecilia Hellmér, Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap. Sammanfattningsvis ger vård på distans patienten ökat inflytande och är samtidigt bra för verksamhetens budget. Det är ekonomiskt fördelaktigt för patienten, som kan få möjlighet till tätare kontakt med diabetes-mottagningen, utan att behöva ta ledigt från skola eller arbete och betala för transport till och från sjukhuset. Det är också bra för sjukhusets budget eftersom tiden räcker till för fler besök, och dyra vårdinsatser så som intensivvård och ambulansutryckningar kan minskas. Det finns även stora samhälleliga vinster med att minska sjukdomsbördan. Unga diabetiker får förutsättningar att orka sköta sin diabetes vid sidan av både utbildning, arbete, träning och det sociala livet långsiktigt. Ett dygn med intensivvård kostar väldigt mycket och kan det undvikas genom ökad tillgänglighet på fler plattformar är det bra ur alla aspekter.

191 BB på väg Hög vårdkompetens i hemmiljö INNOVATION AKADEMISKA en del av Akademiska sjukhuset

192 Bilder Där inget annat anges: Innovation Akademiska/Akademiska sjukhuset Foto Bedinbed, Ullcape: Lisbet Spörndly. Foto Bärsjal: Alex & Martin

193 Lena och Patrik har just fått sitt andra barn. Lena sitter med sin bebis hud mot hud för att tidigt se de signaler som hennes nyfödda bebis kommunicerar med henne. Nu kommer barnmorskan Kajsa in och tittar till den lilla familjen. Det har gått 2 timmar efter förlossningen och Kajsa frågar hur det går och hur familjen känner inför att snart åka hem. Lena och Patrik har redan innan bebisen föddes bestämt att om allt gått bra med förlossningen så skulle de välja att åka hem tidigt och få besök av BB på väg. Deras tidigare förlossningserfarenhet var från ett annat sjukhus och där fanns ingen utvecklad tidig hemgång. Den gången för 3 år sedan när deras äldsta son föddes upplevde Lena och Patrik som väldigt jobbig. Själva förlossningen gick bra men det var efteråt på BB-avdelningen som allt blev jobbigt. Det var brist på platser på BB-avdelningen och Patrik fick inte stanna kvar utan fick åka hem. Lena hamnade på en stor sal med 3 andra mammor vars bebisar skrek konstant och Lena kunde inte vila. Personalen var stressad och Lena upplevde att olika personal gav olika svar på samma frågor. Hon kände sig väldigt splittrad och osäker. På dag två blev helt plötsligt Lenas bebis slö och blek och ville inte äta. En läkare kom och undersökte bebisen och efter att prover tagits konstaterades att bebisen fått en infektion. Bebisen flyttades över till neonatalavdelningen för observation och antibiotikakur. Då det inte fanns några sängar lediga för föräldrar på neonatalavdelningen fick Lena lämna sin bebis och gå tillbaka till BB-avdelningen för natten. Lena sov inte en blund denna natt och grät hela natten. Bebisen på neonatalavdelningen piggnade till fram på småtimmarna och skrek varpå en personal där fick sitta och trösta. Lena kämpade på med sin amning när hon kom hem men fick det aldrig att fungera utan lade ner den efter två veckor. Denna gång, med BB på väg, ringer en barnmorska hem till Patrik och Lena och hör hur det går. Barnmorskan erbjuder ett hembesök och det vill Patrik och Lena gärna ha. I sitt eget hem kan de ställa frågor som har med deras liv hemma att göra, Lena får till exempel hjälp med amningspositionen i sin egen favoritfåtölj. Tack vare att starten på det gemensamma livet den här gången blev så mycket bättre ammade Lena sin bebis i 8 månader, till glädje för dem båda.

194 BB PÅ VÄG HÖG VÅRDKOMPETENS I HEMMILJÖ I mitten av 1900-talet vårdades en kvinna i snitt 14 dagar på sjukhus när hon födde barn. Barnet och mamman vårdades separat och fick bara träffas när det var dags för barnet att äta. Amningen skedde på tider utsedda av personalen och var många gånger styrda efter sjukhusets behov och inte efter barnets behov. Idag tänker man annorlunda och det är tvärtom det allra viktigaste att se till barnets behov. föräldrarna och bedömning av framtida behov av hos både barn och föräldrar. Via BB på väg får föräldrarna sedan stöd i upp till fem dygn utifrån sina och barnets behov. Till de familjer som bor inom Uppsala och Knivsta kommun ges stödet i form av hembesök och/eller telefonsamtal. Under telefonsamtalet/hembesöket samtalar barnmorskan med den nyförlösta mamman för att höra hur hon och barnet mår, svarar på frågor från föräldrarna och ge råd utifrån familjens behov. Varje dag arbetar fem barnmorskor på BB på väg. Tre av dessa gör hembesök och de andra två barnmorskorna finns på mottagningen för återbesök och amningsmottagningen. Mottagningarna har öppet alla vardagar. Därefter gör föräldrarna ett återbesök med barnet på sjukhuset för viktkontroll och hörseltest 3-5 dagar efter förlossningen. I vissa fall gör även en barnläkare en undersökning. Det finns även möjlighet för den nyblivna mamman att vid detta besök få samtal med barnmorska och läkarkontakt. BB på väg BB på väg startades 1990 på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Mödrarna som provade tjänsten var positiva och upplevde en ökad närhet till sitt barn. Modern lärde känna sitt barn snabbare gällande dygnsrytm och amningsbehov, enligt en studie från Målsättning med BB på väg Målsättningen är att det ska kännas tryggt som nybliven förälder att åka hem tidigt från sjukhuset med vetskapen om att en barnmorska tar kontakt dagen därpå. De flesta nyblivna föräldrar som använder sig av tidig hemgång upplever att de har fått bra vård och stöd. Värdet av att själv ha fått bestämma sig för tidig hemgång anses vara stort och det ger en känsla av kontroll. Idag erbjuds nyblivna föräldrar och barn att åka hem tidigast sex timmar efter förlossningen om mor och barn är välmående efter en komplikationsfri förlossning. Beslut om tidig hemgång tas efter att barnet genomgått en läkarundersökning. Bakom beslutet finns en analys av förlossningen, tryggheten hos

195 Kvalitativa värden av BB på väg för nyblivna föräldrar I traditionell BB-vård måste de blivande och nyblivna föräldrarna anpassa sig till de rutiner som finns på en BB-avdelning. Tiden som det tar för en nybliven förälder att lära sig de nya rutinerna stjäl tid från anknytningen mellan barn och förälder. Det är viktiga band som skapas under de första dagarna tillsammans, då föräldrarna lär känna sitt barn. Det är viktigt att barnmorskan får tid till att kunna bemöta de nyblivna föräldrarna med de frågor funderingar och känslor som kan uppkomma dagarna efter förlossningen. I hemmiljön kan båda föräldrarna fokusera på frågor som är relevant för just dem, i sin egen hemmiljö och får då både tid och energi över till att knyta an till den nya familjemedlemmen tillsammans. I Uppsala föds ca 4000 barn varje år. Akademiska sjukhuset erbjuder både bas- och högspecialiserad förlossningsvård till alla kvinnor i Uppsala län samt för hela landet och regionen från graviditetsvecka 22 och framåt. Målet för varje förlossning för Akademiska sjukhuset är en frisk kvinna, ett friskt barn och en positiv förlossningsupplevelse. Man eftersträvar en god eftervård i hemmet och har därför ett utvecklat BB på väg-team som besöker familjerna. Kvalitativa värden för vårdpersonal Att BB på väg har ett väl fungerande team märks bland annat på deras låga personalomsättning. De barnmorskor som arbetar på BB på väg har lång erfarenhet vilket gör att inskolningen av nya barnmorskor till denna enhet bara tar några dagar. Att information och stöd förmedlas till föräldrarna från en liten grupp personal har visat sig ha flera fördelar, en av dem är att informationen som ges ut till föräldrarna hålls ihop och är samstämd. Vid telefonsamtal och hembesök har barnmorskan tid avsatt för just detta föräldrapar och kan ha fullt fokus på dem i det dagliga arbetet på en vårdavdelning behöver man inte sällan avbryta för att ta hand om andra föräldrar eller arbetsuppgifter. Att få möta föräldrar i deras hemvana trygga miljö gör att en professionell barnmorska kan utöva sitt yrke fullt ut och i lugn och ro, utan att bli avbruten, ge föräldrarna det stöd som de önskar. Det ger även tillfredsställelse till personalen hos BB på väg. I en enkätstudie som gjordes bland kvinnor som fött barn på Akademiska sjukhuset i Uppsala under mars 2013 och gått hem efter 6-12 timmar med vård från BB på väg uppmättes att samtliga mödrar från studien upplevde vård och stöd från BB på väg som bra eller mycket bra. Högst andel ammande mammor Uppsala läns landsting har högst andel ammade barn i Sverige. En bidragande orsak till det är med stor säkerhet att Akademiska sjukhuset sedan början av 1990-talet är certifierade enligt UNICEF Baby Friendly Hospital. UNICEFS Baby Friendly Hospital program infördes 1993 på alla svenska BBavdelningar. För all personal i landstinget i Uppsala län som kommer i kontakt med blivande och nyblivna föräldrar finns en gemensam amningsstrategi. Utgångspunkten har varit WHOs Tio steg till lyckad amning.

196 Det finns ett värde i att mamman får stöd och hjälp med sin amning i den egna fåtöljen i hemmet och inte i en fåtölj på sjukhuset som hon senare inte har tillgång till. Hanna Waernér, avdelningschef och barnmorska, BB på väg Mätning andelen ammade barn, per län (2013) Amning bidrar till att en relation utvecklas mellan barnet och dess mamma som för dem innebär mer än enbart ett näringsintag. Studier har visat att ammande mammor löper mindre risk att utveckla benskörhet, högt blodtryck, bröstcancer och cancer i äggstockarna. Man har också visat att bröstmjölksuppfödda barn har ett högre IQ, en minskad risk för infektioner och att senare i livet utveckla diabetes och fetma. Amningen har med andra ord uppenbara fördelar för både mamman och barnet. Initiering av amning kan vara en känslig process som kan påverkas av många omständigheter. Det är därför viktigt att all personal som arbetar med blivande och nyblivna föräldrar och deras barn uppmuntrar och underlättar amning samt erbjuder en amningsvänlig miljö. Detta genom att lyssna, ge stöd och vid behov hjälpa föräldrarna så att de känner sig trygga med amningen. Detta kräver: Evidensbaserad och uppdaterad kunskap Respekt; varje mor- barnrelation och familj är unik Lyhördhet inför familjens individuella behov Tid och tålamod Om en nybliven mamma känner sig otrygg i sin amning för att hon fått olika råd och tips från olika personer hon mött i vårdsammanhang kan det påverka både hennes inställning till amningen samt kosta sjukhuset extra resurser i form av pengar och personal. Sjukhusets kostnad för ett vårddygn på BBavdelning beräknas till kr. Kostnaden för två dygns extra vistelse på BB för att mamman känner sig otrygg i sin amning med anledning av att hon fått spretig information från olika personer kan därför beräknas till kr (7 800 kr x 2). Tjänsten BB på väg motsvarar en kostnad om kr per dygn. Om de nyblivna föräldrarna

197 i stället kan vistas i hemmet med stödet av en barnmorska från BB på väg skulle kostnaden för dessa två dygn bli kr (3 571 kr x 2), vilket är ca 50 % billigare för landstinget. Samtidigt sparar också föräldrarna pengar eftersom de inte har utgifter för transport, parkering, mat på sjukhuset etc. Ekonomiska värden av BB på väg nyblivna föräldrar Att vårdas på BB-avdelning medför kostnader för föräldrarna. Mamman betalar 80 kr i patientavgift för varje påbörjat dygn och hennes partner betalar 250 kr för sängplats och frukost. Lunch och middag ingår inte för partnern utan denne hänvisas till de caféer som sjukhuset har att erbjuda. För beräkningarna nedan uppskattas kostnader för lunch och middag till 200 kr per dygn. Har föräldrarna bil med sig kostar parkeringen 250 kr per dygn. Den sammanlagda kostnaden för föräldrarna för ett dygn på BB blir enligt denna uträkning 780 kr. Ett dygn på BB beräknas kosta samma summa för föräldrarna. Kostnad för föräldrar för fyra dygn på BBavdelning respektive med BB på väg. BB-avdelning BB på väg Förlossning: 780 kr Förlossning: 780 Dag 1: 780 kr Dag 1:0 kr Dag 2: 780 kr Dag 2: 0 kr Dag 3: 780 kr Dag 3: 0 kr Dag 4: 780 kr Dag 4: 100 kr Summa kostnader Summa kostnader BB-vård: 3900 kr BB på väg: 880 kr Skillnad: ca kr per familj Varje år vårdas uppskattningsvis ca familjer hos BB på väg. Det innebär en total besparing för familjerna på x kr = kr. Ekonomiska värden av BB på väg för Akademiska sjukhuset När en familj går hem på tidig hemgång skrivs familjen ut från förlossningsavdelningen efter 6 timmar. När familjen har kommit hem blir de uppringda av en barnmorska som informerar sig om hur familjen har det och om det finns behov av att göra ett hembesök. Detta samtal tar för en barnmorska ca 30 min. Som exempel gjordes ett år sådana telefonsamtal hos BB på väg. Nedan ses skillnaden i kronor mellan att vårdas med traditionell BB-vård och att vårdas med BB på väg, utifrån Akademiska sjukhusets synvinkel. I beräkningen uppskattas kostnaden per dygn på förlossningsavdelningen till kr. Kostnaden per timme för rådgivning av barnmorska via telefon uppskattas till kr. Kostnaden för återbesöket är 2 747kr. Kostnad för Akademiska sjukhuset BB-avdelning BB på väg Förlossning: kr Dag 1: kr Dag 2: kr Förlossning 7800 kr Dag 1: Telefonsamtal 30 min à kr/tim = 700 kr Dag 2: Hembesök á Kr Dag 3: kr Dag 3: - Dag 4: kr Dag 4: Återbesök à Kr Summa kostnader Summa kostnader BB BB vård: kr på väg: kr Skillnad för sjukhuset: kr lägre kostnad per familj med BB på väg

198 Ekonomiska konsekvenser av vårdrelaterad infektioner hos nyfödda Ett dygn på neonatalavdelningen, exempelvis för en infektion, kostar kr. Får mamman inte plats där och har sin plats kvar på BBavdelningen kostar mammans plats där ytterligare kr. (Barnet kostar inte något när det vårdas ihop med mamman på en BBavdelning.) Det finns stor risk för att mor och barn separeras om barnet får en allvarlig vårdrelaterad infektion då neonatal-avdelning och BB-avdelning ligger på olika plan och i olika hus. Det finns inga garantier för att mamman får plats tillsammans med sitt barn på neonatalavdelningen. Andelen kvinnor med kort vårdtid efter vaginal förlossning, per län (2014) Vårdrelaterade infektioner Att vårdas på sjukhus är tyvärr inte riskfritt, Problemen med vårdrelaterade infektioner (VRI) är stora. Ett sätt att möta det växande hotet av multiresistenta bakterier inom vården är att minska tiden som mor och barn kan vara utsatta för potentiell smitta. Det är känt att smittorisken ökar på sjukhus där multiresistenta bakterier överförs från patient till patient. Av denna anledning måste vi planera sjukvården så att friska människor inte i onödan vårdas på sjukhus och att smittorisken minimeras för dem som måste ha sjukhusvård. Bo Sultan, tidigare verksamhetschef Kvinnokliniken på Akademiska sjukhuset Kostnader vid VRI för en nyfödd som vårdas på neonatalavdelningen under tre dygn och då mamman inte får plats hos sitt barn under de dygnen: BB-avdelning Neonatalavdelning Förlossning: kr Dag 1: kr - Dag 2: kr Dag 2: kr Dag 3: kr Dag 3: kr Dag 4: kr Dag 4: kr Dag 5: kr - Dag 6: kr - Dag 7: kr - Total kostnad för sjukhuset för mammans och barnets vård: kr

199 Framtida utveckling av BB på väg Att värdet av den existerande tjänsten BB på väg är stort intygar både personal och föräldrar. Med dagens tekniska möjligheter är det rimligt att anta att det går att utveckla denna tjänst än mer, till exempel genom att erbjuda ett virtuellt möte med barnmorskan. Med detta verktyg kan de nyblivna föräldrarna och barnmorskan tillsammans välja en samtalsform som passar just dem. Ett videosamtal skulle kunna ersätta ett hembesök av barnmorskan. Denna mottagning kan inte i alla lägen ersätta det fysiska besöket men för de som önskar och då det bedöms medicinskt säkert kan det förbättra kvalitén på det telefonsamtal som alla föräldrar får, som använder sig av BB på väg. Prisbilden på den virtuella BB på vägmottagningen blir ungefär densamma som för dagens BB på väg, men skillnaden är att man kan hinna med fler patientkontakter med samma personalresurser. En utveckling av en virtuell mottagning av BB på väg som ett komplement till dagens tjänst skulle med andra ord innebära stora fördelar och möjligheter för sjukvården och för patienterna. Exempel: Virtuell BB på väg-mottagning används BB-avdelning Virtuell BB på väg Förlossning: kr Förlossning: kr Dag 1: kr Dag 1: Virtuell kontakt kr Dag 2: kr Dag 2: Virtuell kontakt kr Dag 3: kr Dag 3: - Dag 4: kr Dag 4: Återbesök kr Summa kostnader Summa kostnader BB-vård: kr virtuell BB på väg: kr Skillnad i kostnad för sjukhuset: kr Om vi antar att ett standard-hembesök tar barnmorskan 2 timmar från dörr till dörr och att samtalstiden för det besöket är 30 minuter, skulle barnmorskan via en virtuell barnmorskemottagning kunna göra 4 hembesök under samma tid i den virtuella mottagningen. Ersättningen för ett fysiskt besök och ett virtuellt besök är densamma, kr, givet att besöken tar lika lång tid. Man kommer också ifrån de geografiska begränsningarna om man använder en virtuell kontakt. BB på väg erbjuder idag bara hembesök till familjer i Uppsala och Knivsta. Med en virtuell kontakt skulle även föräldrar som bor i andra delar av Uppsala län kunna erbjudas stöd i hemmet, vilket ger en mer jämlik vård. Referenser: Niklasson, L., Nilsson, C. (2013); Tidig hemgång från förlossningen Mödrars uppfattning, Institutionen för folkhälsa och vårdvetenskap, Uppsala Universitet Lostelius, H. (2009); Kartläggning av kvinnors amningsupplevelse på BB - en enkätundersökning, Vårdvetenskap, Mälardalens högskola Akademiska sjukhusets prislista för 2016 Texten är i övrigt baserad på utdrag ur längre intervjuer med de personer som citeras i rapporten.

200

201 en del av akademiska sjukhuset

202 Två mål med Innovation Akademiska 1. Etablera en process så att personalen får hjälp att förvandla idéer till innovativa produkter och tjänster idébärarprocess 2. Skapa en tydlig väg in till sjukhuset för medicintekniska företag som vill utveckla och utvärdera nya produkter företagsprocess

203 Idébärarprocessen

204 Exempel på idéer från personal

205 Företagsprocessen Konceptutvärdering Prototyptester Kliniska studier för CE märkning

206 Innovation Akademiska 2016 Förstärkt beroendevård InnoCent Ersättningsmodell diabetesvård på distans Införande Användbarhet Klinisk utvärdering Expertkonsultation Idéer och behov Nyttiggöra

207

208

209 Uppsala Clinical Research Center Bildades 2001 som en centrumbildning mellan Uppsala Universitet och Landstinget I Uppsala län/akademiska sjukhuset Uppsala Universitet Akademiska sjukhuset

210 Uppsala Clinical Research Center Klinisk forskning Kvalitets-register Uppsala Biobank* och UCR-lab *Uppsala Biobank har separat uppdrag och finansiering