Bilaga 276. Landstingsdirektörens rapport november Dnr LS Landstingsstyrelsen

Transkript

1 Bilaga Dnr LS Landstingsstyrelsen Landstingsdirektörens rapport november 2016 Region Uppsala Riksdagen tog den 19 oktober beslut om att Landstinget i Uppsala län tar över det regionala utvecklingsansvaret i länet från och med den 1 januari Med beslutet följer även att landstinget och landstingsfullmäktige ska betecknas Region Uppsala respektive regionfullmäktige. Under hösten besöker landstingsledningen tillika regionförbundets ledning samtliga kommuner och deras fullmäktige eller kommunstyrelse för samråd och information om regionbildningen, bildande av gemensam nämnd för kunskapsstyrning, regionala utvecklingsnämnden samt den regionala samverkansorganisationen med Regionalt forum och fyra samverkansråd. En planeringskonferens har genomförts under oktober med landstingsstyrelsens presidium och två representanter från kommunstyrelserna i länet samt en representant från partier i landstingsstyrelsen som inte på annat sätt finns representerade. Syftet var att arbeta fram en tydlig struktur för samverkansorganisationen. Inflyttning har skett i det nya kontorshuset på Storgatan 27 där regionstyrelsen m.fl., Regionkontoret, Kollektivtrafikförvaltningen UL och Kultur och bildning inryms. Mottagning för sprutbyte öppnar i november Hälsa och habilitering öppnar i november en mottagning för sprutbyte. Mottagningen kommer att ligga på Märstagatan 2 i Uppsala, i samma lokaler som Husläkarmottagningen i Uppsala för hemlösa. Sprutbytet arbetar för att öka hälsan hos dem som injicerar droger samt förebygga spridningen av HIV och hepatitsmitta. Verksamheten vänder sig till personer i Uppsala län som har intravenöst drogmissbruk. Här kan de lämna in använda sprutor och kanyler och få nya i utbyte. Mottagningen ska även erbjuda rådgivning och stödjande samtal, provtagning samt vaccination mot hepatit A och B. Här erbjuds även stöd till personer som vill bryta sitt missbruk. Sprutbytet kommer att ha öppet fem dagar i veckan. Åldersgränsen är 20 år, men en lagändring förbereds för sänkt ålder till 18 år. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

2 Bilaga (3) Komptensförsörjningsåtgärd undersköterskor Ett landstingsövergripande projekt, benämnt GRUNDUS I, avseende systematiserad introduktion för undersköterskor inom slutenvården genomförs som pilotprojekt under 2017 på Akademiska sjukhuset. Medarbetarundersökning 2016 Årets medarbetarundersökning genomförs den 8-21 november. Undersökningen är en kartläggning av den psykosociala arbetsmiljön och genomförs på uppdrag av Landstinget i Uppsala län av det upphandlade företaget IC Quality. Medarbetarundersökningen ska fånga medarbetarnas upplevelse av sin arbetsmiljö. Den är ett verktyg för att arbeta med ständiga förbättringar i arbetsmiljön i syfte att bli en mer hälsofrämjande arbetsplats, där medarbetare trivs, är engagerade och mår bra. Resultatet som presenteras i början av nästa år ska ses som ett diskussionsunderlag för vidare arbete. Hälsofrämjande arbetsplatser Landstinget ska bedriva ett aktivt systematiskt arbetsmiljöarbete och utveckla de förutsättningar som krävs för att uppnå en bra arbetsmiljö som främjar hälsa, förebygger ohälsa och stödjer rehabilitering d.v.s. en hälsofrämjande arbetsplats som är hållbar över tid. Landstinget genomför en temadag för chefer om hälsofrämjande arbetsplatser, onsdagen den 20 november, med föreläsningar utifrån forskning och goda exempel från landstingets arbetsplatser som redan idag har vidgat sitt arbetsmiljöarbete till att bli mer hälsofrämjande. Banarbeten och störningar i tågtrafiken Vid två tillfällen under september har arbeten med järnvägen norr om Uppsala medfört att all tågtrafik stängts av på sträckan Storvreta Uppsala. Det är byggandet av dubbelspår förbi Gamla Uppsala som är inne i ett skede där arbeten kräver att tågtrafiken stängs av. Första tillfället var september då alla tågturer hela dygnen ställdes in. Det andra tillfället september varade tågstoppet 24 timmar från kl lördag till söndag samma tid. Vid båda tillfällena kördes ersättningsbussar på sträckan Vattholma Uppsala. Anledningen till att ersättningsbussarna kördes till och från Vattholma trots att tågen trafikerade stationen i Storvreta är att det inte finns plats att vända bussar i anslutning till stationen i Storvreta. Vid flera tillfällen under september har det varit stora störningar i tågtrafiken söder om Uppsala på grund av problem med järnvägen. Det har inneburit många försenade och inställda SL-pendeltåg. Misstänkt bomb ombord på buss På kvällen den 28 september larmade en stadsbussförare om en påse med ett misstänkt föremål ombord på bussen. Bussen utrymdes innan polisen kom till platsen. Polisen undersökte och beslut fattades om att kalla på nationella bombstyrkan. När det misstänkta föremålet undersöktes närmare visade det sig vara en cykelhjälm av den typ som har airbagliknande funktion. Eftersom hjälmen hade lösts ut var det inte helt lätt att se vad den föreställde och eftersom det fanns synliga elkablar och ett batteri är det förståeligt att den misstogs för att vara någon typ av sprängladdning. Vid en radiointervju med en polis fick också bussföraren beröm för att ha handlat på ett rådigt och bra sätt.

3 Bilaga (3) Utöver ovanstående har UL:s buss- och tågtrafik fungerat normalt under september. Litteraturkarusellen Höstens första stopp i Litteraturkarusellen var i Gimo 19 september då Maja Hagerman besökte biblioteket och talade om sin biografi Käraste Herman (om rasbiologen Herman Lundborg). Evenemanget var mycket uppskattat. Maja Hagerman och Ola Larsmo kommer att besöka alla kommuner under hösten inom Litteraturkarusellen som är en del av Länsbibliotekets utökade litteratursatsning. Uppsala internationella gitarrfestival Årets upplaga av Uppsala internationella gitarrfestival, vilken stöds av landstinget genom Kultur och bildning och UL, har i år genomförts under den gångna helgen och blev en succé. Nya koncept provades i samverkan med Uppsala Konsert och Kongress och utföll till belåtenhet. Mediebilden av landstinget under september Under september var medierapporteringen om landstingets verksamheter totalt sett till största delen neutral eller positiv. I början av månaden hanterade landstinget ett längre avbrott i journalsystemet. Rapporteringen var omfattande och gav en neutral bild. Akademiska sjukhuset införde alkoholstopp för patienter inför operationer. Detta fick mycket stor positiv publicitet, både lokalt och på riksplanet. Akademiska sjukhuset fick också god spridning av en egen nyhet om att många vill utredas för fästingburen infektion. Däremot fick Akademiska sjukhuset negativ publicitet kring att man tappat placeringar i den årliga AT-rankningen. Rapporteringen om problemen med att bemanna länets BUPmottagningar var också negativ. Folktandvården gjorde ett publikt evenemang på Fluortantens dag, som uppmärksammades positivt. Landstingets projekt att prova kultur på recept blev också omtalat. En beslutad flytt av Hälsoäventyrets verksamhet i Uppsala till nya lokaler gav en negativ bild i media. När det gäller kollektivtrafiken fick en kommande höjning av biljettpriset till Arlanda stor publicitet.

4 Bilaga 276 SAMMANFATTNING Månadsrapport september 2016 Landstingsstyrelsen Det genomsnittliga antalet årsarbetare 1 i landstinget är och det är en ökning med 35 årsarbetare vid en jämförelse av utfallet januari till och med september i år med samma period i fjol. Landstingets årsprognos är 252 miljoner kronor, vilket ska jämföras med budgeten på 252 miljoner kronor. Prognosen är förbättrad med 14 miljoner kronor jämfört med föregående månad. MEDARBETARE Den genomsnittliga timlönekostnaden för landstinget har ökat med 1,7 procent jämfört med Den procentuella förändringen förklaras i huvudsak av utfall av årets löneöversyn. I samband med oktober månads löneutbetalning kommer Kommunals yrkesgrupper att få ny lön och retroaktiv lön. Förändringen av timlönekostnaden bedöms vara inom en rimlig nivå. Det genomsnittliga antalet årsarbetare i landstinget är och det är en ökning med 35 årsarbetare vid en jämförelse av utfallet januari till och med september i år med samma period i fjol. Det motsvarar en ökning med knappt en halv procent. Ökningen återfinns i bland annat yrkesgrupperna handläggare, undersköterskor, specialistläkare medan allmänutbildade sjuksköterskor och administratörer vård har minskat. Kostnaderna för inhyrd personal är 74 miljoner kronor till och med september. Årsbudgeten är 46 miljoner kronor. I bokslutet för helår 2015 var kostnaderna 94 miljoner kronor. Se vidare tabell nedan för jämförelse mot föregående år. Landstinget har fortsatt behov av inhyrd personal när det gäller läkare inom allmänmedicin och psykiatri samt sjuksköterskor. Inhyrd personal, mnkr Ack utfall 2016 Ack utfall 2015 Årsbudget 2016 Bokslut 2015 Inhyrd personal, läkare Inhyrd personal, övriga Resultat I närvarotiden ingår arbetad tid inklusive extratid (övertid, jour och beredskap). Frånvarotiden (semester, sjukfrånvaro, tjänstledighet) är borträknad.

5 Bilaga 276 Den totala sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid vid landstinget ligger kvar på 5,2 procent efter september. Vid samma tidpunkt föregående år var sjukfrånvaron 5,0 procent. En uppdelning av den totala sjukfrånvaron på åldersgrupper (- 29 år, år, 50 år -) visar en ökning i åldersgrupperna år och 50 år medan den har minskat i den yngsta åldersgruppen. Sjukfrånvaron uppdelad på kön visar att den är något högre för kvinnor medan den är oförändrad för män jämfört med föregående år. För landstinget är kostnaderna för ersättning vid sjukdom 54 miljoner kronor exklusive arbetsgivaravgifter efter september och det är drygt en miljon kronor högre än samma period i fjol. Det motsvarar en ökning på 2 procent. 2 (5) EKONOMI Det ackumulerade resultatet avviker positivt mot budgeten för perioden med 162 miljoner kronor. Intäkterna är 27 miljoner kronor bättre än budgeterat. Orsaken till detta är främst bättre riks- och regionintäkter och högre generella statsbidragsintäkter. Samtidigt avviker skatteintäkterna och övriga intäkter negativt. Kostnaderna avviker positivt med 135 miljoner kronor. Den positiva avvikelsen är främst kopplad till lägre kostnader för köpt vård, lokal- och fastigheter, avskrivningskostnader och övriga kostnader. Gällande avskrivningar så beror den lägre kostnaden på att investeringsnivåerna främst för utrustningsinvesteringar är betydligt lägre än budgeterat. De övriga positiva avvikelserna beror på förskjutningar i periodiseringen, vilket ger ett falskt för bra resultat. Landstingets årsprognos är 252 miljoner kronor, vilket är i nivå med budget Jämfört med föregående prognos så har en förbättring skett med 14 miljoner kronor. Förbättringen beror framför allt på lägre kostnader för privata specialister inom mammografiverksamheten och vårdval höfter och knän men även på en högre skatteintäktsprognos samt en förbättrad prognos för Hälsa och habilitering, främst till följd av lägre personalkostnader. Utöver landstingets prognostiserade resultat så har det helägda bolaget Gamla Uppsala Buss lämnat en årsprognos på plus 18 miljoner kronor innan dispositioner och skatt, vilket är 13 miljoner kronor bättre än budget Ackumulerat resultat Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Ack utfall 2016 Budget 2016 Ack utfall 2015 Ack utfall Landstinget i Uppsala län, mnkr Ack utfall 2016 Ack budget utfall 2015 jmf. Budget Riks- och regionintäkter Övriga intäkter Personalkostnader inkl inhyrd Övriga kostnader Resultat Den positiva avvikelsen mot budget beror främst på högre riks- och regionintäkter och statsbidragsintäkter samt lägre kostnader för avskrivningar och övrigt.

6 Ack nettokostnad Landstinget i Uppsala län, mnkr Ack utfall 2016 Ack budget Ack utfall 2015 Förändr utfall i % Verksamhetens intäkter ,5% Verksamhetens kostnader ,9% Avskrivningar ,3% Nettokostnad ,6% Nettokostnad exkl jmfstörande ,1% Nettokostnad Landstinget i Uppsala län, mnkr Bilaga 276 Prognos (5) Budget 2016 Resultat 2015 Förändr utfall i % Verksamhetens intäkter ,8% Verksamhetens kostnader ,5% Avskrivningar ,6% Nettokostnad ,5% Nettokostnad exkl jmfstörande ,2% Efter september är nettokostnadsutvecklingen 3,1 procent exklusive jämförelsestörande poster 2. Den budgeterade nettokostnadsutvecklingen för motsvarande period är 5,5 procent Resultat per förvaltning, nämnd och styrelse, mnkr Prognos 2016 Budget 2016 Resultat 2015 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Sjukhusstyrelsen Vårdstyrelsen Summa hälso- och sjukvård Kollektivtrafiknämnden Kulturnämnden Fastighets- och servicenämnden Varuförsörjningsnämnden Patientnämnden Landstingsstyrelsen Summa Landstinget i Uppsala län Den prognostiserade nettokostnadsutvecklingen exklusive jämförelsestörande poster 3 är 4,2 procent. Den budgeterade nettokostnaden är 4,3 procent. Sjukhusstyrelsens positiva avvikelse beror på lägre kostnader för köpt vård inom sjukhusstyrelsens egen verksamhet. Samtidigt har lasarettet en negativ prognos på grund av försenat LAH-införande på Lasarettet i Enköping. Den positiva avvikelsen för vårdstyrelsen beror på lägre kostnader inom vårdstyrelsens egen verksamhet samt att Hälsa och habilitering förbättrat sin prognos. Kollektivtrafiknämndens negativa budgetavvikelse beror på höjd passageavgift på Arlanda. Fastighets- och servicenämnden negativa budgetavvikelse beror på ökade kostnader för asyl och tillståndslösa. Landstingsstyrelsens negativa avvikelse beror främst lägre skatteintäkter och högre pensionskostnader samtidigt som kostnader för smittskyddsläkemedel och lönekostnader är lägre än budget. Rullande 12 för utvalda intäkter och kostnader Mnkr Rullande12 Riks- och regionintäkter Utfall R/R Budget R/R Sett över rullande 12-månaders perioder så har riks- och regionintäkterna konsekvent legat under budget. Vid de senaste mättillfällena har dock ett trendbrott skett. Sett över rullande 12-månaders perioder ligger medicinskt material konsekvent över budgeterad nivå. Som grafen ovan visar så närmar sig utfall budget. 2 Jämförelsestörande poster i ackumulerad nettokostnad 2015 är AFA, reavinster och reaförluster på totalt 64 mnkr. Inga jämförelsestörande poster Jämförelsestörande poster 2015 är AFA och SPV på totalt 114 mnkr. Inga jämförelsestörande poster 2016.

7 Bilaga (5) Mnkr Rullande12 lönekostn inkl inhyrd personal Mnkr Rullande12 läkemedelskostnader Utfall Budget Utfall Budget Sett över rullande 12-månaders perioder så har lönekostnaderna konsekvent närmat sig budgeterad nivå. Vid mättillfället per juli ökade dock gapet, vilket kan kopplas till en hög bemanning på Akademiska sjukhuset under sommaren. Vid mättillfällena i augusti och september har dock lönenivån närmat sig budgeterad nivå igen. Differensen mellan utfall och budget har tidigare varit större men i och med att budgeterad nivå har ökat så ligger nu utfallet närmare budget. Likvida medel och pensionsplaceringar Landstingets likvida medel uppgår till miljoner kronor. Pensionsplaceringarna har ett bokfört värde på miljoner kronor och ett marknadsvärde på miljoner kronor samt har avkastat i snitt 0,49 procent under månaden. Investeringar Landstingets investeringsbudget 2016 är totalt miljoner kronor, varav miljoner kronor är fastighetsinvesteringar och 648 miljoner kronor är immateriella och övriga materiella investeringar. Årsprognosen för fastighetsinvesteringarna är efter augusti miljoner kronor. Avvikelsen beror främst på att genomförandet av renovering av B11 inte påbörjats enligt den tidplan som fanns vid budgettillfälle, och motsvarar 152 miljoner kronor under budget. Även nybyggnation av Ingång 100 ligger under budget med 61 miljoner kronor beroende på en överskattad nivå vid budgettillfället. Även investeringar som vid budgettillfället klassificerades som nya behov (exempelvis ny dialysavdelning) har inte startats i den utsträckning som planerades, vilket motsvarar 88 miljoner kronor under budget. Prognos för nybyggnation av en ny stadsbussdepå ligger 12 miljoner kronor under budget beroende på förskjutningar i tid. Prognosen för övriga materiella och immateriella investeringar är 338 miljoner kronor, vilket alltså är 310 miljoner kronor lägre än budgeterat. Avvikelsen beror främst på att Akademiska sjukhuset har en avvikelse på 233 miljoner kronor. Resterande avvikelse mot budget står huvudsakligen Kollektivtrafikförvaltningen för.

8 Bilaga (5) BILAGOR Årsprognos, tkr Utfall Budget Utfall Bokslut 2015 Årsbudget 2016 Årsprog 2016 Budgetavvikelse årsprog Not Vårdvalsersättning Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Immateriella investeringar Övriga materiella investeringar

9 Bilaga 277 Avtal om samverkan kring kunskapsstyrning inom socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård för Region Uppsala och länets kommuner Region Uppsala, Enköpings kommun, Heby kommun, Håbo kommun, Knivsta kommun, Tierps kommun, Uppsala kommun, Älvkarleby kommun och Östhammars kommun har träffat avtal om samverkan kring kunskapsstyrning för socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård. Överenskommelsen bygger på att respektive part gemensamt finansierar den samverkan som stadgas i reglementet för den gemensamma nämnden. 1 Gemensam nämnd Samverkan ska ske under ledning av gemensam nämnd enligt 3 kap. 3 a kommunallagen. Region Uppsala är värdorganisation och den gemensamma nämnden ingår i Region Uppsalas organisation. Antalet ledamöter i nämnden regleras i reglementet, 2. Respektive fullmäktige ska välja ledamöter och ersättare till nämnden. 2 Nämndens uppgifter Nämnden ansvarar för ekonomin inom nämndens ansvarsområde och ska utarbeta en plan och budget som anger riktlinjer för FoU-avdelningens inriktning, strategiska mål och utvecklingsområden. Nämnden ska särskilt skapa förutsättningar för evidensbaserad/kunskapsbaserad praktik i socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård. Nämnden ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande lagar, avtal och bestämmelser. Nämnden ansvarar för att verksamheten bedrivs effektivt och planmässigt. Nämnden ska själv, eller genom ombud, föra parternas talan i mål och ärenden inom nämndens verksamhetsområde, med undantag av frågor som rör förhållandet mellan regionen som arbetsgivare och dess arbetstagare. Nämnden ska, om så begärs av respektive part, avge utlåtanden över motioner och framställningar. Det åligger nämnden att besluta om avskrivningar av fordringar. Nämnden ska följa upp och analysera sin verksamhet. Nämnden ska fullgöra vad som i övrigt enligt parternas beslut, lag eller förordning tillkommer nämnden. 1

10 Bilaga 277 Nämnden har vidare följande uppdrag: Kunskapsstöd till socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård. Nämnden stödjer parternas utveckling och implementering av forsknings- och kunskapsbaserad verksamhet inom socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård. Ytterligare samarbete, eller att omfattningen av samarbetet ska utvidgas till andra områden, beslutas av respektive part. Stödja och utveckla folkhälsofrågor inom nämndens verksamhetsområde. Samverka om relevant forskning och utveckling med externa parter. Nämnden vidareutvecklar samverkan med universitet och högskolor. Nämnden agerar brygga mellan parterna å ena sidan och universitet och högskolor å andra sidan, i syfte att koppla ihop forskning och praktik. Svara för regional samverkans- och stödstruktur för kunskapsutveckling inom socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård. Den regionala samverkans- och stödstrukturen ska: o vara en arena för lokala och regionala politiska prioriteringar och strategier, o medverka till att skapa förutsättningar för FoU-avdelningen vid Hälsa och habilitering att tillhandahålla evidensbaserad/kunskapsbaserad praktik för implementering av ny kunskap, samt o vara en dialogpart gentemot den nationella nivån i frågor som rör kunskapsutveckling och kunskapsstyrning. Svara för FoU-verksamheter inom Hälsa och habilitering. Nämnden ska hålla respektive part kontinuerligt underrättad om nämndens verksamhet. För att fullgöra sina uppgifter äger nämnden att från parternas nämnder och tjänstemän infordra de uppgifter, erhålla de upplysningar och det biträde som nämnden behöver. 3 Finansiering Nämndens kostnader fördelas lika mellan regionen och länets kommuner. Kommunerna finansierar sin del utifrån befolkningsstorlek per den 30 juni året före aktuellt budgetår. Om kommunerna och regionen blir ense om att lägga nya uppdrag på nämnden, ska uppdragen finansieras genom särskilda avtal om medfinansiering. Externa projektanslag får föras över mellan åren enligt anslagsgivarens regler. Budget ska upprättas så, att kostnader och intäkter balanseras. Budgeten upprättas av Region Uppsala efter samråd med parterna. Förslag till budget ska tillställas parterna senast den 30 september varje år. I nämndens budget ingår medel för forsknings- och utvecklingsprojekt. Om över- eller underskott uppstår i bokslut regleras detta årligen genom överenskommelse mellan de samverkande parterna. Resultatredovisning Regionstyrelsen beslutar när nämnden senast ska redovisa sin medelsförvaltning för föregående budgetår. 2

11 Bilaga 277 Medelsförvaltning Regionen förvaltar den gemensamma nämndens medel. Parterna har rätt till löpande insyn i medelsförvaltningen. 4 Administration och beredning av ärenden Nämnden är administrativt kopplad till förvaltningen Hälsa och habilitering, som svarar för sekretariat, ärendehantering och annan service till nämnden. Chefen för Hälsa och habilitering är ansvarig föredragande. Alla ärenden bereds gemensamt av ansvariga chefer i kommunerna och regionen, vilka även utgör rådgivande ledningsgrupp för verksamheten. 5 Verksamhetens igångsättande Nämndens verksamhet startar den 1 januari Uppföljning av verksamheten Nämndens ansvar och verksamhet följs upp senast juni 2018, och därefter en gång per mandatperiod, utifrån förutbestämda kriterier. 7 Avtalstid Detta avtal gäller fr.o.m och tills vidare, under förutsättning av att fullmäktige i de samverkande parterna har godkänt avtalet. Vill någon av de samverkande parterna frånträda avtalet ska skriftligt meddelande om detta tillsändas övriga parter senast ett (1) år före mandatperiodens utgång. Annars förlängs avtalet med oförändrade villkor ytterligare en mandatperiod. För avtalets upphörande i sin helhet krävs likalydande beslut i respektive fullmäktige. Vid upphörande av verksamheten i sin helhet, eller om någon part vill frånträda avtalet, ska särskilda förhandlingar ske mellan parterna angående formerna för detta samt angående den ekonomiska regleringen mellan parterna. 8 Tvist Tvister angående tolkning och/eller tillämpningen av detta avtal och övriga överenskommelser mellan de samverkande parterna ska i första hand lösas genom förhandlingar mellan parterna. För 3

12 Bilaga 277 den händelse överenskommelse inte kan träffas ska tvister avgöras i allmän domstol alternativt genom skiljeförfarande enligt lagen om skiljeförfarande (1999:116). 4

13 Bilaga 277 Reglemente för gemensam nämnd för kunskapsstyrning 1 Tillämpningsområde Detta reglemente gäller för den gemensamma nämnden för kunskapsstyrning för socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård i Uppsala län. Parter i nämnden är Region Uppsala, Enköpings kommun, Heby kommun, Håbo kommun, Knivsta kommun, Tierps kommun, Uppsala kommun, Älvkarleby kommun och Östhammars kommun. Region Uppsala är värdorganisation och den gemensamma nämnden ingår i Region Uppsalas organisation. Utöver vad som följer av lag gäller detta reglemente och ett mellan parterna ingånget avtal om samarbete kring kunskapsstyrning inom socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård. 2 Antalet ledamöter och ersättare i nämnden Antalet ledamöter i nämnden är tolv, med tolv personliga ersättare. Nämndens ledamöter utses av respektive part enligt följande fördelning: Ordinarie Ersättare Region Uppsala 3 3 Uppsala kommun 2 2 Enköpings kommun 1 1 Heby kommun 1 1 Håbo kommun 1 1 Knivsta kommun 1 1 Tierps kommun 1 1 Älvkarleby kommun 1 1 Östhammars kommun 1 1 Summa Vid förfall för en ledamot ska denna ersättas av en ledamot från den part som valt ledamoten. Ersättning till ledamöter och ersättare ska utbetalas av respektive part enligt de regler som gäller för förtroendevalda i Region Uppsala. 3 Mandatperiod Ledamöter och ersättare väljs, om inte annat beslutas, för fyra år, räknat fr.o.m. 1 januari året efter allmänna val hållits. Valen förrättas av respektive parts under valåret nyvalda fullmäktige, vid sammanträde senast i december månad detta år. För perioden 1 januari december 2018 väljs ledamöter och ersättare för två år. 1

14 Bilaga Ordförande och vice ordförande Nämndens ordförande utses av Region Uppsala. Nämndens vice ordförande utses av Region Uppsala på förslag av kommunerna. Är ordförande och vice ordförande förhindrade att närvara vid sammanträde får nämnden utse annan ledamot att tillfälligt leda sammanträdet. Är ordföranden p.g.a. sjukdom eller av annat skäl förhindrad att utföra sitt uppdrag under längre tid än en månad i följd, eller sammanlagt sex månader under ett år, förordnar nämnden en ledamot som ersättare för ordförande, att fullgöra dennes uppgifter. Eventuella ekonomiska förmåner som är förenade med uppdraget som ordförande, övertas under förordnandetiden av ersättaren. Vad nu sagts om ordförande gäller även vice ordförande. 5 Sekreterare Sekreteraren för styrelsens protokoll, ombesörjer expediering av nämndens beslut och följer i övrigt de uppgifter som framgår av detta reglemente eller av gällande arbetsordning för Region Uppsalas fullmäktige eller som särskilt beslutas av nämnden. Utgående skrivelser, avtal och förbindelser m.m. som beslutas av nämnden underskrivs av ordförande med kontrasignering av förvaltningschefen. Nämnden får besluta att underskrift i vissa fall ska ske i annan ordning. 6 Nämndens åligganden Nämnden ansvarar för ekonomin inom nämndens ansvarsområde och ska utarbeta en plan och budget som anger riktlinjer för FoU-avdelningens vid Hälsa och habilitering inriktning, strategiska mål och utvecklingsområden. Nämnden ska, utifrån ett gemensamt behov, särskilt skapa förutsättningar för evidensbaserad/kunskaps-baserad praktik i socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård. Nämnden ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande lagar, avtal och bestämmelser. Nämnden ansvarar för att verksamheten bedrivs effektivt och planmässigt. Nämnden ska själv, eller genom ombud, föra parternas talan i mål och ärenden inom nämndens verksamhetsområde, med undantag av frågor som rör förhållandet mellan regionen som arbetsgivare och dess arbetstagare. Nämnden ska, om så begärs av respektive part, avge utlåtanden över motioner och framställningar. Det åligger nämnden att besluta om avskrivningar av fordringar. Nämnden ska följa upp och analysera sin verksamhet. 2

15 Bilaga 277 Nämnden ska fullgöra vad som i övrigt enligt parternas beslut, lag eller förordning tillkommer nämnden. Nämnden har vidare följande uppdrag: Kunskapsstöd till socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård. Bevaka och stödja implementering av Forskning och utveckling (FoU). Svara för regional samverkans- och stödstruktur för kunskapsstyrd socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård. Stödja och utveckla folkhälsofrågor inom nämndens verksamhetsområde. Samverka om relevant forskning och utveckling med externa parter. Svara för FoU-verksamheter inom Hälsa och habilitering. Nämnden ska hålla respektive part kontinuerligt underrättad om nämndens verksamhet. För att fullgöra sina uppgifter äger nämnden att från parternas nämnder och tjänstemän infordra de uppgifter, erhålla de upplysningar och det biträde som nämnden behöver. 7 Sammanträden Nämnden ska för varje kalenderår upprätta en plan för sina sammanträden. Utöver de sammanträden som intagits i planen ska sammanträde enligt 5 kap. 7 första stycket i kommunallagen hållas när minste en tredjedel av ledamöterna begär det eller ordförande finner att det behövs. Nämnden sammanträder i Uppsala om inte nämnden bestämmer annat. 8 Kallelse Skriftlig kallelse ska i god tid före varje sammanträde med nämnden utsändas till nämndens ledamöter och ersättare. Med kallelsen ska följa en preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet jämte de handlingar som hör till ärendena. Slutlig föredragningslista fastställs vid varje sammanträdes början. 9 Ersättares tjänstgöring Kan ledamot inte delta i sammanträde ska denne utan dröjsmål underrätta sekreteraren, som inkallar den ersättare till tjänstgöring vid sammanträdet, som valts av ledamotens part. Infinner sig ordinarie ledamot under pågående sammanträde, till vilket han förut anmält förhinder, upphör ersättarens tjänstgöringsrätt när beslut fattats i det ärende som behandlades när den ordinarie ledamoten kom till sammanträdeslokalen. 3

16 Bilaga Närvarorätt Rätt att närvara vid nämndens sammanträden samt att delta i överläggningarna tillkommer icketjänstgörande ersättare i nämnden. Sekreterare i nämnden får yttra sig i formella frågor som uppkommer under sammanträdet och lämna tekniska upplysningar med anknytning till sammanträdeshandlingarna. Om fackliga företrädares rätt att närvara vid sammanträde med nämnden finns särskilt stadgat i 7 kap. 8 kommunallagen. 11 Tjänsteman och sakkunnig Förtroendeman, tjänstemän hos regionen eller särskild sakkunnig som avses i 6 kap. 19 andra stycket kommunallagen får tillkallas av nämnden och får, om nämnden beslutar det, delta i överläggningarna men inte i besluten. 12 Delegering Nämnden får uppdra åt en anställd hos någon av de samverkande parterna att besluta på nämndens vägnar. 13 Delgivning Delgivning med nämnden sker med förvaltningschefen eller med den som i övrigt enligt särskilt beslut är behörig att motta delgivning. 14 Beredning av ärenden Nämndens ordförande beslutar om formerna för beredning och föredragning av ärenden vid nämndens sammanträden. Föredragande som inte har närvarorätt enligt 10 i reglementet har vid sammanträde endast den yttranderätt som avser föredragningen. 15 Justering av protokoll Protokollet justeras av ordföranden och minst en för varje gång utsedd ledamot eller tjänstgörande ersättare, senast 14 dagar efter sammanträdet. Justering får också verkställas av nämnden, antingen genast eller vid nästa sammanträde. Justering sker, förutom genom namnteckning på därför avsedd plats, genom signum på varje enskild sida av protokollet. 4

17 Bilaga 277 Nämndens justerade protokoll ska anslås samtliga parters anslagstavlor. Senast andra dagen efter det att protokollet justerats ska justeringen, och var protokollet finns, tillkännages på respektive parts anslagstavla. Tillkännagivande ska vara försett med uppgift om den dag det anslagits. Det får inte avlägsnas förrän överklagandetiden gått ut. Även på protokollet ska dag för justering, och när justeringen tillkännagivits, noteras. 16 Beslutsrätt, jäv Nämnden får handlägga ärende endast om fler än hälften av ledamöterna är närvarande. Om jäv finns bestämmelser i 6 kap kommunallagen. 17 Reservation Den som deltagit i avgörandet av ett ärende får anföra reservation mot beslutet. Reservationen ska anmälas innan sammanträdet avslutats. Om reservationen utvecklats närmare ska den vara skriftlig och lämnas senast när protokollet justeras. 18 Arkiv För vården av nämndens arkiv gäller Region Uppsalas arkivreglemente. 19 Överklagande För överklagande av nämndbeslut gäller vad som stadgas i 10 kap. i kommunallagen om laglighetsprövning. 5

18 Bilaga 280 a REGIONPLAN OCH BUDGET Beslutad av landstingsfullmäktige

19 Bilaga 280 a INNEHÅLL REGIONPLAN OCH BUDGET REGION UPPSALAS VISION...4 REGION UPPSALAS STRATEGISKA UTVECKLINGSOMRÅDEN...4 STRATEGISKA UTVECKLINGSOMRÅDEN OCH MÅL...5 POLITISK HUVUDINRIKTNING...6 REGIONAL UTVECKLING...6 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD MED HÖG KVALITET OCH GOD TILLGÄNGLIGHET...6 EN EFFEKTIVARE KOLLEKTIVTRAFIK...7 KULTUR BERIKAR...7 KOMPETENTA OCH MOTIVERADE MEDARBETARE...7 EKONOMI I BALANS...7 REGIONENS POLITISKA ORGANISATION OCH STYRNING...8 STYRMODELL...9 ANSVAR OCH BEFOGENHETER, EKONOMI...9 INTERN KONTROLL...9 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR...10 HÅLLBAR UTVECKLING...10 DEMOGRAFISKA FÖRUTSÄTTNINGAR...10 HÄLSOUTVECKLING...10 DEN MEDICINSKA UTVECKLINGEN...11 DIGITALISERING...11 KOMPETENSFÖRSÖRJNING...12 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR...12 Skatteintäkter...12 Statsbidrag...12 Patientavgifter...13 Riks- och regionvårdsintäkter...13 Kostnader generellt...14 Personalkostnader...14 Pensionskostnader...14 Läkemedelskostnader...14 Ökade fastighetskostnader...15 Nettokostnad och finansieringen...15 Intäkter och kostnader för kollektivtrafiken...15 Likviditet...15 Investeringar...15 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD...17 STRATEGISKA MÅL...17 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS INRIKTNING...17 KVALITET GENOM GOD VÅRD...17 Patientfokuserad hälso- och sjukvård...17 Hälso- och sjukvård i rimlig tid...18 Säker hälso- och sjukvård...19 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård...20 Effektiv hälso- och sjukvård...21 Jämlik hälso- och sjukvård...22 Hälsoinriktad hälso- och sjukvård...23 NÄRVÅRD...24 Närvård äldre...25 Närvård - Barn och unga...25 Närvård - psykisk hälsa...25 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING...26 EHÄLSA - EN DEL AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

20 Bilaga 280 a SAMVERKAN INOM SJUKVÅRDSOMRÅDET...28 FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN...29 STRATEGISKA MÅL...29 REGIONAL UTVECKLING...31 STRATEGISKA MÅL...31 NÄRINGSLIV OCH INNOVATIONER...32 SAMVERKAN INOM FOLKHÄLSOOMRÅDET...32 FOU-STÖD TILL SOCIALTJÄNST OCH ANGRÄNSANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD...33 INFRASTRUKTUR...33 KOLLEKTIVTRAFIK...35 STRATEGISKA MÅL...35 TÅGTRAFIKEN...35 REGIONBUSSTRAFIKEN...35 Anropsstyrd trafik...36 STADSTRAFIKEN I UPPSALA...36 FOSSILFRI KOLLEKTIVTRAFIK...36 KULTUR OCH BILDNING...37 STRATEGISKA MÅL...37 ETT RIKARE KONSTLIV...37 ÖKAD KULTURELL DELAKTIGHET...37 EN ATTRAKTIVARE LIVSMILJÖ...37 LIVSLÅNGT LÄRANDE...37 REGION UPPSALA SOM ARBETSGIVARE...38 STRATEGISKA MÅL...38 KOMPETENS FÖR VERKSAMHETENS BEHOV...38 Medveten lönebildning...39 ENGAGERADE MEDARBETARE...39 Trygga och säkra anställningsförhållanden...39 En hälsofrämjande arbetsplats...40 CHEFER MED ETT KOMMUNIKATIVT OCH COACHANDE LEDARSKAP...40 FASTIGHETS- OCH SERVICEFUNKTIONER...41 MINSKAD MILJÖPÅVERKAN...41 UPPDRAG FRÅN FULLMÄKTIGE TILL STYRELSER OCH NÄMNDER...43 INDIKATORER...46 EN REGION FÖR ALLA...46 EN NYSKAPANDE REGION...51 EN VÄXANDE REGION...54 SAMMANSTÄLLNING PATIENTAVGIFTER...57 BUDGET 2017 OCH PLAN RESULTATRÄKNING...58 RESULTATRÄKNING, DETALJ...58 ANSLAGSRAMAR...59 REGIONSTYRELSENS FINANSIELLA VERKSAMHET...59 GENERELLA STATSBIDRAG OCH KOMMUNAL UTJÄMNING...59 FINANSIELLA NYCKELTAL...59 KASSAFLÖDESBUDGET...60 INVESTERINGSPLANER Investeringsplan fastigheter...60 Investeringsplan utrustning och immateriellt...63 Investeringsplan konst...63 BESLUT

21 Bilaga 280 a Regionplan och budget Regionplan och budget är ett politiskt styrdokument som talar om inriktningen för Region Uppsala, dels för det närmaste budgetåret, dels för den kommande treårsperioden. Planen utgår från den politiska viljan, de statliga uppdragen, befolkningens behov, de förutsättningar som råder i landet och i länet samt våra lagar och förordningar. Det är landstingsfullmäktige som beslutar om innehållet i regionplan och budget. Det fungerar sedan som Region Uppsalas övergripande styrande dokument och anger inriktningen för verksamheterna och för utvecklingsarbetet. I Region Uppsala strävar vi efter att ständigt förbättra och förnya verksamheten utifrån medborgarnas behov. Regionplan och budget lyfter fram de viktigaste områdena där det behövs förbättring och förnyelse. Regionplanens primära målgrupper är regionens politiker och tjänstemän som ska genomföra besluten. Länsinvånarna, länets kommuner och andra regionala aktörer som i samverkan med Region Uppsala gemensamt ska driva och genomföra länets utvecklingsarbete är andra målgrupper. Region Uppsalas vision Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Region Uppsalas strategiska utvecklingsområden En region för alla Region Uppsala ska främja hälsa och förbättra livskvaliteten hos invånarna. Alla invånare ska känna trygghet och tillit till en jämlik hälso- och sjukvård som präglas av hög kvalitet, god tillgänglighet och gott bemötande. Vi skapar goda möjligheter för en hälsosam, trygg och hållbar livs- och arbetsmiljö. Våra resurser ska användas på bästa möjliga sätt som gör att invånarna känner sig delaktiga. En nyskapande region Region Uppsala tar fasta på förmågan till förnyelse och tar ansvar för en hållbar utveckling. Vår samverkan med Uppsalas två universitet, näringslivet och internationella kontakter ger oss ny kunskap som kan användas i våra verksamheter och för att utveckla Region Uppsala. En växande region Region Uppsala utvecklas med fokus på ekologisk hållbarhet. Vi skapar förutsättningar för ett gott liv och en hållbar utveckling. Regionen bidrar till att utveckla en hållbar besöksnäring och erbjuder ett rikt och stimulerande kulturliv med stor mångfald. Vi utvecklar kollektivtrafik och infrastruktur för att tillgodose invånarnas behov och för att förenkla allas vardag. 4

22 Bilaga 280 a Strategiska utvecklingsområden och mål Region Uppsalas strategiska mål är kopplade till de strategiska utvecklingsområdena. De är mål av väsentlig vikt för regionens arbete. En Region för alla - Region Uppsala ska främja hälsa och förbättra livskvaliteten hos invånarna. Har en vård som planeras och ges utifrån behov, allas lika värde och med individens delaktighet i fokus. Bedriver hälso- och sjukvård där både den akuta och planerade vården utmärks av god tillgänglighet. Bedriver vård med hög patientsäkerhet. Ger vård på bästa effektiva omhändertagandenivå (BEON). Synliggör och stärker psykiatrin som vårdområde. Har en kollektivtrafik som gör att allt är nära i en växande region. Utvecklar kultur- och kunskapsregionen genom ett konst- och kulturliv som präglas av mod, bildning och delaktighet. Har en aktiv arbetsgivarpolitik och ett tydligt och lyhört chefskap som skapar förutsättningar för nytänkande och säkerställer en långsiktigt god kompetensförsörjning samt en god arbetsmiljö. En nyskapande Region Region Uppsala tar fasta på förmågan till förnyelse och tar ansvar för en hållbar utveckling. Levererar vård och innovationer i världsklass genom samarbete mellan sjukvården, Uppsalas två universitet och näringslivet. Är ledande inom ehälsa. Är ledande inom kunskapsstyrd vård. Bidrar till att skapa förutsättningar för näringslivet att fortsätta växa, med särskilt fokus på life science, energisektorn och gröna näringar. Bidrar till att utveckla en hållbar besöksnäring. En växande Region Region Uppsala utvecklas med fokus på ekologisk hållbarhet. Fördubblar antalet resor till år 2020 och kollektivtrafikens andel av det motoriserade resandet till 2030 jämfört med Har en kollektivtrafik som är det naturliga valet för resor till och från arbete, studier och fritidsaktiviteter. Har en natur som är en tillgänglig arena och mötesplats för fysisk aktivitet och social gemenskap. Bidrar till en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling. Utvecklar infrastruktur som skapar förutsättningar för ett ökat bostadsbyggande och en hållbar utveckling av länet. Finansiella mål Utgångspunkten är kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning, både ur ett verksamhets- och ett finansiellt perspektiv. För att säkra långsiktig god ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv har Region Uppsala följande finansiella mål: Årets resultat ska uppgå till minst två procent av skatter och generella statsbidrag. Nettokostnaderna ska inte öka snabbare än skatteintäkter och generella statsbidrag. Det egna kapitalet inklusive ansvarsförbindelse för pensionsförpliktelser ska förbättras jämfört med föregående år. För att bedöma om de finansiella målen uppnåtts bör effekterna av konjunkturvariationer beaktas. 5

23 Bilaga 280 a Politisk huvudinriktning Regional utveckling Den 1 januari 2017 övergår Landstinget i Uppsala län till att bli Region Uppsala, inom samma fysiska gränser men med fler uppgifter och ansvarsområden. När Regionen tar över det regionala utvecklingsansvaret innebär det ett större ansvar för näringslivsfrågor, infrastruktur, naturvård och besöksnäring. Det ger oss goda möjligheter att i samverkan med länets kommuner, näringsliv, myndigheter och civilsamhälle utveckla regionen. Därmed kan Region Uppsala ge invånarna grunden för ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft. Sedan valet 2014 har frågan om en sammanslagning av landets nuvarande regioner och landsting till större regioner återigen blivit högaktuell för hela Sverige. För Region Uppsala är det viktigt att vara aktiv i dessa diskussioner. En större region måste ha förutsättningar att underlätta invånarnas liv, oavsett om det handlar om näringslivets förutsättningar, kollektivtrafik eller god tillgång till högspecialiserad vård. Hälso- och sjukvård med hög kvalitet och god tillgänglighet Invånarna i Uppsala län ska erbjudas en hälsooch sjukvård i världsklass. Vården ska ges efter behov och vara jämlik och jämställd. Kvaliteten i vården ska förutom medicinsk kvalitet, även mätas i värden som är av betydelse för patienten och närstående. Det kan till exempel vara gott bemötande, god kontinuitet, stärkt samverkan och samordning genom hela vårdkedjan. Patienterna ska erbjudas god tillgänglighet både vad gäller väntetider till besök och behandling samt även geografiskt, genom närvård i hela länet. Patienter och närståendes inflytande och delaktighet behöver stärkas och de måste involveras mer i vården. Hälso-och sjukvård ska ges på effektivaste nivå både avseende kompetens och vårdnivå. Det leder till en högre effektivitet i vården och bättre kvalitet för patienten. Regionen ska arbeta för en långsiktig förändring där primärvårdens uppdrag och resurser stärks för att få en större roll som första linjens vård. Tidiga vårdinsatser och förebyggande hälso- och sjukvård möjliggör en omställning och resursomfördelning från sjukhusvård till primärvård. Då kan primärvården ta ett större ansvar för första linjens vård. Vi ska arbeta aktivt för stärkt samverkan och samordning mellan vårdgivare, kommuner och andra aktörer för att skapa trygghet i vården. Tillsammans med kommunerna i länet vill Regionen arbeta med att stärka närvården med fokus på äldre, barn och unga och personer med psykisk ohälsa. Vi har förstärkt hemsjukvården med mobila team som kan genomföra diagnostisering, behandling eller rehabilitering i hemmet. Genom ökad tillgång till geriatrisk kompetens på alla vårdnivåer och möjlighet till direktinläggningar på sjukhus undviks väntetider på akuten, vilket skapar en trygg och säker vård för patienten. Digitalisering och e-hälsa ska utvecklas som viktiga verktyg för snabbare och enklare kontakt i vården, både för patienter och personal. Redan idag är Region Uppsala ledande inom e- hälsa i Sverige, med både journal på nätet och möjlighet får den vårdsökande att sköta mycket av sina vårdkontakter via internet. Det rör allt från receptförnyelse, tidsbokning och enklare frågor. Detta frigör tid som kan användas till annat. Genom telemedicin ska specialiserad vård kunna erbjudas även utanför sjukhusen och samarbetet mellan olika professioner och vårdnivåer stärkas. Med bra utbud av funktionella e-hälsotjänster kan hälso- och sjukvården bli mer tillgänglig, behovsanpassad och effektiv samtidigt som patienten blir mer delaktig. I arbetet med att utveckla e-hälsa är delaktighet från patientföreningarna av mycket stor vikt. Det är viktigt att både Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping hålls samman som landstingsdrivna enheter med sammanhängande vårdkedjor för en bättre utveckling av specialistvården samt för forskning och utveckling. Inom en så kunskapsintensiv verksamhet som hälso- och sjukvård spelar forskning och utveckling en central roll. Vår utmaning är att sätta forsknings- och utvecklingsfrågorna i fokus för att nå målen i den Regionala utvecklingsstrategin. Uppsala Universitet ansvarar för utbildning av flertalet vårdprofessioner och forskning inom dessa områden. I 6

24 Bilaga 280 a samverkan med dem ska Region Uppsala utveckla arbetet kring innovationer inom Life Science. En effektivare kollektivtrafik Arbetet med ett nytt trafikförsörjningsprogram, som är grunden för all trafik i länet, samt en ny strategi för regiontrafik och glesbygdstrafik pågår för fullt. Under 2017 skapar vi också förutsättningar för att kunna utveckla anropsstyrd trafik. Arbetet med att kollektivtrafiken ska vara fossilbränslefri 2020 kommer att intensifieras. Två viktiga förutsättningar för att Region Uppsala ska fortsätta utvecklas är en utbyggnad av två nya spår Uppsala-Stockholm och en ny spårförbindelse mellan Enköping- Uppsala. Under 2017 sjösätts ett nytt linjenät för stadsbussarna, som skapar bättre möjligheter att resa inom Uppsala. För att korta restiderna är framkomligheten för kollektivtrafiken helt avgörande. Detta arbete sker i nära samverkan med Uppsala kommun. Målet är att skapa en stadstrafik som är ett snabbt, enkelt och bekvämt alternativ för den som vill förflytta sig i Uppsala. Kultur berikar Kulturen är en viktig del av Region Uppsalas verksamhet. Den är en kraft som förebygger och motverkar sjukdomar, skapar trivsel och glädje samt är en byggsten för gemenskap och utveckling. Kulturen stödjer både den regionala och lokalsamhällets utveckling. Länets och kommunernas framtida attraktionskraft handlar om möjligheten till återhämtning, bra uppväxtmiljö för barnen och rik tillgång till upplevelser. De fortsatta satsningar som görs på till exempel Kultur i vården, Kulturbussar, Scenkonstkarusellen och folkbildningen är att satsa på framtiden. Kompetenta och motiverade medarbetare Region Uppsalas verksamhet är beroende av kompetenta och motiverade medarbetare. Kompetensförsörjningen handlar om att rekrytera, utveckla och behålla medarbetare. För att vi ska klara av detta krävs att vi utvecklar och förbättrar arbetsmiljön samt att ledarskapet blir tydligare och mer lyhört. Region Uppsala ska vara en attraktiv arbetsgivare som tar fram det bästa hos sina medarbetare, oavsett om det handlar om busschaufförer, sjuksköterskor, läkare eller alla andra som varje dag gör ett viktigt arbete och i förlängningen är ambassadörer för Region Uppsala. Samtidigt som personalförsörjningen under den kommande tjugoårsperioden kommer bli ett allt större problem för hela den offentliga sektorn, finns det många människor som kommer till Sverige med både utbildning och arbetslivserfarenhet från vårdyrken från andra länder. Att ta tillvara denna kompetens är bra både för Region Uppsala, för den enskilde och för hela Sverige. Initiativ på detta område har redan startat och kommer utvecklas under kommande år. Det handlar om validering av utländsk utbildning, hitta praktikplatser och att snabbutbilda i sjukvårdssvenska och andra kompletteringsutbildningar som behövs för att snabbare komma ut i arbetslivet. Ekonomi i balans För att kunna uppfylla Region Uppsalas uppgifter, måste det vara ordning på ekonomin. Under mandatperiodens första år har främsta fokus varit att få kontroll på kostnadsutvecklingen. Till exempel har Region Uppsalas största enhet, Akademiska sjukhuset, brutit kostnadsutvecklingen och kommer i år gå med ett planerat underskott på 100 miljoner kronor för att nästa år göra ett nollresultat. Samma positiva tendens ser vi i andra av Region Uppsalas verksamheter. Framtidens Akademiska Sjukhus (FAS) ska hanteras på ett ekonomiskt klokt sätt. Byggandet av ett halvt nytt sjukhus är nödvändigt för att skapa förutsättningar för en vård i världsklass. Våra uppdragsgivare, skattebetalarna i Uppsala län, har rätt att kräva att de skattepengar vi använder, används till rätt saker. Därför ska Region Uppsala även i fortsättningen ha ekonomin i skarpt fokus. 7

25 Bilaga 280 a Regionens politiska organisation och styrning De förtroendevaldas roll är att besluta om regionens övergripande mål, fördela resurser och följa resultaten i förhållande till de uppsatta målen. De specifika verksamhetsområden och uppgifter regionstyrelsen samt övriga styrelser och nämnder i Region Uppsala har framgår av Reglemente för regionstyrelsen samt styrelser och nämnder i Region Uppsala. Regionfullmäktige är regionens högsta beslutande organ. Fullmäktiges uppdrag regleras i kommunallagen. Regionfullmäktige beslutar i principiella ärenden och andra ärenden av större vikt för regionen, exempelvis mål och riktlinjer för verksamheten, budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor och styrelsernas och nämndernas organisation och verksamhetsformer. Regionstyrelsen ska leda och samordna förvaltningen av regionens angelägenheter och ha uppsikt över övriga styrelsers och nämnders verksamhet. Uppsikten avser såväl verksamhet som ekonomi. Sjukhusstyrelsen ska leda och samordna sjukhusvården och den specialiserade vården som bedrivs vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Detta görs genom en uppdragsstyrning från styrelsen till respektive förvaltning. Vidare är sjukhusstyrelsen ansvarig för upphandling av specialistvård från andra aktörer. Vårdstyrelsen ska leda och samordna primärvården, Folktandvården samt Hälsa- och habilitering. Detta görs genom en uppdragsstyrning från styrelsen till respektive förvaltning. Vidare är vårdstyrelsen ansvarig för upphandling av vård, främst primärvård, från andra aktörer. Regional utvecklingsnämnds uppdrag är att hanterar infrastrukturfrågor, samhällsplanering, näringslivsutveckling och andra frågor som rör regional utveckling. Fastighets- och servicenämndens uppdrag är att handha frågor som rör Region Uppsalas 8

26 Bilaga 280 a ägande och förvaltning av fastigheter samt frågor som rör utveckling inom fastighets-, teknik- och serviceområden. Kollektivtrafiknämnden utgör regional kollektivtrafikmyndighet och ansvarar för beställarstyrning av regional kollektivtrafik. Kollektivtrafikförvaltningen och UL, lyder under Kollektivtrafiknämnden. Kulturnämnden leder regionens kulturverksamhet och ansvarar för driften och förvaltningen av Wiks folkhögskola. Kulturnämnden leder Kultur och bildning. Enligt lagen om patientnämndsverksamhet har regionen en patientnämnd. Patientnämndens kansli är en egen förvaltning. Styrmodell Sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen tar dessutom fram verksamhetsuppdrag. Utgångspunkten för verksamhetsuppdragen är inriktningen i regionplan och budget. Styrelser och nämnder ska löpande följa upp och utvärdera sina respektive verksamheter avseende måluppfyllelse och ekonomi samt återrapportera detta till regionfullmäktige främst i tertialbokslut och årsredovisning. Ansvar och befogenheter, ekonomi Regionfullmäktige fattar beslut om ekonomiska anslagsramar per styrelse och nämnd. Anslagsram för regionens övergripande verksamheter går till regionstyrelsen som beslutar om fördelningen av anslagsramar inom regionens övergripande verksamheter. Anslagsramar för hälso- och sjukvård går till sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen. Styrelserna beslutar sedan om fördelningen av medel inom sina respektive ansvarsområden. Anslagsram för övriga verksamheter går till respektive nämnd. Styrelse och nämnd ansvarar för att verksamheten bedrivs med anvisade medel och att medlen disponeras så effektivt som möjligt Fullmäktige antar regionplan och budget med vision, strategiska utvecklingsområden, strategiska mål samt uppdrag till styrelser och nämnder som ska genomföras under Styrelser och nämnder har dessutom i uppdrag att ta fram åtgärder som stärker regionen inom de strategiska utvecklingsområdena. Inför 2017 har respektive styrelse och nämnd att ta fram tre uppdrag inom vart och ett av de strategiska utvecklingsområdena. Intern kontroll En god intern kontroll är en viktig förutsättning för att säkerställa styrningen av en verksamhet. Det är regionfullmäktige som beslutar kring regelverket och regionstyrelsen har det övergripande ansvaret för att tillse att det finns en god intern kontroll. Varje nämnd och styrelse har ansvar för den interna kontrollen inom sitt område och ska varje år anta en plan för den interna kontrollen. Uppdragen inom de strategiska utvecklingsområdena redovisas i samband med årsbokslut och styrelsers och nämnders uppfyllelse av de strategiska målen redovisas i samband med delårs- och årsbokslut. 9

27 Bilaga 280 a Planeringsförutsättningar Hållbar utveckling Region Uppsala ska bidra till en hållbar utveckling. Socialt hållbar utveckling har Region Uppsala valt att tolka som ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion. En ekonomiskt hållbar utveckling är medlet för att kunna uppnå långsiktig hållbar utveckling. För att regionen ska ha en hållbar ekonomi på längre sikt måste intäkter och kostnader balansera. Förutsättningarna för en hållbar utveckling är att vi håller oss inom de ekologiska ramarna. Arbetet för en ekologiskt hållbar utveckling fortsätter därför under planperioden genom regionens miljöarbete. Demografiska förutsättningar Befolkningsutvecklingen i länet bedöms öka med drygt en och en halv procent per år, vilket är en väsentligt större ökningstakt än tidigare år. Vid slutet av planperioden bedöms antalet länsinvånare uppgå till drygt De asylsökande som idag finns i länet ingår varken i det bedömda antalet länsinvånare eller i statistiken nedan. Befolkningsökningen ställer ökade kraven på samtliga verksamheter Region Uppsala bedriver. Tabell 1: Befolkningsprognos Ålder Förändr år ,36 % år ,53 % år ,61 % år ,01 % Totalt ,58 % Källa: Statisticon Åldersfördelningen i Uppsala län visar på en mindre andel personer 60 år och äldre jämfört med riket. I gengäld så är andelen personer i åldern år betydligt högre i länet jämfört med riket. Det finns också stora skillnader mellan länsdelarna. De äldsta åldersgrupperna ökar mest och det är också dessa grupper som behöver mest hälsooch sjukvård. I och med att flertalet sjukdomar är starkt åldersrelaterade och att ca 42 procent av alla sjukhusrelaterade kostnader kommer från patienter över 65 år, får det till följd att sjukhuskostnaderna ökar. Detta innebär, för Uppsala län, att hälso- och sjukvården och samhället i övrigt kommer att ställas inför ett ökande sjukvårdsbehov. Hälsoutveckling Hälsoutvecklingen i länet fortsätter att vara god. Befolkningsenkäterna Hälsa på lika villkor och Liv och hälsa ung ger en god anvisning om befolkningens hälsa. Variationen i upplevt hälsotillstånd mellan kommunerna i länet är däremot mycket stor i båda undersökningar. Generellt kan man säga att god hälsa samvarierar starkt med utbildningsnivåerna i länet. Psykisk ohälsa står för över en tredjedel av all sjukfrånvaro och den fortsätter att öka i hela landet, speciellt bland kvinnor. Dubbelt så många kvinnor som män får en psykisk diagnos. Den vanligaste diagnosen för kvinnor inom psykiska besvär är reaktion på svår stress. För män är den vanligaste diagnosen depressiv episod. Sjukdomar i cirkulationsorganen är den vanligaste anledningen till att länsborna läggs in på sjukhus eller besöker specialist. Vanligast därefter är rörelseorganens sjukdomar, tumörer och psykiska sjukdomar. Av det totala antalet vårddagar svarar psykiska sjukdomar för en fjärdedel, följt av cirkulationsorganens sjukdomar, tumörer och skador. Barn och ungdomar i länet har en bra tandhälsa. 86 procent av sexåringarna har kariesfria mjölktänder och 34 procent av 19-åringarna har kariesfria tänder. Andelen dagligrökare ligger kvar på samma nivå som Totalt är det elva procent av kvinnorna och tio procent av männen som röker dagligen. Bland gymnasieelever är det cirka 40 procent som aldrig rökt. En av tio har provat narkotika. Inga markanta skillnader mellan könen förekommer. 10

28 Bilaga 280 a Hög alkoholkonsumtion ökar risken för sjuklighet och tidig död. Andelen som angav att de druckit så mycket alkohol att de varit berusade uppgick 2012 till 27 procent bland männen och 13 procent bland kvinnorna i länet. Det är ungefär samma nivå sedan Den medicinska utvecklingen Forskningen och utvecklingen inom medicinen och det medicintekniska området påverkar kontinuerligt den hälso- och sjukvård som bedrivs. I begreppet utveckling innefattas många områden som förbättrade läkemedel, ny teknik, förbättrade operationsmetoder och organisatoriska förändringar. Det ökande vårdbehovet som bland annat kommer av en växande andel äldre utgör en utmaning för hälso- och sjukvården. Den demografiska faktorn spelar dock en mindre roll för kostnadsutvecklingen än vad tidigare beräkningar pekat på. De stora kostnadsökningarna för vården genereras inom läkemedelsområdet och i form av nya kostsamma behandlingsformer. Den stora utmaningen ligger i att ge alla del av de möjligheter som den medicinska utvecklingen skapar. I flera studier dras slutsatsen att satsningar på ny teknik inom sjukvården ger välfärdsvinster som kan motivera de ökade kostnader som satsningarna innebär, exempelvis fler levnadsår med god hälsa. Möjligheterna att utnyttja ny teknik för att övervaka och behandla patienter i öppenvård och i hemmet ökar. Den medicinska forskningen och den medicintekniska utvecklingen går hand i hand. Vi kommer att se fortsatt ökade möjligheter att förutsäga, diagnostisera och behandla olika sjukdomstillstånd. Genteknologin är ett exempel på ett kunskapsområde vars nya landvinningar i dag bara kan anas, men troligen kommer kunskaperna att i grunden förändra behandlingen av många sjukdomar. Det är svårt att förutsäga vilka framsteg den medicinska forskningen kommer att medföra. Det innebär att hälso- och sjukvården måste vara beredd på att flexibelt arbeta med införande av nya metoder, parallellt med en utfasning av metoder med bristande kostnadseffektivitet. Den tekniska utvecklingen och e-hälsoutvecklingen fortsätter och både öppen vård och inneliggande vård påverkas. Utvecklingen där utredningar och behandlingar överförs från sluten till öppen vård kommer att fortskrida. För att kunna kunskapsstyra vården behövs system för både värdering och rangordning av nya metoder, teknologier och läkemedel samt en struktur för införande och utvärdering. Digitalisering Region Uppsala ska fortsätta utvecklingen av smarta, säkra och lättanvända e-tjänster. Arbetet med att skapa och vidareutveckla förutsättningarna för e-tjänster och annan infrastruktur fortgår för att erbjuda, dels invånarna enklare tillgång till regionens tjänster, dels medarbetarna tillgång till lättanvända och funktionella arbetsplatser. Det är en förutsättning för säker, effektiv och modern hälso- och sjukvård att personal och verksamhetsföreträdare har tillgång till användarvänliga IT-system som enkelt kommunicerar med varandra. Aktiviteter för att förbättra användarvänligheten kommer att vara ett prioriterat område. Åtgärder kommer att vidtas för att bättre ta vara på medarbetarnas förbättringsförslag och synpunkter. Användandet av mobil informationsteknik kommer att medföra nya lösningar och arbetssätt. Med hjälp av gemensam arkitektur kan information tillgängliggöras för rätt person i rätt tid och på så sätt bidra till god och säker vård och omsorg. För brukare kan mobila lösningar inom hemtjänst och hemsjukvård bidra till ökad säkerhet och höjd kvalitet. Arbetet med att etablera förutsättningar och lösningar för mobila lösningar och arbetssätt för hemtjänst och hemsjukvård fortgår, bland annat genom projektet Patientens monitorering i hemmet. IT och digitalisering skapar förutsättningar för innovation och utveckling i länet och skapar också möjligheter att effektivisera och förnya hälso- och sjukvården. Även samverkan på regional och nationell nivå underlättas genom digitala tjänster. 11

29 Bilaga 280 a Kompetensförsörjning Under planperioden beräknas runt 950 medarbetare gå i pension och efterföljande år bedöms pensioneringstakten ligga på samma nivå. Till detta kommer en ökad konkurrens om arbetskraften. Regionen arbetar sedan länge med att nå målet att vara en attraktiv arbetsgivare för nuvarande och framtida medarbetare. Det gäller bland annat åtgärder för att underlätta för personer med utländsk utbildning att arbeta i Region Uppsala, studielön för vidareutbildning av grundutbildade sjuksköterskor samt ett kliniskt utvecklingsår för nyutbildade sjuksköterskor. Ekonomiska förutsättningar Svensk ekonomi har under 2015 växt med nästan 4 procent. Från 2016 och framåt beräknas tillväxten bli något lägre. Förutsättningarna för svensk ekonomi ser trots det fortsatt gynnsamma ut. Anledningen är en fortsatt stark utveckling av inhemsk efterfrågan. En försvagad krona tillsammans med en förbättrad tillväxt i omvärlden innebär också att exporten väntas få bättre fart framöver. Ekonomin inom landstings- och regionsektorn har under senare år präglats av en mycket hög kostnadsökningstakt. Inför 2017 förväntas kostnaderna fortsätta att öka till följd av en ökad befolkning och ökade kostnader inom hälso- och sjukvård och kollektivtrafik. Det är en utmaning att nå de finansiella målen och samtidigt förbättra tillgänglighet och servicen för invånarna. Region Uppsala har stora ekonomiska utmaningar framför sig de kommande åren. Pågående fastighetsinvesteringar med ökade hyror som följd och ökade pensionskostnader bidrar till en kraftig belastning på resultatet. Därtill kvarstår tidigare års utmaningar gällande kostnadsökningstakten för personal, läkemedel, medicinskt material och trafik. För att kunna möta kostnadsutvecklingen höjdes landstingsskatten Under planperioden läggs därför årliga effektiviseringskrav på regionens verksamheter för att på sikt kunna ha en hållbar ekonomi. kommer att krävas åtgärder inom ett antal verksamheter. Det finansiella målet om ett resultat på 2 procent av skatter och statsbidrag är möjligt att nå år 2017 och 2018, men det blir svårt att nå det målet Skatteintäkter Skatteunderlaget växer väsentligt mer än genomsnittligt under 2016 och Orsaken till detta är en stark konjunktur. Med ekonomins återgång till konjunkturell balans mattas sysselsättningsökningen efter 2017 samtidigt som grundavdragen ökar snabbare. Detta medför att skatteunderlagstillväxten faller tillbaka till svagare utvecklingstal än vi sett sedan För Region Uppsala beräknas den genomsnittliga skatteutvecklingen under planperioden bli 4,3 procent. Diagram 1: Skatteutveckling Procent 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% Statsbidrag 10,3% 5,1% 5,1% 4,9% 4,1% 3,9% Skatteutveckling i % Skatteutveckling i % exkl skattehöjning 2016 Statens bidrag till regionen består i huvudsak av generella statsbidrag (utjämning och läkemedelsförmån) och specialdestinerade statsbidrag. Utjämning Regionen kommer att erhålla miljoner kronor under planperioden i utjämningsbidrag. Det ger en genomsnittlig intäkt om 628 miljoner kronor årligen. De senaste årens höga kostnadsutveckling för regionens verksamheter måste brytas varför det 12

30 Bilaga 280 a Pengar till välfärden I vårpropositionen 2016 gör regeringen en satsning på 10 miljarder till kommuner och landsting. Fördelningen inom landstingen sker dels utifrån befolkning och dels utifrån en fördelningsmodell kopplad till flyktingmottagandet i respektive län. Region Uppsala kommer att erhålla 206 miljoner kronor under planperioden. En del av dessa ingår dock i utjämningsbidraget. Läkemedelsförmånen Det finns inget långsiktigt avtal mellan staten och SKL. Istället sker en årlig förhandling kring nivån på läkemedelsförmånsbidraget. I och med att kostnaderna inom förmånen har ökat har regeringen i vårbudgeten 2016 aviserat en höjning av läkemedelsbidraget. Det är fortfarande osäkert vad detta innebär för åren Budgeten för utgår från årsprognosen 2016 men med en nedjustering för engångseffekter För 2018 och 2019 görs en årlig uppräkning på 2 procent årligen. Total intäkt för planperioden uppskattas till miljoner kronor. Specialdestinerade statsbidrag Förväntade förändringar jämfört med föregående år är att det specialdestinerade statsbidraget för särskilt angelägna satsningar på en miljard kronor sänks till 500 miljoner och övergår till att bli ett generellt statsbidrag. Osäkerhet finns kring statsbidraget för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess. I regeringens budgetproposition 2016 saknas information om en eventuell fortsättning 2017 för den del som avser sjukskrivning. I den del som avser rehabilitering finns 500 miljoner kronor årligen avsatta under perioden Bedömningen i budgeten är att statsbidraget för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess kommer att finnas kvar i någon form framöver. Sammantaget förväntas intäkterna från specialdestinerade statsbidrag bli lägre jämfört med föregående år. Patientavgifter I landstingsplan och budget beslutades att patientavgifter ska justeras vart fjärde år med landstingsprisindex för de senaste fyra åren. I linje med detta beslut höjdes patientavgifterna senast Det finns ett behov av att modernisera patientavgifterna inom primärvården. Patientavgiften ska också ha en styreffekt och vara en möjlighet för Landstinget att styra flödet av patienter till rätt vårdnivå och till rätt profession. Av tradition har avgifterna delats upp i läkarbesök, sjukvårdande behandling och sjuksköterskeoch distriktssköterskebesök. Vårdcentralerna ska arbeta enligt principen om bästa effektiva omhändertagande nivå (BEON). Genom triagering på vårdcentralen får patienten komma till rätt vårdnivå som kan vara yrkeskategorier så som till exempel sjukgymnast, psykolog, läkare eller sjuksköterska. För att anpassa patientavgiften till detta arbetssätt inför landstinget från och med 1 januari 2017 en professionsobunden patientavgift inom vårdcentralerna i länet. Avgiften för ett besök inom primärvården uppgår från och med 1 januari 2017 till 150 kronor oavsett yrkeskategori. Denna avgift gäller även för distrikts- och sjuksköterskor inom primärvården. Från och med 1 januari 2017 är öppenvård, som omfattas av högkostnadsskyddet avgiftsfritt, för personer som är 85 år eller äldre. Syftet är att förbättra hälsan hos äldre som kan ha ett mer omfattande behov av hälso- och sjukvård. Det är viktigt att det tydliggörs att även ambulanssjukvården är en vårdnivå där patienten bedöms och behandlas. För att ytterligare skapa förutsättningar för en effektiv hälso- och sjukvård och vård på rätt vårdnivå inför därför landstinget från 1 januari 2017 en patientavgift för ambulanstransport. En patientavgift på 150 kronor utgår oavsett om patienten bedöms och behandlas på plats eller bedöms och transporteras vidare till sjukhus. Särskilda undantag från avgift gäller hemtransport, överflyttningar mellan landstingets sjukvårdsinrättningar samt avlidna. Riks- och regionvårdsintäkter Efterfrågan från Akademiska sjukhusets regionkunder bedöms vara stabil och växande under den kommande treårsperioden. Region Uppsala eftersträvar en förtroendefull samverkan mellan regioner och landsting i 13

31 Bilaga 280 a Uppsala-Örebro sjukvårdsregion. För att säkra framtidens högspecialiserade vård vid Akademiska sjukhuset krävs en långsiktighet och trygghet avseende planeringsförutsättningar och patientunderlag. Förutom landstingen i sjukvårdsregionen har regionen andra viktiga kunder, som Norrlandstingens regionförbund, Stockholms läns landsting och Åland. Totalt beräknas Akademiska sjukhuset tillhandahålla vård för drygt 2 miljarder kronor. Kostnader generellt Landstingsprisindex exklusive läkemedel (LPIK) används för generell uppräkning i regionens verksamheter. Bedömning görs dock utifrån behov och prioritering vid uppräkning av ett specifikt verksamhetsområde. Regionens verksamheter har i budget 2017 fått en uppräkning med 3,1 procent, vilket motsvarar det LPIK (exklusive läkemedel) som SKL presenterade i april. Per oktober har LPIK exklusive läkemedel sänkts till 2,6 procent. För verksamheternas rörliga kostnader sker även en demografisk uppräkning för Övriga resursförändringar som görs sker utifrån särskilda krav eller behov som finns i verksamheten och politiska satsningar. Under 2017 kommer alla verksamheter ha ett effektiviseringskrav på 1 procent. Målsättningen är att effektiviseringskravet ska nås genom nya arbetssätt. Personalkostnader Personalkostnaderna uppgår till drygt 7 miljarder kronor och storleksmässigt motsvarar det knappt 50 procent av Region Uppsalas kostnader. En procent i löneöversyn motsvarar en kostnadsökning om 65 miljoner. Ökningstakteten av antalet årsarbetare har under de senaste åren varit hög. Under 2016 har den planat ut och målsättningen under planperioden är att nivån ska vara fortsatt stabil. Pensionskostnader Under planperioden kommer pensionskostnaderna öka kraftigt. Den årliga genomsnittliga pensionskostnaden under planperioden är miljoner kronor. Den huvudsakliga anledningen till den kraftiga ökningen av pensionskostnaden under planperioden beror på att en ny beräkningsmodell införs för inkomstbasbeloppet från Detta innebär att inkomstbasbeloppet beräknas bli lägre under planperioden. Detta medför att fler anställda kommer att uppfylla nivån för förmånsbestämd pension varför skulden ökar och därmed pensionskostnaden. Det lägre inkomstbasbeloppet medför även att den finansiella delen i pensionskostnaden ökar. Diagram 2: Pensionskostnader och utveckling i % % 3% 17% Läkemedelskostnader 5% Pensionskostnad Utveckling pensionskostnad i % 27% 30% % 10% 0% 10% Utvecklingen av kostnaderna för läkemedel kommer att vara fortsatt hög under planperioden. Under perioden förutses fortsatt hög kostnad avseende läkemedel mot hepatit C. Utöver detta kommer ett antal nya, dyra och högspecialiserade läkemedel att lanseras och/eller öka i användning under de närmaste åren. Det enskilt största terapiområdet vad gäller dessa ökningar kommer att vara onkologi och hematologi. Mot bakgrund av detta förväntas kostnaderna att öka då regionen i möjligaste mån bör erbjuda sina patienter en god och evidensbaserad behandling. Kostnadsökning för Akademiska sjukhuset uppskattas till 4-8 procent räknas läkemedelskostnaderna för Akademiska sjukhuset upp med 5,1 procent. Inom primärvården syns ökade kostnader under 2016 och kostnaderna väntas även öka under planperioden. För 2017 väntas kostnaderna öka med cirka 9 procent 2017 och 6 procent i 14

32 Bilaga 280 a snitt per år 2018 och Ökningen är kopplad till nya diabetesläkemedel och nya blodförtunnande läkemedel. Inom primärvården sker en uppräkning med 9 procent Ökade fastighetskostnader Från 2018 kommer kostnader kopplade till nyinvesteringar i fastigheter att öka kraftigt. De ökade kostnaderna är främst hänförliga till byggnationer på Akademiska sjukhuset och att en ny stadsbussdepå tas i bruk. Diagram 3: Utveckling av fastighetskostnader, mnkr Nettokostnad och finansieringen För 2017 förväntas utvecklingen av skatter och statsbidrag bli 4,8 procent samtidigt som nettokostnadsutvecklingen förväntas ligga på 4,7 procent jämfört med prognostiserad nettokostnad I och med ökningarna av pensionsoch hyreskostnader så är nettokostnadsutvecklingen relativt hög 2019 samtidigt som skatteoch statsbidragsutvecklingen minskar. Diagram 4: Utveckling av skatter och statsbidrag respektive nettokostnadsutveckling 10% 8% Total ack kostnadsökning 9,5% Intäkter och kostnader för kollektivtrafiken Vi har de senaste åren sett ett ökat resande i samtliga våra trafikslag. Den stora utmaningen under de kommande åren blir att nå hela vägen fram när det gäller målen om ökat resande. För att klara det krävs en förstärkning och utveckling av alla delar av vårt trafiksystem. Samtidigt har vi starkt kostnadsdrivande trafikavtal med entreprenörer, vilket gör att det kostar mer ju fler som åker. Förstärkningar i både stadsbusslinjenätet och tågtrafiken samt utveckling av regionbusstrafiken kräver ökade resurser. Därför föreslås en del prisjusteringar, så att priset på ett månadskort höjs från 750 kronor till 795 kronor, priset på förköpta enkelbiljetter höjs från 27 kronor till 28 kronor och enkelbiljetter betalda via reskassa från 20 kronor till 22 kronor. Fler aktiviteter genomförs under 2016 för att uppnå en effektivisering av kollektivtrafiken i länet. Den tidigare effektiviseringsutredningen ligger till grund för beslut om inriktning för kollektivtrafikens framtida planering. Diskussioner om vad som kan göras för en bättre trafik ska också föras med de trafikföretag som har uppdrag att utföra trafiken. Likviditet De stora investeringar som regionen planerar medför en påfrestning på de likvida medlen. I budgeten görs bedömningen att målet om 100 procents självfinansiering kvarstår. Dock kommer regionen vid vissa tillfällen behöva utnyttja den beviljade checkräkningskrediten om 600 miljoner kronor. Ett eventuellt utnyttjande av checkräkningskrediten är en medveten strategi för att undvika inlåningsränta. Detta innebär att Region Uppsala kommer ha begränsade likvida medel under planperioden. Procent 6% 4% 2% 5,8% 4,7% 5,0% 4,8% 4,2% 4,7% 4,0% 3,9% 4,1% 3,2% Investeringar Regionens målsättning är att alla investeringar ska självfinansieras under planperioden. 0% Utveckling skatter och generella statsbidrag Utveckling nettokostnad Utveckling skatter och statsbidrag exkl skattehöjn 2016 Fastighetsinvesteringar Regionens behov av fastighetsinvesteringar är stort under planperioden. Totalt finns önskemål om fastighetsinvesteringar på miljoner kronor under planperioden. Landstingets ekonomi tillåter dock inte så stora investeringar 15

33 Bilaga 280 a därför har prioriteringar gjorts. Basen för fastighetsinvesteringsplanen består därför av hyresgästinitierade investeringar med prioritet 0-2 och fastighetsägarinitierade investeringar med prioritet 0-1. Investeringsramen är då totalt miljoner kronor. Omprioriteringar kan dock göras inom investeringsplanen då behoven kan förändras över tid. Utrustnings- och immateriella investeringar Utrustnings- och immateriella investeringar uppgår för planperioden till miljoner kronor. De stora volymerna beror främst på att Akademiska sjukhuset planerar för både nyoch ersättningsinvesteringar som en följd av fastighetsinvesteringarna. Utrustnings- och immateriella investeringar finansieras av förvaltningarna med undantag för utrustning i framtidens Akademiska. Dessa finansieras delvis genom ägartillskott. Under planperioden så uppstår dessa kostnadsökningar 2018 och

34 Bilaga 280 a Hälso- och sjukvård Strategiska mål Region Uppsala: Har en vård som planeras och ges utifrån behov, allas lika värde och med individens delaktighet i fokus. Bedriver hälso- och sjukvård där både den akuta och planerade vården utmärks av god tillgänglighet. Bedriver vård med hög patientsäkerhet. Ger vård på bästa effektiva omhändertagandenivå (BEON). Synliggör och stärker psykiatrin som vårdområde. Är ledande inom ehälsa. Är ledande inom kunskapsstyrd vård. Hälso- och sjukvårdens inriktning Region Uppsala ska bidra till god hälsa och livskvalitet. Både den akuta som planerade vården ska utmärkas av vård på lika villkor, tillgänglighet och korta väntetider samt hög patientsäkerhet. En grundläggande utgångspunkt för Region Uppsala är att uppfylla hälso- och sjukvårdslagens portalparagraf, att målet för hälso- och sjukvården ska vara en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. En annan viktigt lagstiftning som styr hälso-och sjukvården är patientlagen. Målet med lagen är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Hälso- och sjukvården ska organiseras så att bättre förutsättningar och möjlighet ges för att sammanlänka vården. Detta för att vården ska uppfattas som meningsfull ur ett medborgar- och patientperspektiv. Vård ska ges på bästa effektiva omhändertagandenivå (BEON), både vad avser vårdenhet och kompetensnivå. För att kunna tillgodose de växande vårdbehoven ska BEONprincipen vara vägledande och tillämpas konsekvent. Det leder till en högre effektivitet i vårdsystemet och därmed kostnadsbesparingar och bättre kvalitet för patienten. Regionen ska arbeta för en långsiktig förändring där primärvården får en större roll vad gäller första linjens vård. Resursomfördelning från sjukhusvård till primärvård möjliggör en lättillgänglig vård med BEON i fokus. Kvalitet genom god vård Regionens samtliga verksamheter ska bedriva ett aktivt kvalitetsutvecklingsarbete i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter om god vård. Följande områden vill Region Uppsala lyfta fram som viktiga förutsättningar för god vård. Patientfokuserad hälso- och sjukvård En patientfokuserad hälso- och sjukvård innebär att vården ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar, och att dessa vägs in i de kliniska besluten. För att patienterna ska känna sig trygga med den vård regionen erbjuder, och för att skapa bra förutsättningar för ett gott tillfrisknande, är det viktigt med ett gott bemötande och ett stort mått av delaktighet i den egna vårdens utformande. Vården ska arbeta systematiskt med bemötandefrågor. En del av bemötandet är den information som patienterna får vid och inför en vårdkontakt. Patienten ska, snarast efter diagnos, få besked om fortsatt behandling och besök, tidplan för fortsatt vård samt råd kring vad hen själv kan göra för att påverka sin egen hälsa. Patienten ska även få information om vart hen kan vända sig vid eventuella frågor. Personcentrerad vård är att involvera patienten i sin egen vård. Patienter som känner sig delaktig i sin egen vård har bättre förutsättningar för bästa möjliga behandlingsutfall och bästa möjliga livskvalité. Delat beslutsfattande kring behandling ska därför eftersträvas i möjligaste mån, speciellt vad gäller 17

35 Bilaga 280 a sjukdomstillstånd av mer kronisk karaktär. Psykiatri är exempel på ett område där det är viktigt att utveckla ett personcentrerat arbetssätt genom framför allt delat beslutsfattande. För att öka tryggheten och säkerheten kring patienten bör anhörigas kunskap om patienten efterfrågas samt anhörigas delaktighet eftersträvas. Anhöriga är patientens nätverk eller de relationer patienten väljer och behöver inte innebära juridiskt släktskap. För att förebygga ohälsa hos anhöriga bör anhörigas eget behov av information, råd och stöd uppmärksammas. Syftet är att dessa grupper ska känna sig trygga och välinformerade och uppleva ett bra bemötande och stöd inom vården. Barn till patienter med svåra sjukdomar, särskilt psykiatriska diagnoser, är en särskilt utsatt grupp. Under planperioden ska även information och bemötande av anhöriga barn och vuxna utvecklas och förbättras. Uppdrag Den information som ges vid utskrivning ska tydliggöras under Likaså information till patienten om sjukhusvistelsen och kommande besök och behandlingar. Aktiviteterna i Handlingsplanen för stöd till anhöriga barn och vuxna ska genomföras. Hälso- och sjukvård i rimlig tid Hälso- och sjukvård i rimlig tid innebär att ingen patient ska behöva vänta oskälig tid på de vårdinsatser som hon eller han har behov av. Region Uppsala ska bedriva hälso- och sjukvård där både den akuta och den planerade vården utmärks av god tillgänglighet och korta väntetider. God tillgänglighet är en viktig förutsättning för att upprätthålla förtroendet för vården. För att regionen ska leva upp till vårdgarantins krav under planperioden krävs ett systematiskt och förstärkt utvecklingsarbete med att korta väntetiderna. Ökad samverkan mellan Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping skapar förutsättningar för en mer effektiv resursplanering. Samarbetet mellan sjukhusen ska därför utvecklas, särskilt kring operationsverksamheten, i syfte att utnyttja resurser optimalt och därigenom bidra till att kösituationen förbättras. Produktionsstyrning är ett verktyg som bidrar till bättre tillgänglighet och vård för patienterna, bättre arbetsmiljö och ett effektivare resursnyttjande. Syftet med produktionsstyrning är först och främst att säkra att alla resurser finns på plats i rätt tid för att kunna ge patienterna en vård av god kvalitet. Region Uppsala har en gemensam modell för produktionsstyrning vilken samtliga förvaltningar ska tillämpa. Modellen består i korthet av fyra steg: 1. Systematiskt fånga behov 2. Produktionsplanera efter behov 3. Resursplanera utifrån produktionsplan 4. Uppföljning av produktionsplan Behoven ska systematiskt fångas upp och verksamheten ska planeras efter behoven. Produktionsplanering ska skapas utifrån såväl produktion som forskning och utbildning. Resursplaneringen handlar därefter om att organisera resurserna så att rätt resurs finns tillgänglig på rätt plats i rätt tid för att klara produktionsplanen. För bästa möjliga resursanvändning och effektivisering av verksamheten ska utvecklingen av produktions- och resursplanering intensifieras under planperioden. Att utveckla verksamheten för att minska behovet av sjukhusbaserad vård, både genom BEON, e-tjänster, gruppverksamhet och hälsofrämjande insatser är en förutsättning för att balansera efterfrågan och behov av befintliga resurser. Patienter med kroniska sjukdomar är en grupp med särskilda behov där regionen måste säkerställa tillgången till vård och behandling. Arbetet ska därför fortsätta med att följa upp väntande på återbesök och behandling. Det är även av vikt att utveckla indikatorer för att mäta patientens hela tid i vårdkedjan. För denna grupp patienter är personcentrerad vård, patientutbildning och delaktighet särskilt viktigt. Vården ska anpassa sina kontaktvägar avseende e-hälsa, telefon-, öppethållande- och mottagningstider efter medborgarnas behov inom alla vårdområden och vårdnivåer. För att underlätta för länets medborgare ska 18

36 Bilaga 280 a också den senaste informationstekniken användas, till exempel för bokning av besök, receptförnyelse och information om behandlingsresultat, och finnas tillgänglig för patienten. Samtidigt är tillgänglighet i vården större än frågan om väntetider eller möjligheten att skicka e-post till vårdgivaren. Det handlar även om geografisk tillgänglighet, att vården ska finnas där människorna finns. Att ha ett socioekonomiskt perspektiv på tillgänglighet innebär att vården måste vara tillgänglig för alla oavsett utbildning, inkomst eller bakgrund. Det handlar även om kulturell tillgänglighet, att bemöta människor utifrån deras sociala och kulturella utgångspunkter och deras behov. Uppdrag Som ett led i arbetet med att korta väntetiderna ska Akademiska sjukhusets och Lasarettet i Enköpings samarbete utvecklas under året. Särskild analys och riktade åtgärder ska under 2017 genomföras inom områden och verksamheter som över tid uppvisat problem i tillgänglighet. Säker hälso- och sjukvård Säker hälso- och sjukvård innebär att vårdskador förhindras genom ett riskförebyggande arbete. Hög patientsäkerhet är grundläggande för en hälso- och sjukvård av god kvalitet. Region Uppsala har en beslutad nollvision för undvikbara vårdskador och målet är att regionen ska vara bland de bästa i Sverige när det gäller patientsäkerhet. Det är ett ambitiöst mål som visar att regionen tar frågan på allvar och arbetar aktivt för att förbättra patientsäkerheten. Ansvar och engagemang för utveckling av regionens patientsäkerhetsarbete åligger alla nivåer: region-, förvaltnings- och verksamhetsnivå. Handlingsplaner för patientsäkerhet och förstärkning av uppnådda resultat kommer att vara i fokus under planperioden. För att nå målet behöver antalet vårdskador minimeras i samtliga vårdprocesser inom ramen för en kostnadseffektiv hälso- och sjukvård. Detta kräver ett kontinuerligt, systematiskt och övergripande patientsäkerhetsarbete i enlighet med Patientsäkerhetslagen och SOSFS 2011:9. Regelverkets krav har konkretiserats i regionens strategi och handlingsplan för patientsäkerhet, Där det bland annat framgår vårdgivarens ansvar att utreda negativa händelser och bedriva systematiskt förebyggande arbete för att minska vårdskador. Ett annat styrande dokument är strategin och handlingsplanen för att minska vårdrelaterade infektioner (VRI) inom regionen, Viktiga delar i infektionsbekämpningen är Stramas arbete, användning av Infektionsverktyget (IV) i slutenvården och ett effektivt vårdhygienarbete. För att säkerställa en läkemedelsanvändning som främjar hälsa behöver många äldre personer återkommande genomgångar av sina läkemedel exempelvis vid inskrivning på vårdavdelning, och vid läkarbesök i öppenvård. Så kallad polyfarmaci (många olika mediciner samtidigt på daglig basis) innebär en ökad risk för biverkningar och sjukhusinläggningar. I öppna jämförelser uppmärksammas att regionen har hög andel äldre med tio eller fler läkemedel. I syfte att förebygga influensainfektioner pågår ett arbete med att öka andelen medborgare över 65 år som vaccinerar sig mot säsongsinfluensa. För att minska risken för smittspridning inom vården har beslut tagits om komplettering av vissa vaccinationer för vårdpersonal. Ytterligare arbete ska göras med hälsodeklaration och kompletterande vaccinationer av nyanställd personal. Ett arbete pågår även med målsättningen att öka andelen vårdpersonal som får erbjudande om vaccinering mot säsongsinfluensa. Under en lång tid har antalet självmord i Sverige minskat, men denna utveckling bör stärkas. Regionen ska därför arbeta med suicidprevention, speciellt inom psykiatrin. 19

37 Bilaga 280 a Uppdrag Under 2017 ska alla berörda verksamheter vidta åtgärder i syfte att minska andelen vårdrelaterade infektioner. Under 2017 ska alla berörda verksamheter vidta åtgärder i syfte att minska antalet patienter som drabbas av undvikbara vårdskador. Under 2017 ska det suicidpreventiva arbetet utvecklas, speciellt inom verksamhetsområdet psykiatri. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälsooch sjukvård innebär att vården ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att bemöta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. Region Uppsala ska vara bland de ledande i utvecklingen mot en mer kunskapsstyrd vård. Vården ska bedrivas utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Kunskapsstyrning är att utifrån befintlig evidensbaserad kunskap uppnå tillämpning inom regionens verksamheter och vara ett förbättringsstöd för verksamheterna. En kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård kräver att strategiska regionövergripande frågor hålls samman, dels på en övergripande politisk nivå och dels på en övergripande tjänstemannanivå. Exempel på sådana strategiska områden är arbetet med patientsäkerhet, arbetet med kliniska processer för Nationella riktlinjer, arbetet med vårdkedjor och arbetet med läkemedelsfrågor och smittskyddsfrågor. Tjänstemannaansvaret för dessa frågor samordnas av regionens ledningskontor. Arbetet med att införa ett evidensbaserat kunskapsmaterial i regionens verksamheter ska utvecklas under planperioden. Fokus ligger på Socialstyrelsens nationella riktlinjer, Läkemedelskommitténs rekommendationer, försäkringsmedicin och Vården i siffror. Även nyare forskningsresultat som visar signifikant förbättrade medicinska resultat, men inte hunnit bli nationella riktlinjer, ska beaktas. Vården i siffror, som tas fram av SKL och Socialstyrelsen, ska användas som ett strategiskt verktyg vid kvalitetsutveckling och uppföljning av hälso- och sjukvården i Region Uppsala. Tillsammans med Nationella riktlinjer, kunskapscentra och andra satsningar utgör Vården i siffror en viktig del i regionens fokusering på förbättringsarbete. För att uppnå förbättringar krävs även ett systematiskt förbättringsarbete där verksamheten utifrån sina resultat, i exempelvis Vården i siffror, strävar efter att bli bättre. Att lära av andra som förbättrat processer och system är en framgångsfaktor. Att personal har både kunskaper i och förutsättningar för systematiskt förbättringsarbete är avgörande. Det är viktigt att i samverkan med övriga regioner och landsting inom Uppsala Örebro sjukvårdsregion nå förbättrad effektivitet och synergier i processen för kunskapsstyrning. Det görs genom arbetet med analys och val av indikatorområden. Inför implementering av aktuella nationella riktlinjer fortsätter arbetet med att skapa lokala programråd för respektive sjukdomsområde. De lokala programråden kommer att mer direkt ha ett ansvar för implementering bland annat genom utarbetande av kliniska vårdprocesser och ansvarsfördelning utifrån de Nationella riktlinjerna. Programråden är viktiga arenor för kvalitetsutvecklingen inom hälso- och sjukvården. Regionens arbete med ordnat införande av nya dyra läkemedel sker i nationell samverkan och syftar till att ge patienter med behov tillgång till nya läkemedel. Viktiga delar är att följa upp insatta nya läkemedel på ett i förväg bestämt sätt samt att tydliggöra och skapa utrymme för medicinskt motiverade kostnadsökningar genom att koppla arbetet med ordnat införande till budgetprocessen. Arbetet med att vidta åtgärder för en optimerad rehabiliteringsprocess och en obruten vårdkedja mellan region och kommun fortsätter under Patienterna ska ha rätt till en plan som visar hur och när rehabiliteringen ska genomföras. Under planperioden ska länsgemensamma riktlinjerna för rehabilitering och habilitering implementeras. 20

38 Bilaga 280 a För att regionen ska nå målen inom ramen för den nationella satsningen en kvalitetssäkrad och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess krävs bland annat fortsatt arbete med rehabiliteringskoordinatorer på vårdcentraler, försäkringsmedicinsk kompetensutveckling, analyser ur ett jämställdhetsperspektiv samt att regionen tillgodoser evidensbaserad rehabilitering till sjukdomsgrupperna långvarig smärta och psykisk ohälsa. Här är ett samarbete med kommunerna, försäkringskassan, arbetsförmedling och arbetsgivare centralt. Donation och tillvaratagande av organ, vävnader och celler för transplantation utgör en allt viktigare del av högspecialiserad vård. Den begränsade tillgången hämmar dock möjligheterna att erbjuda regionens patienter sådan vård. Regionen ska arbeta donationsfrämjande i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter. Uppdrag Programråd ska upprättas inom områden där nationella riktlinjer publiceras under året. Under 2017 ska det, inom varje programråd, utvecklas indikatorer för uppföljning och förbättringsarbete inom respektive sjukdomsgrupp. Effektiv hälso- och sjukvård Med effektiv hälso- och sjukvård avses att tillgängliga resurser utnyttjas på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål. Detta innebär att vården utformas och ges i samverkan mellan vårdens aktörer baserat på tillståndets svårighetsgrad och kostnadseffektiviteten för åtgärderna. Verksamhetsuppdrag och ersättningssystem ska utformas på ett sätt som främjar målet med hälso- och sjukvården. Ett mål för regionen är att kunna erbjuda en mer komplett första linjens vård. Åtgärder ska genomföras i syfte att minska antalet återinläggningar. Utvecklingen av mobila vårdenheter med uppdrag att utföra specialiserad palliativ vård för patienter, i alla åldrar, i livets slutskede ska fortsätta under året. I delar av länet finns även mobil hemsjukvård som genomför annan behandling, diagnostisering eller rehabilitering i hemmet, framförallt för patienter som är 65 år och äldre. Mobila sjukvårdsteam på specialistvårdsnivå ska utvecklas under planperioden. Primärvårdens ansvar för vården av äldre ska utvecklas och kompetensen kring äldre ska stärkas under planperioden. Akutsjukvården ska utvecklas så att god tillgänglighet och effektivitet uppnås. För att nå effektivitet krävs ersättningsystem och uppföljning som främjar bästa effektiva omhändertagandenivå. Primärvårdens och specialistvårdens uppdrag för det akuta omhändertagandet ska vara tydligt för både vårdverksamheter och patienter. För de patienter som söker sig till akutsjukvården ska behovet vara styrande för den vård som ges samt om vården ska ges på primärvårds- eller specialistvårdsnivå. Akademiska sjukhuset ska se över och under planperioden presentera ett förslag till en effektiv akutmottagningsverksamhetmed hög patientsäkerhet. Tillgänglig, kvalitativ och sammanhållen rehabilitering är avgörande för att patienterna ska ges förutsättningar till ett gott liv efter sjukdom och behandling. Vid Akademiska sjukhuset ska etablering av ett rehabiliteringscentrum stärka en samlad rehabilitering och samarbetet mellan flera aktörer. Region Uppsala ska fortsätta arbetet med standardiserade vårdförlopp inom cancervården. Vårdförloppen beskriver patientens vårdprocess avseende utredningar och behandlingar som görs från primärvård, specialiserad vård och akutsjukvård. Det standardiserade vårdförloppet ska individuellt planeras för varje enskild patient som får en cancerdiagnos. Insatserna ska minska regionala skillnader, skapa en mer jämlik cancervård och korta väntetiderna. Arbetet med att förbättra tillgängligheten inom cancervården kommer att ske tillsammans med Regionalt cancercentrum (RCC). 21

39 Bilaga 280 a Uppdrag Arbetet med värdebaserad vård ska utökas under 2017 och innehålla minst ett psykiatriskt område. Tillgången till geriatrisk kompetens och direktinläggning ska förstärkas under 2017 i syfte att undvika långa väntetider på akuten. Hembesöksverksamheten i form av mobila team för äldre och multisjuka ska under 2017 utökas i omfattning och geografisk spridning över länet. Jämlik hälso- och sjukvård Jämlik hälso- och sjukvård innebär att vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla. Sjukvården ska präglas av en god kvalitet och hög tillgänglighet oberoende av socioekonomiska eller andra faktorer. Faktorer som bland annat kön, etnicitet, sexuell läggning och socioekonomiska förhållanden ska inte påverka kvalitén på vården och bemötandet som patienterna erhåller. Hälso- och sjukvården ska också präglas av en god kvalitet och hög tillgänglighet oberoende av var i länet patienten bor. Hälso- och sjukvården ska utveckla uppdrag och prioriteringar utifrån en behovsstyrd vård Det finns idag kunskap kring vilka bestämningsfaktorer som är relaterade till ohälsa och dess omfattning i länet. Utifrån kunskapen om utvecklingen av hälsans bestämningsfaktorer i länet och dess hälsoeffekter, går det att förutse att vissa folksjukdomar kommer att fortsätta att öka de närmaste åren och därmed ojämlikheten i hälsan. Även ojämlikheten i vården tilltar i meningen att vissa grupper söker och får sjukvård i mindre utsträckning än andra. Faktorer som hindrar patienterna att söka och få bästa möjliga sjukvård är exempelvis dåligt bemötande, genus och personliga förhållanden. Genom regionens likabehandlingsarbete ska lika rättigheter och möjligheter främjas, oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Regionen har under 2016 tagit fram ett funktionshinderpolitiskt program. Funktionshinder är en begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. Det är samhällets ansvar att säkerställa att barriärer och hinder ständigt motverkas. Regionen har en viktig del i det ansvaret och har goda möjligheter att motverka barriärer och hinder. Patienter med psykiatriska sjukdomar har kortare förväntad livslängd, på grund av kroppsliga sjukdomar, jämfört med befolkningen i övrigt. Ur ett jämlikhetsperspektiv är det därför viktig att se över hur denna patientgrupps kroppsliga hälsa kan förbättras samt hur livslängden för gruppen kan ökas. Regionen ska inleda ett långsiktigt och systematiskt arbete med att integrera jämställdhetsfrågorna i samtliga verksamheter. Regionen ska arbeta aktivt för att kvinnor och män ska erbjudas och få jämställd vård. Ett led i att nå detta mål är god kunskap om både kvinnors och mäns typiska symptom vad gäller olika sjukdomar. Män och kvinnor kan ha samma sjukdom men med olika symptom. Ovanstående ska beaktas vid medicinska bedömningar, läkemedelsförskrivningar och forskning. Barnrättsperspektivet har en central roll i regionens styrning och ska beaktas i alla beslut både på politisk och verksamhetsnivå. Arbetet fortgår med att genomföra den av fullmäktige antagna handlingsplanen. Till stöd för genomförandet har regionen under perioden tecknat avtal med en länsbarnombudsman. Handlingsplanen består av nio delmål och många verksamheter har antagit egna lokala genomförandeplaner. Största satsningen under handlingsplanens sista år blir att så många medarbetare och chefer som möjligt får tillräckliga kunskaper om barnets rättigheter. Tandvården har en viktig roll i arbetet mot våld i nära relation och mot barn. Eftersom tandvården har ansvar för att barn får regelbunden och fullständig tandvård ända upp i vuxen ålder har de en unik möjlighet att komma i nära kontakt med alla barn. Tandvården kan därmed spela en viktig roll i att förebygga och uppmärksamma omsorgsbrist, våld och övergrepp mot barn. 22

40 Bilaga 280 a Med den internationella oron ökar antalet asylsökande och nyanlända till Sverige och därmed Region Uppsala. Detta ställer krav på hälso- och sjukvården och folktandvården som ska erbjuda hälsoundersökningar/-samtal och tandvård till asylsökanden. Hälsoundersökningar av nyanlända migranter är en viktig åtgärd för att upptäcka sjuklighet inom denna grupp. Framförallt när det gäller smittsamma sjukdomar, psykisk ohälsa samt för att se över barnens vaccinationsskydd. Hälsoundersökningen ska göras så snart som möjligt efter ankomsten till Sverige, dock senast två månader efter ankomst. Cosmos asyl- och integrationshälsan ansvarar för hälsoundersökningar av länets asylsökande och nyanlända, och även för utlänningar som vistas i landet utan tillstånd. Hälsan har en stor betydelse under asyltiden och för integrationen av nyanlända, exempelvis ensamkommande barn och personer som kommer som anhöriginvandrare. Centrum för hälsa och integration fyller en viktig funktion för att samla och utveckla kompetens inom migrationshälsa, men det är också viktigt att regionens samordnande funktion på området utvecklar samarbetet med externa aktörer, för att därigenom kunna samla och optimera resurserna för insatser mot ohälsa. Regionen behöver utveckla och fördjupa samarbetet mer med Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, kommunerna och frivilligorganisationerna, för att tidigt kunna få in hälsoperspektivet i mottagandet. Uppdrag Patientnämnden ska under 2017 anpassa och utöka sin verksamhet utifrån det nya statliga uppdraget. Åtgärder och aktiviteter utifrån likabehandlingsplanen ska genomföras under Åtgärder och aktiviteter utifrån det funktionshinderpolitiska programmet ska genomföras under För att kunna följa upp att Region Uppsala bedriver en jämställd vård ska, där det är relevant, statistik redovisas könsuppdelad. I syfte att tidigt kunna få in hälsoperspektivet i mottagandet ska Centrum för hälsa och integration under 2017 utveckla och fördjupa samarbetet med Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, kommunerna och frivilligorganisationerna. Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Hälsobegreppet i lagstiftningen utgår från WHO:s hälsodefinition. Hälsoinriktad hälsooch sjukvård handlar om de processer som ger individen möjligheter att öka kontrollen över sin egen hälsa. Genom medlemskapet i WHO-nätverket för hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) vill Region Uppsala förstärka det hälsoinriktade arbetet i länet. Som medlem i nätverket åtar sig regionen att följa konstitutionen för det internationella nätverket Health Promoting Hospitals and Health Services. Det innebär att regionen ska arbeta i enlighet med denna konstitution och dess strategier och riktlinjer samt att arbetet ska vara prioriterat och integreras i ordinarie verksamhet. Det innebär också att regionen deltar i nationell samverkan inom HFSnätverket. Inom regionen ligger Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder till grund för det hälsoinriktade arbetet. Arbetet med levnadsvanor är långsiktigt och blir effektivt om utvecklingen av arbetet integreras med ordinarie verksamhet för att stärka patientens hälsa. Ett bra bemötande med ett hälsofrämjande förhållningssätt är avgörande för patientens välmående. Hälso- och sjukvårdspersonalens roll i samtal om levnadsvanor är framför allt att ge patienterna kunskap, verktyg och stöd i sin hälsoutveckling. Implementeringen av de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder innebär en stor satsning på ett strukturerat och enhetligt arbetssätt inom regionen. Den kvalitet regionen eftersträvar i arbetet med levnadsvanor är att nå prioriterade patientgrupper med rätt åtgärder. Evidensbaserade hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser ska vara naturliga inslag i de kliniska processerna. 23

41 Bilaga 280 a Socialstyrelsen följer årligen resultaten av arbetet med riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder och hur det kommer patienterna till nytta. Utdata ska kunna levereras under planperioden enligt önskemål från Socialstyrelsen. För att säkerställa implementering av en hälsoinriktad hälso- och sjukvård inom länet har ett regionövergripande programråd för hälsoinriktad hälso- och sjukvård bildats. I uppdraget ligger att samverka med övriga programråd för ett systematiskt arbetssätt och en välstrukturerad organisation i vilken levnadsvanearbetet är integrerat med implementering av diagnosspecifika riktlinjer. Under planperioden ska hälso- och sjukvårdens insatser och aktiviteter ha ett ökat fokus på samt uppnå en högre kompetens kring hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande vård. Den nationella strategin för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar förstärker arbetet med en hälsoinriktad hälso- och sjukvård genom att förbättringsområden som patientcentrerad och kunskapsbaserad vård, tidig upptäckt och rekommenderad åtgärd lyfts fram. Genom programrådsarbetet som regionen påbörjat kan nu de hälsoinriktade insatserna tydliggöras i de kliniska processerna, vilket i större utsträckning än i dag möjliggör att rekommenderade åtgärder erbjuds patienten. Genom detta arbete blir det tydligare på olika enheter vad som bör erbjudas, till vem och av vem. Uppdrag Levnadsvanearbetet ska integreras i de regionövergripande kliniska processer som arbetas fram i programråden under Närvård Närvård är ett samarbetskoncept som syftar till att mer av vården ska kunna utföras nära patienten. Ett annat syfte är att minimera patientströmmarna till sjukhusen. För att få ett välfungerande närvårdsarbete måste området ses som en regionövergripande fråga och inte en fråga för enskilda förvaltningar. Konceptet bygger på att regionen och kommuner var för sig fullföljer sin uppgift på bästa möjliga sätt, att regionen och kommuner hjälper och stärker varandra för att öka förmågan samt att vid behov organisera sig tillsammans för att lösa gemensamma problem. Metoden för samverkan inom närvård är att arbeta processinriktat, skapa rutiner för samverkan och implementera dessa. Närvården ska utvecklas så att medborgarna, i så stor utsträckning som möjligt, kan få tillgång till vård där de bor. Regionen ska driva närvårdsfrågor utifrån en helhetsbild med strävan att uppnå en jämlik vård och en vård på rätt nivå. Detta kräver en god samverkan mellan regionen och länets kommuner. Regionen måste ha ett likartat förhållningssätt till alla kommuner men den lokala lösningen kan komma att se olika ut. Regionen och kommunerna ska ha en god kommunikation och kunskap om varandras uppdrag och verksamhet. Det ska finnas etablerade kontaktytor och strategier där man kan hjälpa och stärka varandra. I vissa fall kan man samorganisera sig så att regionen och kommunerna gemensamt kan klara mer av vårdbehoven lokalt, till exempel genom närvårdsavdelningar. Närvårdsstrategin lägger grunden för det fortsatta arbetet under mandatperioden. Där pekas tre prioriterade områden ut; äldre, barn och unga samt personer med psykisk ohälsa. Inom ramen för närvårdsstrategin tar regionen fram årsvisa prioriterade aktiviteter. Närvårdsarbetet behöver anpassas dels efter kommunernas olika förutsättningar och dels efter regionala arbetssätt som ska stärka patientsäkerheten och vara resurseffektiva. Närvårdsutvecklingen samordnas genom särskilt utsedda politiker, närvårdsstrateger på regionens ledningskontor och genom de närvårdskoordinatorer som finns i länet. Koordinatorerna är samfinansierade mellan regionen och respektive kommun och deras uppdrag är att stödja och vara drivande i det lokala samarbetet. Koordinatorerna är en framgångsfaktor och bör därför finnas i samtliga kommuner i länet. Regionen ser gärna att närvårdssamarbetet och närvårdsverksamheterna regleras i regionala och lokala avtal. Oavsett fysisk eller psykisk ohälsa har individen en lagstadgad rätt att vid behov av insatser från både kommun och region bli erbjuden Samordnad individuell planering (SIP). SIP utgår från patientens behov och är 24

42 Bilaga 280 a ett arbetsverktyg som tydliggör ansvarsfördelningen. År 2017 kommer sannolikt en ny betalansvarslag att införas. Bakgrunden är en statlig utredning om trygg utskrivning från slutenvården som konstaterade att patienter blir kvar onödigt länge i slutenvård innan kommunala insatser tar vid. Det medför patientsäkerhetsrisker, bidrar till överbeläggningsproblematik och är samhällsekonomiskt ineffektivt. Den nya lagen innebär omfattande förändringar för både regioner, landsting och kommuner. Regionen behöver stärka samarbetet med kommunerna för att nå hållbara och långsiktiga lösningar vid utskrivning från slutenvården. Patientens perspektiv och behov ska alltid vara styrande i samarbetet mellan kommun och Region Uppsala. Närvård äldre Under planperioden kommer antalet personer över 65 år att öka med nästan 9 procent. Idag kommer ca 40 procent av alla sjukhusrelaterade kostnader från patienter över 65 år. Varje sjukhusinläggning som skulle ha kunnat undvikas innebär en onödig påfrestning för patienten och en kostnad. Det finns all anledning att aktivt arbeta för förbättrade vårdkedjor för att förhindra akutbesök och sjukhusinläggningar. I regionens närvårdsstrategi prioriteras arbete med förberedelse för ny betalansvarslag och ökade mobila insatser. I länet finns redan idag mobila team, palliativa team och annan sjukhusanknuten hemsjukvård. Det pågår en utveckling mot att mer av sjukhusvården kommer att bedrivas i dagvård, vård i hemmet och vård på distans. I Östhammar, Enköping och Uppsala finns idag närvårdsenheter. Folktandvården ansvarar för uppdraget om all uppsökande verksamhet gällande munhälsobedömningar och munhälsoutbildningar. Verksamhetens samarbete med kommunala verksamheter behöver förbättras för att fler äldre ska få ta del av den uppsökande tandvården. Närvård - Barn och unga Samverkan inom närvården gällande barn och unga omfattar förebyggande arbete, tidiga insatser samt barn och unga som är i behov av mer omfattande insatser. Den nationella psykiatrisatsningen, ligger som grund för en del av arbetet i hela länet. Den handlingsplan för barn och ungas psykiska hälsa som togs fram under 2016 ska implementeras under Under 2017 ska en ny riktlinje implementeras för samverkan avseende barn och unga i behov av särskilt stöd. Ett annat exempel på samverkan med kommunerna är projektet Intensiv familjebehandling (IFB) som riktas till barn och unga med sammansatt neuropsykiatrisk och social beteendeproblematik samt deras familjer. Förutom de länsgemensamma prioriteringarna sker ett arbete lokalt i varje kommun med de problemområden som identifierats. Det kan till exempel gälla barn med neuropsykiatrisk problematik, ogiltig frånvaro i skolan, barn och unga som riskerar att fara illa och ensamkommande flyktingbarn. Här samverkar förskola, skola och elevhälsa, socialtjänst, primärvård, barnspecialistmottagningen, barn- och ungdomspsykiatri och habiliteringen. Arbetet med ungdomsmottagningar och familjecentraler, i bred samverkan, är grundläggande för möjligheten att fånga barn och ungas behov. Närvård - psykisk hälsa Psykisk ohälsa är numera den främsta orsaken till sjukskrivning och människor med psykisk sjukdom är bland de mest sårbara inom sjukvården. Personer med psykisk ohälsa ska ha samma tillgång till en jämlik, kunskapsbaserad, säker och tillgänglig vård och omsorg av god kvalitet som personer med somatisk ohälsa. Tidiga åtgärder är av avgörande betydelse. Det måste bli enklare för patienter att få tillgång till vård och det ska finnas medicinsk och psykologisk kompetens i primärvården. I syfte att uppfylla detta arbetar regionen med en handlingsplan mot psykisk ohälsa. För att når resultat inom området behöver primärvården få bättre förutsättningar för att kunna möta den ökande psykiska ohälsan. 25

43 Bilaga 280 a Den nationella överenskommelsen inom området psykisk ohälsa syftar till att öka tillgängligheten till vård och behandling av god kvalitet och att förebygga och motverka psykisk ohälsa. I länet kommer ett arbete att ske bland annat med överenskommelsens fokusområden; förebyggande arbete, tillgängliga tidiga insatser, enskildas delaktighet, utsatta grupper samt ledning, styrning och organisation. Öppen- och slutenvården ska hållas ihop för att skapa en bättre vård. För patienten måste de vara två delar av en sammanhållen kedja där kunskapen om patienten följer med oavsett vårdform. En del av den psykiska ohälsan beror på riskbruk och missbruk i olika former. Samordningen och utvecklingen av regionens missbruks- och beroendevård sker i samarbete med länets kommuner, polisen och Länsstyrelsen genom Styrgruppen för missbruk och beroende, RIM:s styrgrupp. Styrgruppen har också samordnat framtagandet av en länsöverenskommelse som presenterades under Syftet med överenskommelsen är att stärka samverkan genom att tydliggöra en övergripande ansvarsfördelning mellan kommuner och region inom missbruksområdet i Uppsala län. Samtliga kommuner har lokala samverkansgrupper med ett tydligt brukaroch familjeperspektiv, som utifrån länsöverenskommelsen tar fram lokala överenskommelser. I de nationella riktlinjerna för missbruk och beroende är ungdomar, samsjuklighet samt läkemedelsberoende och psykosociala stödinsatser nya insatsområden. När det gäller missbruk och beroende är det viktigt att arbeta förebyggande, men också att snabbt sätta in insatser när problem uppstår. Regionen ska bli bättre på att ta hand om barn och ungdomar med missbruksproblem. Det görs bäst genom ett gott samarbete med socialtjänst och familjer. Uppdrag Under 2017 ska Region Uppsala, i samverkan med kommunernas elevhälsa och socialtjänst, utveckla och förstärka tidiga insatser mot psykisk ohälsa hos barn och unga. Under 2017 ska Region Uppsala utveckla sitt samarbete med kommunernas elevhälsa och socialtjänst kring barn och ungdomar med missbruksproblem. Under 2017 ska en närvårdsverksamhet öppnas i Tierp. Åtgärder för att stärka barn och ungas psykiska hälsa ska genomföras under Under 2017 ska det erbjudas ett kvalitetssäkrat utbud på ungdomsmottagningarna i alla länets kommuner. Uppföljning och utvärdering Regionen kommer fortsätta utvecklingsarbetet med att systematiskt följa upp offentliga och privata vårdgivare i syfte att förbättra såväl hälso- och sjukvårdens kvalitet som kontrollen av utbetald ersättning. Ett arbete kommer även att initieras för att årligen i särskild ordning återrapportera till regionstyrelsen och regionfullmäktige hur uppföljningsarbetet fortlöpt under året i enlighet med det beslutade programmet. Med anledning av det förstärkta kravet på uppföljning av privata vårdgivare i kommunallagen kommer arbetet att fortsätta med att fullfölja Region Uppsalas program för uppföljning av privata utförare. Av programmet framgår bland annat vilka mål och riktlinjer som ska gälla för styrelsernas och nämndernas uppföljning. Programmet innebär att styrelserna och nämnderna årligen ska arbeta fram en plan som beskriver hur uppföljningsarbetet ska prioriteras och genomföras. Regionen ska även fortsätta arbetet med strategin för fördjupad uppföljning och utvärdering av hälso- och sjukvård, som beslutas av landstingsstyrelsen. Strategin kommer att ligga till grund för planeringsarbetet på tjänstemannanivå för perioden När det gäller den löpande avtalsuppföljningen kommer även den att fortsätta att utvecklas och förbättras under planperioden. Med start 2017 ska regionstyrelsen och regionfullmäktige årligen få en återrapportering kring hur uppföljningsarbetet fortlöpt under 26

44 Bilaga 280 a året, i enlighet med det beslutade programmet för uppföljning av privata utförare. Det är viktigt att medborgare och patienter får information och insyn i de verksamheter som bedrivs inom hälso- och sjukvården. Regionen kommer därför att utöka informationen på regionens webbplats om resultaten från genomförda fördjupade uppföljningar och utvärderingar. Uppdrag Utvecklingen av arbetet med systematisk fördjupad uppföljning av offentliga och privata vårdgivare, i syfte att förbättra såväl hälso- och sjukvårdens kvalitet såsom kontrollen av utbetald ersättning, ska fortsätta under Den löpande avtalsuppföljningen ska fortsätta att utvecklas och förbättras under ehälsa - en del av hälso- och sjukvården Begreppet ehälsa innefattar verksamhetsutveckling av vård, hälsa och omsorg för en ökad effektivitet, nytta och kvalitet för invånare, patienter, brukare och vård- och omsorgspersonal. E-hälsa är ett strategiskt och viktigt verktyg för att möta framtidens utmaningar inom hälso- och sjukvården. Prognosen för Sverige är en ökande befolkning där allt fler blir allt äldre och det ökar i sin tur hälsoutmaningarna. Teknikutvecklingen ger regionen möjligheter att hantera utmaningarna bland annat genom att ge individen möjlighet att ta ett större ansvar för sin egen hälsa och att vara delaktig i sin egen vård men också genom att ge vården större förmåga att förutse, diagnostisera och behandla sjukdomar. ehälsa i form av e-tjänster är redan nu, men ännu mer i framtiden, en självklar del av hälso- och sjukvården för såväl individen, medarbetaren i vården som för beslutsfattarna. I den nationellt framtagna handlingsplanen för landsting, regioner och kommuners samarbete inom ehälsoområdet, , står följande: Individen ska kunna nå alla uppgifter om sig själv och därmed aktivt kunna medverka i sin vård och omsorg. Medarbetarna ska ha rätt arbetsverktyg och information tillgänglig, medan beslutsfattare ska ha tillgång till faktabaserade underlag. Mycket bra är gjort och mer ska göras. Landstinget i Uppsala län var först i Sverige med att göra det möjligt för patienten att ta del av sin journal via nätet. Målsättningen är att fortsätta ligga i framkant och att utveckla smarta och lättanvända e-tjänster som ska underlätta invånarens, patientens och anhörigas kontakt med hälso- och sjukvården såväl före, under som efter vårdbesök och behandling. Under planperioden ska arbetet inom ehälsoområdet intensifieras. I första hand ska regionen införa och öka användningen av redan befintliga e-tjänster för såväl verksamhet som invånare och patienter. Fokus ska ligga på tjänster som stöder verksamheterna och som bidrar till ökad effektivitet, kvalitet, tillgänglighet och patientsäkerhet. Regionen ska också utveckla nya kommunikationskanaler och tjänster för att underlätta i kontakten och/eller i behandlingen mellan patienten och vården. Exempel är virtuella och mobila vårdmöten, lösningar för hemmonitorering och internetbaserade behandlingsalternativ. En del av e-hälsa är telemedicin som bland annat ger möjlighet till vård på distans. Telemedicin kan underlätta både för patienter som har långt till vården och för professionen att på ett enklare sätt få tillgång till erfarenhetsutbyte. Regelbunden rådgivande specialistverksamhet kan ge kompetensutveckling och utgöra ett kollegialt stöd som lockar fler medarbetare att arbeta på vårdcentraler med långa avstånd till länets större orter och sjukhus. Region Uppsala ska under planperioden utveckla en internetbaserad evidensbaserad modell för behandling av psykisk ohälsa på den nationella plattformen för stöd och behandling, inom vårdcentralsuppdraget. Det pågående arbetet med plattformen för vård och behandling inom ramen för specialistpsykiatri ska fortgå och utvecklas. Uppdrag Under 2017 ska arbetet påbörjas med att implementera den regionsövergripande ehälsostrategin. 27

45 Bilaga 280 a Under 2017 ska Region Uppsala införa och öka användningen av redan befintliga e-tjänster för såväl verksamhet som invånare och patienter. Samverkan inom sjukvårdsområdet För att Region Uppsala ska vara ledande inom olika hälso- och sjukvårdsområden krävs samverkan på både internationell, nationell och regional nivå. Akademiska sjukhuset är en stor exportör av högspecialiserad sjukvård. Genom Uppsala Care vid Akademiska sjukhuset erbjuds patienter från hela världen att få tillgång till specialistvård. På nationell nivå arbetar rikssjukvårdsnämnden med att definiera vilka områden som ska betraktas som rikssjukvård, samt besluta vilka enheter inom hälso- och sjukvården som ska få tillstånd att bedriva vården. Region Uppsala deltar aktivt i nämndens arbete, både på politisk- och tjänstemannanivå. Om Akademiska sjukhuset även i framtiden ska vara ett av de ledande universitetssjukhusen i landet är det viktigt att det vid sjukhuset bedrivs en bred verksamhet inom alla specialiteter i nära samarbete med Uppsala universitet. För att klara detta behöver samarbetet med andra sjukhus utvecklas, främst med Universitetssjukhuset Örebro och Karolinska sjukhuset. Region Uppsala har som ägare av ett universitetssjukhus ett ansvar för att stärka den högspecialiserade vården samt för undervisningens och forskningens ställning vid Akademiska sjukhuset. Regionen ska därför eftersträva en förtroendefull samverkan mellan parterna i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion för att säkra framtidens högspecialiserade vård och skapa långsiktighet och trygghet för sjukhuset. Det pågår ett arbete med en ny regional indelning. För Region Uppsala är det viktigt att Akademiska sjukhusets roll som högspecialiserat sjukhus och dess betydelse för det svenska sjukvårdssystemet, Uppsala universitets forskning och utbildning inom medicin och farmaci liksom för Life science sektorn, särskilt beaktas. En framtida regionbildning i Mellansverige bör baseras på den samverkan som idag sker inom Uppsala-Örebro sjukvårdsregion. Tillsammans med landstingen i Dalarna, Sörmland, Västmanland och Region Örebro län ingår regionen i en gemensam varuförsörjningsnämnd, som ansvarar för upphandling av förbrukningsmaterial till hälso- och sjukvård samt tandvård i de berörda landstingen. Regionen ska verka för att fler gemensamma upphandlingar genomförs inom sjukvårdsregionen. Ett samarbete pågår mellan Akademiska sjukhuset och Karolinska universitetssjukhuset inom vissa specialiteter, och detta samarbete bör både breddas och fördjupas. Inom området molekylär biovetenskap och medicin finns i dag det nationella forskningscentrumet Science for Life Laboratory. Verksamheten är organiserad i två delar, där den ena har sitt säte i Stockholm och den andra i Uppsala. Under mandatperioden ska verksamheten fortsätta att utvecklas och samverkan mellan de bägge organisationerna öka. Regionen har tillsammans med Dalarna och Gävleborg ett samverkansavtal inom området arbets- och miljömedicin. Syftet är att samverkan ska bidra till god arbets- och miljörelaterad hälsa. Samverkan med Arbets- och miljömedicin inom Region Örebro län ska förstärkas under planperioden. Skandionkliniken är Nordens första kliniska anläggning för protonterapi. Det är också första gången som Sveriges sju landsting med universitetssjukhus har gjort en gemensam investering i ett nationellt centrum för behandling av cancer. Regionen deltar i kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg, som från 2018 ska sköta all ambulansflygverksamhet i landet. En viktig del i samarbetet är att landstingen och regionerna gemensamt upphandlar ambulansflygplan. Under planperioden ska arbetet med att utöka samverkan inom sjukvårdsregionen vad avser helikopterverksamheten intensifieras, 28

46 Bilaga 280 a främst genom det gemensamma kommunalförbundet med Landstinget i Värmland, Landstinget Dalarna och Västra Götalandsregionen. I arbetet med att förbättra strukturen för kunskapsstyrning är det viktigt att den regionala samverkan inom kunskapsstyrningen stärks, bland annat genom utökat uppdrag för specialitetsråden inom Uppsala Örebro sjukvårdsregion. Inom sjukvårdsregionen finns två nationella registercentrum, Uppsala Clinical Research center (UCR) och ett centrum inom Regionalt Cancercentrum (RCC). Med en nära samverkan med dessa registercentrum finns möjligheter att stödja utveckling av kunskapsstyrningen inom regionen. Genom etableringen av RCC har det skapats förutsättningar för en ökad samverkan både regionalt och nationellt inom cancersjukvården. Uppdrag Under 2017 ska initiativ tas för att utveckla samarbetet mellan Arbetsoch miljömedicin vid Akademiska sjukhuset och Universitetssjukhuset Örebro. Forskning, utveckling och utbildning inom hälso- och sjukvården Strategiska mål Region Uppsala Levererar vård och innovationer i världsklass genom samarbete mellan sjukvården, Uppsalas två universitet och näringslivet. Region Uppsala står bakom det positionspapper SKL antagit gällande klinisk forskning. I dokumentet framhålls vikten av aktivt deltagande från landsting och regioner inom patientnära forskning och utveckling. Denna höjning av ambitionsnivån när det gäller klinisk forskning stämmer väl överens med regionens forskningsstrategi. Genom ett flertal åtgärder kommer Region Uppsala under de kommande åren att intensifiera engagemanget inom klinisk forskning och utveckling såväl lokalt, regionalt som nationellt. Ett annat område av central betydelse för Region Uppsala är att tillhandahålla kliniks utbildning av god kvalitet för att säkra kompetensförsörjning. På lokal nivå kommer det långvariga samarbete som finns med Uppsala universitet att ytterligare förstärkas. Detta kommer bland annat att ske genom utökat samarbete med vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap. Ett centrum för medicinteknik ska bildas där forskning inom områden av stor betydelse för den högspecialiserade vården ska bedrivas. Avsikten är att via detta centrum även skapa gynnsamma förutsättningar för industriell samverkan. Forskning som bygger på samarbete mellan olika kompetenser samt aktörer skapar möjlighet till goda förutsättningar för kreativitet och nyskapande. En utveckling som Region Uppsala till fullo vill medverka till. Region Uppsala kommer att intensifiera arbetet med att på olika sätt bidra till en sammanhållande infrastruktur där samtliga delar av sjukvårdsregionen kan känna delaktighet. Via Regionala forskningsrådet kanaliseras redan nu medel avsedda till patientnära forskning inom sjukvårdsregionen. För att stimulera forskningssamverkan prioriteras projekt som bygger på samarbete mellan olika delar av sjukvårdsregionen. Biobankverksamhet där blodprover men även vävnader samlas in på ett systematiskt sätt utgör tillsammans med tillhörande patientdata en allt viktigare del av modern forskningsinfrastruktur. Inom regionen kommer arbetet med att bygga en infrastruktur där insamling av prover liksom logistik, förvaring och regelverk för uttag av prover för forskningsändamål att fortsätta. I detta arbete är regionala forskningsrådet tillsammans med Regionalt biobankscentrum (RBC) betydelsefulla aktörer. Under 2015 bildades efter beslut i samverkansnämnden en nod för samordning av kliniska prövningar. Noden knöts till Uppsala Clinical Research Center (UCR) i form av en självständig ekonomisk och funktionell enhet. Dess övergripande uppgift är att bidra till infrastruktur inom sjukvårdsregionen som leder till ökat antal kliniska prövningar Den regionala noden ingår i en nationell infrastruktur bestående av nationellt center i Gö- 29

47 Bilaga 280 a teborg samt en regional nod i varje sjukvårdsregion. Hela satsningen har tillkommit som resultat av regeringsbeslut och med delvis statlig finansiering. Satsningen syftar till att öka antalet kliniska prövningar i landet för att bryta den fleråriga nedåtgående trenden. Region Uppsalas engagemang inom fonden för klinisk behandlingsforskning ska fortgå. En förutsättning är att utvärderingen av de första årens verksamhet visar tillfredsställande process samt val av relevanta projekt. En ytterligare förutsättning är att övriga landsting och regioner samt staten fortsätter stödja fonden. Genom denna fond, som finansieras via lika delar från staten och landets landsting och regioner, är avsikten att specifikt stödja patientnära klinisk forskning där tidsspannet till förväntad patientnytta bedöms ligga inom en femårsperiod. Region Uppsala tillfrågas ofta i egenskap av vårdgivare om intresse för deltagande i EUprojekt. Dessutom alstras inom regionen flera uppslag som lämpligen skulle kunna utvecklas inom ramen för denna typ av projekt. Men brister i EU-kompetens utgör tyvärr ett betydande hinder för deltagande även i högt prioriterade projekt. Avsikten är därför att från 2017 bygga upp EU-kompetens som underlättar deltagande i projekt relaterade till hälso- och sjukvård. Ordnat införande av nya metoder liksom utsortering av gamla metoder är av central betydelse för att säkerställa en positiv utveckling av hälso- och sjukvård. Samtidigt är det känt att ordnat införande och utsortering utgör en betydande utmaning inom den kunskapsintensiva och snabbt föränderliga verksamhet som hälso- och sjukvård utgör. För att skapa bättre förutsättningar för ordnat införande har det efter förebild från Storbritannien skapats några så kallade HTA-enheter (Health Technology Assessment) inom landet. I Uppsala-Örebroregionen finns sedan några år en enhet i Örebro, Camtö, som har denna uppgift. Ett mer organiserat samarbete kommer under de närmaste åren att byggas upp med denna enhet. Utbildning utgör en central del av regionens uppgifter. Ett prioriterat område kommer att vara tillhandahållande av platser för klinisk utbildning för studenter inom olika vårdprogram. Dessa platser måste hålla en hög kvalitet som ligger minst i nivå med det avtalsreglerade åtagande som finns gentemot Uppsala universitet och andra utbildande organisationer. En väl genomtänkt och genomförd klinisk utbildning ska ge studenten en god praktisk utbildning. En väl genomförd klinisk utbildning utgör också en god bas för framtida rekrytering av medarbetare. Övergripande målsättning är att deltagare ska tillgodogöra sig kompletterande kunskaper och färdigheter för att kunna arbeta med den komplexa vård som ges inom Region Uppsala. För att säkra framtida kompetensförsörjning av läkare är det synnerligen betydelsefullt med tillräckligt antal platser för allmäntjänstgörande AT-läkare samt därefter specialisttjänstgörande ST-läkare för att motsvara förväntat behov inom varje specialitet. Eftersom det tar många år från anställning av ATläkare fram till dess att vederbörande blir färdig specialist är långsiktig planering helt avgörande. När det gäller AT finns enligt utvärderingar gjorda av Sveriges yngre läkares förening en betydande skillnad mellan de båda sjukhusen inom Region Uppsala. Eftersom målsättningen är att tillhandahålla en jämn och bra kvalitet på all utbildning, inklusive AT, finnas skäl att överväga en mer sammanhållen struktur för AT inom Region Uppsala. I början av 2016 fattade landstingsfullmäktige beslut gällande ST-läkare i allmänmedicin som innebär att dessa ska anställas direkt av vårdcentral/vårdgivare. Samtidigt infördes en ny finansieringsmodell med delat ansvar mellan vårdcentral/vårdgivare och Region Uppsala. Avsikten med dessa förändringar var att skapa tydlighet när det gäller arbetsgivarroll och arbetsledning, men även att möjliggöra fler ST-tjänster inom primärvården. Inom en nära framtid förväntas ett betydande antal läkare som söker arbete i Sverige ha fått sin utbildning i annat land. Det kan röra sig om svenska medborgare som utbildat sig inom EU eller utländska medborgare som av olika skäl söker sig till Sverige. För att underlätta steget in i den svenska vården finns avsikten att genomföra ett pilotprojekt kallat 30

48 Bilaga 280 a Klinisk introduktions tjänst (KIT) med början Enligt förslaget ska läkare med denna bakgrund kunna söka tidsbestämd tjänst inom Region Uppsala. Uppdrag Ett centrum för medicinteknik ska bildas tillsammans med Uppsala Universitet under Under 2017 intensifiera arbetet med att bygga en infrastruktur för samordning av kliniska studier inom sjukvårdsregionen. Region Uppsala ska under 2017 bygga upp EU-kompetens som underlättar deltagande i projekt relaterade till hälso- och sjukvård. Region Uppsala ska utveckla AToch ST-utbildningarna under Under 2017 ska Region Uppsala utveckla introduktionstjänst för utlandsutbildade läkare Regional utveckling Strategiska mål Region Uppsala Bidrar till att skapa förutsättningar för näringslivet att fortsätta växa, med särskilt fokus på life science, energisektorn och gröna näringar. Bidrar till att utveckla en hållbar besöksnäring. Utvecklar infrastruktur som skapar förutsättningar för ett ökat bostadsbyggande och en hållbar utveckling av länet. Har en natur som är en tillgänglig arena och mötesplats för fysisk aktivitet och social gemenskap. Region Uppsala har det regionala utvecklingsansvaret i Uppsala län. Uppdraget kommer från riksdag och regering och arbetet sker i samverkan och i dialog med parter som på olika sätt arbetar för utvecklingen i länet. Det innebär att Region Uppsala arbetar tillsammans med kommunerna i länet, näringslivsorganisationer, ideell sektor, länsstyrelsen, universiteteten och andra regionala aktörer för att genomföra utvecklingsarbetet. Region Uppsalas roll är att både vara en del av genomförandet men också att samordna och följa upp detsamma. Den regionala utvecklingsstrategin (RUS) anger inriktningen. Strategin utgår från hur regionens aktörer ska kunna möta viktiga samhällsutmaningar och sikta mot gemensamma mål. I detta arbete är Akademiska sjukhuset en mycket viktig aktör och samarbetet mellan Region Uppsala och Uppsalas två universitet en betydelsefull faktor. Genom det statliga regionala utvecklingsansvaret har Region Uppsala uppdraget att företräda länet i EUs strukturfondspartnerskap, både gällande socialfonden och regionalfonden. I detta ingår att mobilisera aktörer, stödja utveckling av projekt som ligger i linje med programmens intentioner och vara programmens kontaktpunkt i länet. I det regionala utvecklingsansvaret ingår också att hantera det statliga anslaget för regionala tillväxtåtgärder, som genom uppväxling av exempelvis EU-fonder, kan få betydande genomslag. Prioriteringen av vilka projekt som ska få medel sker utifrån hur de uppfyller intentionerna i den regionala utvecklingsstrategin. Internationella kontakter blir allt fler och får allt större betydelse för samhällsutvecklingen. Erfarenhetsutbyte med andra regioner ger nya idéer och insikter som tillför ökad kunskap och inspiration i regionens utvecklingsarbete. Omvärldskontakter spelar därför en viktig roll i utvecklingsarbetet för en stor och kunskapsintensiv organisation som Region Uppsala. Arbetet bedrivs främst genom politisk påverkan och genom arbete i olika internationella och regionala nätverk som exempelvis Assembly of European Regions (AER) där Region Uppsala också har en styrelsepost. Upplandsstiftelsen har det regionala ansvaret för att främja naturvård och friluftsliv. Genom stiftelsen arbetar Region Uppsala för att 31

49 Bilaga 280 a naturen ska vara en tillgänglig arena och mötesplats för fysisk aktivitet och social gemenskap. Upplandsstiftelsen har fått ett utvidgat folkhälsouppdrag att till 2018 presentera utvecklade arbetsmodeller för regelbunden fysisk aktivitet i natur för personer med funktionsnedsättning. En stor del av verksamheten finansieras genom externa projektmedel. Näringsliv och Innovationer Inom ramen för det regionala utvecklingsuppdraget har Region Uppsala till uppgift att förbättra och utveckla näringslivsklimatet och skapa förutsättningar för fler och växande företag genom ekonomiskt stöd till och genom att samverka med olika näringslivsfrämjande aktörer som exempelvis STUNS och ALMI. I uppdraget ingår också att förstärka länet som innovationsområde. I Uppsala län prioriteras stödet till näringslivets utveckling genom att kraftsamla kring utbildning och forskning i världsklass och genom att utveckla Akademiska sjukhuset som motor för regional utveckling. Vidare prioriteras stöd för framväxten av nya bolag bland annat genom en varaktig infrastruktur för innovation. Tillsammans med kommunerna i länet arbetar Region Uppsala med insatser för att stärka det lokala företagsklimatet. När det gäller företag i behov av expertråd för utveckling av produkter avsedda för hälso- och sjukvård liksom för kliniska utvärderingar av produkter och tekniska lösningar för att förbättra vården har framförallt Akademiska sjukhuset och dess medarbetare en betydelsefull roll. Tillgång till sjukvårdens infrastruktur, inklusive patienter, utgör en nödvändig förutsättning för denna typ av forskning och utveckling. För att ytterligare stärka möjligheterna att fullgöra detta åtagande gentemot life science-industrin kommer Innovation Akademiska att stödjas. Upplevelser och destinationer stärker möjligheterna till en hållbar besöksnäring som har betydelse för utveckling och livskraft på landsbygden och för storstäderna som besöksmål, centrum för evenemang, mässor och möten. Region Uppsala har ansvar för länsturismen, vilken bedrivs under namnet Visit Uppland. Visit Uppland ska bidra till att stärka länets attraktivitet och konkurrenskraft, identifiera besökaren, driva på produktoch affärsutveckling och etablera nätverk samt stärka gemensam marknadskommunikation. Region Uppsala arbetar för att säkra framtida kompetensförsörjning och för att tydliggöra kopplingen mellan utbildningssystemet och arbetslivet. Den regionala kompetensplattformen Kompetensforum Uppsala län utgör mötesplats för utbildningsanordnare och arbetslivet kring kompetensförsörjningsfrågor. Uppdrag För att stärka åtagandet gentemot life science-industrin ska Innovation Akademiska stärkas och utvecklas. Samverkan inom folkhälsoområdet Den regionala utvecklingspolitiken har en tydlig inriktning mot en hållbar utveckling i vilken en god hälsa i befolkningen är en förutsättning. Regionen är medlem i WHOnätverket hälsofrämjande hälso- och sjukvård, HFS. Det innebär att regionen ska implementera ett hälsoinriktat arbete i enlighet med denna konstitution och dess strategier och riktlinjer utifrån de fyra perspektiven styrning och ledning, patient, befolkning och medarbetare. För att arbetet ska vara framgångsrikt och en del av strategin för hållbar utveckling ska kopplingen mellan befolkningens hälsa och regional utveckling stärkas. Det krävs en plattform på ledningsnivå som håller ihop, använder och utvecklar kompetensen inom hela folkhälsoområdet och som också kan stödja länets aktörer i långsiktiga samverkansinsatser. På strategisk nivå samlas även regionens resurser när det gäller analys och uppföljning av det hälsoinriktade arbetet. En gemensam plattform ger synergieffekter, till exempel när det gäller ökad fysisk och psykisk hälsa genom en bra och tillgänglig kollektivtrafik eller genom kulturupplevelser, folkbildning eller möjligheten att utöva kultur. 32

50 Bilaga 280 a Den regionala utvecklingsstrategin utgör en grund för det strategiska och systematiska arbetet med att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i länet. Utifrån strategin ska regionen under 2017 ta fram en handlingsplan för hur hälsan i länets befolkning ska förbättras samt en modell för en länsgemensam uppföljning av hälsans utveckling och fördelning. Arbetet med uppföljningsmodellen ska vara nära kopplat till arbetet med socioekonomiskt investeringsperspektiv som pågår i flera av länets kommuner. Hälsokalkylatorn och Cancerpreventionskalkylatorn är två verktyg som Region Uppsala ska använda sig av som stöd för att ta fram säkrare prognoser för hur ett aktivt preventionsarbete för bättre och mer jämlik hälsa kan minska samhällets kostnader. Det är Regionalt cancercentrum som i samarbete med Uppsala universitet tagit initiativ till en cancerpreventionskalkylator. Syftet är att tillhandahålla ett instrument för att belysa hur förändrade levnadsvanor kan påverka insjuknande i cancer och därmed kostnadsförändringen på samhällsnivå. Genom dessa två instrument får regionen möjlighet att beräkna kostnadsförändringar relaterat till de preventiva satsningar man önskar genomföra. Uppdrag Region Uppsala ska under 2017 ta fram en handlingsplan för organisering och insatser för förbättrad och mer jämlik hälsa i befolkningen samt en modell för uppföljning av hälsans utveckling och fördelning. FoU-stöd till socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård Det övergripande syftet med FoU-stödsverksamhet är att verka för en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten och angränsande delar av hälso- och sjukvården för en god kvalitet och effektivitet till nytta för brukare/patient/invånare. Med angränsande hälso- och sjukvård menas de delar där hälso- och sjukvården och socialtjänsten har gemensamma frågor och där samverkan ger ett mervärde. Verksamheten bygger dels på de behov som identifieras lokalt och dels på nationella initiativ till kunskapsbaserad utveckling. FoU-stödverksamheten har identifierats som ett nav i den regionala samverkans- och stödstrukturen för kunskapsutveckling inom detta område. Stödstrukturen som helhet innefattar många olika verksamheter och organisationer med ansvar för kunskapsutveckling. Uppdraget från Socialdepartementet och SKL för den regionala samverkans- och stödstrukturen, sammanfaller med FoU-stöds inriktning för arbetet. FoU-stöd och den regionala stödstrukturen kompletterar varandra och hanteras därmed gemensamt. Infrastruktur I och med regionbildningen ansvarar Region Uppsala för länstransportplanen. Under 2017 fortsätter och intensifieras arbetet med revideringen av planen. Revideringen sker i samverkan med kommunerna i länet, Trafikverket och övriga län i Östra Mellansverige Länstransportplanen skall möjliggöra ett ökat kollektivtrafikresande, särskilt i stadstrafiken i Uppsala och längs de stora stråken, ökad andel resande med cykel och till fots, hållbara godstransporter samt ökat utbyte med kringliggande regioner. Länstransportplanen ska möjliggöra att det nationella målet om att minska utsläppen av växthusgaser med 40 procent till år 2020 uppnås. På den regionala agendan står framför allt en utbyggnad av spårkapaciteten från Uppsala till Stockholm och en förbindelse från västra Mälardalen via Uppsala till Arlanda Aroslänken. Under 2017 slutförs en förstudie om ny järnväg mellan Enköping och Uppsala. Region Uppsala deltar, tillsammans med övriga län i Mälardalen, i skapandet av ett storregionalt stomlinjenät för tågtrafik. Dess uppgift är att fungera som bastrafik för arbets- och vardagsresande mellan större orter inom och mellan länen i Stockholm-Mälarregionen samt till orter i angränsande län. Samarbetet inom ABC-stråket har återupptagits. Huvudinriktningen för arbetet är att på sikt få två ytterligare spår på Ostkustbanan, hela sträckan Stockholm Uppsala. Under 2017 kommer två stora kapacitetshöjande järnvägsbyggen att vara klara. Det är Citybanan i Stockholm och dubbelspåret i 33

51 Bilaga 280 a Gamla Uppsala som båda kommer att påverka trafikkapaciteten för tågtrafiken söder och norr om Uppsala. I samverkan med Trafikverket bör ett investeringsprogram för förlängning av plattformar längs ostkustbanan arbetas fram inför att nya längre tåg införs. Nästa steg bör vara att bygga ut spårkapaciteten på sträckan Uppsala Arlanda och därmed möjliggöra byggandet av stationer i första hand i Bergsbrunna samt eventuellt i Alsike. Region Uppsala ska därför bevaka och på alla sätt påverka att ekonomiska medel avsätts för denna tågsträcka. Upptågstrafiken på sträckan Uppsala Sala har utvecklats mycket positivt. Dalabanan är i stort behov av upprustning om trafiken ska kunna fortsätta utvecklas. En dialog förs med Trafikverket om att snarast få ett tåguppehåll i Vänge och eventuellt också i Järlåsa och Vittinge i ett längre perspektiv. Dialog förs också med Uppsala kommun om ökad bostadsproduktion och de byggnationer som krävs att kommunen genomför i anslutning till en stationsanläggning i Vänge. Det är angeläget att säkerställa funktionaliteten i befintlig spårinfrastruktur så att tillkommande infrastruktur verkligen blir en kapacitetshöjning. Därför måste Region Uppsala inom ramen för Länstransportplanen, tillsammans med Trafikverket, fortsätta och intensifiera arbetet med trimningsåtgärder, byte av växlar, signalsystem och kontaktledningar påbörjade Trafikverket tillsammans med Sjöfartsverket en studie om väg 55 med fokus på Hjulstabron som idag har brister och inte är optimalt anpassad för de inre vattenvägarna. Region Uppsala ska vara delaktig i studien och bevaka att en eventuell ombyggnation av bron ska ske på ett sådant sätt att väg 55 och Hjulstabron kan fylla en storregional funktion. Inom ramen för En Bättre sits, formas en gemensam storregional bild och prioriteringar för framtida investeringar i infrastruktur och planering för hela Stockholm-Mälarregionen. Samarbetet överblickar bland annat vägar, sjövägar, järnvägar och flyget i ett internationellt, nationellt, regionalt och inomregionalt perspektiv med avseende på funktion, kapacitet, standard och framtida mål för godsoch persontransporter. God infrastruktur är en förutsättning för utveckling i hela länet. Det gäller inte bara transportinfrastruktur utan även ITinfrastruktur. För att åstadkomma goda kommunikationer i hela länet krävs en väl utbyggd infrastruktur för både transporter och elektroniska kommunikationer. Uppsala län var först i landet att besluta om en regional digital agenda som förverkligas genom utbyggd IT-infrastruktur och kanalisation av bredband, men också av en gemensam ambition mellan kommuner och Region Uppsala att införa nya e-tjänster. Dessa olika typer av infrastruktur kompletterar varandra och kan med fördel samplaneras. Vid åtgärder längs vägar, cykelvägar eller liknande bör man därför sträva efter att samtidigt lägga ner bredband om behov finns. Fram till 2020 har Region Uppsala i samverkan med länsstyrelsen möjlighet erbjuda en ny funktion för att koordinera utbyggnaden av bredband i länet, finansierat inom ramen för landsbygdsprogrammet. Region Uppsala arbetar för att stärka sambandet och utveckla samordningen mellan det regionala tillväxt- och utvecklingsarbetet och kommunernas översiktsplanering samt för att skapa goda förutsättningar för att kollektivtrafiken ska finnas med från början i samhällsplaneringen. Det arbetet omfattar bland annat att utveckla regionalt planeringsunderlag och stöd till regionalt samarbete inom rumslig/fysisk planering. Uppdrag Region Uppsala ska under 2017 intensifiera arbetet med revidering av länstransportplanen. Region Uppsala ska under 2017 bevaka och på alla sätt påverka att ekonomiska medel avsätts för ytterligare två spår för tågsträckan Uppsala - Arlanda. Region Uppsala ska under 2017 fullfölja arbetet med åtgärdsvalsstudie för Aroslänken med sikte på ny järnvägsförbindelse Uppsala-Enköping. 34

52 Bilaga 280 a Region Uppsala ska under 2017 fortsatt föra dialog med Trafikverket om att snarast få ett tåguppehåll i Vänge. Region Uppsala ska under 2017 fortsatt föra dialog med Uppsala kommun om en stationsanläggning i Vänge. Tågtrafiken Trafiken med Upptåget utökas så långt det är möjligt med nuvarande fordonsflotta. För att säkerställa kapaciteten på längre sikt har ett fordonsanskaffningsprojekt inletts. Syftet är att ersätta de nuvarande tågen med nya tåg med plats för fler resenärer. I avvaktan på de nya tågen planeras för att hyra in tillfälliga fordon in i mån av tillgång. Region Uppsala ska under 2017 vara delaktig i studien och bevaka att en eventuell ombyggnation av bron ska ske på ett sådant sätt att väg 55 och Hjulstabron kan fylla en storregional funktion. Region Uppsala ska under 2017 fortsätta arbetet med att utveckla regionalt planeringsunderlag och stöd till regionalt samarbete inom rumslig/fysisk planering. Kollektivtrafik Strategiska mål Region Uppsala Har en kollektivtrafik som gör att allt är nära i en växande region. Fördubblar antalet resor till år 2020 och kollektivtrafikens andel av det motoriserade resandet till 2030 jämfört med Har en kollektivtrafik som är det naturliga valet för resor till och från arbete, studier och fritidsaktiviteter. Bidrar till en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling. Kollektivtrafiken är viktig för att arbetsmarknadsregionen ska kunna växa. Störst befolkningstillväxt förväntas i de stora trafikstråken där buss- och tågtrafik behöver följa med den ökade efterfrågan. Samspelet mellan kollektivtrafiken och kommunernas fysiska planering ska utvecklas. Inom Mälab-samarbetet planeras förändringar av trafiken mellan Uppsala och Stockholm vilket kan få effekt Dessutom finns en osäkerhet över hur SJ väljer att trafikera sträckan från 2018 och framåt varför beredskap för eventuell kompletterande trafik behövs. Tillsammans med Mälab och Trafikförvaltningen inom Stockholms läns landsting säkerställs nödvändig trafik mellan främst Uppsala och Stockholms län. Uppdrag Trafiken med Upptåget ska under 2017 utökas och utvecklas. Under 2017 ska underlag tas fram för att säkerställa långsiktig tillgång på tåg. Regionbusstrafiken Inom regionbusstrafiken finns potential att nå nya resenärer i vissa starka stråk där trafiken idag inte helt möter de behov som finns. Därför behöver trafiken utvecklas för att få ökad attraktivitet och därmed få fler bilister att välja kollektivtrafiken. En strategi ska utarbetas för regionbusstrafikens utveckling. Den ska bygga på två delstrategier, dels för hur regionbusstrafiken ska användas, dels vilken kollektivtrafik som ska kunna förväntas på landsbygden. I den senare ska också ingå hur kollektivtrafik ska realiseras där busstrafik inte kan motiveras. Med grund i de nya strategierna kan sedan en effektivisering och omprioritering ske när det gäller omfattningen och utbudet av regionbusstrafik. Uppsala kommun önskar att reglerplatsen för bussar som idag finns intill Lindvalls kafferosteri i centrala Uppsala flyttas senast till Detta innebär en omfattande ökning av tomkörningar med högre kostnader och mil- 35

53 Bilaga 280 a jöbelastning som följd. Kollektivtrafikförvaltningen, UL, för dialog med Uppsala kommun med syfte att minimera konsekvenserna av att flytta reglerplatsen. Kollektivtrafiknämnden kommer under året att fortsätta med att erbjuda bilister att delta testresenärsprojekt, där de får prova på kollektivtrafiken i en månad. Tidigare försök har visat sig mycket lyckosamma och har fått fler att välja kollektivtrafiken framför bilen. Uppdrag Under 2017 ska en strategi för regionbusstrafikens utveckling utarbetas. Region Uppsala ska under 2017 fortsätta att erbjuda bilister att delta i testresenärsprojekt, där de får prova på kollektivtrafiken i en månad. Anropsstyrd trafik Under 2017 kommer Kollektivtrafiknämnden att ha nya ramavtal för anropsstyrd trafik att tillgå och därmed en möjlighet att utveckla detta som del av det samlade kollektivtrafiksystemet. Det möjliggör att ha trafik med mindre fordon i beredskap för att köra på sträckor där det är ett lågt resande. Uppdrag Region Uppsala ska inom ramen för regionbusstrategin skapa förutsättningar för anropsstyrd trafik. Stadstrafiken i Uppsala Stadstrafiken behöver utvecklas i takt med att Uppsala stad växer. Ett förbättrat busslinjenät införs Beslut fattas under sommaren 2016 för att alla förberedelser ska hinnas med inför starten av det nya linjenätet. Vilket utbud det nya linjenätet ska ha kommer att påverka kostnaderna för stadsbusstrafiken. Just nu utreds olika vägar för att utveckla kapacitetsstark kollektivtrafik i Uppsala kommun, genom antingen Bus Rapid Transit (BRT) eller spårväg. I båda fallen bygger eventuellt förverkligande på att Uppsala kommun bygger och finansierar infrastrukturen. I utredningen ingår också att se över möjligheten till statlig (t ex Länstransportplanen) eller annan medfinansiering. Region Uppsalas del är trafikeringen. Både BRT och spårväg kan erbjuda energieffektiv och fossilbränslefri kollektivtrafik och bidra till att vi når målet om att fördubbla kollektivtrafikens marknadsandel. Samtidigt är det förknippat med höga kostnader, varför det är viktigt att det utreds noggrant och att finansieringsansvaret är tydligt. Ett fortsatt nära samarbete med Uppsala kommun krävs för att aktivt arbeta för en bättre framkomlighet för kollektivtrafiken inom Uppsala stad. Det är viktigt för att kollektivtrafiken ska bli både rationell att driva och attraktiv att resa med. Förbättrad framkomlighet i Uppsala ger positiva effekter för både stadstrafik och regiontrafik. Uppdrag Ett förbättrat busslinjenät ska införas i Uppsala Region Uppsala ska under 2017 fortsätta utredningen rörande kapacitetsstark kollektivtrafik i Uppsala kommun. Fossilfri kollektivtrafik Region Uppsalas största klimatpåverkan kommer från kollektivtrafikens bussar. Kollektivtrafiken är samtidigt en mycket viktig aktör i omställningen till ett hållbart samhälle. En strategi är beslutad för hur fossilfrihet ska uppnås år Strategin bygger på att i huvudsak ha biogas, biodiesel och el som drivmedel. Denna strategi ska under perioden omsättas i praktiskt genomförande på alla delar av trafiken vars avtal löper till och förbi år Uppdrag Strategin för fossilfri kollektivtrafik ska under 2017 omsättas i praktiskt genomförande i alla delar av trafiken. 36

54 Bilaga 280 a Kultur och bildning Strategiska mål Region Uppsala Utvecklar kultur- och kunskapsregionen genom ett konst- och kulturliv som präglas av mod, bildning och delaktighet. Ett starkt och fritt kulturliv är en viktig del av välfärden och kulturell infrastruktur är avgörande för den regionala utvecklingen. Målet är en stark kultur- och kunskapsregion med internationell lyskraft där konst- och kulturlivet präglas av mod, bildning, nytänkande och delaktighet. Medlet är samverkan, där resurser samordnas och insatser effektiviseras. Uppsala län ingår sedan 2013 i den nationella Kultursamverkansmodellen. Detta innebär att landstinget tilldelas och Kulturnämnden beslutar om fördelning av statliga medel till länets kulturinstitutioner samt ansvarar för att i samverkan med länets kommuner, i samråd med det professionella kulturlivet och civilsamhället, ta fram en regional kulturplan. Nuvarande plan omfattar Under 2017 påbörjas arbetet med en ny regional Kulturplan för åren Ett rikare konstliv Regionens kulturinstitutioner utgör tillsammans med de fria professionella kulturskaparna navet för ett rikt konstliv i regionen. Kartläggning av kulturskapare pågår och utifrån den framtas handlingsplaner för arbetet med att skapa goda villkor och förutsättningar för att kulturskaparna ska kunna leva och verka i länet. Satsningen ämnad att stärka den professionella nutida dansen, utveckla dansen som konstform samt nå ny publik, fortsätter under planperioden. Uppsala Stadsteater och Musik i Uppland gör kompetenshöjande insatser, särskilt på dansområdet. Scenkonst-karusellen byggs ut för att nå så många som möjligt av länets invånare. Det internationella perspektivet är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett större, globalt sammanhang. Region Uppsala stödjer initiativ som ökar de internationella kontaktytorna. Ökad kulturell delaktighet Alla regioninvånare ska ges möjlighet att ta del av och delta i en mångfald av kulturyttringar. Insatser för att nå nya grupper och ta tillvara mångspråkighet, mångkultur och nationella minoriteter, kommer att göras. Det strategiska arbetet på dessa områden kommer att stärkas, för att på bästa sätt kunna främja och stödja det arbete som görs i kommuner och civilsamhälle. Konst och kultur kan spela en viktig roll för ökat välbefinnande, utgöra en resurs inom vården och i arbetet med förebyggande folkhälsa. Satsningar kommer fortsatt att göras inom området kultur och hälsa, där Kultur i vården är exempel på en uppskattad och etablerad verksamhet. Barn och unga är en prioriterad målgrupp. Genom att uppleva konst och kultur samt ägna sig åt eget skapande kan barn och unga behålla och utveckla sin fantasi. Forskning visar också ökad inlärningsförmåga vid användandet av estetiska lärprocesser. Region Uppsala stödjer och samverkar med länets kommuner och kulturaktörer kring barn och ungdomskultur. En attraktivare livsmiljö Samhällsplanering handlar om att skapa en hållbar utveckling, socialt och kulturellt, ekologiskt och ekonomiskt. Genom att se konst och kultur som en integrerad del av samhället och betrakta de professionella kulturskaparna som en tillväxtfaktor, kan en attraktiv och levande livsmiljö uppnås. Ett rikt konstliv har ett egenvärde, men skapar också förutsättningar för kreativitet, innovation och entreprenörskap. Regionens rika kultur och dess kulturmiljöer möjliggör en god livsmiljö för länets invånare och utgör en utvecklingsmöjlighet för besöksnäringen. Redan initierade samverkande satsningar på kulturella och kreativa näringar och besöksnäringen kommer att utvecklas. Livslångt lärande Folkbildningens aktörer såsom folkhögskolor, biblioteksväsendet och studieförbunden, utgör en plattform för det demokratiska samtalet och det livslånga lärandet. Bibliotek, studiecirklar och folkhögskolekurser, är 37

55 Bilaga 280 a verksamheter där människor med olika förutsättningar och bakgrund ges möjlighet att mötas. Unga arbetslösa och nyanlända, är några av de målgrupper som fått ökat fokus under senare år, vilket innebär nya uppdrag för folkbildningen. För att skapa en stabil infrastruktur och nå nya grupper i samhället krävs såväl ökad samverkan som nytänkande, särskilt då de ekonomiska ramarna oftast inte ökat i takt med förnyade uppdrag. Att biblioteksrummet är en viktig mötesplats blir allt tydligare, inte minst genom att många nyanlända länsinvånare söker sig dit. Rummet och dess möjligheter behöver dock vidareutvecklas. Biblioteken är också en viktig aktör i utvecklingen av digital delaktighet. Den regionala nivån, samordnar och leder arbetet med ökad samverkan mellan bibliotek och folkbildning. Det gäller även arbetet med att höja läsförmågan hos barn och unga. Här är idrotts- och ungdomsorganisationer viktiga samarbetsparter. Uppdrag Region Uppsala ska, under 2017, i samverkan med länets kommuner och i samråd med det professionella kulturlivet och civilsamhället inleda arbetet med att ta fram en regional kulturplan för åren Region Uppsala som arbetsgivare Strategiska mål Region Uppsala Har en aktiv arbetsgivarpolitik och ett tydligt och lyhört chefskap som skapar förutsättningar för nytänkande och säkerställer en långsiktigt god kompetensförsörjning samt en god arbetsmiljö. Kompetens för verksamhetens behov Kompetensförsörjning och en strategi för detta på såväl kort som lång sikt är helt avgörande för Region Uppsalas förmåga att erbjuda en verksamhet av god kvalitet. Region Uppsala ska vara en god och attraktiv arbetsgivare för både chefer och medarbetare. Mot bakgrund av den allt mer hårdnande konkurrensen om arbetskraften är det av stor betydelse att arbeta strategiskt och bedriva ett effektivt kompetensförsörjningsarbete. För detta ändamål infördes en landstingsgemensam process för kompetensförsörjning under Processen kommer att utvecklas under planperioden som ett led i att säkra rätt kompetens på kort och lång sikt. Huvudfokus i kompetensförsörjningsarbetet kommer att vara att attrahera och behålla rätt kompetens. Möjlighet till intern rörlighet och utvecklingsmöjligheter är viktiga faktorer för detta. Kompetensutvecklingen ska systematiseras och omfatta alla medarbetare utifrån verksamhetens behov. Möjligheter till finansieringen av insatser av kompetensutveckling behöver systematiseras på en mer övergripande nivå. Utbildningsstrategin för hälso- och sjukvårdsyrken kommer att vara vägledande för kompetensutvecklingsinsatser. Arbetet med att öka kännedomen om Region Uppsala som arbetsgivare fortsätter, tillsammans med arbetet att öka intresset för vårdyrken hos yngre. Det är angeläget att ta god hand om studenter och nyutexaminerade medarbetare. Region Uppsala ska erbjuda högkvalitativ verksamhetsförlagd utbildning. Den verksamhetsförlagda utbildningen ska utvecklas, liksom formerna för introduktion av nyutexaminerade. Region Uppsala fortsätter att satsa på kliniskt utvecklingsår för nyexaminerade sjuksköterskor, ett exempel på hur Region Uppsala utvecklar sin introduktion av nya medarbetare. Klinisk utbildningsavdelning är ett viktigt komplement när studenter praktiskt övar teamarbete med olika yrkesgrupper. Utlandsutbildade personers kompetens måste tas tillvara. De med legitimationsyrken ska få hjälp och stöd i processen mot en svensk legitimation. Det kommer att vara av avgörande betydelse att Region Uppsala skapar praktikplatser i verksamheterna för att integrationen ska fungera. Samverkan pågår med Arbetsförmedlingen och kommunerna för att ta fram en skräddarsydd SFI-utbildning för 38

56 Bilaga 280 a läkare och sjuksköterskor. Även kompetens och erfarenheter hos fler yrkesgrupper med utländsk utbildning måste tas tillvara för att få till stånd en fungerande integration. Det etablerade samarbetet med universitet, högskolor och gymnasieskolor behöver fördjupas och intensifieras för att även fortsättningsvis utgöra en god rekryteringsbas för Region Uppsala. Det är viktigt att Region Uppsala finns representerat i de olika grupperingar som planerar och genomför utbildning i huvudsak inom hälso- och sjukvård men även inom teknik. Region Uppsala ska medverka till att kapaciteten för utbildning av vårdpersonal ökar där det är möjligt och behov finns. Det regionala samarbetet i sjukvårdsregionen Uppsala-Örebro i kompetensförsörjningsfrågor säkerställs genom representation i Regionala utbildnings- och kompetensrådet (RUR). Uppdrag Kompetensutvecklingen ska under 2017 systematiseras och omfatta samtliga medarbetare utifrån verksamhetens behov. Kliniskt utvecklingsår för nyexaminerade sjuksköterskor ska vara fullt ut integrerat i introduktionen under Metoder för att bättre ta tillvara utlandsutbildades kompetens ska utvecklas under Region Uppsala ska under 2017 medverka till att kapaciteten för utbildning av vårdpersonal ökar där det är möjligt och behov finns. Medveten lönebildning Region Uppsala arbetar med lönebildningsfrågorna på ett strukturerat sätt där lönebildningen ses som en del av kompetensförsörjningen. Målsättningen är att Region Uppsala ska ha en stabil och medveten lönebildning där långsiktighet står i fokus. Region Uppsala tillämpar individuell och differentierad lönesättning och lönesättningen ska bidra till att arbetsgivaren når målen för verksamheten. Lönen ska stimulera till förbättringar av verksamhetens effektivitet, produktivitet och kvalitet. Region Uppsala ska ha jämställda och rättvisa löner utifrån prestation samt säkerställa förutsättningar för löneutveckling för alla. Lönekartläggningar ska regelbundet genomföras och osakliga löneskillnader ska rättas till. Nya kunskaper som medför nya arbetsuppgifter ska beaktas i kommande löneöversyn. Utgångspunkter i Region Uppsalas lönebildning är lönepolicyn, budgetramen, löneavtal och marknadskrafternas påverkan. Inför den årliga löneöversynen ska behovet av justeringar av lönebilden analyseras. Den årliga löneöversynen ska bidra till att eventuella skillnader mellan nuvarande lönebild och arbetsgivarens önskade lönebild minskas. Dialogen mellan chef och medarbetare är av stor betydelse för att kopplingen mellan verksamhetens mål, arbetsinsats och löneutveckling ska bli tydlig. Genom individuella mål och verksamhetsanpassade lönekriterier blir bedömningsgrunderna transparenta i syfte att skapa förståelse för lönesättningen där utgångspunkten är hela lönen. Region Uppsala ska förbättra kommunikationen rörande analys av lönebild inför löneöversyn för att skapa en mer transparent lönebildningsprocess. Uppdrag Region Uppsala ska under 2017 öka tydligheten och transparensen i lönebildningsprocessen för en långsiktig och hållbar kompetensförsörjning. Engagerade medarbetare Trygga och säkra anställningsförhållanden Region Uppsala ska kännetecknas av trygga och säkra anställningsförhållanden. Region Uppsala är en stor arbetsgivare och det är viktigt att det finns möjligheter och förutsättningar för intern rörlighet i syfte att utveckla medarbetarna och nyttja resurserna på bästa sätt i verksamheterna. Heltid ska vara en rättighet för den medarbetare i Region Uppsala som önskar denna omfattning på sin anställning. Huvudinriktningen vid anställning ska vara tillsvidareanställning. 39

57 Bilaga 280 a Region Uppsala ska ha ändamålsenliga, konkreta och systematiska aktiviteter för att säkerställa att lagar, föreskrifter och kollektivavtal aktivt bidrar till utvecklingen av verksamheterna. Region Uppsala ser vikten av att arbeta för en arbetsmarknad som omfattar alla. Det är viktigt för såväl samhället i stort som för Region Uppsala i egenskap av attraktiv arbetsgivare. För att minska risken för diskriminering och öka möjligheten att hitta nya medarbetare, ska kompetensbaserade rekryteringsprocesser genomföras. Uppdrag Under 2017 ska kompetensbaserad rekryteringsprocess användas vid samtliga rekryteringar för att minska risken för diskriminering och öka möjligheten att hitta nya medarbetare. En hälsofrämjande arbetsplats För att Region Uppsala ska nå goda resultat är det av stor betydelse att medarbetarna trivs, är engagerade och ansvarstagande samt har verksamhet, kvalitet och resultat i fokus. För att skapa förutsättningar för ett hållbart arbetsliv är det viktigt att värna om medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa. Region Uppsala ska bedriva ett aktivt systematiskt arbetsmiljöarbete och skapa förutsättningar för att uppnå en bra arbetsmiljö som främjar hälsa, förebygger ohälsa och stödjer rehabilitering, det vill säga en hälsofrämjande arbetsplats som är hållbar över tid. Ett aktivt arbete ska ske för att sprida kunskap och medvetenhet om hur arbetsmiljön påverkar medarbetarnas hälsa, trivsel på arbetsplatsen och kvalitén i utförda tjänster, samt hur de olika delarna interagerar med varandra. Utvecklingen av arbetsmiljön på arbetsplatserna bygger på nära samverkan med chefer och medarbetare samt fackliga företrädare på alla nivåer i organisationen och kräver allas delaktighet och engagemang. Det aktiva medarbetarskapet behöver tydliggöras och utvecklas. Arbetsplatsen och dess behov är utgångspunkten för förbättrings- och utvecklingsarbetet som är en ständigt pågående process. Förutom det dagliga mötet är medarbetarsamtalet, arbetsplatsträffar och samverkansmöten forum för delaktighetsfrågorna. En väl fungerande samverkan och dialog med de fackliga organisationerna är viktig för verksamhetens utveckling. Samverkansprocessen i Region Uppsala ska stärkas och utbildningsinsatser genomföras. Uppdrag Region Uppsala ska under 2017 bedriva ett aktivt systematiskt arbetsmiljöarbete och skapa förutsättningar för att uppnå hälsofrämjande arbetsplatser. Samverkansprocessen i Region Uppsala ska stärkas och utbildningsinsatser genomföras under Chefer med ett kommunikativt och coachande ledarskap Region Uppsala ska ha kommunikativa chefer som utövar ett coachande ledarskap, där medarbetare ges möjlighet att kunna påverka sin egen arbetssituation. Med ökad valfrihet inom allt fler av Region Uppsalas olika verksamheter står patient- och kundbemötande i fokus. Det coachande ledarskapet skapar förutsättningar för större delaktighet och medinflytande för samtliga personalkategorier i arbetet med det goda patient- och kundmötet. Inom ramen för Region Uppsalas gemensamma utbildningssatsningar ska samtliga chefsprogram på strategisk så väl som operativ nivå tydliggöra inriktningen på det coachande ledarskapet. I den långsiktiga chefsförsörjningsprocessen ska Region Uppsala tidigt identifiera medarbetare som är intresserade av ett framtida chefsuppdrag med personliga egenskaper som främjar dialog, delaktighet och ett gott kund- och patientbemötande. Alla chefer ska ha ett chefsuppdrag med tydliga ansvarsområden och mandat samt goda organisatoriska förutsättningar. Chefsuppdraget ligger till grund för att chefer och ledare ska kunna utveckla verksamheten mot uppställda mål, driva en kostnadseffektiv verksamhet med hög tillgänglighet, god kvalitet och främjande av ett gott bemötande. 40

58 Bilaga 280 a För att tydliggöra arbetsgivaransvaret över chefsfrågorna ska den processorienterade ledningsplattformen användas så väl vid introduktion av nya chefer som i utveckling och uppföljning av befintliga chefer och ledare. Via ledningsplattformen ges en systematisk bild över de krav, stöd och förutsättningar som ligger till grund för ledning och styrning av Region Uppsalas olika verksamheter. Att vara chef i en politiskt styrd organisation ställer särskilda krav. Chefer i Region Uppsala ska därför rekryteras utifrån de ledaregenskaper som tydliggörs i en chefspolicy. Ledarskapet ska på alla nivåer genomsyras av jämställdhet och mångfald. Vid tillsättning av nya chefer och ledare ska jämställdhet och mångfald särskilt beaktas. Uppdrag Region Uppsalas samtliga chefsprogram på strategisk så väl som operativ nivå ska tydliggöra inriktningen på det coachande ledarskapet. Den processorienterade ledningsplattformen ska användas såväl vid introduktion av nya chefer som i utveckling och uppföljning av befintliga chefer och ledare. Fastighets- och servicefunktioner För att regionens kärnverksamheter såsom hälso- och sjukvård, kollektivtrafik och kultur ska kunna bedrivas på ett professionellt och effektivt sätt krävs utöver verksamhetskompetens en mängd resurser och tjänster i form av olika processer som stödjer dessa. En samlande benämning för dessa processer är Facility management, vilket avser strategisk ledning och styrning av de resurser och tjänster som krävs för att en byggnad eller fastighet ska fungera så att den verksamhet som bedrivs i lokalerna ska kunna bedrivas på bästa möjliga sätt. Inom de fastighetsanknutna tjänsterna är den viktigaste uppgiften att fullfölja de beslutade fastighetsinvesteringarna såsom Framtidens Akademiska sjukhus. Budget för beslutade investeringar ska hållas. Vid utformningen av byggnadsinvesteringarna ska målet vara att finna så ändamålsenliga och kostnadseffektiva lösningar som möjligt. Medborgarnas tillgänglighet och energieffektivisering är två andra viktiga aspekter att beakta i det arbetet. Arbetet med att energioptimera regionens fastighetsbestånd genom energisparprogram fortgår och är en viktig del i att uppnå Region Uppsalas miljömål. Under planperioden kommer ett nytt kök för patientmat projekteras vid Akademiska sjukhuset. Parallellt med detta ska också arbetet med att utveckla arbetet med beslutade produktions- och distributionsmetoder fortgå Konceptet måltidsvärdar som kommit fram som en framgångsfaktor för en bättre patientmat i den fördjupade utredning som genomfördes under 2015 ska fullt ut integreras och vara en del av den vårdnära servicen. Arbetet med att implementera vårdnära service på Akademiska sjukhuset ska fortgå under planperioden. Inom området Shared service ska fokus vara på att utveckla och förädla tjänsteutbudet utifrån de behov och förväntningar som kärnverksamheterna har. Uppdrag Energieffektiviseringar och översyn av energikällor till transporter och energiförsörjning ska under 2017 genomföras. Arbetet med att implementera vårdnära service och måltidsvärdar på Akademiska sjukhuset ska fortsätta under Minskad miljöpåverkan Arbetet för en ekologiskt hållbar utveckling i länet fortsätter under planperioden. De tre övergripande ekologiska målen är en minskad klimatpåverkan, en hälsosam och giftfri miljö samt en hållbar och effektiv resursanvändning. Energieffektiviseringar och översyn av energikällor till transporter och energiförsörjning sker för att minska regionens klimatpåverkan. För att bidra till en hälsosam och giftfri miljö minskas spridningen av farliga ämnen 41

59 Bilaga 280 a genom en minskad användning av kemikalier, såväl kemiska produkter som ämnen i förbrukningsvaror och byggmaterial, och läkemedel med farliga egenskaper. Vid upphandlingar ställs krav för att minimera miljöpåverkan under hela livscykeln, ett exempel på arbete som bidrar till en effektiv resursanvändning. Uppdrag Region Uppsala ska under 2017 fortsätta minska spridningen av farliga ämnen genom en minskad spridning av kemikalier och läkemedel med farliga egenskaper. Under 2017 ska Region Uppsala utreda hur resistensutvecklingen av antibiotika kan minskas. Vid upphandlingar ska krav ställas för att minimera miljöpåverkan under hela livscykeln. 42

60 Bilaga 280 a Uppdrag från fullmäktige till styrelser och nämnder Den information som ges vid utskrivning ska tydliggöras under 2017, likaså information till patienten om sjukhusvistelsen och kommande besök och behandlingar. X X Aktiviteterna i Handlingsplanen för stöd till anhöriga barn och vuxna ska genomföras. X X Som ett led i arbetet med att korta väntetiderna ska Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping samarbete utvecklas under året. X Särskild analys och riktade åtgärder ska under 2017 genomföras inom områden som över tid uppvisat problem i tillgänglighet. X X Under 2017 ska alla berörda verksamheter vidta åtgärder i syfte att minska andelen vårdrelaterade infektioner. X X Under 2017 ska alla berörda verksamheter vidta åtgärder i syfte att minska antalet patienter som drabbas av undvikbara vårdskador. X X Under 2017 ska det suicidpreventiva arbetet utvecklas, speciellt inom verksamhetsområdet psykiatri. X X Programråd ska upprättas inom områden där nationella riktlinjer publiceras under året. X Under 2017 ska det, inom varje programråd, utvecklas indikatorer för uppföljning och förbättringsarbete inom respektive sjukdomsgrupp. X X X Arbetet med värdebaserad vård ska utökas under 2017 och innehålla minst ett psykiatriskt område. X Tillgången till geriatrisk kompetensen och direktinläggning ska förstärkas under 2017 i syfte att undvika långa väntetider på akuten. X X Hembesöksverksamheten i form av mobila team för äldre och multisjuka ska under 2017 utökas i omfattning och geografisk spridning över länet. X X RS RN SHS VS FSN KTN KN PN Patientnämnden ska under 2017 anpassa och utöka sin verksamhet utifrån det nya statliga uppdraget. Åtgärder och aktiviteter utifrån likabehandlingsplanen ska genomföras under X X X Åtgärder och aktiviteter utifrån det funktionshinderpolitiska programmet ska genomföras under X X För att kunna följa upp att Region Uppsala bedriver en jämställd vård ska, där det är relevant, statistik redovisas könsuppdelad. X X X I syfte att tidigt kunna få in hälsoperspektivet i mottagandet ska Centrum för hälsa och integration under 2017 utveckla och fördjupa samarbetet med Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, kommunerna och frivilligorganisationerna. X Levnadsvanearbetet ska integreras i de landstingsövergripande kliniska processer som arbetas fram i programråden under X X Under 2017 ska Region Uppsala, i samverkan med kommunernas elevhälsa och socialtjänt, utveckla och förstärka tidiga insatser mot psykisk ohälsa hos barn och unga. X X Under 2017 ska Region Uppsala utveckla sitt samarbete med kommunernas elevhälsa och socialtjänsten kring barn och ungdomar med missbruksproblem. X X Under 2017 ska en närvårdsverksamhet öppnas i Tierp. X Åtgärder för att stärka barn och ungas psykiska hälsa ska genomföras under X X Under 2017 ska det erbjudas ett kvalitetssäkrat utbud på ungdomsmottagningarna i alla länets kommuner. X X 43

61 Bilaga 280 a Utvecklingen av arbetet med systematisk fördjupad uppföljning upp offentliga och privata vårdgivare, i syfte att förbättra såväl hälso- och sjukvårdens kvalitet som kontrollen av utbetald ersättning, ska fortsätta under X Den löpande avtalsuppföljningen ska fortsätta att utvecklas och förbättras under X X RS RN SHS VS FSN KTN KN PN Under 2017 ska arbetet påbörjas med att implementera den landstingsövergripande ehälsostrategin. X Under 2017 ska Region Uppsala införa och öka användningen av redan befintliga e-tjänster för såväl verksamhet som invånare och patienter. X X X X Under 2017 ska initiativ tas för att utveckla samarbetet mellan Arbets- och miljömedicin vid Akademiska sjukhuset och Universitetssjukhuset Örebro. X Ett centrum för medicinteknik ska bildas tillsammans med Uppsala Universitet under X Under 2017 intensifiera arbetet med att bygga en infrastruktur för samordning av kliniska studier inom sjukvårdsregionen. Region Uppsala ska under 2017 bygga upp EU kompetens som underlättar deltagande i projekt relaterade till hälso- och sjukvård. Region Uppsala ska utveckla AT och ST utbildning under Under 2017 ska Region Uppsala utveckla introduktionstjänst för utlandsutbildade läkare. För att stärka åtagandet gentemot life science industrin ska Innovation Akademiska stärkas och utvecklas. Region Uppsala ska under 2017 ta fram en handlingsplan för organisering och insatser för förbättrad och mer jämlik hälsa i befolkningen samt en modell för uppföljning av hälsans utveckling och fördelning. Region Uppsala ska under 2017 intensifiera arbetet med revidering av länstransportplanen. Region Uppsala ska under 2017 bevaka och på alla sätt påverka att ekonomiska medel avsätts för yttreligare två spår för tågsträckan Uppsala - Arlanda. RegionUppsala ska under 2017 fullfölja arbetet med åtgärdsvalsstudie för Aroslänken med sikte på ny järnvägsförbindelse Uppsala-Enköping. Region Uppsala ska under 2017 fortsatt föra dialog med Trafikverket om att snarast få ett tåguppehåll i Vänge. Region Uppsala ska under 2017 fortsatt föra dialog med Uppsala kommun om en stationsanläggning i Vänge. Region Uppsala ska under 2017 vara delaktig i studien och bevaka att en eventuell ombyggnation av bron ska ske på ett sådant sätt att väg 55 och Hjulstabron kan fylla en storregional funktion. Region Uppsala ska under 2017 fortsätta arbetet med att utveckla regionalt planeringsunderlag och stöd till regionalt samarbete inom rumslig/fysisk planering. X X X X X X X X X X X X X 44

62 Bilaga 280 a Trafiken med Upptåget ska under 2017 utökas och utvecklas. Under 2017 ska underlag tas fram för att säkerställa långsiktigt tillgången på tåg. Under 2017 ska en strategi utarbetas för regionbusstrafikens utveckling. Region Uppsala ska under 2017 fortsätta att erbjuda bilister att delta i testresenärsprojekt, där de får prova på kollektivtrafiken i en månad. Region Uppsala ska utifrån regionbusstrategin öka möjligheterna till anropsstyrda trafiken. Ett förbättrat busslinjenät ska införs i Uppsala Region Uppsala ska under 2017 fortsätta utredningen för att utveckla kapacitetsstark kollektivtrafik i Uppsala kommun. Strategin för fossilfri kollektivtrafik ska under 2017 omsättas i praktiskt genomförande i alla delar av trafiken. Region Uppsala ska, under 2017, i samverkan med länets kommuner och i samråd med det professionella kulturlivet och civilsamhället inleda arbetet med att ta fram en regional kulturplan för åren Kompetensutvecklingen ska under 2017 systematiseras och omfatta samtliga medarbetare utifrån verksamhetens behov. X Kliniskt utvecklingsår för nyexaminerade sjuksköterskor ska vara integrerat i introduktionen under X Utlandsutbildades kompetens ska tas tillvara under X Region Uppsala ska under 2017 medverka till att kapaciteten för utbildning av vårdpersonal ökar där det är möjligt och behov finns. X Region Uppsala ska under 2017 öka tydligheten och transparensen i lönebildningsprocessen för en långsiktig och hållbar kompetensförsörjning. X Under 2017 ska kompetensbaserad rekryteringsprocess ska användas vid samtliga rekryteringar för att minska risken för diskriminering och öka möjligheten att hitta nya medarbetare. X Region Uppsala ska under 2017 bedriva ett aktivt systematiskt arbetsmiljöarbete och skapa förutsättningar för att uppnå hälsofrämjande arbetsplatser. Samverkansprocessen i Region Uppsala ska stärkas och utbildningsinsatser genomföras under Region Uppsalas samtliga chefsprogram på strategisk så väl som operativ nivå ska tydliggöra inriktningen på det coachande ledarskapet. Den processorienterade ledningsplattformen ska användas såväl vid introduktion av nya chefer som i utveckling och uppföljning av befintliga chefer och ledare. RS RN SHS VS FSN KTN KN PN X Energieffektiviseringar och översyn av energikällor till transporter och energiförsörjning ska under 2017 genomföras. X Arbetet med att implementera vårdnära service och måltidsvärdar på Akademiska sjukhuset ska fortsätta under X Region Uppsala ska under 2017 fortsätta minska spridningen av farliga ämnen genom en minskad spridning av kemikalier och läkemedel med farliga egenskaper. X X X Under 2017 ska Region Uppsala utreda hur resistensutvecklingen av antibiotika kan minskas. X Vid upphandlingar ska krav ställas för att minimera miljöpåverkan under hela livscykeln. X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X 45

63 Bilaga 280 a Indikatorer En region för alla Har en vård som planeras och ges utifrån behov, allas lika värde och med individens delaktighet i fokus Delaktighet och involvering Värdet ska öka Motivering: Att som patient känna sig delaktig i sin vård är en viktig del av tillfrisknandet. Denna indikator mäts genom ett antal frågor i den Nationella patientenkäten som tillsammans bildar ett index. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården och Hälsa och habilitering. Respekt och bemötande* Värdet ska öka Motivering: Att som patient känna sig bra bemött är en viktig del av tillfrisknandet. Denna indikator mäts genom ett antal frågor i den Nationella patientenkäten som tillsammans bildar ett index. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården och Hälsa och habilitering. Andel av patienter med kroniska sjukdomar som tillfrågats om levnadsvanor* Värdet ska öka Motivering: Att tillfråga patienterna om levnadsvanor är en viktig del av behandlingen för patienter med kroniska sjukdomar. Detta index omfattas av 10 indikatorer för astma, KOL, diabetes, hjärtsvikt och recidiv depression. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och Primärvården. Andelen undersökta patienter som får en riskbedömning hos Folktandvården* 96 % 97 % Motivering: Alla Folktandvårdens patienter ska få tillgång till likvärdig vård och likvärdig Bedömning. Värdet ska öka Bedriver hälso- och sjukvård där både den akuta och planerade vården utmärks av god tillgänglighet Andelen patienter som får telefonkontakt med vårdcentralen samma dag 90 % 92 % Värdet ska öka Motivering: Samma dag som patienten söker hjälp för ett hälsoproblem ska patienten få kontakt med primärvården, Vårdgarantin säger att 100 procent av patienterna ska kunna få kontakt med vården samma dag. Målet för 2017 är ett delmål. 46

64 Bilaga 280 a Andelen patienter som får ett läkarbesök inom 7 dagar på vårdcentral (vid bedömt vårdbehov) 90 % 85 % Värdet ska öka Motivering: Bedömer vårdpersonal att det finns behov av att träffa en läkare ska patienten få en tid inom högst sju dagar, exempelvis på en vårdcentral. Vårdgarantin säger att 100 procent av patienterna ska få en tid inom 7 dagar. Målet för 2017 är ett delmål. Andelen väntande patienter som får sitt förstabesök inom 90 dagar* 86 % 74 % Värdet ska öka Motivering: Vid en remiss till den planerade specialiserade vården ska patienten få en tid för besök inom 90 dagar. Vårdgarantin säger att 100 procent av patienterna ska få en tid inom 90 dagar. Målet för 2017 är ett delmål. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Andelen väntande patienter som får sin behandling/operation påbörjad inom 90 dagar* 86 % 81 % Värdet ska öka Motivering: Efter beslut om behandling, till exempel en operation, ska patienten få en tid till detta inom 90 dagar. Vårdgarantin säger att 100 procent av patienterna ska få en tid inom 90 dagar. Målet för 2017 är ett delmål. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Andelen patienter inom allmäntandvården som får planerad vård inom tre månader Motivering: Väntetiden speglar tillgängligheten till vård. 95 % God strokesjukvård Tid från ankomst till sjukhus till start av trombolysbehandling vid stroke (mediantid i minuter)* Motivering: Mäter tillgång till den specialiserade strokesjukvården. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Bedriver vård med hög patientsäkerhet 50 minuter 43 minuter 40 minuter Antalet vårdrelaterade infektioner i somatisk slutenvård i relation till antalet vårdtillfällen* 6,7 % 6,5 % 6,4 % Motivering: Vårdrelaterade infektioner är en undvikbar vårdskada som skapar onödigt personligt lidande och höga kostnader i vården. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping och mäts med data från Infektionsverktyget. 47

65 Bilaga 280 a Andelen vårdrelaterade infektioner* 11,8 % 12,1 % Minskad förekomst Motivering: Vårdrelaterade infektioner är en undvikbar vårdskada som skapar onödigt personligt lidande och höga kostnader i vården. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping och mäts genom SKL:s punktprevalensmätning. Följsamhet till basala hygienrutiner 84,9 % 84,4 % 90 % Motivering: Det finns evidens för att hög följsamhet till basala hygienrutiner leder till lägre förekomst av VRI. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården, Hälsa och habilitering och mäts genom SKL:s punktprevalensmätning. Följsamhet till klädregler* 98,7 % 96,8 % 97 % Motivering: Det finns evidens för att hög följsamhet till klädregler leder till lägre förekomst av VRI. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Hälsa och habilitering och mäts genom SKL:s punktprevalensmätning. Antalet förskrivna och på apotek uthämtade recept på antibiotika Antalet ska minska Motivering: Antibiotika ska användas klokt för att motverka uppkomst och spridning av resistenta bakterier. *Denna indikator gäller förskrivningar gjorda vid Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården och Folktandvården. Antalet uthämtade definierade dygnsdoser av olämpliga läkemedel till äldre som är förskrivna till patienter 75 år och äldre Antalet ska minska Motivering: En del läkemedel är direkt olämpliga för äldre personer och har en hög risk för biverkningar. *Denna indikator gäller förskrivningar gjorda vid Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården och Hälsa och habilitering. Andelen definierade dygnsdoser av smalspektrumantibiotika i relation till totala förbrukningen av antibiotika. 6 % 5,3 % Andelen ska öka Motivering: Antibiotika ska användas klokt för att motverka uppkomst och spridning av resistenta bakterier. *Denna indikator gäller förskrivningar gjorda vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. 48

66 Bilaga 280 a Ger vård på bästa effektiva omhändertagandenivå (BEON) Undvikbar slutenvård vid hjärtsvikt och diabetes för patienter 65 år och äldre 19,15 15,55 14 Motivering: Indikatorn utgår från antagandet att det går att förebygga inläggningar för patienter med de sjukdomstillstånd som ingår i indikatorn. Minskningen kan ske om patienten får en samordnad och optimal vård. Undvikbar slutenvård vid astma och KOL för patienter 65 år och äldre 6,09 5,57 4,5 Motivering: Indikatorn utgår från antagandet att det går att förebygga inläggningar för patienter med de sjukdomstillstånd som ingår i indikatorn. Minskningen kan ske om patienten får en samordnad och optimal vård. Antal utskrivningsklara patienter på sjukhus Motivering: Måttet avspeglar hur vårdkedjan fungerar. Minskad förekomst Utskrivningsklara patienter på sjukhus, vårddygn i genomsnitt för patienter som är 65 år och äldre Motivering: Måttet avspeglar hur vårdkedjan fungerar. 7,04 7,34 Minskat antal Oplanerad återinskrivningar inom 30 dagar för patienter som är 65 år och äldre 13,9 % 13,3 % Motivering: Indikatorn belyser kvaliteten i sammanhållen vård och omsorg. Minskad förekomst Synliggör och stärker psykiatrin som vårdområde Andelen väntande patienter som får sitt förstabesök inom 90 dagar 95 % 86 % Andelen ska öka Motivering: Vid en remiss till den planerade specialiserade vården ska patienten få en tid för besök inom 90 dagar. Vårdgarantin säger att 100 procent av patienterna ska få en tid inom 90 dagar. Målet för 2017 är ett delmål. Återinskrivning inom 28 dagar efter psykiatrisk vård Motivering: Ett kvalitetsmått för den psykiatriska slutenvården. Andelen ska minska 49

67 Bilaga 280 a Andel besök hos kurator och psykolog relaterat till det totala antalet besök på vårdcentral 3,4 % 3,8 % Andelen ska öka Motivering: Vårdcentralerna ska vid behov erbjuda patienterna besök hos kurator och psykolog. Andelen väntande barn och ungdomar som berörs av den förstärkta vårdgarantin och som har fått en första bedömning inom 30 dagar Motivering: Väntetiden speglar tillgängligheten till vård. 93 % 97 % Andelen ska öka Har en kollektivtrafik som gör att allt är nära i en växande region Resmöjligheter: Tillgänglighet till storregional kärna Tillgänglighet till kommuncentra Tillgänglighet till central Uppsala Under framtagande Under framtagande Under framtagande Det går snabbt att resa med UL trafiken Allmänhetens uppfattning Resenärens uppfattning 51 % 50 % 51 % 59 % 57 % 58 % Motivering: Relevanta och snabba resmöjligheter är avgörande för att regionen ska upplevas som tillgänglig. Utvecklar kultur- och kunskapsregionen genom ett konst- och kulturliv som präglas av mod, bildning och delaktighet Antal aktiviteter för/med: kommunala aktörer professionella kulturskapare det civila samhällets aktörer barn och unga Motivering: Ett starkt och fritt kulturliv där alla kan delta är en viktig del av välfärden. Under framtagande Under framtagande Under framtagande Under framtagande 50

68 Bilaga 280 a Livslångt lärande: Antal vuxna invånare/1000 som deltar i kurser inom folkbildning Under framtagande Motivering: Folkbildningens aktörer, folkhögskolor och studieförbund, utgör en plattform för det demokratiska samhället och det livslånga lärandet. Har en aktiv arbetsgivarpolitik och ett tydligt och lyhört chefskap som skapar förutsättningar för nytänkande och säkerställer en långsiktigt god kompetensförsörjning samt en god arbetsmiljö Hållbart medarbetarengagemang, index 4,1 4,0 Öka Ledarskap 4,1 4,0 Öka Styrning Motivation 3,9 4,0 Öka 4,2 4,0 Öka Motivering: Engagerade medarbetare är en förutsättning för att Region Uppsala ska erbjuda invånarna tjänster med hög kvalitet och gott bemötande. En nyskapande region Levererar vård och innovationer i världsklass genom samarbete mellan sjukvården, Uppsalas två universitet och näringslivet Antalet nystartade kliniska läkemedelsprövningar i form av samarbete med företag* Motivering: Syftar till att utveckla framtidens läkemedel. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset. Antalet nystartade akademiskt initierade kliniska studier* Skapar ett basvärde Motivering: Syftar till att utveckla framtidens behandlingar exempelvis bättre operationsmetoder. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset. Akademiska sjukhusets och Lasarettet i Enköpings respektive placering i Sveriges yngre läkarförenings (SYLF) AT ranking 11 och och 63 Motivering: Region Uppsala ska vara ett attraktivt val för AT tjänstgöring. Förbättrad placering 51

69 Bilaga 280 a Är ledande inom E-hälsa Antalet enheter som är anslutna till 1177 vårdguidens e tjänster* Antalet ska öka Motivering: Fler anslutna enheter ger ökad service och tillgänglighet. *Denna indikator gäller alla hälso och sjukvårdsförvaltningar. Antalet enheter som använder den införda webbtidboken (steg ett, visa bokad tid)* Antalet ska öka Motivering: Fler anslutna enheter ger ökad service och tillgänglighet. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Antalet länsinvånare som har användarkonton på 1177 vårdguidens e tjänster Antalet ska öka med 10 % Motivering: Att länets invånare har konton är en förutsättning för att de digitala tjänsterna ska gå att använda. Andel kallelser till undersökningar inom Folktandvården som sker via sms Motivering: Denna tjänst sparar miljömässiga och personalmässiga resurser samtidigt som Folktandvården använder sig av ett kommunikationssätt som allt fler efterfrågar. 70 % Antal vårdcentraler hos Primärvården som erbjuder videomöten mellan patient och vårdgivare Antalet ska öka Motivering: Ger ökad service och tillgänglighet. Är ledande inom kunskapsstyrd vård Antal påbörjade Health Technology Assesments samarbeten (HTA) med Centrum för evidensbaserad medicin och utvärdering av medicinska metoder i Region Örebro (CAMTÖ)* Motivering: Metoden (HTA) underlättar arbetet med att på ett systematiskt sätt få med olika aspekter och konsekvenser innan ny teknik och utrustning införs. *Denna indikator gäller Akademiska sjukhuset. 52

70 Bilaga 280 a Antal kliniska processer som införts på Primärvårdens vårdcentraler 6 Motivering: Införandet av kliniska processer säkerställer att verksamheten bedrivs enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Kvalitetsindex inom området kunskapsstyrning 50 % Motivering: Detta index omfattas av 10 indikatorer som speglar viktiga områden för kroniskt sjuka patienter. Bidrar till att skapa förutsättningar för näringslivet att fortsätta växa, med särskilt fokus på life science, energisektorn och gröna näringar Antal företag som har fått stöd att starta eller växa Antal nystartade företag per invånare 11,6 % 11,8 12,2 % Utlånade medel från Almi Företagspartner Uppsala Motivering: Aktiviteter till befintliga och nystartade företag bidrar till ökad tillväxt. Bidrar till att utveckla en hållbar besöksnäring Indikator: Under beredning Motivering 53

71 Bilaga 280 a En växande region Fördubblar antalet resor till år 2020 och kollektivtrafikens andel av det motoriserade resandet till 2030 jämfört med 2006 Resande Totalt antal resor Antal resor/invånare miljoner Öka 113 Öka Kollektivtrafikens marknadsandel av det motoriserade resandet 27 % Öka Motivering: Viktigt att skapa en attraktiv kollektivtrafik så att fler väljer buss/tåg istället för egen bil. Har en kollektivtrafik som är det naturliga valet för resor till och från arbete, studier och fritidsaktiviteter Kundnöjdhet Nöjdhet bland allmänheten Nöjdhet bland resenärer Nöjdhet med senaste resan % Öka 68 % Öka 83 % Öka Upplevd trygghet Allmänheten Resenären 74 % 76 % 77 % 81 % 84 % 85 % Motivering: Nöjda resenärer som talar väl om kollektivtrafiken bidrar till att fler väljer Kollektivtrafiken. Har en natur som är en tillgänglig arena och mötesplats för fysisk aktivitet och social gemenskap Långsiktigt (av Region Uppsala) fredade och förvaltade naturområden, antal resp. areal resp resp resp Motivering: För att långsiktigt vårda och bevara biologisk mångfald för nuvarande och framtida generationer. Uppmärkta leder och naturstigar, km

72 Bilaga 280 a Besöksmål i naturen som är iordningsställda för att vara tillgängliga för alla, antal Motivering: För att tillgängliggöra naturen behövs uppmärkta leder och stigar samt besöksmål som är iordningsställda. Naturskoleverksamhet i länets kommuner, antal kommuner Motivering: Genom att ge barn upplevelser och fördjupade kunskaper om naturen skapas förståelse för det ekologiska samspelet. Bidrar till en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling Indikator Andel fossilfritt bränsle i busstrafiken 18,0 % 21,47 % 60 % Energiförbrukning Kwh/fordonskilometer (bussar) 3,73 Minska Energianvändning per kvadratmeter (Regionägda fastigheter) 268,3 249,1 Minska Andel ekologiska livsmedel 44 % 45 % 48 % Användande av ftalatinnehållande* förbrukningsartiklar ska minska i förhållande till % 98,6 % 86 % * Ftalater är en grupp kemiska föreningar som används som mjukgörare i plaster som visat sig innebära hälso och miljöeffekter i olika utsträckning. Förskrivning av substanser med hög miljöpåverkan, Mäts på regionövergripande nivå som definierade dygnsdoser/ tusen invånare och dag = DDD/TIND Diklofenak* 5,11 Kinoloner **0,74 Diklofenak 4,35 Kinoloner 0,68 Minska *Diklofenak tillhör läkemedelsgruppen NSAID preparat (Non Steroide Anti Inflammatoric DRugs) är en grupp milt smärtstillande läkemedel, som också är inflammationsdämpande och febernedsättande. Flera NSAID har kända negativa miljöeffekter. **En grupp bredspektrumsantibiotika som är helt syntetiska och extremt svårnedbrytbara i miljön. Sambandet mellan användning av antibiotika och antibiotikaresistens är väl belagt. 55

73 Bilaga 280 a Andel material återvunnet avfall 31,1 % 31,9 % 33 % Motivering: För att säkerställa nuvarande och framtida generationers miljömässiga förhållanden. Kollektivtrafik som är tillgänglig för alla Tillgängliga fordon Tillgängliga hållplatser 90 % Öka 0 % Öka Motivering: Hållbar utveckling inom alla områden utgör grunden för att kollektivtrafiken är ett långsiktigt verktyg i samhällsutvecklingen. Utvecklar infrastruktur som skapar förutsättningar för ett ökat bostadsbyggande och en hållbar utveckling av länet Trafikverkets investerade medel* i länets transportinfrastruktur 71 % 105 % 108 % Motivering: Investeringar i infrastruktur är en förutsättning för hållbar utveckling av länet. * Ackumulerad investering i relation till Trafikverkets ram MSEK

74 Bilaga 280 a Sammanställning patientavgifter Avgifter år Anmärkning Besök primärvård/vårdcentral Enhetstaxa oavsett besökstyp* 110/ Om en patient har flera besök under samma dag till olika professioner så betalar patienten endast för ett besök. Övrig vård Läkarbesök Akutmottagning Akademiska sjh/enköping Tierp/Östhammar Uppsala Närakut Läkarbesök Sjuksköterskebesök/sjukvårdande behandling Besök efter remiss till specialistläkare Remiss (1: a besök): Labundersökning efter remiss Vid eller inför ett läkarbesök 0 0 Vid annan tidpunkt Sjukvårdande behandling exkl. psykoterapi, naprapati och kiropraktik Psykolog, psykoterapi, kiropraktik och naprapati Röntgenundersökning efter remiss Vid akutbesök på akutmottagning 0 0 Vid annan tidpunkt Förlängning av telefonrecept 0 0 Sjukintyg per telefon Mammografi Riktad gynekologisk hälsokontroll Ultraljudsscreening vid graviditet 0 0 vid mödrahälsovården Förebyggande vård 90 x antal träffar 90 x antal träffar t ex i rökavvänjning, viktminskning och diabetes - skolor Dagsjukvård Besöksavgift ej läkarbesök Graviditetstester Patientavgift ambulanstransport Faktureringsavgift Hembesökstillägg/reseersättning Högkostnadsskydd Högkostnadsskydd för sjukvård Högkostnadsskydd för sjukresor Högkostnadsskydd för hjälpmedel Samordnat högkostnadsskydd Timtaxa vid hälsokontroller och intygsskrivning Återbetalning av avgift vid lång väntan 15 min 15 min Avgift i sluten vård 100 kr/dygn 100 kr/dygn Steriliseringar Förskrivning av Hjälpmedel 1 hjälpmedel hjälpmedel hjälpmedel Egenavgift sjukresor * Ett besök kan även definieras som ett digitalt vårdmöte För fullständig information om patientavgifter se 57

75 Bilaga 280 a Budget 2017 och plan Resultaträkning Mnkr Utfall 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter finansnetto Avgår extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat Balanskrav: Enligt lag ska regionen ha ekonomisk balans vilket innebär att det minst ska vara ett nollresultat. Ekonomiska underskott ska återställas senast tre år efter det år då underskottet uppstått. Region Uppsala har under 2014 och 2015 haft negativa balanskravsresultat. Dessa återställs För 2017 och 2018 budgeteras positiva resultat och 2019 budgeteras ett nollresultat. Region Uppsala uppfyller därför balanskravet. Resultaträkning, detalj Bokslut 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Budget 2017 Vårdvalsersättning Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT

76 Bilaga 280 a Anslagsramar Styrelsers och nämnders anslagsramar Budget Budget Plan Plan Sjukhusstyrelsen Vårdstyrelsen Kollektivtrafiknämnden Kulturnämnden Fastighets-, teknik- och servicenämnden Varuförsörjningsnämnden Patientnämnden Gemensam nämnd för kunskapsstyrning Regionala utvecklingsnämnden Regionstyrelsen Verksamhetens anslagsramar Regionstyrelsens finansiella verksamhet Regionstyrelsens finansiella verksamhet Budget Budget Plan Plan Pensionskostnader Till förv schablondeb pensioner Internränta Specialdestinerade statsbidrag Oförutsett Övrig finansiell verksamhet Summa regionstyrelsens finansiella verksamhet Generella statsbidrag och kommunal utjämning Generella statsbidrag och kommunal utjämning Budget Budget Plan Plan Inomkommunal utjämning - Utjämningsbidrag Kostnadsutjämning Generella statsbidrag - Regleringsavgift (justerad kostnadsutjämning) Välfärdsmedel Läkemedel Summa utjämning och statsbidrag Finansiella nyckeltal Finansiella nyckeltal Budget Budget Plan Plan Nettokostnadsandel av skattenetto/statsbidrag* 98,0% 97,0% 96,8% 97,6% Nettokostnadsutveckling jämfört med budget föregående år 3,8% 4,6% 3,9% 4,1% Egenfinansiering av fastighetsinvesteringar 78% 100% 100% 100% *) Generellt mål för landstingen är att nettokostnaden av finansieringen via skatter och statsbidrag ska vara högst 98 procent. 59

77 Bilaga 280 a Kassaflödesbudget Kassaflödesbudget Budget Budget Plan Plan Den löpande verksamheten Årets resultat Justering för av - och nedskrivningar Justering för ej likviditetspåverkande poster Ökning/minskning av kortfristiga fordringar och skulder Utnyttjad checkräkningskredit Kassaflöde från löpande verksam Investeringsverksamheten Investering i anläggningstillgångar Försäljning av anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringar Finansieringsverksamheten Förändring av långfristiga fordringar och skulder Nyupptagna lån Amorteringar av lån Kassaflöde från finansieringsverks Periodens kassaflöde Likvida medel vid årets slut* * I budgeten 2017 är utgångspunkten årsprognosen för likviditeten , på 439 mnkr. Vid behov kommer regionen använda den beviljade checkräkningskrediten om 600 mnkr. Investeringsplaner Investeringar Budget Budget Plan Plan Investeringar i fastigheter Investeringar i utrustning och immateriellt Investeringar i konst Summa investeringar i anläggningstillgångar Investeringsplan fastigheter Beskrivning av investeringsfaser Fastighetsinvesteringsplanen avser planperioden En investering genomgår olika faser. Dessa faser är behov/behovsanalys, förstudie, program respektive genomförande. Nedan beskrivs vad varje fas innebär. Behov uppstår till exempel vid förändring av verksamhet, strategiska beslut, myndighetskrav, skador, åtgärder för att bibehålla fastighetens värde. Behov kan initieras av hyresgästen, förvaltningsorganisationen eller av ägaren. I behovsanalysen beskrivs orsakerna till behovet. I behovsanalysen identifieras och specificeras behov och problem. I förstudien presenteras olika handlingsalternativ för att lösa det som beskrivits i behovsanalysen. Från denna fas börjar mer betydande kostnader bindas i ett fastighetsprojekt. I programfasen tas mål och kravställningar för projekt fram. Ekonomisk ram och förutsättningar för projektets genomförande tas också fram i denna fas. I genomförandefasen sker själva byggandet. 60

78 Bilaga 280 a Förutsättningar för investeringsplanen På grund av sekretesskäl visas inte beloppen per investeringsobjekt i planen. I den detaljerade planen längre fram i dokumentet är de år under planperioden där det finns ett beloppsutfall markerade med ett X. I den detaljerade planen framgår i vilken fas investeringen befinner sig i. Totalt finns önskemål om fastighetsinvesteringar på miljoner kronor under planperioden. Landstingets ekonomi tillåter dock inte så stora investeringar därför har prioriteringar gjorts. Basen för fastighetsinvesteringsplanen består därför av hyresgästinitierade investeringar med prioritet 0-2 och fastighetsägarinitierade investeringar med prioritet 0-1. Investeringsplanen är då totalt miljoner kronor. Omprioriteringar kan dock göras i investeringsplanen då behoven kan förändras över tid. För fastighetsinvesteringar upp till 100 miljoner kronor där Fastighets- och servicenämnden bedömer att kostnadsökningen inte kan hanteras inom förvaltningens ram kan fastighets- och servicenämnden besluta om ägartillskott. I budget och plan finns årliga maximala hyreskostnadsökningar inlagda och Fastighets- och servicenämnden kan endast ta beslut inom den årliga kostnadsökningsramen. Sammanställning av investeringar under planperioden Investeringsram total Genomförande prio 0 HI Prio 1 HI Prio 2 HI Prio 3 HI Sammanställning av investeringar Summa Upparbet tom 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Investeringar Oprioriterade Summa alla hyresgästinitierade Summa hyresgästinitierade prio Genomförande prio 0 FI Prio 1 FI Prio 2 FI Prio 3 FI Prio 4-10 FI Summa fastighetsägarintitierade Summa fastighetsägartinitierade prio Summa alla investeringar HI + FI Summa investeringsram Investeringsram genomförande prio 0 HI Prio 1 HI Plan 2020 Plan 2021 Plan 2022 Plan 2023 Plan 2024 Plan 2025 Plan 2026 Summa investeringar Prio 2 HI Prio 3 HI Oprioriterade summa hyresgästinitierade genomförande prio 0 FI Prio 1 FI Prio 2 FI Prio 3 FI Prio 4-10 FI Summa fastighetsägarintitierade Summa alla investeringar HI + FI

79 Bilaga 280 a Investeringsplan per objekt Upparbet tom 2016 Budget 2017 Plan 2018 Projektnamn Skede Akademiska sjukhuset Tillnyktringsenhet, psykiatrins hus Behov 100 X X Omb Vårdavdelningar pga FAS. Avser ombyggnationer på hela AS-omr Behov X X X Dialysavdelning. Flytt av Dialys fr 70 huset pga FAS. Behov 24 X X X Interventionslab, arytmilab Behov 870 X Anpassning lokal för Rättspsyk Behov 500 X X Fastighetsinv i samband med nyinvestering i utrustning Behov X X X Ambulansstaiton Gränby Behov Produktionskök Akademiska Förstudie X X X Kvinna & Barn ny neonatalavd F-blocket Förstudie X X X rörpost/smågods transportör Program X X X Förrådshissar B11 + J-huset Program X Anpassningar B9 till ing 100 Program X X Anpassningar B12 till ing 100 Program X X Anpassningar index B9/B12 Program X X Vårdbyggnad B11 inklusive Teknik (inkl index) Genomförande X X X Programändring B11 IMA/BIVA, läkarskeppet Program X X Nybyggnation ingång 100 (J huset) inkl kulvert Genomförande X X Lasarettet i Enköping Hus B (5112) renovering. Utflytt av Soc. tjänsten Behov X X Ny röntgen Genomförande X Plan 2019 Kollektivtrafik Stadsbussdepå Fyrislund Program X X X Övrigt Samariterhemmet Behov X X X Rudbeck R4 Genomförande X Almunge ny vårdcentral Förstudie X Fastighetsägarinitierade investeringar FI åtgärder, VVS, el, bygg åtgärder Genomförande X X X FI åtgärder B9 Behov X X X FI åtgärder B12 Behov X X X Kuvlert C-omr C5-C8 Genomförande X Redundans fiberkabel Behov X Redundant Syrgastank T2 Genomförande X sop och tvättsug Genomförande X X Syrgasstation F17 Genomförande X 62

80 Bilaga 280 a Investeringsplan utrustning och immateriellt Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Totalt för Investeringsram per verksamhet planperioden Sjukhusstyrelsen Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Sjukhusstyrelsen Primärvården Hälsa och habilitering Folktandvården Vårdstyrelsen Kollektivtrafiknämnden Kulturnämnden Landstingsservice Landstingets resurscentrum Fastighets- och servicenämnden Landstingsstyrelsens övergripande verksamhet Summa totala investeringar Investeringsplan konst Investeringsplan konst utgår från landstingsfullmäktiges 1 procentsregel och baseras på en beräknad nybyggnadskostnad om kr/kvm. Konstinvesteringsplan, tkr Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Totalt planperiod Akademiska sjukhuset (J-huset, B9, B11, B12) Akademiska sjukhuset (övrigt) Kollektivtrafikförvaltningen Primärvården Folktandvården Hälsa och habilitering Kultur och bildning Övrigt Summa konstinvesteringar

81 Bilaga 280 a Beslut Landstingsfullmäktige föreslås besluta att: fastställa visionen, de strategiska utvecklingsområdena, de strategiska målen samt styrmodellen fastställa inriktning och uppdragen inom hälso- och sjukvård fastställa inriktning och uppdragen inom samverkan inom sjukvårdsområdet fastställa inriktning och uppdragen inom forskning, utveckling och utbildning inom hälso- och sjukvården anslå tusen kronor till patientnämnden anslå tusen kronor till den gemensamma nämnden för kunskapsstyrning anslå tusen kronor till regionala utvecklingsnämnden anslå tusen kronor för regionövergripande verksamhet, regional verksamhet och finansverksamhet till regionstyrelsen fastställa inriktning och uppdragen inom regional utveckling fastställa inriktning och uppdragen inom kollektivtrafik fastställa inriktning och uppdragen inom kultur och bildning fastställa inriktning och uppdragen inom arbetsgivaravsnittet fastställa inriktning och uppdragen inom avsnittet minskad miljöpåverkan fastställa styrelsers och nämnders ansvar och befogenheter fastställa uppdrag från fullmäktige till styrelser och nämnder fastställa indikatorerna fastställa föreslagen plan för investeringar i byggnader och mark planperioden fastställa föreslagen plan för investeringar i utrustning och immateriella tillgångar planperioden fastställa föreslagen plan för investeringar i konst budgetåret 2017 fastställa internräntan till 1,75 procent för 2017 fastställa avkastningskravet på fastighetsvärdet till 5,5 procent för 2017 fastställa att uppräkning för hyra och service sker med 1,9 procent 2017 fastställa patientavgifterna i enlighet med sammanställning patientavgifter anslå tusen kronor till sjukhusstyrelsen anslå tusen kronor till vårdstyrelsen anslå tusen kronor till kollektivtrafiknämnden fastställa att öppenvård, som omfattas av högkostnadsskyddet, för personer som är 85 år eller äldre är avgiftsfritt fastställa att folktandvårdens prislista för allmäntandvård ska följa Tandvårds- och Läkemedelsverkets (TLV) årligen justerade referensprislista anslå tusen kronor till kulturnämnden anslå tusen kronor till fastighetsoch servicenämnden fastställa att specialisttandvårdens priser ska beräknas utifrån TLV:s referensprislista för specialisttandvård med ett tillägg på 15 procent 63

82 Bilaga 280 a fastställa att priser för Frisktandvård och egna åtgärder justeras med samma procentsats som justeringen av de 100 vanligaste åtgärderna i allmäntandvårdens referensprislista fastställa ett resultatmål på 6 miljoner kronor 2017 för Folktandvården fastställa riktlinjer för taxor i kollektivtrafiken i enlighet med vad som anges i stycket Intäkter och kostnader i kollektivtrafiken, fastställa skattesatsen för 2017 till 11,71 kronor per skattekrona samt fastställa budget 2017 och plan

83 Bilaga 280 b Landstingsstyrelsen RESERVATION Ärende 280 Revidering i regionplan och budget Den regionplan och budget som landstingsfullmäktige antog i juni var otillräcklig för att lösa problemen med köerna i vården och för att förbättra arbetssituationen för de anställda. När regionplanen och budgeten nu ska revideras finns fortfarande chansen att göra rätt och att satsa på en vård som räcker till och som samtidigt kan skapa ordning och reda på arbetsförhållandena. Tyvärr lyser sådana förslag med sin frånvaro i Socialdemokraternas och Miljöpartiets budgetförslag. Vänsterpartiet visar på alternativet som kan skapa trygghet och långsiktighet där vårdbehoven sätts i centrum och som kan ge personalen en bättre arbetsmiljö. Det går inte att spara bort vårdköerna, det krävs insatser på många plan. Allt ifrån en förbättrad primärvård till mer närvård och mobila team, men också mer resurser för att kunna ge mer vård. Vänsterpartiet reserverar sig till förmån för eget förslag till plan och budget. Utan närmare analys föreslår Socialdemokraterna och Miljöpartiet förändringar av patientavgifterna i primärvården och vill införa en avgift för ambulansvård/-transport. Patientavgifterna förändrades så sent som till innevarande år och brukligt har förändringar av patientavgifterna skett en gång per mandatperiod. Vänsterpartiet ser gärna en bred diskussion om patientavgifternas struktur och nivå och har lagt en motion om detta. Det finns inga vinster varken för patienterna eller verksamheterna med de förändringsförslag som läggs fram. Vänsterpartiet anser att blåljusverksamhet, d v s verksamheter som larmas ut av allmänheten i nödsituationer, ska vara självklara åtaganden för samhället och som inte ska avgiftsbeläggas. Inom primärvården har det länge varit avgiftsfritt att besöka distriktssjuksköterskor. Vänsterpartiet värnar om den avgiftsfriheten som vi tror är bra för patienterna. Vänsterpartiet reserverar sig till förmån för egna yrkanden om patientavgifter; - att avslå förslaget om att införa en ambulansavgift - att avslå förslaget att införa en enhetsavgift inom primärvården Sören Bergqvist (V)

84 Bilaga 280 b Landstingsstyrelsen Vänsterpartiets reviderade förslag till budget 2017 och plan Vårdbehoven i fokus! Kön till att få träffa en specialistläkare har från april till september ökat med ca 900 till personer och kön till operation/behandling har under samma tid växt med ca 300 till 4418 personer. Köerna har ökat konstant under denna och förra mandatperioden. Befolkningen ökar, andelen äldre blir allt större, vårdköerna är långa och växer och tillflödet i form av nya remisser fortsätter att stiga. Samtidigt står regioner och landsting inför en besvärlig ekonomisk situation med en kostnadsökning som ligger över ökningen av skatteintäkter och statsbidrag. Pensionskostnaderna ökar dramatiskt om ett par år samtidigt som investeringar i nya och förbättrade lokaler också ger kraftigt ökade kostnader. Det är brist på personal, vilket leder till inställda operationer eller stängda vårdplatser, och arbetsbelastningen är hög vilket i sin tur leder till ökade sjukskrivningstal. Vänsterpartiet har i förhandlingar med regeringen lyckats få igenom satsningar på kommuner och landsting men också finansierat ett antal särskilda satsningar för barn och unga samt inom kvinnovården. Tyvärr räcker inte det för att balansera regionernas/landstingens ekonomier och då återstår antingen stora sparpaket eller höjningar av landstingsskatten. Ett tredje alternativ skulle vara att begränsa utbudet av hälso- och sjukvård, vilket knappast är förenligt med regionernas/landstingens allmänna vårduppdrag enligt Hälso- och sjukvårdslagen. På sikt är en förändring av vårdens struktur nödvändig med mer närvård och fler mobila team, en vårdstruktur som tar hand om patienterna tidigare och närmare. Kostnaden för att bygga upp den nya strukturen kan inte tas rakt av från den specialiserade vården eftersom det under lång tid kommer att finnas vårdköer att beta av. Det innebär att en strukturomvandling initialt innebär merkostnader. Vårdproduktionen 2015 låg i nivå med 2014 och produktionsbudget för 2016 innebär i praktiken en oförändrad vårdproduktion. Eftersom vårdbehoven fortsätter att öka, bland annat genom den demografiska förändringen, är det inte konstigt att vårdköerna också fortsätter att växa. För Vänsterpartiet är det självklart att sätta vårdbehoven i fokus och att det är 1

85 Bilaga 280 b nödvändigt med satsningar på sjukhusvården, på primärvården, på den nära vården och inte minst för att mota psykisk ohälsa. De små förändringar som föreslås i budgetförslaget kommer möjligen att stabilisera vårdköerna på dagens nivå men klarar inte att korta köerna. I april väntade patienter på att få komma till ett läkarbesök, i september har den siffran ökat till För operation och behandling var motsvarande siffror i april 4113 väntande patienter och i september Det är helt klart att Akademiska sjukhuset behöver förstärkningar för att leverera mer vård. Personalsituationen är ansträngd med brist på personal inom vissa specialiteter, men också en generell brist som medför hög arbetsbelastning. Sommarbemanningen är ett ständigt problem liksom det stora uttaget av övertid och mertid. Personalbristen gör att kostnaden för inhyrd personal fortsätter ligga högt samtidigt som vårdplatser stängs ner och operationer ställs in. Landstinget/regionen måste ta personalsituationen på högsta allvar och påbörja ett förbättringsarbete, i samarbete med de fackliga organisationerna men framför allt med en hög delaktighet för de anställda. Trots det bekymmersamma ekonomiska läget för hälso- och sjukvården måste även satsningar göras för en förbättrad kollektivtrafik som mer fokuserar på bästa möjliga miljöeffekt. Kransorterna runt Uppsala stad är en viktig målgrupp för insatser som minskar bilåkandet. En utökad stadszon, zon 1, kombinerat med en lägre kostnad för periodkortet, är en sådan insats. Länsinnevånarna har rätt att kräva att vården ges i rätt tid och på rätt nivå enligt Hälso- och sjukvårdslagen. Det måste vara utgångspunkten för både planering och ekonomi. Vänsterpartiet utgår i sitt budgetförslag från vårdbehoven och föreslår satsningar som leder till mer vård och en förbättrad personalsituation. Socialdemokraternas och Miljöpartiets budget ökar vårdköerna Socialdemokraternas och Miljöpartiets budgetförslag redovisar inte resursförändringar och därmed syns inte vare sig eventuella satsningar eller, vilket kanske är avsikten, inte heller avsaknaden av satsningar. Företrädare för S och MP har redovisat vårdsatsningar på 65 mkr som påstods vara nya pengar till vården. En närmare granskning visar att det inte stämmer. En stor del av dessa pengar är reserverade verksamhetsmedel för 2016 som inte använts och som förs över till Drygt 36 mkr av de för 2016 avsatta 42 mkr förs över till Det gäller bland annat 20 mkr för psykisk hälsa inklusive bedömningsteam och 10 mkr för mobila team för äldre på primärvårdsnivå. Den enda konkreta vårdsatsningen med nytillskott är 15 mkr till rehabiliteringscentrum vilket är bra. Vidare finns 15 mkr avsatta för vårdnära service och måltidsvärdar som också är bra och som rätt använt kan ge personalen möjlighet till mer vårdarbete. Det saknas satsningar för att klara vårdköerna som idag inte bara är längre än förut utan också fortsätter växa. Särskild analys och riktade åtgärder ska ske under 2017 men sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen har bara 5,6 mkr i reserverade verksamhetsmedel. Akademiska sjukhusets bekymmersamma situation omnämns inte och målet att klara vårdgarantin finns inte kvar. Vänsterpartiet kan bara konstatera att för Socialdemokraterna och Miljöpartiet står inte vårdbehovet i centrum utan det viktigaste är att få Akademiska att hålla sin budget. Det saknas också satsningar på kollektivtrafiken som på allvar bidrar till ett ökat resande för att klara miljö- och klimatmålen. Till skillnad mot Vänsterpartiet ser S och MP inte till största 2

86 Bilaga 280 b möjliga miljöeffekt och låter dessutom resenärerna stå för kostnaderna för en förändrad stadstrafik i Uppsala. Effektiviseringar för att använda pengarna rätt Landstingets verksamheter ska ständigt arbeta med förnyelse och eftersträva hög effektivitet. Det handlar om att göra rätt saker i rätt tid på rätt nivå och med rätt kompetens. Under förutsättning att uppdraget och den ekonomiska ersättningen för uppdraget är i balans, kan det vara bra att tydliggöra ett realistiskt effektiviseringskrav. För hälso- och sjukvården ska effektiviseringar bidra till en ökad vårdproduktion för att öka tillgängligheten och minska väntetiderna, inte till att i första hand klara landstingets totala ekonomi. I Socialdemokraternas och Miljöpartiets budgetförslag handlar det om rena sparkrav. Vänsterpartiet anser att de föreslagna effektiviseringsmålen under planperioden inom hälso- och sjukvården ska hanteras av ansvarig styrelse så att frigjorda resurser används till ökad vårdproduktion på rätt vårdnivå och för att klara kompetensförsörjningen. Med tanke på att LPIK har sänkts till 2,6 procent samtidigt som uppräkningen kvarstår på 3,1 procent halverar Vänsterpartiet återföringskravet av effektiviseringsvinsterna för 2017 till 40 mkr. För primärvården föreslår Vänsterpartiet inget effektiviseringskrav. Landstingets egen primärvård har tidigare haft stora avkastningskrav och genomfört tuffa åtstramningar. Vänsterpartiet bedömer att nya sparkrav måste ske genom verksamhetsförändringar eller begränsningar i vården. Det behövs mer primärvård inte mindre. För kulturnämnden och dess verksamhet bör man ifrågasätta om effektiviseringskravet är realistiskt mer än något år. En miljon är mycket pengar och risken är att effektiviseringskravet i form av minskad uppräkning leder till minskat stöd till konstnärer och studieförbund eller att viktiga verksamheter läggs ner. Hälso- och sjukvården mer vård och på rätt nivå Akademiska sjukhuset är underfinansierat, 1,7 miljarder i underskott de senaste tio åren, och kommer att vara det under planperioden om inte mer pengar tillförs. Otillräckliga uppräkningar där ringa hänsyn tagits till befolkningsökning och ökningen av de äldre, faktiska kostnadsökningar som inte kompenseras och ständiga sparkrav är mer orsak till långa vårdköer och obalans mellan uppdrag och ekonomi än dålig ledning och styrning. Akademiska sjukhuset gick förra året med 233 mkr i underskott och ska under 2016 hämta hem 133 mkr av dessa plus effektiviseringskravet på 0,75 procent. Sjukhuset har dessutom inte fått full uppräkning för befolkningsutvecklingen och förändrad åldersstruktur. Produktionen är planerad utifrån detta vilket medför samma vårdproduktion som förra året. Befolkningen ökar, andelen äldre-äldre ökar, den medicinska utvecklingen går starkt framåt och idag är vårdköerna inte bara långa utan de växer och remissinflödet fortsätter att vara stort. Mer fokus måste läggas på hur vårdköerna kan kortas och på att förbättra personalens arbetsmiljö som en del i en hållbar kompetensförsörjning. Åtgärderna för att klara ekonomin får inte minska eller omöjliggöra en ökning av besök och behandling. Kostnadsutvecklingen kommer även framöver att ligga över LPIK (landstingsprisindex), och även över den föreslagna uppräkningen på 3,1 procent. Vänsterpartiet förstärker Akademiska sjukhusets budgetram med ytterligare 100 mkr och sammantaget med en rimlig andel av effektiviseringspengarna blir det en total förstärkning för Akademiska sjukhuset i storleksordningen 130 mkr under

87 Bilaga 280 b Vänsterpartiets bedömning är att Akademiska sjukhuset möjligen kommer att hamna i närheten av det tillåtna resultatet på minus 100 mkr för Vänsterpartiet anser att sjukhuset inte ska behöva spara in dessa 100 mkr 2017 och skulle underskottet bli större är Vänsterpartiet beredd att skjuta till ytterligare medel förutom de 100 under förutsättning att vårdproduktionen ökat och köerna minskat. Lasarettet i Enköping har möjlighet att öka antalet planerade operationer och därmed möjliggöra för Akademiska sjukhuset att ta in fler riks- och regionpatienter. Sjukhusstyrelsen ska ersätta lasarettet för en ökad operationsverksamhet med effektiviseringspengar. Det nu föreslagna tillskottet på 3,3 mkr är otillräckligt. Vårdköerna fortsätter att växa och lasarettet kan göra mer men det kräver en satsning över tid. Vänsterpartiet instämmer i stort i de inriktningar för hälso- och sjukvården som finns i föreslagen plan och budget men saknar förslag till resursförstärkningar. Det har startats flera större utredningar som syftar till strukturella förändringar för bättre vård på rätt nivå. Närvårdskonceptet bör genom samarbete med länets kommuner, innebära att mer görs nära patienterna och att patientströmmen in till specialistvården kan begränsas. Det innebär i sin tur att andra patienter får ökad tillgång till specialistvården och köerna kan kortas, det vill säga att för samma pengar kan ett större vårdbehov tillgodoses. Arbetet har dragit ut på tiden och det är svårbedömt hur långt det framskridit. Det handlar förutom närvård också om rehabiliteringen i länet, handlingsplan mot psykisk ohälsa och förändrat uppdrag och ersättningssystem för primärvården. Vänsterpartiet vill förstärka primärvårdens möjlighet att hantera psykisk ohälsa och detta kan inte enbart hanteras genom omdisponeringar av befintliga resurser. Vad detta och andra satsningar kommer att kosta är i dagsläget svårt att bedöma men med Vänsterpartiets budgetförslag kan de finansieras av effektiviseringspengar. Vänsterpartiet avsätter 15 mkr extra för att stärka arbetet med psykisk ohälsa i både primärvården och i psykiatrin samt för närvårdsteam eller sjukhusanknutna mobila team. Primärvården föreslås också undantas från effektiviseringskrav. Patientavgifter i vilket syfte? Inför 2016 höjdes patientavgifterna. Nu föreslås nya förändringar trots att det sagts att förändringar ska ske en gång per mandatperiod. Effekterna av höjningen för sjukresor måste följas noga och eventuellt korrigeras samtidigt som arbetet med att skicka med biljett till kollektivtrafiken i kallelser måste skyndas på. Vänsterpartiet vill se en översyn av syftet och strukturen av samtliga patientavgifter. En sådan översyn bör göras under planperioden och Vänsterpartiet har lämnat in en motion som föreslår detta. Vänsterpartiet säger nej den föreslagna ambulansavgiften och till införandet av en enhetsavgift inom primärvården. Vänsterpartiet anser att blåljusverksamhet ska ingå i det allmänna åtagandet och inte avgiftsbeläggas och Vänsterpartiet värnar om avgiftsfria besök till distriktssköterskor. Avgiftsfriheten för äldre än 85 år bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Vänsterpartiet. Det samordnade högkostnadsskyddet som införts i landstinget var helt fel konstruerat. Endast en person, vad Vänsterpartiet erfarit, har uppnått det samordnade högkostnadsskyddet. Vänsterpartiet föreslår en sänkning av taket för det samordnade högkostnadsskyddet med 400 kr till 2200 kr. Det gör det möjligt för fler att faktiskt uppnå taket och därmed minska kostnaderna för de med störst vårdbehov vilket var syftet. 4

88 Bilaga 280 b Personalen något att satsa på Stora delar av vårdverksamheten är sårbar genom brist på personal men också på grund av en otillräcklig grundbemanning. Det leder till hård arbetsbelastning men också svårighet att på sikt planera verksamheten på ett ändamålsenligt sätt. Det behövs resurser för en förstärkt personalsituation, men det behövs också ett förbättrat ledarskap. Den allt för ensidiga fokuseringen på att hålla budgeten har varit skadlig. I stället hade det behövs ett tydligare fokus på ledarskap och att utveckla verksamheten. Personal- och kompetensförsörjningen kommer att vara en nyckelfråga de kommande åren. Arbetsmiljö och arbetstider behöver ses över, inte minst för att leva till den nya föreskriften Organisatorisk och social arbetsmiljö och det kan komma att behövas tillskott för att skapa rimliga förhållanden. Arbetsmiljöverket har i ett ärende förbjudit allmänt uttag av övertid för läkare överstigande 200 timmar per år och lagt ett föreläggande som bland annat innehåller att upprätta skriftliga prioriteringslistor för arbetsuppgifter. Arbetsbelastning och arbetstider måste ses över för att skapa hållbara arbetsförhållanden. Anställningar behöver göras tryggare, otrygga visstidsanställningar ska helst inte finnas och de många som idag går på timmar ska erbjudas fastare anställningar. För att minska antalet osäkra visstadsvikariat eller timanställningar, samt för förbättra sommarsituationen, behöver troligen grundbemanningen öka. Det behövs också en strukturell planering för återkommande fortbildning för alla anställda. Kunskaper är en färskvara och förnyelse och fördjupning är nödvändigt i en så kunskapskrävande verksamhet som hälso- och sjukvården är. Vänsterpartiet kommer att bevaka och också föreslå att nödvändiga personalsatsningar görs. Kollektivtrafiken enkelt och billigt Vänsterpartiet ser inget av de nödvändiga och stora satsningar som måste göras inom kollektivtrafiken. Den reform med ett enhetligt länskort som genomfördes 1 april 2014 innebar en kraftig sänkning av priset för de dyraste periodkorten, från 1580 resp 1260 kr till 790 kr, en sänkning som helt bekostades av en höjning för de som tidigare använt stadskortet, från 525 kr till 790. Vänsterpartiet motsatte sig att resande i Uppsala skulle få finansiera sänkningen i övriga länet och ansåg att det istället skulle tillföras motsvarande medel till kollektivtrafikförvaltningen så att stadskortet skulle kunna behållas. Vi kan nu konstatera att effekten av den kraftiga sänkningen för de med högsta kostnaderna inte inneburit ett ökat resande med regionbussarna. Med detta i åtanke återkommer Vänsterpartiet med det ursprungliga förslaget att återinföra ett stadskort eller snarare ett periodkort för en utökad zon 1 som omfattar kransorterna runt Uppsala. Skälen för förslaget är i huvudsak två; sociala och miljömässiga. En stad i Uppsalas storlek har ett inre liv och utbyte av aktiviteter som många har svårt att delta i eftersom det ändå kräver flera resor med kollektivtrafiken. Skola, arbete, vänner, fritidsaktiviteter, med mera, finns inte bara i närområdet. Avstånden i Uppsala är trots allt betydande och det är viktigt att alla känner att de har tillgång till hela staden på rimliga villkor. Staden växer och många söker boende i stadens närhet, i kringliggande orter, på grund av bostadsbrist. Dessa orter har idag två zoners taxa för enkelresor vilket gör att många tycker det är mer prisvärt att ta bilen in till centrum både för dagliga resor men också för handel och nöjen. En översyn som nyligen presenterats i Kollektivtrafiknämnden visar att det kollektiva resandet minskat med 10 procent till och från Storvreta vilket visar att de nya zonerna och priserna har haft en negativ effekt. Vänsterpartiet anser att det är i en utökad zon 1 med närliggande tätorter som de största miljövinsterna finns att hämta genom att fler övergår till kollektivresande istället för bil. Dels halveras priset för enkelresor men dels genom att införa ett periodkort för zon 1 för 550 kr kommer fler att kunna ha det kollektiva resande som 5

89 Bilaga 280 b förstahands alternativ. Vänsterpartiets förslag på ett periodkort för zon 1 för 550 kr innebär ca 25 mkr i intäktsbortfall som kompenseras. Socialdemokraterna och Miljöpartiet har genomdrivit höjda avgifter inom kollektivtrafiken. Kollektivtrafiknämnden har, i enlighet med landstingsfullmäktiges beslut i juni, beslutat höja periodkortet från dagens 750 kr till 795 kr, dvs i praktiken en återgång till tidigare den nivån på 790 kr. Även priset för enkelresor höjs med 2 kr för reskassa och 1 kr för förköpta biljetter. Vänsterpartiet hade kunnat acceptera dessa höjningar som ett sätt att finansiera ett nytt och billigare periodkort för en utökad zon 1. Den nödvändiga vården måste finansieras Det finns kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning men det finns också hälsooch sjukvårdslagens krav på en god hälso- och sjukvård till länets innevånare och krav på vård i rimlig tid, vårdgarantin. För Vänsterpartiet är hälso- och sjukvårdslagens krav viktigast och är utgångspunkten för planering och finansiering av vården. Det räcker inte med att upprätthålla dagens vårdnivå för att klara vårdbehoven inom vårdgarantins gränser. Samtidigt är det nödvändigt att förnya vårdlokaler för den moderna vården och de ökande pensionskostnaderna är en realitet. Totalt behöver hälso- och sjukvården i landet få en större andel av statens kaka genom ett större statligt stöd. Hälso- och sjukvården behöver omstruktureras för rätt vård på rätt nivå, vilket initialt är en merkostnad, som på sikt kan avlasta den specialiserade vården. Vårdköerna finns dock där och måste kortas dramatiskt. Vänsterpartiets budgetförslag ryms inom landstingets budgetram för 2017 men för 2018 har Vänsterpartiet redan tidigare uttalat att en skattehöjning måste till om inte statsbidragen ökar. Vår tidigare bedömning om 20 öre skattehöjning 2018 kvarstår tillsvidare i avvaktan på hur verksamhet och ekonomi utvecklar sig kommer att vara året då de stora kostnadsökningarna tar fart och i dagsläget räcker inte resurserna till. Vänsterpartiets budgetförslag i sammanfattning Effektiviseringsvinsterna inom hälso- och sjukvården på 40 mkr ska återföras för att klara vårdbehoven och klara vårdgarantin och för att förbättra för personalen. Akademiska sjukhuset får ett tillskott på 100 mkr för att slippa ytterligare sparkrav. Tillsammans med en rimlig andel av effektiviseringspengarna ger det en total förstärkning för Akademiska på ca 130 mkr. Primärvården ska undantas från effektiviseringskravet och får istället ytterligare medel för psykisk ohälsa. 15 mkr mer avsätts för satsningar på psykisk ohälsa inom primärvården och psykiatrin och för utveckling av närvård och mobila team. Totalt ökar sjukvårdens resurser med 196 mkr En utökad stadszon med kransorterna och ett eget periodkort för 550 kr. För det tillskjuter Vänsterpartiet ca 25 mkr till kollektivtrafiknämnden. Resurser kommer att saknas inför 2018 och 2019 varvid Vänsterpartiet redan tidigare signalerat en möjlig skattehöjning inför 2018 med minst 20 öre vilket ger ett tillskott på ca 166 mkr. Vänsterpartiet vill skärpa och omformulera förslagen till strategiska mål. Vänsterpartiets förslag redovisas på sista sidan. 6

90 Bilaga 280 b Resultat S o MP nov Effektiviseringspengar Tillskott Akademiska Psyk ohälsa PV o psykiatri Zon 1-kort 550kr Skattehöjning 20 öre Resultat V-budget Budget 2017 och finansiell plan (mnkr) Resultatbudget Resultatbudget Budget Budget Plan Plan Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Inkomstutjämning och generella statsbidrag Finansnetto ÅRETS RESULTAT enligt balanskravet Återställning negativa resultat 2014 och Avsättning till eget kapital ÅRETS RESULTAT Styrelsers och nämnders anslagsramar 5,1% 6,2% Styrelsers och nämnders anslagsramar Budget Budget Plan Plan Sjukhusstyrelsen Vårdstyrelsen Kollektivtrafiknämnden Kulturnämnden Fastighets-, teknik- och servicenämnden Varuförsörjningsnämnden Patientnämnden Gemensam nämnd för kunskapsstyrning Regionala utvecklingsnämnden Regionstyrelsen Verksamhetens anslagsramar

91 Bilaga 280 b VÄNSTERPARTIETS FÖRSLAG TILL STRATEGISKA MÅL En region för alla Har en vård som är säkerställd som jämlik, jämställd och säker. Den akuta vården utmärks av hög tillgänglighet och den planerade vården uppfyller vårdgarantin. Har en vård på bästa effektiva omhändertagandenivå och i god samverkan med länets kommuner. Kollektivtrafiken kännetecknas av hög effektivitet och god tillgänglighet. Konst- och kulturlivet i länet bidrar till hälsa och demokrati. Regionen som arbetsgivare är ett föredöme med goda arbetsvillkor och bra utvecklingsmöjligheter. En nyskapande och innovativ region Har en vård i världsklass genom forskning och utveckling i samarbete med Uppsalas båda universitet. Vårdens utveckling sker genom kunskapsstöd och behovsstyrning Skapar och erbjuder ändamålsenliga e-hälsotjänster. Hjälper näringslivet att växa med särskilt fokus på life-science, energi, gröna näringar och besöksnäringen. En växande region Har en kollektivtrafik som utvecklas för bästa möjliga miljö- och klimateffekt. Har fördubblat antalet resenärer till 2020 och kollektivtrafikens andel av det motoriserade resandet till 2030 jämfört med Utvecklar infrastrukturen för att gynna ett ökat bostadsbyggande med kollektivtrafiken som utgångspunkt. Utvecklar naturområden och deras tillgänglighet för fysisk aktivitet och social samvaro. 8

92 Bilaga 280 c Landstingsstyrelsen Reservation 280 Revideringar i Regionplan och budget Kristdemokraterna lade till landstingsfullmäktige i juni fram en komplett Regionplan och budget för Med anledning av det väljer vi därför att bara inkomma med kompletterande yrkande till det reviderade förslaget. Vad gäller indikatorerna så anser vi att målen ska uttryckas i reella tal och inte bara anges med vaga formuleringar som att olämpliga läkemedel ska minskas. Vidare anser vi att många viktiga områden saknar indikatorer. Därför yrkar vi på följande tillägg: Under Bedriver hälso och sjukvård där både den akuta och planerade vården utmärks av god tillgänglighet Indikator: Regionen har i samarbete med länets samtliga kommuner etablerat en beroendevård för barn och unga. Indikator: Barn och unga med behov av palliativ vård som erbjuds detta i hemmet oavsett bostadsort. Mål: 90% i samtliga länets kommuner. Under Har en kollektivtrafik som gör att allt är nära i en växande region Indikator: Andel passagerare som uppfattar bytestiden mellan färdmedel som rimlig. Mål: 80% Indikator: Det går lätt att hitta information om planerade resor, t.ex. priser och restider och bytespunkter Allmänhetens uppfattning: 60% Resenärens uppfattning: 90% Under Har en aktiv arbetsgivarpolitik och ett tydligt och lyhört chefskap som skapar förutsättningar för nytänkande och säkerställer en långsiktigt god kompetensförsörjning samt en god arbetsmiljö Indikator: Regionens behov av AT tjänster som erbjuds inom regionen. Mål: 75% Indikator: Regionens behov av framtida specialistläkare som tillfredsställs inom regionen Mål: 90% Indikator: Andel vårdenheter* som använder sig av vårdnära tjänster

93 Bilaga 280 c Mål 80% *Gäller lasarettet i Enköping och Akademiska sjukhuset Anna Karin Klomp (KD) Anna Karin Vaz Contreiras (KD)

94 Bilaga 280 d RESERVATION Centerpartiets förslag med anledning av kompletterad regionalplan och budget Socialdemokraterna och Miljöpartiet har presenterat en kompletterande budget. Från Centerpartiet väljer vi att inte presentera en egen budget, eftersom vi anser att det beslutet togs i juni och vi då presenterade vårt alternativ till hur Region Uppsala bör utvecklas (bifogas). När det gäller de justeringar som gjorts har vi dock några avvikande förslag jämfört med den styrande minoriteten. Nej till avgift på distriktssköterskor och ambulanssjukvård Förslaget om att införa avgifter på distriktsköterskor och sjuksköterskor inom primärvården saknar underlag. Den nuvarande ordningen finns för att bidra till att styra till rätt vårdnivå och underlätta för patienter att i tid ta kontakt med vården på rätt nivå i rätt tid. Någon analys av konsekvenserna av förändringen har inte presenterats. Införandet av en ambulansavgift har inte heller den föregåtts av någon konsekvensanalys. Även om det finns skäl för avgift i samband med ambulanssjukvård, blir den sammanlagda avgiften för ambulanssjukvård och akutsjukvård för de som måste föras till akuten med ambulans 570 kronor i vår mening orimligt hög. Från Centerpartiet ser vi att det kan finnas skäl för förändringar av strukturen för avgifter inom sjukvården. Det är dock inget som ska hastas fram i en kompletteringsbudget, utan kräver en ordentlig utredning och tydliga konsekvensanalyser. Centerpartiet avvisar därför förslaget om att nu höja vårdavgifterna och att förslag om eventuella höjningar och förändringar tas i samband med budgetbeslut i juni 2017, efter en ordentlig utredning och dialog. Undantag är naturligtvis den lagstadgade avgiftsfriheten för äldre över 85 år. Stärk primärvården I Centerpartiets förslag till budget fanns en förstärkning av primärvården, som röstades ned. Vi ser dock att mycket idag tyder på att en sådan förändring bör ske, inte minst i vårt län. De slutsatser och förslag som presenteras i utredningen Effektiv vård (SOU 2016:2) pekar också ut den inriktningen. Även om vårt förslag röstades ned i våras anser vi att landstingsfullmäktige bör ge landstingsstyrelsen i uppdrag att återkomma till landstingsfullmäktige med förslag om omfördelning av resurser och uppdrag från sjukhusstyrelsen till vårdstyrelsen i enlighet med tankarna i utredningen Effektiv vård. Primärvården behöver också finnas nära. Det är därför viktigt att antalet tätorter som helt saknar vårdcentral eller vårdcentralsfilial minskar jämfört med idag. Läget är akut för Söderfors där orten blir utan vårdcentral under nästa år på grund av att Socialdemokrater och Miljöpartiet i landstingsledningen inte agerat för att säkerställa en fortsatt vård. Vi föreslår därför, som ett första steg, att antalet orter utan vårdcentral inte ska öka under 2017 jämfört med 2016.

95 Ambulanssjukvård Bilaga 280 d Vi välkomnar att Socialdemokraterna och Miljöpartiet nu följer vårt förslag om ambulansstation i Gränby, och att det placeras en dagambulans i Knivsta. Förslag som fanns i vår budgetmotion i juni, men röstades då ned av socialdemokrater och miljöpartister. Vi anser dock att det är tråkigt att man inte genomför den förstärkning av ambulanssjukvården i Norduppland som vi föreslog, det vill säga att placera ytterligare en ambulans i Tierp nattetid. Neddragning på rehabilitering Från Centerpartiet ställer vi oss tveksamma till den besparing på rehabilitering som Socialdemokrater och Miljöpartister planerar att genomföra. Inför budgeten i juni presenterade de båda partierna en 15-miljonerssatsning på rehabilitering. Vad vi förstår är nu en tredjedel av den satsningen struken, utan att detta nämns med ett ord i budgeten. Från Centerpartiet anser vi att det finns stora behov på rehabiliteringens område och ifrågasätter det kloka i att göra den besparing på rehabiliteringen som nu planeras. Vårdnära service/måltidsvärdar En viktig del i att förbättra patienternas måltider är att införa måltidsvärdar. Tillsammans med utvecklandet av andra typer av patientnära service bidrar det till att avlasta vårdpersonalen från arbetsuppgifter som kräver annan kompetens än vårdkompeten. Vad vi förstår föreslår Socialdemokraterna och Miljöpartiet nu en minskning av de medel som avsätts för att bygga ut den vårdnära servicen under Vi är tveksamma till den besparingen i budgeten och hade önskat att det vore tydligt vilka effekter den får för möjligheten att skapa en bättre och mer effektiv verksamhet på Akademiska sjukhuset. Vi har inte råd att inte satsa på vårdnära service och därmed ge vårdpersonalen mer tid till vård. Indikatorer Det finns en otydlighet i formuleringen av indikatorer där det i många fall anses att ett mått ska öka eller minska. Det anges dock inte om det är i förhållande till värdet 2015, som anges, eller värdet för 2016 som idag inte är känt. Vi föreslår följande justeringar av indikatorer: Under: Bedriver hälso- och sjukvård där både den akuta och planerade vården utmärks av god tillgänglighet. Indikator: Antalet orter med vårdcentral/vårdcentralsfilial 2017: Ska inte minska Synliggör och stärker psykiatrin som vårdområde. Indikator: Tillgång till BUP 2017: BUP-mottagningar ska finnas i alla länsdelar. Har en kollektivtrafik som gör att allt är nära i en växande region Indikator: Det går snabbt att resa med UL-trafiken Kompletteras med: 2017: Andel regionbussar i tid är minst 90 procent.

96 Yrkanden: Bilaga 280 d Centerpartiet föreslår landstingsstyrelsen besluta att föreslå landstingsfullmäktige besluta: att avvisa förändringarna vad gäller sjukvårdsavgifter. att uppdra till Landstingsstyrelsen att återkomma med förslag till en överföring av uppgifter och resurser från sjukhusstyrelsen till vårdstyrelsen i enlighet med inriktningen utredningen Effektiv vård (SOU 2016:2). att besluta om tillägg av indikatorer enligt Centerpartiets förslag.

97 Bilaga 280 d Bilaga till kompletteringsbudget LS : Cenetrpartiets junibudget Hela Uppsala län ska leva! Centerpartiets regionplan och budget

98 Bilaga 280 d Inledning För Centerpartiet är hela Uppsala län viktigt. Vi ser behovet av att ambulansen kommer fram i tid i Stenhagen och i Skutskär. Vi ser behovet av kollektivtrafik i Grillby, Gårdskär och Gottsunda. Vi vet att vårdcentralen behövs i både Alunda och Luthagen. För oss är det viktigt att regionen tar ett ansvar för att bidra till en positiv utveckling av länets landsbygder och småorter. Vi ser att regionen har ett ansvar att i sina beslut bidra till utvecklingen av länets landsbygd och mindre och medelstora orter. Tyvärr ser vi idag tecken på att det nuvarande styret istället försämrar servicen för dem på landsbygden. Landstinget står inför stora utmaningar, både vad gäller verksamhet och ekonomi. Den skattehöjning som genomfördes av socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister håller snabbt på att eroderas. Det gör att det inte finns utrymme för några stora resursförstärkningar eller onödiga utgifter. Det gör att prioriteringar är nödvändiga. I detta förslag presenterar vi Centerpartiets prioriteringar budget för Stärk primärvården främst på de mindre orterna Vi gör en stor satsningen på primärvården. Alla verkar vara överens om att mer av vården behöver ske i primärvårdens regi, men då behöver den finnas nära, och gärna ta ett större ansvar än idag. Idag är det många vårdcentraler som är ensamma på sin ort och som har ett relativt lågt antal personer som naturligt listar sig på vårdcentralen. Dessa behöver få förbättrade förutsättningar att verka. Från Centerpartiet avsätter vi 57 miljoner kronor till vårdstyrelsen utöver kostnadsökningar för löner och priser för vår primärvårdssatsning, där en del handlar resursförstärkningar för att i första hand stärka de mindre vårdcentralerna, en del handlar om att överföra uppgifter från sjukhusvården till primärvården och en del om ökat anslag för att kompensera för ökad befolkning. 2. Utbyggd ambulanssjukvård i hela länet Att ambulansen kommer fram i tid är livsviktigt. Vi ser att det finns stora behov för att förbättra ambulansens möjlighet att arbeta, framför allt för att korta ner den tid det tar innan ambulansen är framme. Vi vill därför lägga in en utbyggnad av en ambulansstation i Gränby i investeringsplanen för att på sikt minska problemen för ambulansen att ta sig igenom centrala Uppsala vid utryckningar. Det som snabbt kan ge betydande förbättringar när det gäller ambulansen är att placera ytterligare en ambulans i Tierp nattetid. Erfarenheten från de försök som gjorts är mycket goda och de positiva följdeffekterna har upplevts i hela länet. 2

99 Bilaga 280 d Vi vill också förstärka ambulansens närvaro i Knivsta och skapar därför ytterligare utrymme för dygnsambulans placerad på en satellitstation i Knivsta. Våra förstärkningar beräknas kosta omkring 9 miljoner kronor per år. 3. Förstärkt landsbygdstrafik Uppsala län har ett bra utbud av kollektivtrafik längs vägarna mellan de större tätorterna. Men när det handlar om mer ren landsbygdstrafik är utbudet oftast begränsat till skoltrafik, i de kommuner där UL har ansvaret för att utföra skoltrafik. Det gör att dessa delar av länet under helger och lov saknar den kollektivtrafik de annars är vana vid. Från Centerpartiet vill vi ge möjlighet att resa med dessa linjer också utanför skolåret genom anropsstyrd trafik. Vi vill också förstärka regiontrafiken, framför allt med inriktning på Östhammars stråket och möjliggöra förstärkningar till orter som idag i förhållande till behovet har undermålig trafik till exempel Grillby. För dessa satsningar avsätter vi 8 miljoner kronor i budgeten. 4. Stärk rehabiliteringen Arbetet med att stärka rehabiliteringen inleddes under Alliansens styre i landstinget. Det är tydligt att arbetet och samarbetet behöver utvecklas ytterligare, inte minst för att minska risken för att människor kommer i kläm i förvaltningsgränser. Utöver de resurser som finns i budget 2016 och som möjliggörs i de vanliga uppräkningarna avsätter vi ytterligare 15 miljoner kronor för Fungerande stadstrafik i Uppsala Uppsala stad växer och det gör också resandet i kollektivtrafiken. Den nya linjesträckning som UL presenterat klarar inte de behov som vi ser, till exempel vad gäller resande från Stenhagen, Gamla Uppsala och Sunnersta. Vi ser därför behov av en utökning av busstrafiken i Uppsala tätort i samband med att det nya linjenätet kommer på plats under andra delen av Vi bedömer att ytterligare 8 miljoner kronor behövs i budget 2017 för att klara det behovs som finns. 6. Kultur i vården Under 2017 förstärks insatserna med kultur i vården, framför allt genom en inriktning på användning av musik. Vi avsätter i Centerpartiets budgetalternativ ytterligare kronor jämfört med budget 2016 för att utveckla kultur i vården. 3

100 Bilaga 280 d 7. Mer plats på tågen! Satsningen på Upptåget har blivit en stor succé, men har också lett till omfattande trängsel på vissa avgångar med upptåget. För att möta detta vill vi förstärka tågtrafiken. Det innebär att det också kommer att behöva hyras in ytterligare tåg för att möta efterfrågan. Den exakta kostnaden för den utökade trafiken är svårt att beräkna, men vi bedömer att det rimligen kan handla om runt 10 miljoner kronor. 8. Ingen höjning av priserna på enkelbiljetter Vi säger nej till Miljöpartiets och Socialdemokraternas förslag till höja priser på enkelbiljetter. Redan idag upplevs dessa som alldeles för dyra, framför allt vid korta resor över en zongräns. Detta drabbar framför allt de som bor i Uppsala kommun, men utanför själva tätorten Uppsala. Vi ser det också naturligt att vi eftersträvar att ha samma pris på månadskortet som Stockholm. Landstinget bör då också ta upp en diskussion med Stockholms läns landsting om möjligheten att ha giltighet också i det andra länet, så att SL-kortet gäller i UL-land och UL-kortet gäller i SL. På det sättet skulle regionen knytas samman på ett mycket bra sätt och det miljövänliga resandet underlättas. Justeringen av biljettpriset beräknas ge ungefär 32 miljoner kronor. 9. Måltidsvärdar på Akademiska sjukhuset En god och näringsriktig mat är en viktig del av läkeprocessen. Efter valet har de i praktiken färdiga planerna på att bygga ett nytt tillagningskök på Akademiska sjukhuset stoppats. Vi ser nu att Socialdemokrater och Miljöpartister i investeringsbudgeten skjuter fram färdigställandet av köket ytterligare ett år. Vi anser att detta är oansvarigt mot patienterna, men framför allt gentemot personalen. Centerpartiet föreslår därför att köket byggs enligt den investeringsplan som beslutades i fjol, det vill säga att köket ska vara klart senast En viktig del i att förbättra patienternas måltider är att införa måltidsvärdar. Tillsammans med utvecklandet av andra typer av patientnära service bidrar det till att avlasta vårdpersonalen från arbetsuppgifter som kräver annan kompetens än vårdkompeten. För att underlätta för utvecklandet av vårdnära service och inleda införandet av måltidsvärdar avsätter vi 15 miljoner kronor i budget för Delat ansvar för Upplandsstiftelsen Centerpartiet i regionfullmäktige säger nej till att regionen ska ta hela finansieringsansvaret för Upplandsstiftelsen. För oss är det naturligt att alla medlemmar är med och betalar, precis som hittills. Landstingets politiska ledning föreslår nu att vi ska ta över kostnader på 8,5 miljoner kronor från kommunerna, utan någon kompensation. Från Centerpartiet anser vi att de pengarna behövs för andra satsningar. 4

101 Bilaga 280 d Budget 2017 (plan ) Resultatbudget Budget Budget Plan Plan Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Inkomstutjämning och generella statsbidrag Finansnetto ÅRETS RESULTAT enligt balanskravet Återställning negativa resultat 2014 och Avsättning till eget kapital ÅRETS RESULTAT Styrelsers och nämnders anslagsramar Budget Budget Plan Plan Sjukhusstyrelsen Vårdstyrelsen Kollektivtrafiknämnden Kulturnämnden Fastighets-, teknik- och servicenämnden Varuförsörjningsnämnden Patientnämnden Landstingsstyrelsen inklusive regional verksamhet Verksamhetens anslagsramar

102 Bilaga 280 d Hälso- och sjukvård i hela länet Strategiska mål Region Uppsala: Har en vård som planeras och ges utifrån individens behov och allas lika värde. Bedriver hälso- och sjukvård där både den akuta och planerade vården utmärks av god tillgänglighet, hög patientsäkerhet och delaktighet. Ger vård på bästa effektiva omhändertagandenivå. Fungerande vård- och rehabiliteringskedjor i hela regionen. Synliggör och stärker psykiatrin som vårdområde.. En hälsofrämjande region Alla människors lika värde oavsett bostadsort, språk, kön, religiös tillhörighet eller sexuell läggning ska genomsyra all hälso- och sjukvård såväl akut som planerad. Region Uppsala ska bidra till god hälsa och livskvalitet, tillgänglighet och korta väntetider samt hög patientsäkerhet. Vården ska planeras utifrån individens behov och patienten ska få möjlighet till inflytande och delaktighet. För att medborgarna, i så stor utsträckning som möjligt, ska få tillgång till vård där de bor ska regionen fortsätta arbetet med att utveckla närvården. Centerpartiet ser gärna privata alternativ som ger konkurrens samt ökade valmöjligheter och därmed bättre kvalitet inom hälso- och sjukvården. Uppdrag Privata alternativ inom hälso- och sjukvård ska ha samma villkor som offentligt drivna verksamheter Bedriva hälsofrämjande och förebyggande arbete Primärvård Region Uppsala erbjuder vård på många mindre orter via vårdcentraler, filialer och distriktssköterskemottagningar i egen regi eller via avtal med privata företag. För att en god och tillgänglig hälso- och sjukvård i hela regionen ska fungera så krävs det att en större del av vården än i dag sker inom ramen för primärvården. Primärvårdens roll vad gäller första linjens vård behöver stärkas och tillgängligheten till den behöver öka. En stor del av de patienter som söker sig till akutmottagningarna vid sjukhusen kan få sitt vårdbehov tillgodosett inom primärvården, det kräver att primärvården kan ta emot patienter även utanför kontorstid. Resursomfördelning från sjukhusvård till primärvård möjliggör en lättillgänglig vård med BEON (bästa effektiva omhändertagandenivå) i fokus. Primärvårdsuppdraget behöver utvecklas i syfte att 6

103 Bilaga 280 d öka det förebyggande arbetet och för att stärka tidiga och nära insatser och därigenom minska behovet av sjukhusens specialistvård. Slutenvårdens specialister behövs i större utsträckning än idag inom primärvården. Regionen ska även fortsätta arbetet med att utveckla ersättningssystemen och systematiska kvalitetsuppföljningar samt säkerställa att patientnämndens erfarenheter tillvaratas för att öka jämlikheten i vården. Idag finns vårdcentraler på mindre orter med relativt lågt antal listade patienter. Dessa behöver få förbättrade förutsättningar att verka för att kunna fortsätta att erbjuda vård i hela länet. Uppdrag Öka tillgängligheten inom primärvården Aktivt arbeta för att länets innevånare ska uppleva trygghet och förtroende med att man klarar att tillgodose befolkningens behov av hälso- och sjukvård på primärvårdsnivå i hela länet. Tillgång till geriatriker och övriga specialistläkare efter behov. Omfördela resurser och uppdrag från sjukhusvården till primärvården. Närvård Regionen och kommunerna behöver en väl utvecklad närvård. Hälso- och sjukvård som inte kräver sjukhusresurser ska finnas tillgänglig i alla kommuner. Verksamheten kan se olika ut i kommunerna men gemensamt är att verksamheten är ett samarbete mellan regionen och hemkommunen. Utvecklingen med mobila team och närvårdsavdelningar ska fortsätta och ska finnas i hela regionen. Patienterna ska inte påverkas av administrativa gränser mellan regionen och kommunerna. Det gäller från det att man är inskriven på sjukhuset till att få en fungerande vardag i sin hemmiljö. De länsgemensamma riktlinjerna som anger ansvarsfördelningen och samverkan mellan regionen och kommunerna, för rehabilitering och habilitering behöver implementeras bättre. Uppdrag 7 Utveckla närvården samt öka antalet närvårdsplatser i samarbete med kommunerna. Mobila team i hela länet. Sjukhusvård Region Uppsala driver ett av landets främsta universitetssjukhus. Det har stor betydelse för länets invånare och bidrar till utvecklingen av region Uppsala. Patienter från hela världen kommer till Akademiska sjukhuset för högspecialiserad sjukvård. Om Akademiska sjukhuset även i framtiden ska vara ett av de dominerande universitetssjukhusen i landet är det viktigt att det vid sjukhuset bedrivs en bred verksamhet inom alla specialiteter i nära samarbete med Uppsala universitet. För att klara detta behöver samarbetet med andra sjukhus utvecklas. Akademiska sjukhuset betydelse kan inte nog betonas och det kräver investeringar i form av lokaler och personal, men allt kan inte göras på Akademiska sjukhuset.

104 Bilaga 280 d Samarbetet mellan Akademiska sjukhuset och Enköpings lasarett med regionens patienter med höft- och knäledsartros är väl etablerat, Centerpartiet ser gärna fler samarbetsområden, i syfte att utnyttja resurser optimalt och därigenom bidra till att kösituationen förbättras. Uppsala län är ett växande län. Det är viktigt att det finns tillgång till dygnetruntöppen akutvård i alla länsdelar. Uppdrag Samarbetet mellan Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping ska utvecklas under året. Aktivt arbeta med att korta väntetiderna och minska vårdköerna. Upprätthålla tillgång till dygnet-runt öppen akutvård i alla länsdelar. Ambulanssjukvård Det ska finnas en tillgänglig ambulanssjukvård på likvärdig nivå i hela regionen. Idag finns det brister, där det i delar av länet och under delar av dygnet dröjer för länge innan ambulansen kommer. Delvis har förutsättningarna förbättrats sedan landstinget tog över ambulansdirigeringen i egen regi tillsammans med Landstinget Västmanland, men det behövs ytterligare åtgärder. Uppsala behöver en ny ambulansstation, lämpligen placerad i Gränbyområdet. Genom en sådan placering kommer insatstiderna att kortas, inte minst till stora delar av landsbygden och de mindre orterna runt Uppsala. Processen för att bygga en sådan ambulansstation bör inledas snarast och den bör läggas in som ett objekt i investeringsplanen. Det som på kort sikt kan ge betydande förbättringar när det gäller ambulansen är att placera ytterligare en ambulans i Tierp nattetid. Erfarenheten från de försök som gjorts är mycket goda och de positiva följdeffekterna har upplevts i hela länet. Vi vill också förstärka ambulansens närvaro i Knivsta och skapar därför ytterligare utrymme för dygnsambulans placerad på en satellitstation i Knivsta. Våra förstärkningar beräknas kosta omkring 9 miljoner kronor per år. Uppdrag Förstärka ambulansen i Tierp och Knivsta. Tandvård Centerpartiet vill se ett ökat fokus på tandvård för de grupper som har stora tandvårdsbehov så som äldre, sjuka och personer med funktionsnedsättning. Tandvården har ansvar för att barn får regelbunden och fullständig tandvård ända upp i vuxen ålder, det ger en unik möjlighet att komma i nära kontakt med alla barn och tandvården kan därmed spela en viktig roll i att förebygga och uppmärksamma omsorgsbrist, våld och övergrepp mot barn. Uppdrag Tillgänglig och likvärdig tillgång till tandvård i hela länet. 8

105 Bilaga 280 d Rehabilitering De flesta av oss behöver någon gång i livet rehabilitering av något slag. Kanske efter en stroke, en ny höftled eller så har man en kronisk sjukdom av något slag som kräver återkommande rehabiliteringsinsatser under lång tid. Alla med rehabiliteringsbehov behöver goda rehabiliteringskedjor där alla tar sitt ansvar och sinsemellan har en fungerande kommunikation. Därför måste regionen och länets kommuner utveckla bättre samarbeten. Det gäller från det att man är inskriven på sjukhuset, med dess ansvar för den specifika rehabiliteringen, till att få en fungerande vardag i sin hemmiljö, där kommunerna har ett stort ansvar. Målet måste vara en smidig rehabilitering där patienten inte ska påverkas av administrativa gränser mellan landstinget och kommunerna och där den enskilde ges inflytande över rehabiliteringsprocessen. Ingen ska behöva bli sämre på grund av utebliven rehabilitering och av den anledningen behöva bli återinskriven på sjukhus. Den demografiska utvecklingen med en åldrande befolkning ställer krav på att de som arbetar stannar kvar i arbetslivet längre, men lika viktigt är en effektiv arbetsrehabilitering för sjukskrivna. Det krävs goda samarbeten med kommunerna, försäkringskassan och arbetsförmedlingen. Rehabilitering ska kunna ges utan remiss hos exempelvis sjukgymnast, naprapat eller kiropraktor. Uppdrag Utveckla samarbetet med kommunerna, försäkringskassan och arbetsförmedlingen så att patienternas behov av en sammanhållen rehabilitering fungerar. Patienternas behov av rehabiliterande behandlingar ska kunna erbjudas genom avtal med privata hälso- och sjukvårdsgivare inom rehabiliteringsområdet. Folkhälsa Folkhälsoarbetet måste förbättras för att stimulera många fler till en sund livsföring. Både individ och samhälle tjänar på att förebygga ohälsa. Barn och unga vuxna, med särskild betoning på psykisk ohälsa, ska vara prioriterade. Ungdomsmottagningar och familjecentraler, i samverkan med länets kommuner, är grundläggande för möjligheten att fånga barn och ungas behov. Ett gott exempel på förebyggande arbete, som bedrivs bland barn och unga, är regionens fyra Hälsoäventyr med verksamhet som ger kunskap och lägger grunden för en god hälsa. Drogförebyggande arbete är en viktig del för folkhälsan. För den som är fast i ett missbruk ska det vara möjligt att snabbt få hjälp och behandling. Hälsoundersökningar, screeningundersökningar och provtagningar av olika slag för att upptäcka sjukdomar på tidigt stadium är viktiga, allt för att eventuella behandlingar kan sättas in i ett tidigt skede. Dessa typer av undersökningar ska vara lättillgängliga för patienterna och ska erbjudas på så många vårdenheter som möjligt runt om i länet, med ökade öppettider och drop-in verksamhet. Allt för att ytterligare öka tillgängligheten för denna typ av verksamhet som ofta riktar sig mot friska människor. Uppdrag Har utvecklade samarbeten med kommunerna mot drogmissbruket. 9

106 Bilaga 280 d Har god samverkan mellan elevhälsan och sjukvården. Tillgänglig och likvärdig tillgång till förebyggande hälsoundersökningar i hela länet. E-hälsa Genom att ta till vara på digitaliseringens möjligheter kan vi öka kvaliteten, få en mer jämlik vård och använda resurserna mer effektivt. Begreppet ehälsa innefattar verksamhetsutveckling av vård, hälsa och omsorg för en ökad effektivitet, nytta och kvalitet för invånare, patienter, brukare och vård- och omsorgspersonal En del av e-hälsa är telemedicin som bland annat ger möjlighet till vård på distans. Tele-medicin kan underlätta både för patienter som har långt till vården och för professionen att på ett enklare sätt få tillgång till erfarenhetsutbyte. Regelbunden rådgivande specialistverksamhet kan ge kompetensutveckling och utgöra ett kollegialt stöd som lockar fler medarbetare att arbeta på vårdcentraler med långa avstånd till länets större orter och sjukhus. Regionen ska fortsätta utveckla och bredda användandet av telemedicin under planperioden. Det kräver att det finns en infrastruktur som gör det möjligt med säker och snabb informationsförsörjning. Uppdrag Regionen ska vara ledande inom ehälsoutvecklingen. Forskning och utveckling Akademiska sjukhuset är det äldsta och dessutom ett av de största universitetssjukhusen i Sverige. Rollen som forsknings- och utbildningssjukhus är oerhört viktig, och något vi ska vara stolta över. Där bedrivs spetsforskning av hög internationell klass. Samarbetet med Uppsala Universitet ger stora möjligheter att förse studenter och medarbetare under vidareutbildning med värdefull kunskap och erfarenhet för att region Uppsala ska kunna ge vård av allra högsta klass. Det före detta regionförbundets stöd till länets forsknings- och utvecklingsarbete kring välfärdsfrågor genom att vara brobyggare mellan forskning och praktik ska fortsätta. En del av det ska vara att förse socialtjänsten och berörda delar inom hälso- och sjukvården med kunskaps- och metodstöd i utvecklings-, uppföljnings- och utvärderingsarbete. Här ingår att vidareutveckla samverkansformerna med universitet och högskolor och att synliggöra och tillvarata kunskap från professionerna och brukarna. Länets egna forskningsmedel bör också inriktas på att finansiera forskning om de stora folksjukdomarna och inte minst äldres sjukdomar. En viktig del i arbetet är att skapa mötesplatser och utbyte mellan till exempel universitet och vårdgivare. Uppdrag Leverera vård och innovationer i världsklass genom samarbete mellan sjukvården, Uppsalas två universitet och näringslivet. Satsa på forskning om äldres sjukdomar. 10

107 Bilaga 280 d Patientsäkerhet Hög patientsäkerhet är grundläggande för en hälso- och sjukvård av god kvalitet. Region Uppsala har en beslutad nollvision för undvikbara vårdskador och målet är att regionen ska vara bland de bästa i Sverige när det gäller patientsäkerhet. Strategier och handlingsplaner för att uppnå detta behöver därför vara väl kända och implementerade inom all vårdverksamhet inom region Uppsala. Uppdrag Förbättra läkemedelsgenomgångarna Minska antalet vårdskador 11

108 Bilaga 280 d Hela regionen ska leva Region Uppsala: Bidrar till en levande landsbygd, växande småorter och hållbara städer Medverkar till att Uppsala län ska bli fritt från beroendet av fossil energi som ska ersättas med grön energi från jord- och skogsbruket och förnybar energi, bland annat genom en utbyggnad av solenergi. Medverkar till att alla invånare i Uppsala län ska ha tillgång till bredband med tillräcklig hastighet. Regional utveckling för ett hållbart län Centerpartiet vill se en grön omställning inom energiområdet samt ökad livsmedelsproduktion i Sverige. När vår politik blir verklighet leder det till tillväxt inom de gröna näringarna. Följdeffekten av att detta blir att arbetstillfällena på landsbygden blir fler, det skapar i sin tur ett större underlag för en utvecklad service i våra mindre orter i Uppsala län. Så når vi en levande landsbygd och en uthållig tillväxt i länet. Den offentliga sektorn är en stor aktör när det gäller inköp av varor och tjänster. Bara i Uppsala läns kommuner och landsting, upphandlas det för flera miljarder varje år. Den köpkraften ska vi använda på ett smart sätt för att driva på utveckling och innovation för att få fram miljömässigt hållbara varor och tjänster. En stor varugrupp för det offentliga Sverige är livsmedel. Vi har i Sverige en rigorös djurskyddslagstiftning, den ska vi vara stolta över. Inköpen i kommuner och landsting styr vi i politiken i våra respektive riktlinjer för upphandling, där ska vi kräva att produktionsvillkor motsvarar svensk miljö- och djurskyddslagstiftning. Detta skapar en tillförlitlig marknad i Uppsala län och ger arbetstillfällen på landsbygden. Det svenska jord- och skogsbruket är viktigt för att vidareutveckla den gröna omställningen i Sverige, inte minst i framställningen av olika förnybara bränslen för bussar och andra fordon. Att alla invånare i Uppsala län har tillgång till bredband är för Centerpartiet en väldigt viktig fråga. Bredband är en grundförutsättning för företagande, särskilt viktigt är det på landsbygden då den mesta samhällsservicen går att nå via en bra bredbandsuppkoppling. Tillgång till snabbt bredband är också av stor betydelse för många människors kulturkonsumtion och sociala liv. Det är viktigt att bredbandet fortsätter att byggas ut på landsbygden. Centerpartiet i Uppsala län kommer fortsätta sitt arbete för att landsbygden och de mindre orterna ska ha goda utvecklingsmöjligheter. Ska landsbygden leva behöver också de som vill bo där få chansen att bygga. Inställningen till byggande på 12

109 Bilaga 280 d landsbygden måste därför vara generös, inte bara från länets kommuner utan också från statliga myndigheter. Ett ökat byggande på landsbygden gör också att befintliga investeringar i infrastruktur, kollektivtrafik och servicefunktioner får ett bättre underlag. Inriktningen bör i första hand vara att stimulera till utveckling av samlad bebyggelse på landsbygden i där det redan finns kollektivtrafik. Uppdrag Stimulera ökad biogasproduktion samt anläggning av fler biogastankställen runt om i länet. Regionen ska ta fram kostpolitiska planer och inhandla lokal- och närproducerade råvaror. Bidra till utbyggnaden av bredband i hela länet All regionens verksamhet ska i sina beslut bidra till utvecklingen av länets landsbygd och mindre och medelstora orter. Förbättrad kollektivtrafik på landsbygden Det grundläggande utbudet av kollektivtrafik i vårt län är bra. Kollektivtrafiken mellan kommunernas huvudorter är god, både när det gäller turtäthet och hur länge trafiken går. I Uppsala län är kollektivtrafiken i stora delar inte bara ett alternativ för arbetsresor, utan också för resor på fritiden för att besöka teater eller gå på ett idrottsevenemang. Även de som bor på länets landsbygd, eller i mindre orter, har bra tillgång till kollektivtrafik, så länge de bor längs någon av de vägar där den täta busstrafiken går. För dem som bor utanför stråken är det dock ofta sämre. I de kommuner där UL har huvudansvaret för att bedriva skolskjutstrafik, finns det dock ofta grundläggande kollektivtrafik också på landsbygden. Den är då anpassad efter skolornas behov, men kan också utnyttjas av andra. Eftersom turen är helt kopplad till skolskjutsen, går inte bussen de dagar som skolan har stängt. Det gäller inte bara helger, utan också under sportlov, påsklov och hela sommaren. Det gör att den kollektivtrafikservice som normalt finns i de områden där dessa busslinjer går, försvinner. Förklaringen är att resandeunderlaget utan skolbarn är litet. Centerpartiet vill att man erbjuder möjlighet till anropsstyrd trafik på dessa linjer under loven. Tidtabellen skulle fortsätta att gälla, men bussen skulle inte gå annat än om någon behövde resa just den turen. En del av det budgetutrymme som vi skapar för utökad regiontrafik används för att påbörja denna utveckling under Vi ser också att det finns ett behov av att återställa den trafik som drogs in ibland annat Älvkarleby kommun av en majoritet av socialdemokrater, miljöpartister och vänsterpartister. I vårt budgetalternativ ryms också en viss utökning av regiontrafiken, med fokus på trafiken mellan Östhammar och Uppsala, återställning av vissa tidigare indragna turer och förbättringar av kollektivtrafiken till och från orter som saknar tillräcklig kollektivtrafik. 13

110 Bilaga 280 d Kollektivtrafiken är viktig för den fortsatta gröna omställningen. För att vi ska kunna nå en helt grön vardag behöver vi väl fungerande kollektivtrafik i hela Uppsala län. Tyvärr kommer kollektivtrafik i vissa delar av länet inte att vara det mest hållbara alternativet. I vissa fall är en miljösmart bil ett miljömässigt bättre alternativ än en stor buss. Därför måste samhället planeras också för dem som är beroende av bilen. Genom att skapa bra förutsättningar för att ta bil eller cykel till hållplatserna ökar kollektivtrafikens attraktivitet samtidigt som problemen med trängsel i städerna minskar. Det är positivt om hållplatserna vid de större knutpunkterna i länet kan läggas så att de erbjuder goda tillgångar till service, exempelvis i form av en kiosk och väntsal. För att kunna ställa om till en fungerande kollektivtrafik krävs det att människor i större utsträckning kan nyttja kollektivtrafiken som ett fungerande och realistiskt alternativ till bilen. Därför behöver det finnas en väl utbyggd kollektivtrafik som når alla tätorter i länet och har hållplatser på mellanliggande landsbygd. Ett sätt att öka kollektivtrafikservicen på landsbygden är genom anropsstyrd kollektivtrafik. Tät stomtrafik mellan länets och omgivande läns större tätorter ger också bra tillgång till kollektivtrafik för den landsbygd som ligger längs vägen. Detta bör kompletteras med fler direktbussar än idag där det finns underlag. I städerna behövs det ett väl fungerande kollektivtrafiksystem. Dagens stadsbussystem i Uppsala behöver utvecklas till ett stadstrafikssystem som har möjlighet att växa med staden. Vissa av linjerna i Uppsala går emot att bli alltmer trafikerade och är i behov av större fordon som kan ta fler passagerare. För att underlätta för människor att resa över länsgränser vill Centerpartiet i Uppsala län arbeta för ett samordnat resenärsvänligt biljett- och regelsystem med omgivande län. Vi har ett mål om en ömsesidig giltighet för respektive länskort, det vill säga den som till exempel har ett UL-kort ska också kunna resa inom SL-området och tvärtom. Uppdrag Samordna biljettsystem med omgivande län. Utveckla mötespunkter med pendlarparkeringar för att underlätta för byte från bil till buss. Genomföra ett stadstrafiksystem i Uppsala som växer med staden. Skapa en kollektivtrafik som når alla tätorter i länet. Upptåget ska stanna på alla stationer utmed sträckorna. Infrastruktur för ett växande län Den viktigaste delen i länets infrastruktur är vägnätet. Det är många som bor utan att ha direkt anslutning till spårtrafik. Centerpartiet vill se till så att det finns trafiksäkra vägar av bra standard. Därför behövs fortsatta offentliga satsningar också på det enskilda vägnätet. Oavsett om man går, cyklar, kör bil eller åker buss så är ett säkert vägnät en nödvändighet. En fortsatt satsning på en ombyggnad av länsväg 288 i hela dess längd från Uppsala till Östhammar måste fullföljas. I samband med att vägnätet byggs om är det viktigt att möjligheterna att gå och cykla längs vägarna blir bättre. 14

111 Bilaga 280 d Hittills har cyklisternas behov försummats och vi vill se en ändring på det, till exempel genom fler vindskydd med cykelställ vid större hållplatser. Upptåget har stor betydelse för attraktiviteten för många mindre orter i norra och västra Uppsala län. Det är därför viktigt att tågen fortsätter att stanna på alla stationer och att ytterligare stationer byggs ut inte minst på Dalabanan. Dalabanan behöver också rustas för att åstadkomma högre kapacitet. Ostkustbanan är oerhört viktigt för Uppsala län. Genom en utbyggd Ostkustbana mellan Uppsala och Stockholm kommer stora delar av länet få en mer tillförlitlig möjlighet att på ett miljövänligt sätt ta sig till och från Stockholm. En förbättrad Ostkustbana kommer att ha stor betydelse för länet och för miljön. För utvecklingen i länet är det också viktigt att Ostkustbanan norrut och genom Gävleborg byggs ut. Idag saknas tillräckligt bra förbindelse mellan Uppsala och Västerås. För att göra det lättare för fler att vara miljövänliga och åka kollektivt är det viktigt att bygga ut en järnväg mellan städerna som går genom Enköping, den så kallade Arosbanan. På så sätt kan vi även sänka resetiden till 45 minuter och placera ut fler stationer längs sträckan för att möjliggöra för flera att pendla kollektivt med korta restider. Uppdrag Utvecklar hållplatser vid större knutpunkter. Tar initiativ för att förverkliga en järnväg Uppsala Enköping Västerås. Bidrar till att Ostkustbanan ska byggas ut för att ge ökad kapacitet mellan Gävle Uppsala Stockholm. Sjukresor Då är det viktigt att lätt ta sig till vården. Att alla delar av länets har tillgång till gratis sjukresebussar är en central fråga för Centerpartiet. Sjukresorna ska vara av god kvalitet och att bussarna avgår från vårdenheterna runtom i regionen. Sjukresebussar är en del av att förbättra servicen på mindre samt att stimulera kollektivt resande vilket leder till att vi också minskar miljöbelastningen. För att begränsa kostnadsökningarna för sjukresor är det viktigt att de kollektiva alternativen ordinarie kollektivtrafik och sjukresebussar får en större andel av de samlade sjukresorna, medan resor med taxi och egen bil ska minska. Det bör vara självklart att den som är får en kallelse till vården samtidigt får en biljett i kollektivtrafiken och att det finns enkel och tydlig information om hur man reser kollektivt till regionens vårdinrättningar. Uppdrag Ge möjlighet för dem som har rätt till sjukresa att utan krångel resa med ordinarie kollektivtrafik. Avgifter i kollektivtrafiken Priserna för enkelresa med kollektivtrafiken på korta sträckor över zongräns upplevs som höga. Att i det läget höja enkelbiljettpriserna med och dessutom höja 15

112 Bilaga 280 d reskassepriset med hela 10 procent tror vi är olyckligt. Det riskerar att försvåra för sällanresenärerna att utveckla ett mer frekvent resande. Vi föreslår därför i år ingen justering av priserna på enkelbiljetter. När det gäller periodbiljetter finns det anledning att försöka följa Stockholms läns prissättning när det är möjligt. Det var utgångspunkten när det nya prissystemet sjösattes. Vi vill återupprätta det sambandet och föreslår därför att baspriset för ett månadskort sätt till 830 kronor. Detta beräknas ge ökade intäkter på 32 miljoner kronor. Uppdrag Inleda förhandlingar med Stockholms läns landsting om ömsesidig giltighet för respektive länskort (SL-kort och UL-kort). 16

113 Bilaga 280 d Kultur i hela länet Region Uppsala: Vårdar våra kulturarv. Bidrar till kulturmöten. Landstinget ger stöd till studieförbund och annan folkbildningsverksamhet. Tillvaratar kulturens hälsobringande kraft. Kultur i hela länet Sedan 2013 ingår Uppsala Sedan 2013 ingår Uppsala län i den så kallade samverkansmodellen på kulturområdet. Det är viktigt att samverkan mellan staten, landstinget/regionen och länets kommuner kan fördjupas inom kulturområdet. Enligt Centerpartiet är det angeläget att hela länet får tillgång till kulturutbud med hög kvalitet. Under 2014 startade en scenkonstkarusell, med Musik i Upplands konsertkarusell som förebild, i tre av länets kommuner. Två teater- och en dansföreställning erbjuds. Det är viktigt att scenkonstkarusellen byggs ut så att alla kommuner nås. Det är också angeläget att satsningen på en litteraturkarusell (fyra författarbesök per år i alla åtta kommunerna) fortsätter. Kulturen kommer därmed nära människorna på landsbygden och småorterna i länet. Uppdrag Scenkonstkarusellen byggs ut så hela länet täcks. Vårda våra kulturarv Det är viktigt att länets kulturminnesvård (inklusive den lokala hembygdsrörelsen) får goda förutsättningar. Kulturminnesvården lär oss känna vår historia men lär oss också förstå vår samtid. Genom verksamheten med kulturbussar (avgiftsfritt under lågtrafik på UL) ska länets skolelever få möjlighet att ta del av kultur- och kulturminnen i hela länet. Gamla Uppsala Museum bör läggas ihop med Upplandsmuseet för att få en gemensam huvudman och på så vis skapa synergieffekter. Uppdrag Ge länets skolelever möjlighet att ta del av kultur och kulturminnen genom kulturbussarna. 17

114 Bilaga 280 d Folkbildning Folkhögskolan är en skolform som visat sig ha goda resultat för elever som har bristfälliga resultat i grundskolan eller gymnasieskolan. Ett livslångt lärande är något som Centerpartiet slår vakt om. Centerpartiet vill få till stånd en uppbyggnad av en filial till Wiks folkhögskola i länets norra del. Genom studieförbunden får länets alla delar möjlighet att ta del av bildning och kultur. Det är angeläget att landstinget och länets kommuner ger stöd till folkbildning som når alla. Det finns inte ett svenskt kuturarv, utan det som idag är Sverige är skapat av årtusenden av blandning av kulturella influenser. Våra stora högtider, brukskulturen, länets kyrkoskatter och lämningar från Vendeltiden. Allt är tecken på tidigare kulturmöten som berikat oss. Kultur och folkbildning kan bidra till kulturmöten i dagens Uppsala län. Uppdrag Skapa en filial till Wiks folkhögskola i länets norra del. Kultur och hälsa Kultur kan spela en viktig roll för ökat välbefinnande, utgöra en resurs inom vården och i arbetet med förebyggande folkhälsa. Satsningar kommer fortsatt att göras inom området kultur och hälsa, där Kultur i vården är exempel på en uppskattad och etablerad verksamhet. Under 2017 förstärks insatserna med kultur i vården, framför allt genom en inriktning på användning av musik. För detta får Kulturnämnden ett extra anslag på 0,5 miljoner kronor. Uppdrag Utveckla kultur i vården. 18

115 Bilaga 280 d Finansiering och kalkyl Vi har utgått från samma grundmaterial som den styrande koalitionen när det gäller skatteprognoser, bidragsprognoser och kalkyler för generella pris- och löneökningar och ökade läkemedelskostnader. Även vår budget bygger på ett effektiviseringsbeting på en procent, tekniskt beräknat efter generella uppräkningar för LPIK och demografi. Utöver detta säger vi nej till förslaget att regionen ska ta över hela finansieringsansvaret för Upplandsstiftelsen. Detta sänker regionens kostnader för 2017 med 8,5 miljoner kronor. Precis som i förra årets gemensamma Alliansbudget har vi räknat in möjliga effektiviseringar genom införande av vårdlotsar med minst 10 miljoner, en liten del av de uppskattade effektiviseringsvinsterna. Delar av dessa vinster används för att i vårt förslag finansiera delar av de förstärkta insatserna på ambulansområdet.. Den styrande koalitionen har i sin budget satt landstingsstyrelsen anslag för oförutsett till 40 miljoner kronor. Vi anser att det är en väl hög summan för regionstyrelsen att hantera utan regionfullmäktiges godkännande. Vi budgeterar därför posten till 10 miljoner kronor. Justeringar investeringsbudget Vi vill tidigarelägga investeringen i nytt kök på Akademiska sjukhuset. Köket skulle redan ha stått klart och det är inte acceptabelt att skjuta fram färdigställandet ytterligare ett år så att det står klart först Vi vill ha in ny ambulansstation i Gränby inlagd i investeringsplanen. 19

116 Bilaga 280 e Landstingsstyrelsens sammanträde Reservation Ärende 280: Revideringar i Regionplan och budget Vi reserverar oss till förmån för egna yrkanden. Kulturindikatorerna ska bort då ingen kunnat redogöra för hur de ska mätas, och vad de är till för. Tillägg indikatorer: Sid. 7 Under Ger vård på bästa effektiva omhändertagandenivå (BEON): Nytt mål: Antal utlokaliserade patienter. Måttet avspeglar hur vårdkedjan fungerar. Basår Sid. 8 Under Har en kollektivtrafik som gör att allt är nära i en växande region: Busschaufförernas/ tågvärdarnas uppfattning. Sid. 10 Under Hållbart medarbetarengagemang, index Nya mål: Antal avslutningssamtal när anställda avslutar sin tjänst. Total sjukfrånvaro i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid i procent. Sjukfrånvaro 60 dagar eller mer i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid i procent. Sid. 12 Under Är ledande inom E hälsa Andel kallelser till undersökningar inom Folktandvården och sjukvården som sker via sms. Tillägg text: Sid. 19 Under 2017 ska bemötandeombud införas på våra sjukhus för att öka nöjdheten hos patienterna samtidigt som vården kvalitetssäkras. Sid. 20 Cancer som inte upptäcks i tid medför onödigt lidande för patienter och är kostsamt för samhället. Att därmed kunna upptäcka cancer tidigare är en viktig utmaning för sjukvården. I oktober 2012 startade projektet Diagnostiskt Centrum (DC) i Kristianstad. Ett unikt projekt i Sverige för tidig diagnostik. Syftet med DC är att erbjuda utredning med minsta möjliga väntetid efter remiss från primärvården Diffusa symptom som ska uppmärksammas på vårdcentralen och därefter kan komma att bli remisser till DC kan ta lång tid att utreda. Ett DC skulle inte bara förkorta väntetiden på att få en diagnos och minska den psykiska ohälsa som ofta uppstår i samband med väntan på liknande sjukdomsbesked, utan även korta behandlingstiden för varje enskild patient vilket är resursbesparande för samhället. Sid. 29 Genom möjlighet för patienter att möta sin läkare via ett digitalt möte kan dels resvägar kortas för patienten, läkarna kan träffa fler patienter per dag och patienter med svår rörlighet eller otrygghet inför vården kan få en behagligare vårdsituation.

117 Bilaga 280 e Den psykiska ohälsan i samhället är idag den vanligaste orsaken till sjukskrivning. Fler och fler unga drabbas. Det är dessvärre vanligt att människor medvetet inte söker vård då de inte vill prata om det, skäms eller helt enkelt inte vet vart de ska vända sig. Det har gjorts stora insatser inom vården för att få fler att ta kontakt med vården men fortfarande är det för många som inte får den vård de behöver i tid. Med detta i åtanke är det extra viktigt att landstinget underlättar för patienter att få kontakt med sjukvården. Det kan exempelvis gälla psykiatripatienter, eller patienter med hörselproblematik eller logopedipatienter. Sid. 35 Experio Lab är ett nationellt center för patientnära tjänsteinnovation initierat och skapat av landstinget i Värmland. Det började som ett lärande projekt där de involverade personal, patienter och närstående för att tillsammans utveckla vårdtjänster som skapar värde i människors vardag. Projektet bygger på att skapa möte mellan vård och design. I mötet utvecklas och delas kunskap, erfarenheter och färdigheter i syfte att öka patientnyttan och en hållbar verksamhetsutveckling. Sid. 38 Vi strävar alla efter att öka andelen som åker kollektivt i vårt län. Flera stora satsningar har gjorts genom åren inte minst i tågtrafiken. Den utökade tågtrafiken i länet har varit en succé inte minst för våra arbetspendlare. Tidigare hävdades det att det var tekniken som satte stopp för möjligheten och företrädare för SL sade att bara Access infördes skulle det vara fullt möjligt att köpa årsbiljett. Nu har Axess funnits i flera år men det är som sagt fortfarande inte möjligt att dessa årsbiljetter. Sid. 45 Många patienter kommer i kontakt med flera mottagningar under sin vistelse på sjukhuset. Med dagens system kan alltså en patient få flera fakturor från vad patienten uppfattar som ett besök i vården. Flera andra landsting har därför infört månadsvis fakturering för att underlätta både för patient och personal. Med månadsvis fakturering samlas alltså alla besök en patient gjort på en och samma faktura, oavsett om det är akut eller röntgen exempelvis. Detta är dessutom viktigt för framtiden, miljömässigt. Tillägg uppdrag: Sid. 19 Under 2017 ska bemötandeombud införas på våra sjukhus för att öka nöjdheten hos patienterna samtidigt som vården kvalitetssäkras. Sid. 22 Under 2017 ska Region Uppsala inrätta ett diagnostiskt centrum. Sid. 30 Under 2017 ska Region Uppsala införa videosamtal för att ge förutsättningar att kunna bedriva vård digitalt. Sid. 30 Under 2017 ska Region Uppsala införa en chattfunktion på landstingets hemsida där personer enkelt kan få kontakt med utbildad personal. Sid. 35 Under 2017 ska Region Uppsala etablerar samarbete med Experio Lab för att utveckla vården genom tjänstedesign tillsammans med vår personal och våra patienter. Sid. 38 Region Uppsala ska arbeta för att det ska bli möjligt att köpa årskort även på de sträcker som idag inte är möjligt. Sid. 45 Under 2017 ska Region Uppsala införa månadsfakturering i hela vården. Nina Lagh (M)

118 Bilaga 281 Dnr LS Landstingsstyrelsens delegationsordning Landstinget i Uppsala län Fastställd av landstingsstyrelsen Gäller fr.o.m

119 Bilaga (7) 1 Företrädarskap Rutin: Delegaten svarar för att beslut fattade med delegation anmäls. Se rutin för anmälan av beslut fattade med delegation från landstingsstyrelsen och övriga nämnder samt styrelser i Landstinget i Uppsala län. Beslut som vidaredelegerats av förvaltningschef ska anmälas till styrelsen. Ärendetyp Delegering till: Beskrivning 1.1 Avtalstecknande Landstingsstyrelsens Undertecknande av avtal och ordförande andra handlingar från lands- 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Landstingsdirektör Förvaltningschef 1.3 Fullmakt Landstingsstyrelsens ordförande Landstingsdirektör Chefsjurist 1.4 Mottagande av delgivning Landstingsdirektör HR-direktör Chefsjurist Förhandlingschef Landstingsjurist tingsstyrelsen. Befogenhet att företa rättshandlingar, som att skriva under och säga upp avtal, vilka blir bindande för landstinget. Får vidaredelegeras. Utfärdare och innehavare av fullmakt (bl a rättegångsfullmakt) att föra landstingets talan i mål och rättsliga ärenden som ankommer på styrelsen. Får vidaredelegeras av landstingsdirektör. 1.5 Brådskande beslut Landstingsstyrelsens ordförande 1.6 Ombud Landstingsstyrelsens ordförande (efter samråd med landstingsstyrelsens arbetsutskott) Fatta beslut å landstingsstyrelsens vägnar i ärenden som är så brådskande att styrelsens avgörande inte kan avvaktas (kommunallagen 6 kap 36 ). Utse landstingets ombud vid bolagsstämmor och andra externa organ.

120 Bilaga (7) 2 Personal Rutin: Delegaten svarar för att beslut fattade med delegation anmäls. Se rutin för anmälan av beslut fattade med delegation från landstingsstyrelsen och övriga nämnder samt styrelser i Landstinget i Uppsala län. Beslut som vidaredelegerats av förvaltningschef ska anmälas till styrelsen. Ärendetyp Delegering till: Beskrivning 2.1 Anställning och anställningsvillkor, landstingsdirektör Landstingsstyrelsens arbetsutskott Anställning och villkor 2.2 Anställningsvillkor, landstingsdirektör 2.3 Avslutande av anställning, landstingsdirektör 2.4 Tillfälligt förordnande, landstingsdirektör 2.5 Anställning, förvaltningschef 2.6 Anställningsvillkor, förvaltningschef 2.7 Avslutande av anställning, förvaltningschef 2.8 Tillfälligt förordnande, förvaltningschef Landstingsstyrelsens ordförande Landstingsstyrelsens ordförande och efter att samråd skett med landstingsstyrelsens arbetsutskott. Landstingsstyrelsens ordförande Landstingsstyrelsens arbetsutskott Landstingsdirektör Landstingsdirektör Landstingsdirektör Fortlöpande löne- och anställningsvillkor under anställningen. Avslutande av anställning och villkor kopplade till avslutandet. Avslutande ska ske skriftligt. Anställning och villkor. Förordnande får gälla för maximalt sex månader i taget. Förordnande av semestervikarie för landstingsdirektören är verkställighet. Anställning och villkor. Fortlöpande löne- och anställningsvillkor under anställningen. Avslutande av anställning och villkor kopplade till avslutandet. Förordnande och anställningsvillkor. Förordnande får gälla för maximalt sex månader i taget. 2.9 Anställning Landstingsdirektör Anställning och anställningsvillkor för personal som inte omfattas av delegation från annan styrelse eller nämnd. Får vidaredelegeras Avslutande av anställning Landstingsdirektör Avslutande av anställning och villkor kopplade till avslutandet för personal som inte omfattas av delegation från annan styrelse eller nämnd. Får vidaredelegeras.

121 Bilaga (7) 2.11 Stridsåtgärder Landstingsstyrelsens ordförande (efter samråd med landstingsstyrelsens arbetsutskott) 2.12 Tvisteförhandling Landstingsdirektör HR-direktör Förhandlingschef 2.13 Besluta om kollektivavtal Landstingsdirektör HR-direktör Arbetsrättsliga stridsåtgärder. Genomföra och avsluta lokal tvisteförhandling. Får vidaredelegeras av landstingsdirektör. Teckna och säga upp kollektivavtal. Teckna kollektivavtal gällande allmän övertid överstigande 200 timmar per år för enskild medarbetare. Får vidaredelegeras av landstingsdirektör. 3 Ekonomi Rutin: Delegaten svarar för att beslut fattade med delegation anmäls. Se rutin för anmälan av beslut fattade med delegation från landstingsstyrelsen och övriga nämnder samt styrelser i Landstinget i Uppsala län. Beslut som vidaredelegerats av förvaltningschef ska anmälas till styrelsen. Ärendetyp Delegering till: Beskrivning 3.1 Avskrivning Ekonomidirektör Beslut om avskrivning av fordran mellan kr till kr. Avskrivning upp till kr är ett verkställighetsbeslut. 3.2 Beslut om mottagande av gåva/arv/donation Landstingsdirektör 3.3 Medelsförvaltning Ekonomidirektör Finanschef 3.4 Medelsförvaltning Landstingsstyrelsens arbetsutskott Beslut om mottagande av gåva, arv och donation till landstinget. Delegationen gäller värden uppgående till högst kr per gåva/arv. Mottagande av gåva upp till kr är verkställighet. För medelsplacering med en tidshorisont om mindre än ett år gäller ekonomidirektörs /finanschefs delegation upp till kr per placering. För medelsplacering med en tidshorisont överstigande ett år gäller utskottets delegation upp till kr per placering.

122 Bilaga (7) 3.5 Upptagande av lån m.m. Landstingsstyrelsens arbetsutskott Lån tas upp i enlighet med den låneram som landstingsfullmäktige beslutat för det aktuella budgetåret. 3.6 Tecknande av borgen Ekonomidirektör Tecknande av borgen efter beslut i landstingsfullmäktige. 3.7 Bidrag till föreningar Hälso-, sjukvårds- och FoUU-utskottet Beslut om bidrag till handikappföreningar och pensionärsföreningar. 4 Upphandling inklusive investeringar (förutom fastighetsinvesteringar) Rutin: Delegaten svarar för att beslut fattade med delegation anmäls. Se rutin för anmälan av beslut fattade med delegation från landstingsstyrelsen och övriga nämnder samt styrelser i Landstinget i Uppsala län. Beslut som vidaredelegerats av förvaltningschef ska anmälas till styrelsen. Ärendetyp Delegering till: Beskrivning 4.1 Initiering av upphandling Förvaltningschef Upphandlingsinitieringar inom den egna verksamheten upp till ett avtalsbelopp om kr (inom budget). 4.2 Förfrågningsunderlag Landstingsstyrelsens arbetsutskott Får vidaredelegeras. Anta förfrågningsunderlag för upphandlingar där kontraktsvärdet är kr eller högre. Mindre justeringar i förfrågningsunderlaget kan göras fram till anbudsinlämnandet.

123 Bilaga (7) 5 Beslut rörande förtroendevalda Rutin: Delegaten svarar för att beslut fattade med delegation anmäls. Se rutin för anmälan av beslut fattade med delegation från landstingsstyrelsen och övriga nämnder samt styrelser i Landstinget i Uppsala län. Beslut som vidaredelegerats av förvaltningschef ska anmälas till styrelsen. Ärendetyp Delegering till: Beskrivning 5.1 Anställning, politisk sekreterare Landstingsråd Formell anställning och avslut av anställning gällande politiska 5.2 Arvodestolkning Landstingsstyrelsens arbetsutskott 5.3 Konferenser Landstingsstyrelsens arbetsutskott sekreterare. Tolka bestämmelserna i fråga om arvoden till landstingets förtroendevalda. Utse deltagare i konferenser, kurser och liknande för förtroendevalda samt besluta om arvode. 6 Särskild delegation Rutin: Delegaten svarar för att beslut fattade med delegation anmäls. Se rutin för anmälan av beslut fattade med delegation från landstingsstyrelsen och övriga nämnder samt styrelser i Landstinget i Uppsala län. Beslut som vidaredelegerats av förvaltningschef ska anmälas till styrelsen. Ärendetyp Delegering till: Beskrivning 6.1 Representation Landstingsstyrelsens Beslut om representation upp ordförande till kr. Representation där totalsumman för arrangemanget understiger kr är verkställighet. 6.2 Remissyttrande Landstingsdirektör (efter samråd med landstingsstyrelsens arbetsutskott) 6.3 Remissyttrande Hälso-, sjukvårds- och FoUU-utskottet 6.4 Offentlighets- och sekretesslagen m.m. Förvaltningschef Chefsjurist Landstingsintern representation, t ex personalsammankomst, i landstingets egna lokaler inom beviljad budget är verkställighet upp till kr. Beslut om yttranden i ärenden av mindre principiell natur, där landstinget är remissinstans. Beslut om yttranden inom utskottets verksamhetsområde. Beslut av större principiell vikt beslutas av landstingsstyrelsen. Myndighetens prövning enligt offentlighets- och sekretess-

124 Bilaga (7) Landstingsjurist Landstingsarkivarie lagen (främst 6 kap) om utlämnande av allmän handling (jämte överprövning). Även uppställande av förbehåll vid utlämnande. Beslut enligt tryckfrihetsförordningen 2 kap 14. Får vidaredelegeras av förvaltningschef. 6.5 Personuppgiftslagen Landstingsdirektör Förordnanden enligt personuppgiftslagen. Får vidaredelegeras. 6.6 Kvalitetsregister Chefsjurist Landstingsjurist Beslut att påta sig ansvaret som Centralt personuppgiftsansvarig, CPUA, för regionala eller nationella kvalitetsregister.

125 Bilaga 282 Landstingsstyrelsen RESERVATION Ärende 282 Ledningssystem för arbetsmiljö Det är obegripligt att landstingsstyrelsen och andra styrelser och nämnder så länge fullständigt struntat i sitt arbetsmiljöansvar. Beslutet om att godkänna ledningssystemet borde kunna ses som en början på ett större ansvarstagande. Risken är dock uppenbar att det bara var ett sätt att hitta ett formellt sätt att hantera sitt arbetsmiljöansvar och som inte leder till aktivitet och åtgärder. Den arbetsmiljöpolicy som gäller idag är från 2012 och har ingen som helst betydelse för ett aktivt arbetsmiljöarbete. Det behövs en ny och bättre arbetsmiljöpolicy som kan vara ledstjärna i ett systematiskt arbetsmiljöarbete och som i verkligheten leder till förbättringar av arbetsmiljön. Det är tråkigt att Socialdemokraterna och Miljöpartiet, och övriga partier, inte delar den uppfattningen. Vänsterpartiet reserverar sig till förmån för sitt yrkande; - Att uppdra till personalutskottet att återkomma med förslag till reviderad arbetsmiljöpolicy Sören Bergqvist (V)

126 Bilaga 283 Pensionsriktlinjer Antagna av landstingsstyrelsen Reviderade I samarbete med

127 Pensionsriktlinjer för Region Uppsala Bilaga 283 Innehållsförteckning BAKGRUND OCH SYFTE... 3 UPPDATERING... 3 BESLUT I PENSIONSFRÅGOR... 3 PENSIONSINFORMATION... 3 ORDINARIE PENSIONSAVGÅNG... 4 ALTERNATIV KAP-KL... 5 LÖNEVÄXLING... 6 SÄRSKILD ÖVERENSKOMMELSE OM FÖRTIDA AVGÅNG... 8 PENSIONSFÖRSTÄRKNING... 8 SÄRSKILD AVTALSPENSION ENLIGT ÖVERENSKOMMELSE... 9 AVGÅNGSVEDERLAG (10)

128 Pensionsriktlinjer för Region Uppsala Bilaga 283 Bakgrund och syfte Pensionsriktlinjerna för Region Uppsala grundar sig på pensionsavtalen KAP-KL och AKAP-KL som gäller för anställda i kommuner och landsting. Pensionsavtalen innehåller möjligheter till lokala överenskommelser och tillämpningar. Riktlinjerna beskriver det som Region Uppsala beslutat ska gälla i specifika pensionsfrågor inom ramarna för de möjligheter pensionsavtalen ger. Riktlinjerna är en del i Region Uppsalas personalpolitik och bidrar till att förstärka möjligheten att rekrytera, behålla och avveckla medarbetare. Riktlinjerna ska också stärka bilden av Region Uppsala som en attraktiv och modern arbetsgivare samt medverka till att pensionsfrågor hanteras på ett enhetligt, konsekvent och tydligt sätt. Pensionsriktlinjerna beskriver: Pensionsinformation Ordinarie pensionsavgång Pension på deltid Anställning efter 67 år Samordning ålderspension och lön Alternativ KAP-KL Löneväxling Pensionsförstärkning Särskild avtalspension Avgångsvederlag Uppdatering Pensionsriktlinjerna ska ses över regelbundet och uppdateras om det finns behov av det. HR-avdelningen vid regionkontoret ansvarar för detta. Beslut i pensionsfrågor Beslutanderätt i särskilda pensionsfrågor regleras i Region Uppsalas delegationsordning. Pensionsinformation Region Uppsala har enligt såväl KAP-KL som AKAP-KL ett ansvar för att medarbetaren informeras om de pensionsförmåner som följer av anställningen. Region Uppsalas medarbetare omfattas av antingen KAP-KL (födda 1985 och tidigare) AKAP-KL (i huvudsak födda 1986 och senare). Vissa medarbetare kan istället omfattas av något av de tidigare pensionsavtalen. Detta kan bland annat gälla medarbetare som före 2006 fått rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning (10)

129 Pensionsriktlinjer för Region Uppsala Bilaga 283 Information om pensionsval och valblankett Medarbetare som ska välja försäkringsbolag för de avgiftsbestämda delarna av sin ålderspension för första gången, får information och valblankett från valcentralen. Årlig premieinformation Medarbetare får varje år en skriftlig premieinformation som innehåller uppgifter om pensionsgrundande årslön, den premie som har avsatts till den avgiftsbestämda ålderspensionen och vilket försäkringsbolag som har valts. Premieinformationen skickas ut av valcentralen. Årlig pensionsprognos och värdebesked Medarbetare får varje år en skriftlig pensionsprognos med information om intjänade pensionsförmåner i anställningen. Pensionsprognosen skickas ut av Region Uppsalas pensionsadministratör. Medarbetare får också varje år ett värdebesked från det försäkringsbolag som har valts för avgiftsbestämd ålderspension. Pensionsinformation via internet Allmän pensionsinformation tillhandahålls på Region Uppsalas intranät. Pensionsinformation i samband med verksamhetsövergång Medarbetare som omfattas av verksamhetsövergång ska få information om övergångens påverkan på tjänstepensionen. Informationsträffar Region Uppsala erbjuder pensionsinformation riktad till medarbetare utifrån målgrupp. Syftet är att informera om den kommande pensionen och olika möjligheter för intjänande samt uttag av denna. Övrigt Medarbetare som har frågor om sin pension kan vända sig till Region Uppsalas pensionshandläggare. Ordinarie pensionsavgång Ansökan om pension Enligt KAP-KL och AKAP-KL har medarbetaren möjlighet att ta ut sin tjänstepension helt eller partiellt från och med den månad då 61 års ålder uppnås. Avgiftsbestämd ålderspension kan dock börja tas ut redan från 55 års ålder. Medarbetare som vill börja ta ut sin tjänstepension ska lämna skriftlig ansökan om detta till närmaste chef och pensionshandläggaren, senast tre månader före planerad pensionstidpunkt. Ansökan om tjänstepension innebär också att medarbetaren avgår från sin anställning i motsvarande grad som tjänstepensionen tas ut (10)

130 Pensionsriktlinjer för Region Uppsala Bilaga 283 För begäran om utbetalning av avgiftsbestämd ålderspension ska medarbetaren vända sig direkt till det/de försäkringsbolag som valts för pensionsavgiften. För begäran om utbetalning av allmän pension ska medarbetaren vända sig direkt till Pensionsmyndigheten. Pension på deltid En medarbetare kan, under förutsättning att Region Uppsala beviljar det, ta ut pension på deltid från och med den månad han eller hon fyller 61 år. Detta gäller förmånsbestämd ålderspension och intjänad pensionsrätt som tjänats in i Region Uppsala. Vid uttag på deltid ska anställningen omregleras till en deltidsanställning med lägre sysselsättningsgrad i motsvarande omfattning. Anställning efter 67 år Anställning efter 67 års ålder är ingen rättighet, men kan godkännas om det finns särskilda skäl. Anställning efter 67 år ska i sådant fall vara tidsbegränsad och sista anställningsdag anges. Ny anställning efter 67 års ålder är inte pensionsgrundande för tjänstepensionen. Ingen samordning mellan lön och ålderspension Lönen ska inte samordnas (minskas) med ålderspensionen i det fall en tidigare anställd som avgått med ålderspension återkommer och arbetar extra i Region Uppsala. Alternativ KAP-KL I syfte att vara en attraktiv arbetsgivare och därmed stärka möjligheten att rekrytera och behålla högre chefer och nyckelpersoner i konkurrens med andra arbetsgivare, ger Region Uppsala möjlighet till alternativ pensionslösning enligt nedan. Erbjudandet sker i inom ramen för de möjligheter pensionsavtalet KAP- KL ger. Personkrets Erbjudandet omfattar förvaltningschefer och medarbetare med motsvarande funktion. Endast medarbetare födda 1985 och tidigare kan erbjudas alternativ KAP-KL. Erbjudandet Alternativ KAP-KL innebär att den förmånsbestämda ålderspensionen enligt KAP-KL byts mot en premiebestämd ålderspension. Pensionspremien betalas varje månad till en tjänstepensionsförsäkring. Övriga pensionsförmåner inom KAP-KL behålls oförändrade eller följer dessa riktlinjer. Jämfört med den ordinarie förmånsbestämda ålderspensionen innebär alternativ KAP-KL större flexibilitet och självbestämmande för medarbetaren (10)

131 Pensionsriktlinjer för Region Uppsala Bilaga 283 En medarbetare som valt att omfattas av alternativ KAP-KL kan inte återgå till ordinarie KAP-KL så länge anställningen i Region Uppsala består. Engångspremie efter särskilt beslut Förmånsbestämd ålderspension som tjänats in i Region Uppsala före den tidpunkt då alternativ KAP-KL börjar gälla, kan efter särskild överenskommelse i varje enskilt fall, lösas in och räknas med i försäkringen för alternativ KAP-KL. Betalning sker med engångspremie. Eget val Medarbetaren väljer om premien ska sparas i traditionell försäkring eller fondförsäkring och om försäkringen ska tecknas med återbetalningsskydd. Återbetalningsskydd innebär att pensionskapitalet betalas till familjen som en månadsvis pension om medarbetaren avlider. Försäkringsbolag anvisas av Region Uppsala. Information och individuell pensionsrådgivning Region Uppsala tillhandahåller allmän information om alternativ KAP-KL till dem som omfattas av erbjudandet. Region Uppsala ger också möjlighet till individuell pensionsrådgivning i samband med att medarbetaren ska fatta beslut om alternativ KAP-KL. Rådgivare anvisas av Region Uppsala. Utbetalning av alternativ KAP-KL Pensionen betalas ut tidigast från 55 års ålder efter individuell överenskommelse med försäkringsbolaget. Pensionen kan tas ut under en begränsad tid eller livslångt. Kortaste utbetalningstid är vanligen fem år. Kostnadsneutralitet för Region Uppsala Alternativ KAP-KL är kostnadsneutral för Region Uppsala. Pensionsförmånen tryggas genom tjänstepensionsförsäkring och premie betalas månadsvis. Premien motsvarar den som Region Uppsala skulle ha betalat för förmånsbestämd ålderspension om den pensionsförmånen hade försäkrats. Löneväxling I syfte att öka Region Uppsalas attraktivitet som arbetsgivare och därmed stärka möjligheten att rekrytera och behålla kompetenta medarbetare, ger Region Uppsala möjlighet att löneväxla till pension. Information om löneväxling till pension Region Uppsala tillhandahåller information om möjligheten att löneväxla till pensionsförsäkring och generella konsekvenser av löneväxlingen (10)

132 Pensionsriktlinjer för Region Uppsala Bilaga 283 Personkrets Möjligheten gäller tillsvidareanställda och specialistläkare med tre- och sexårsförordnanden. Löneväxlingsbelopp Löneväxlingen sker genom att medarbetaren varje månad avstår ett överenskommet belopp av sin fasta kontanta bruttolön. Lägsta belopp att växla är 200 kronor per månad och högsta är kronor per månad, dock maximalt 20 procent av bruttolönen per månad. Det ackumulerade beloppet överförs två gånger per år, 30 juni och 31 december, via Pensionsvalet PV AB till samma tjänstepensionsförsäkring som medarbetaren valt för sin avgiftsbestämda ålderspension. Extra premietillägg Löneväxlingen är kostnadsneutralt för Region Uppsala. Medarbetaren får därför ett extra premietillägg på för närvarande 6 procent räknat på bruttolöneavdraget. Premietillägget bekostas av Region Uppsala och betalas till pensionsförsäkringen tillsammans med det överenskomna löneväxlingsbeloppet. Exempel: För en anställd som har ett överenskommet bruttolöneavdrag på kronor, betalas kronor till tjänstepensionsförsäkringen. Premietilläggets storlek grundar sig på bland annat arbetsgivaravgifter, särskild löneskatt, avgifter till avtalsförsäkringarna och Region Uppsalas administrativa kostnad för löneväxlingen och kan därför komma att ändras. Ingen påverkan på tjänstepensionen Tjänstepensionen påverkas inte av löneväxlingen. Pensionsgrundande lön för tjänstepensionen är därför bruttolönen före löneavdraget. Påverkan på lagstadgade och övriga kollektivavtalade förmåner Löneväxlingen kan komma att påverka medarbetarens allmänna pension, socialförsäkringsförmåner och ersättningar från övriga avtalsförsäkringar, eftersom dessa baseras på faktiskt utbetald lön. Löneväxling lämpar sig därför i första hand för den som efter bruttolöneavdraget har en årslön över 8,07 inkomstbasbelopp (cirka kronor år 2016). Begäran om löneväxling Begäran om löneväxling görs på särskild blankett som lämnas till närmaste chef och pensionshandläggaren. Löneväxlingen gäller tillsvidare (10)

133 Pensionsriktlinjer för Region Uppsala Bilaga 283 Ändring och uppsägning av löneväxlingen Ändring av löneväxlingsbeloppet eller avslut av löneväxlingen kan göras till förfallodagarna (30 juni och 31 december). Begäran ska vara skriftlig och lämnas till närmaste chef och pensionshandläggaren senast tre månader före förfallodagen. Om förutsättningarna för löneväxlingserbjudandet förändras på grund av ändringar i lag eller centralt kollektivavtal har medarbetaren och Region Uppsala en ömsesidig rätt att säga upp löneväxlingen med omedelbar verkan. Särskild överenskommelse om förtida avgång Pensionsförstärkning Särskild avtalspension Avgång med avgångsvederlag Pensionsförstärkning I syfte att underlätta Region Uppsalas arbete vid behov av omställning, kompetensväxling och i samband med övertalighet kan pensionsförstärkning beviljas enskilda medarbetare. Pensionsförstärkning kan även beviljas i andra fall än ovan, om det finns särskilda skäl av individuell karaktär. Beslut Pensionsförstärkning är ett arbetsgivarinstrument och inte någon rättighet för medarbetaren. Den beviljas efter individuell prövning och med hänsyn tagen till verksamheten. Beslutas enligt gällande delegationsordning av HR-direktören vid regionkontoret. Villkor Medarbetaren ska ha uppnått 61 års ålder och avgå från sin anställning i Region Uppsala med helt förtida uttag av tjänstepensionen. Inget nytt tjänstepensionsintjänande sker efter avgången. Pensionsförstärkningens storlek Pensionsförstärkningen är 15 procent och beräknas på grundlönen vid avgångstillfället. Beloppet är detsamma under hela utbetalningstiden; ingen indexering ska ske. Utbetalning Pensionsförstärkningen är ett tillägg till den ordinarie tjänstepensionen. Förstärkningsbeloppet betalas ut kontant varje månad från avgången till och med månaden före 65 års ålder. Finansiering Finansiering sker med landstingsövergripande medel. Löneskatt ingår i kostnaden (10)

134 Pensionsriktlinjer för Region Uppsala Bilaga 283 Påverkan på lagstadgade och kollektivavtalade förmåner Avgång med förtida uttag av tjänstepensionen kan komma att påverka storleken på medarbetarens allmänna pension och ordinarie tjänstepension. Dessutom kan övriga socialförsäkringsförmåner och ersättningar från avtalsförsäkringarna påverkas. Region Uppsala kompenserar inte för sådan påverkan. Särskild avtalspension enligt överenskommelse Särskild avtalspension kan användas i samband med övertalighet eller omställningsbehov, då tjänsten inte behöver återbesättas, eller annan tjänst i kedjan inte behöver återbesättas. Beslut Särskild avtalspension är ingen rättighet för medarbetaren. Pensionen är ett arbetsgivarverktyg som ska användas restriktivt och som kan beviljas efter prövning i varje enskilt fall. Beslutas enligt gällande delegationsordning av HRdirektören vid regionkontoret. Villkor Medarbetaren bör ha uppnått 63 års ålder. Rekommendationen kan frångås i individuella fall. Pensionen kan beviljas på heltid eller deltid. Vid pension på deltid omregleras anställningen avseende sysselsättningsgraden. Pensionens storlek Särskild avtalspension beräknas på ett pensionsunderlag (genomsnittslön) enligt KAP-KLs regler. Pensionsnivån är fastställd till nedanstående procentsatser. Pension på deltid betalas ut i en omfattning som motsvarar arbetstidsminskningen. Pensionsunderlag uttryckt i Pensionsnivå inkomstbasbelopp 0 7,5 75 % 7, % ,25 % Exempel: För en anställd som har ett pensionsunderlag (genomsnittslön) på 25 inkomstbasbelopp beräknas pensionen i två steg. I steg 1 beräknas pensionsnivån för den del av pensionsunderlaget som når upp till 20 inkomstbasbelopp och där pensionsnivån är fastställd till 75 %. I steg 2 beräknas pensionsnivån för den del av pensionsunderlaget som överstiger 20 inkomstbasbelopp och som är fastställd till 31,25%. Resultatet från de båda beräkningarna summeras. Utbetalning Särskild avtalspension betalas ut kontant varje månad från den överenskomna tidpunkten till och med månaden innan 65 års ålder (10)

135 Pensionsriktlinjer för Region Uppsala Bilaga 283 Fortsatt intjänande av tjänstepensionen Under tid med särskild avtalspension fortsätter tjänstepensionen att tjänas in. Region Uppsala fortsätter därför att betala pensionsavgift till avgiftsbestämd ålderspension, förmånsbestämd ålderspension fortsätter i förekommande fall att tjänas in och rätten till efterlevandepension bibehålls. Samordning med förvärvsinkomst Förvärvsinkomst upp till två prisbasbelopp per år undantas från samordning med särskild avtalspension. Vid nytt arbete inom Region Uppsala ska dock hela inkomsten samordnas utan hänsyn till ovanstående samordningsfrihet. Finansiering Finansiering sker med regionövergripande medel. Påverkan på lagstadgade och kollektivavtalade förmåner Avgång eller arbetstidsminskning med särskild avtalspension kan komma att påverka allmän pension, socialförsäkringsförmåner och ersättningar från avtalsförsäkringarna. Region Uppsala kompenserar inte för sådan påverkan. Avgångsvederlag Vid överenskommelse om avgång med avgångsvederlag har medarbetaren möjlighet att istället för kontant utbetalning välja att få hela eller delar av avgångsvederlaget inbetalt till en tjänstepensionsförsäkring. Region Uppsala ska därvid ha ett kostnadsneutralt synsätt. Överenskommelse om inbetalning till pensionsförsäkring måste göras innan beloppet varit tillgängligt för medarbetaren att disponera, det vill säga innan avtalet skrivs under. Försäkringsbolag anvisas av Region Uppsala (10)

136 Bilaga Dnr LS Fastställda av landstingsfullmäktige , reviderade , samt 2016-xx-xx Regler för ekonomiska ersättningar till förtroendevalda och partier inom Region Uppsala (mandatperiod ) 1 Fastställande och tolkning av ersättningsregler Regionfullmäktige fastställer ersättningsregler och ersättningsnivåer. Regionstyrelsen har till uppgift att följa utvecklingen av ekonomiska ersättningar till förtroendevalda och vid behov ta initiativ till ändringar. Tolkning av dessa regler åvilar regionstyrelsen som också vid behov utfärdar tillämpningsanvisningar. 2 Rätt till ersättning Ekonomiska ersättningar enligt dessa regler utgår till förtroendevalda inom Region Uppsala och i av regionen tillsatta styrelser, nämnder, kommittéer, utskott och beredningar. Ersättning utgår för uppdrag i andra organ än regionens egna i det fall den förtroendevalde utsetts av regionen och inte erhåller ersättning av annan. Sammanträdesarvoden utgår med procentuella andelar av månadsarvodet för regionråd. 3 Arvode för regionråd/gruppledare Till regionråd/gruppledare utgår ett månatligt arvode som följer arvodet för riksdagsledamot, vilket fastställs av en från riksdagen fristående nämnd. Uppräkning av arvode för regionråd/gruppledare sker vid samma tidpunkt som för riksdagsledamot, dock endast en gång per kalenderår vid samma tidpunkt som den slutliga arvodesnivån inför nytt riksdagsår fastställs. Till vikarie för regionråd/gruppledare utgår motsvarande arvode efter prövning i varje enskilt fall. Se också 28 angående förordnande av vikarierande regionråd/gruppledare. Till deltidsarvoderade regionråd utgår arvode beräknat på deltidens förhållande till heltid för regionråd. 1

137 Bilaga Regionstyrelseordförandens arvode Till regionråd som tillika är ordförande i regionstyrelsen utgår arvodesförhöjning motsvarande 10 % av månadsarvodet för regionråd. 5 Ordförandearvode Ordförandearvoden utgår till ordförande samt 1:e och 2:e vice ordförande och arvodesberättigad ledamot i nedanstående organ med 1/12 per månad. Beloppet anges som månatlig utbetalning i procentuell andel av månadsarvodet för regionråd, avrundat till närmaste tiotal kronor. Uppräkning av arvodesbelopp sker årligen fr.o.m. 1 januari. Organ Ordf. 1:e vice ordf. 2:e vice ordf. Ledamot Regionfullmäktige Beredningen för demokrati, jämställdhet och integration Beredningen för barn och unga Beredningen för äldre och funktionshinderfrågor Regionstyrelsen Regionstyrelsens Hälso-, sjukvårds- och FoUU-utskott Regionstyrelsens personalutskott 5 3* - - Sjukhusstyrelsen Vårdstyrelsen Regional utvecklingsnämnd Politiska styrgrupper för närvård 10 8* - - Fastighets- och servicenämnden Kollektivtrafiknämnden Patientnämnden Kulturnämnden Rådet för delaktighet Pensionärsrådet Gemensam nämnd för varuförsörjning Gemensam nämnd för kost Stiftelsen Musik i Uppland 5 3* - - Stiftelsen Upplandsmuseet 5 3* - - Regionrevisionen

138 Bilaga 284 Styrelserna för: Gamla Uppsala Buss AB, Uppsala Länstrafik AB och Prebus AB 10** 5** 5** - * 1:e vice ordförande avses tillhöra oppositionen i de nämnder/styrelser som inte har någon 2:e vice ordförande. ** Arvodesnivån förutsätter uppdrag i samtliga ovan nämnda bolagsstyrelser. Respektive bolag belastas med kostnaden för arvoden. 6 Sammanträdesarvode Regionfullmäktige För deltagande i fullmäktigesammanträde utgår arvode till ledamöter och ersättare med 3 % av månadsarvodet för regionråd per sammanträde, avrundat till närmaste tiotal kronor. Uppräkning av arvodesbelopp sker årligen fr.o.m. 1 januari. 7 Sammanträdesarvode övriga styrelser, nämnder, utskott, beredningar inklusive bolagsstyrelser För deltagande i sammanträde med övriga styrelser, nämnder, utskott, beredningar inklusive bolagsstyrelser* samt för uppdrag inom Mälardalsrådet, ambulansdirigeringsnämnden och gemensam nämnd för kunskapsstyrning utgår sammanträdesarvode till ledamöter och ersättare med 2 % av månadsarvodet för regionråd per sammanträde, avrundat till närmaste tiotal kronor. Uppräkning av arvodesbelopp sker årligen fr.o.m. 1 januari. För deltagande i sammanträde med övriga organ** där Region Uppsala svarar för arvoden utgår sammanträdesarvode med 1,5 % av månadsarvodet för regionråd per sammanträde, avrundat till närmaste tiotal kronor. Beslut om deltagande i utbildning, som berättigar till sammanträdesarvode, fattas av respektive organ. Vidare riktlinjer kan utfärdas av regionstyrelsens arbetsutskott. Ekonomisk ersättning medges även för förberedande möte (partivis eller blockvis) inför sammanträde med styrelse, nämnd, beredning etc. som inte förläggs i anslutning till ordinarie sammanträde. Kostnaden belastar respektive organ. * Gäller även styrelsen för Uppsala Buss AB och Upplands Lokaltrafik AB. Heltidsregionråd som innehar uppdrag i någon av bolagsstyrelserna är inte arvodesberättigat. Kostnaden för sammanträdesarvode och andra ersättningar belastar respektive bolag. * * Bl.a. rådet för delaktighet, pensionärsrådet, universitetssjukvårdsstyrelsen, samrådsnämnden, samverkansnämnden, Föreningen norden Biskops Arnö, stiftelsen för medicinhistoriskt museum, stiftelsen Leufsta. Vid sammanträde med: regionalt forum och samråd utgår sammanträdesarvode till ledamot som inte är regionråd eller uppbär fast månatligt arvode som ordförande, 1:e vice ordförande eller 2:e vice ordförande (gäller RS-presidium, KTN-presidium, KN-presidium, SHS-presidium och VS-presidium). 3

139 Bilaga Halvdagsarvode Halvdagsarvode utgår med 1 % av månadsarvodet för regionråd per sammanträde (avrundat till närmaste tiotal kronor) vid deltagande i sammanträde kortare än 4 timmar. Restid vid resa över 70 km tur och retur får inräknas schablonmässigt med 3 timmar och med 2 timmar vid kortare resväg. Tid för gruppmöten i anslutning till sammanträdet får räknas in i den samlade sammanträdestiden. 9 Flera sammanträden samma dag Förtroendevald som deltar i flera sammanträden samma dag har endast rätt till ett heldagsarvode per dag. Detta inkluderar ersättning för sammanträde med partigrupp. 10 Arvode till revisorer Årsarvode till revisorer för granskning av stiftelser utgår med 2 % av månadsarvodet för regionråd/heltid. Årsarvode till revisor i Mälardalsrådet utgår med 2 % av månadsarvodet för regionråd/heltid. Årsarvode till revisor för granskning av Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling utgår till ordförande med 2 % av årsarvodet för regionråd/heltid och till ledamot med 1 % av årsarvodet för regionråd/heltid. Årsarvode till revisor för granskning av bolagen utgår med 2 % av årsarvodet för regionråd/heltid och till revisorsersättare med 1 % av årsarvodet för regionsråd/heltid. Respektive bolag belastas med kostnaden för årsarvoden och sammanträdesarvoden och övriga ersättningar till revisor. Därutöver utgår sammanträdesarvode med 1, 5 % av månadsarvodet för regionråd/heltid. Övriga ersättningar utgår i enlighet med Region Uppsalas regler. 11 Resekostnader Allt resande med koppling till Region Uppsala ska, i första hand, ske i enlighet med Resepolicy för Region Uppsala Resande till och från sammanträden, partigruppsmöten samt resor till och från konferenser eller liknande med koppling till det politiska uppdraget, ska i största möjliga mån ske med kollektivtrafik och med nyttjande av UL:s Företagskort Flex. 4

140 Bilaga 284 Resande med egen bil ersätts enligt gällande avtal vad avser kilometerersättning. Ersättning för parkeringsavgift och utlägg för resande med andra färdsätt ersätts mot uppvisande av kvitto/biljett i original. Regionråd/gruppledare har rätt till ersättning för resor i tjänsten, men inte för resor till och från tjänstestället. 12 Traktamentsersättningar och resekostnader Vid flerdygnsförrättning utanför den vanliga verksamhetsorten (mer än fem mil) utges traktamentsbelopp + resetillägg. Traktamentsbeloppet är för hel dag (mer än 18 timmar) 220 kr, för halv dag (mer än fyra timmar) 110 kr. Reducering görs för kostförmån enligt Riksskatteverkets rekommendationer. På reseräkningen (grönt blankettset) ska anges vilka måltider som man inte har bekostat själv. Traktamentsbeloppet är skattefritt. Resetilläggen utges med 105 kr för hel dag och 15 kr för halv dag. Reducering görs med hälften av det belopp som traktamentet reducerats med. Resetillägget är skattepliktigt. Utlandstraktamente tillämpas vid utrikes förrättning. Ett s.k. normalbelopp utgår per dag och är beroende av vilket land som besöks (se skatteverket.se för aktuella belopp). För mer information kontakta Landstingets resurscentrum. Billigaste färdsättet ska alltid tillämpas. Bokningar av resor görs via de företag som Region Uppsala, efter genomförd upphandling, har tecknat avtal med. Vid gemensamma överläggningar mellan partiernas gruppledare i respektive nämnd m.m. utgår reseersättning. Vid sammanträde med partigrupp medges rätt till reseersättning för 12 sammanträden per år. Ovan angivna belopp kan komma att förändras under mandatperioden. 13 Ersättning för kontaktarbete I syfte att öka inblicken i Region Uppsalas och andra huvudmäns verksamheter har ledamot och ersättare i styrelser, nämnder, ledamot i beredningar samt ledamot och ersättare i regionfullmäktige möjlighet till s.k. kontaktarbete, d.v.s. möjlighet att göra studiebesök inom Region Uppsala och andra huvudmäns verksamheter. Kontaktarbetet är avgränsat till att genomföra inom Sverige. 5

141 Bilaga 284 Kontaktarbete ska vara kopplat till det politiska uppdraget och medger rätt till arvode, ersättning för förlorad arbetsförtjänst samt reseersättning för högst fyra tillfällen per uppdrag och år. Arvode medges med motsvarande 1,5 % av månadsarvodet för regionråd, avrundat till närmast tiotal kronor. Principen för hel- och halvdagsarvode är tillämplig. Innan kontaktarbete utförs ska det föregås av ett beslut av respektive ordförande. Beslut om att bevilja kontaktarbete, knutet till uppdrag som ledamot och ersättare i regionfullmäktige, kan också fattas av respektive gruppledare. Undantag från rätt till ersättning: Ordförande och vice ordförande i styrelse, nämnd, beredning eller regionfullmäktige som uppbär årsarvode har dock inte rätt till arvode enligt ovan, om kontaktarbetet avser den styrelse, nämnd, beredning eller regionfullmäktige där denne innehar ordförandeuppdrag och uppbär årsarvode. Ersättning för förlorad arbetsförtjänst utgår dock. Regionråd/gruppledare har inte rätt till ersättning för kontaktarbete. 14 Ersättning för förlorad arbetsförtjänst Ersättning för förlorad arbetsförtjänst som föranleds av uppdrag inom Region Uppsala utgår till ordförande och vice ordförande samt ledamöter och ersättare som enligt 5, 6 och 7 har rätt till arvode och som med intyg kan påvisa sig ha förlorat arbetsinkomst. Sådan ersättning utgår även för deltagande i kurser och konferenser som har betydelse för nämndens verksamhet (se bilaga 2). Ersättning utgår även till anställd inom Region Uppsala som har förtroendeuppdrag inom Region Uppsala. Ersättning för förlorad arbetsförtjänst ges maximalt i nivå med heltidsregionråds arvode per dag. Timersättning ges med högst 1/8 av maximibeloppet per dag. Förtroendevald som är timavlönad kan inte göra anspråk på ersättning för förlorad arbetsförtjänst för arbetspass som inte bokats p.g.a. politiskt uppdrag. Endast faktisk ekonomisk förlust, där löneavdrag kan styrkas av arbetsgivare, medger rätt till ersättning. Ansökan om ersättning för förlorad arbetsförtjänst ska göras hos den nämnd/styrelse motsv. som ska belastas med kostnaden. Ytterligare anvisningar för ersättning för förlorad arbetsförtjänst utfärdas vid behov av regionstyrelsen. Även styrkta uppgifter om förlorad arbetslöshetsersättning (A-kassa) eller förlorad föräldrapenning ersätts. 6

142 Bilaga Förlorad arbetsförtjänst sammanträde med partigrupp Rätt till ersättning för förlorad arbetsförtjänst vid sammanträde med partigrupp föreligger för 12 sammanträden per år. 16 Ersättning vid oregelbunden arbetstid Förtroendevald som arbetar oregelbundna arbetstider har rätt att få rimlig dygnsvila respektive veckovila utan förlorad arbetsförtjänst. Den som har skiftarbete i anslutning till sammanträde har rätt till ersättning för förlorad arbetsförtjänst för arbetspass som avståtts natten före sammanträdet. Efter sammanträde som pågått hel dag kan ersättning utgå för arbetspass natten efter sammanträdet. Den som enligt arbetstidsschema har enstaka fridag (under en 7-dagarsperiod) och ett heldagssammanträde infaller denna dag, har rätt att inom en vecka ta ut extra ledighet från ordinarie arbete och därvid få ersättning för förlorad arbetsförtjänst. 17 Förlorad arbetsförtjänst för egna företagare Vid beräkning av inkomstbortfallet för egen företagare (motsvarande) ska 90 % av den hos Försäkringskassan registrerade årsinkomsten vara utgångspunkten. Inkomstbortfallet för hel dag ska anses vara 1/248 av nämnda belopp. Inkomstbortfallet per timme beräknas med 1/8 av dagsbeloppet och avrundas till närmast hela krontal. Förtroendevald som är egen företagare ska vid begäran om ersättning styrka sin registrerade årsinkomst genom intyg från Försäkringskassan. Förtroendevald som uppbär inkomst från anställning och från eget företag (motsvarande), omfattas av schablonberäkning enligt ovan för den sammanlagda registrerade inkomsten hos Försäkringskassan, om 50 % eller mer härrör från det egna företaget (motsvarande). I annat fall ska inkomstbortfall från anställning styrkas med intyg från arbetsgivare i enlighet med ovan, jämsides med schablonberäkning enligt ovan för inkomster från det egna företaget (motsvarande). Ersättning för förlorad arbetsförtjänst kan inte utbetalas för samma tidsperiod för inkomstbortfall från flera arbetsgivare eller från förlust av inkomst i eget företag i kombination med inkomstbortfall hos arbetsgivare. Möjlighet finns till individuell prövning av rätten till ersättning för förlorad arbetsförtjänst för egna företagare eller motsvarande (det åligger regionstyrelsens arbetsutskott att göra den individuella prövningen). Den individuella prövningen ska tillämpas då beräkningen enligt schablon inte är skälig. Med utgångspunkt i av regionfullmäktige beslutade regler, riktlinjer från regionstyrelsen och tolkningsbeslut av regionstyrelsens arbetsutskott, görs den individuella prövningen. Egen företagare (motsvarande) kan i stället för ersättning för förlorad arbetsförtjänst få ersättning för styrkt kostnad i samband med att vikarie tjänstgör istället för den 7

143 Bilaga 284 förtroendevalde i det egna företaget under frånvarotid för politiskt uppdrag. Ersättning avseende kostnad för vikarie ges maximalt i nivå med heltidregionråds arvode per dag. Timersättning ges med högst 1/8 av maximibeloppet per dag. 18 Ersättning för förlorad semesterförmån Förtroendevald, som på grund av förtroendeuppdrag inom Region Uppsala förlorar semesterförmån, har rätt till ersättning (Kommunallagen 4 kap, 12 ) med maximalt heltidsregionråds dagarvode per förlorad semesterdag. Ersättning utges dock endast till förtroendevald vars uppdrag underskrider 40 % av heltid. Anspråk på ersättning för förlorade semesterförmåner ska vara styrkta av arbetsgivare och inkomna till Region Uppsala senast inom 6 månader från det att förlusten kunnat fastställas. 19 Pension och avgångsersättning Pension och avgångsersättning utgår enligt gällande bestämmelser, fastställda av landstingsfullmäktige , 106, att gälla fr.o.m Bestämmelserna gäller för förtroendevald som avses i 4 kap. 1 Kommunallagen och som fullgör uppdrag på heltid eller minst 40 % av heltid. För förtroendevald som väljs för första gången i samband med valet 2014 eller senare, eller som tidigare inte omfattats av PBF, PRF eller andra omställnings- och pensionsbestämmelser för förtroendevalda, gäller bestämmelser angående omställningsstöd och pensionsvillkor antagna av landstingsfullmäktige , 11. De nya pensionsbestämmelserna gäller även samtliga förtroendevalda som innehar uppdrag som inte uppgår till 40 procent av heltid. Detta oavsett om man väljs för första gången i samband med valet 2014 eller har innehaft uppdrag tidigare. 20 Barntillsyn och vård av funktionshindrad Förtroendevalda med barn under 12 år som har behov av tillsyn har rätt till ersättning för kostnader för barntillsyn som uppkommer när de fullgör sina uppdrag. Detta gäller dock inte förtroendevalda som fullgör uppdrag på heltid eller betydande del av heltid (40 % eller mer). Styrkta kostnader utgår med maximalt 165 kr per timme. Påbörjad timme räknas som hel timme. Ersättningen är skattepliktig, d.v.s. Region Uppsala gör skatteavdrag på utbetald ersättning. Se i övrigt via skatteverket.se för Regler om förenklad arbetsgivardeklaration för privata tjänster (SKV 409) samt Kontrolluppgifter lön, förmåner m.m. (SKV 304). Ersättning utgår även för styrkta extra kostnader för vård av funktionshindrad person som vistas i den förtroendevaldes bostad. Ersättning utgår per timme med maximalt 165 kr. Påbörjad timme räknas som hel timme. Ersättningen är skattepliktig, d.v.s. Region Uppsala gör skatteavdrag. Se Skatteverket.se enligt ovan. 8

144 Bilaga 284 Ersättning utgår inte om tillsynen utförts av person som tillhör den förtroendevaldes hushåll och vid barntillsyn inte heller för tid som barnet vistas i den ordinarie barnomsorgen. 21 Funktionshindrad förtroendevald Ersättning utgår till funktionshindrad förtroendevald för särskilda kostnader som föranleds av uppdraget, såsom ökade resekostnader, tolk och hjälp med inläsning m.m. 22 Frånvaro på grund av sjukdom eller annat skäl ordförande och vice ordförande Är ordförande eller vice ordförande p.g.a. sjukdom eller av annat skäl förhindrad att fullgöra sitt uppdrag under längre tid än en månad eller sammanlagt sex månader under ett år, förordnar regionstyrelsen en ersättare. Ekonomiska förmåner som är förenade med uppdraget som ordförande eller vice ordförande övertas under förordnandetiden av ersättaren. 23 Regionråd förmåner vid ledigheter Regionråd/gruppledare har inte rätt till semesterdagsersättning. Förmåner vid övriga ledigheter regleras i AB (Allmänna bestämmelser): 28 Sjukdom m.m. 29 Föräldraledighet 30 Civil- och värnplikt 32 Enskilda angelägenheter Den ökade kostnaden som uppstår vid regionråds/gruppledares längre föräldraledighet eller sjukdom påverkar inte möjligheten att förordna vikarierande regionråd/gruppledare med motsvarande tjänstgöringsgrad. 24 Försäkringar Vid fullgörande av uppdrag omfattas förtroendevald av följande försäkringar: Ansvarsförsäkring Förtroendevalda omfattas av samma ansvarsförsäkring som anställda personer. Försäkringen omfattar skadeståndsskyldighet enligt allmänna skadeståndsregler i verksamhet som bedrivs inom Region Uppsala 9

145 Bilaga 284 Tjänstereseförsäkring Förtroendevalda omfattas av tjänstereseförsäkring. Denna försäkring kan bl.a. ge läke- och resekostnads- och reseavbrottsersättning. Den kan även ge resgods- och ansvarsskydd. Grupplivförsäkring GL-F För förtroendevald med uppdrag som omfattar 40 procent eller mer av heltid tecknas grupplivförsäkring hos KPA Livförsäkring AB. Trygghetsförsäkring vid arbetsskada TFA-KL Försäkringen gäller för olycksfall eller arbetssjukdom som uppkommer i samband med verksamhet som förtroendevald. 25 Deltagande i sammanträde under pågående sjukskrivning För fritidspolitiker som önskar delta i arvodesberättigade sammanträden under pågående sjukskrivning gäller följande: förtroendevald kan inte avstå från sammanträdesarvode enl. kommunallagens 4 kapitel 15. Sjukskriven fritidspolitiker bör därför inhämta godkännande från arbetsgivare eller vid längre sjukskrivning Försäkringskassan före deltagande i arvodesberättigat sammanträde. 26 Partigrupper bidrag och balansering För ersättning till förtroendevalda i samband med partigruppsmöten, utbildning samt för andra kostnader i anledning av partigrupps arbete utgår ett bidrag till respektive partigrupps disposition. Det årliga bidraget till respektive partigrupp beräknas enligt följande: partigrupp som är representerad i regionfullmäktige erhåller årligen motsvarande 50 % av månadsarvodet för heltidsregionråd per mandat. Bidraget inkluderar inte ersättning för förlorad arbetsförtjänst, reseersättningar eller ersättning för extra kostnader. Balansering av över- och underskott får endast ske mellan åren inom respektive mandatperiod ingen balansering får ske till följande mandatperiod. Det ekonomiska resultatet för hel mandatperiod får inte vara negativt. Regionstyrelsen kan vid behov besluta om närmare riktlinjer. 27 Regionråd och politiska sekreterare ekonomiska resurser 10

146 Bilaga 284 Utifrån konstruktionen nedan tilldelas respektive parti ekonomiska resurser för finansiering av regionråd/gruppledare och politiska sekreterare. Frihet finns att styra hur de ekonomiska resurserna disponeras under mandatperioden. Balansering av över- och underskott får ske, men endast mellan åren inom respektive mandatperiod ingen balansering får ske till följande mandatperiod. Det ekonomiska resultatet för hel mandatperiod får inte vara negativt. Beräkningsgrunder: Heltidsregionråds arvode följer riksdagsledamots arvodesnivå (årlig uppräkning). Lönekostnaden för politisk sekreterare/heltid avses vara 50 procent av månadsarvodet för heltidsregionråd. Konstruktion för resurstilldelning: A. Varje parti som vinner representation i regionfullmäktige får ett grundstöd. Grundstödet är avsett att ge samtliga partier regionråd/gruppledare och politisk sekreterare. Vid två mandat 40 procents tjänstgöringsgrad för gruppledare respektive politisk sekreterare. Vid 3 mandat med vardera minst 50 procents tjänstgöringsgrad för regionråd och politisk sekreterare. B. Från fjärde till sjunde mandaten i fullmäktige erhåller parti, per mandat, årligen motsvarande 20 procent av årsarvodet för heltidsregionråd, att användas för regionråd eller politisk sekreterare. Fr.o.m. åttonde mandatet erhåller parti, per mandat, årligen motsvarande 10 procent av årsarvodet för heltidsregionråd, att användas för regionråd eller politisk sekreterare. C. Majoritetskonstellationen erhåller därutöver årligen motsvarande 120 procent av årsarvodet för heltidsregionråd att använda för regionråd och/eller politisk sekreterare. D. Kostnader för sociala avgifter tillkommer i punkterna A, B, C (45,25 procent år 2016). 28 Vikarierande regionråd/gruppledare Möjlighet att vikariatsförordna regionråd/gruppledare under mandatperioden kan medges efter beslut av regionstyrelsen. Vikariatsförordnande får ske för en period om maximalt 6 månader. Regionfullmäktige kan fatta beslut om längre vikariatsförordnande. Vikarierande regionråds/gruppledares tjänstgöringsgrad får dock inte understiga 40 % av heltid. Ersättning till vikarierande regionråd/gruppledare utgår i enlighet med 3 ovan. 11

147 Bilaga 284 Bilaga 1 Arbetsuppgifter som ska utföras inom ramen för ordförandens/vice ordförandens månadsarvode (fasta arvode) 1. Rutinmässigt följa förvaltningens arbete. 2. Protokolljustering. 3. Överläggningar med tjänsteman eller annan anställd. 4. Genomgång och beredning av ärenden med sekreterare, föredragande eller annan anställd i anledning av sammanträden, besiktning, förrättning och liknande. 5. Besök på förvaltningar för information, attestering eller annan påskrift av handling. 6. Mottagning för allmänheten, telefonsamtal och liknande. 7. Utövande av delegationsbeslut. 8. Överläggningar med företrädare för andra organ inom eller utom Region Uppsala. Undantag: vid regelmässigt deltagande i grupper/organ inom eller utom Region Uppsala med fasta mötestider per termin eller kalenderår utgår arvode*, ersättning för ev. förlorad arbetsförtjänst och reseersättning, även till ordförande/vice ordförande. 9. Restid i anledning av ovan uppräknade åtgärder. * (1,5 % av månadsarvodet för regionråd) 12

148 Bilaga 284 Bilaga 2 Uppdrag inom Region Uppsala som inte medför rätt till särskilt arvode 1. Heltidsarvoderat regionråd har inte rätt till ytterligare arvode från Region Uppsala (med undantag för lydelsen i 4 ovan). 2. För sammanträden med regionrådsberedningen tillika krisledningsnämnd utgår inget sammanträdesarvode. 3. Deltidsarvoderat regionråd/gruppledare eller annan förtroendevald har inte rätt till arvoden från Region Uppsala som sammanlagt per år överskrider arvodet för heltidsarvoderat regionråd. Avstämning görs kvartalsvis av löneadministratör och reglering av eventuellt överskridande belopp görs i lönesystemet Primula senast vid årsskifte. 4. För deltagande i kurser, konferenser eller utbildningar utgår inte sammanträdesarvode till förtroendevald om inte annat beslutas av styrelse/nämnd eller motsv. 5. Vid ordförande/gruppledaröverläggningar utgår inte arvode. Ersättning för resor och ersättning för eventuell förlorad arbetsförtjänst medges. 13

149 Bilaga 286 Delårsrapport LUL (58)

150 Bilaga 286 INNEHÅLL FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE... 3 NULÄGESBEDÖMNING/SAMMANFATTNING... 3 Hälso- och sjukvård... 3 Kollektivtrafik... 6 Kultur... 7 ÅRET I KORTHET... 8 BEDÖMNING AV GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING BEDÖMNING AV LANDSTINGETS BALANSERAT STYRKORT Medborgare och kund Ekonomi Produktion Förnyelse Medarbetare EKONOMISK UPPFÖLJNING Jämförelse mellan åren Jämförelse mot budget Verksamhetens nettokostnad och finansiering Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Specialdestinerade statsbidrag Riks- och regionvårdsintäkter Personalkostnader inklusive inhyrd personal Pensionskostnader inklusive finansiella poster Läkemedelskostnader Investeringar Likvida medel Soliditet Pensionsskuld Långa skulder Nämnders och förvaltningars ekonomiska resultat PRODUKTIONSUPPFÖLJNING Produktion Primärvård Produktion specialistvården Produktion Hälsa och habilitering Produktion Folktandvården Vårdval specialistvård HEL- OCH DELÄGDA AKTIEBOLAG Gamla Uppsala Busskoncernen Upplands Lokaltrafik AB AB Uppsalabuss REGIONAL VERKSAMHET OCH STIFTELSER Regionförbundet Musik i Uppland Upplandsstiftelsen Upplandsmuseet Kommunalförbundet avancerad strålbehandling (KAS) FINANSIELLT BOKSLUT RESULTATRÄKNING BALANSRÄKNING KASSAFLÖDESANALYS TILLÄGGSUPPLYSNINGAR Redovisnings- och värderingsprinciper Noter EKONOMISKA DEFINITIONER

151 Bilaga 286 Förvaltningsberättelse Nulägesbedömning/sammanfattning Hälso- och sjukvård Tillgänglighet primärvård Vårdgarantins krav för primärvården är att alla ska kunna komma i kontakt med vården samma dag och att tid för ett läkarbesök ska erbjudas inom sju dagar. Primärvårdens tillgänglighet redovisas i form av telefontillgänglighet och tillgänglighet till läkarbesök inom sju dagar. Sammantaget ses en viss försämring inom primärvårdens tillgänglighet under 2016 jämfört med förra året. Telefontillgängligheten var vid vårens mätning 86 procent (offentliga vårdgivare 83 procent, privata vårdgivare 90 procent). Vid samma tid under 2015 var telefontillgängligheten 90 procent. Besök till läkare inom 7 dagar var under våren cirka 85 procent (offentlig cirka 84 procent, privata ca 86 procent), 2015 var siffran kring 90 procent. I länet rapporterades 20 offentligt drivna vårdcentraler och 22 i privat regi. Många vårdcentraler uppger att deras svårigheter med att uppnå tillgänglighetsmålen beror på problem med kompetensförsörjningen. Inom både den privata och offentliga primärvården drivs förbättringsarbeten kring produktionsplanering och bästa effektiva omhändertagandenivå för att förbättra tillgängligheten. Tillgänglighet specialistvård Vårdgarantins tillgänglighetskrav inom den specialiserade vården innebär att väntande patienter ska få tid till ett första läkarbesök inom 90 dagar efter remiss och tid för operation/behandling inom 90 dagar efter fastställt vårdbehov. Besök inom vårdgarantin (inom 90 dagar) har erbjudits till cirka 74 procent av de väntande patienterna, och operation (inom 90 dagar) till cirka 80 procent. Specialistvården inom länet har övergripande försämrade tillgänglighetssiffror 2016 jämfört med 2015, en trend som också kan identifieras på nationell nivå. Anledningar är bland annat brist på viss kompetens vilket inom Akademiska sjukhuset orsakar stängda vårdplatser. Både Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping har utvecklat arbetssätt för kvalitetssäkra väntelistor och produktionsplanering. Vårdgarantienheten fortsätter att slussa patienter, fler slussas proaktivt medan färre åberopar vårdgaranti som slussningsorsak. Kvalitet Patientsäkerhetsarbete Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping har under tidsperioden arbetat för en ökad säkerhet i läkemedelshanteringen. Landstingsövergripande riktlinjer för läkemedelshantering har implementerats vid Akademiska sjukhuset. Vid Lasarettet i Enköping pågår implementering av riktlinjerna. Arbete med landstingsövergripande rutiner för avvikelsehantering har påbörjats och en ny version av avvikelsehanteringssystemet MedControl förväntas att driftsättas under hösten En patientsäkerhetsutbildning för alla medarbetare och chefer pågår vid Akademiska sjukhuset och målsättningen är att alla anställda ska gå utbildningen. Förekomsten av vårdrelaterade infektioner (VRI) i landstinget har minskat med 19,8 procent vilket framgår av resultatet från den nationella punktprevalensmätningen som gjordes i mars Vid Akademiska sjukhuset minskade förekomsten med 22,3 procent och vid Lasarettet i Enköping med 7 procent. 3

152 Bilaga 286 Lasarettet i Enköping har anställt utskrivningssjuksköterskor vilket resulterat i minskad återinläggning av patienter med social svikt. Andra åtgärder är införande av lasarettsansluten specialiserad hemsjukvård (LAH) inklusive trygghetsåtgärder för bland annat vissa patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom. Vid landstingets båda sjukhus är utskrivningsprocessen förstärkt med utskrivningssköterskor och kliniska apotekare och det finns sjuksköterskekompetens vid akutmottagningarna. Värdebaserad och processbaserad vård samt omvårdnadssatsningar är nya arbetssätt som förväntas bidra till säkrare vårdövergångar. Långsiktig satsning på psykiatrin Landstinget och kommunerna har totalt fått cirka 21 miljoner kronor under 2016 för genomförande av den statliga psykiatrisatsningen. Målet med satsningen är framför allt att förbättra befolkningens psykiska hälsa och skapa förutsättningar för ett långsiktigt arbete med ett gemensamt ansvarstagande från berörda aktörer. I satsningen ingår även att erbjuda befolkningen behovsanpassade och effektiva insatser av god kvalitet samt skapa förutsättningar för ett långsiktigt arbete med ett gemensamt ansvarstagande från berörda aktörer. Det ska även tas nya initiativ för att nå unga och en förstärkning och förtydligande av ungdomsmottagningarnas arbete ska ske. Aktiviteter som helt eller delvis har genomförts är analyser för vuxna och barn som resulterat i prioriterade åtgärder enligt följande fokusområden: förebyggande och främjande insatser, tillgängliga och tidiga insatser, enskildas delaktighet och rättigheter, utsatta grupper och ledning, styrning och organisation. En samordnare vid Hälsa och habilitering samverkar med kommunernas socialtjänst och elevhälsa, verksamhetschefer för länets alla ungdomsmottagningar och företrädare för mödrahälsoenheten för att stödja identifierade behov av samordning. Nya arbetssätt på akutmottagning Fler akutläkare utbildas och nya arbetssätt införs på akutmottagningen vid Akademiska sjukhuset. Akutläkare ska möta patienten redan i dörren för att påskynda handläggning, beslut om utredning, inläggning eller eventuell hänvisning till annan vårdinstans. Målet är att nya arbetssätt, med akutläkare i första linjen, både ska effektivisera patientflödet och minska patientens väntan till läkare och behandling. Detta förväntas både höja patientsäkerheten och bidra till en bättre arbetsmiljö. Förbättrad diagnostik inom cancervården Akademiska sjukhuset har som mål att ha de bästa resultaten i kliniska utfall som är viktiga för patienterna. Cancer är ett av de prioriterade områdena. Tack vare ny mer träffsäker bilddiagnostik som kombinerar ultraljud och magnetkamera kan svåråtkomliga former av prostatacancer diagnostiseras mer effektivt. Som första sjukhus i Skandinavien använder Akademiska sjukhuset den nya fusionsmetoden i bred skala. Akademiska sjukhuset är också först i landet med en ny metod för screening av cancerläkemedel, som ökar möjligheten att skräddarsy behandlingar för patienter med olika cancersjukdomar. Därmed ökar möjligheten att välja en effektiv cancerbehandling som anpassas till den enskilde patienten. Dokumenthantering Under våren har arbetet med DocPlus, landstingets nya system för dokumenthantering, fortskridit. Samtliga dokument från den gamla kvalitetshandboken har kopierats över till DocPlus. En förvaltning av systemet har byggts upp och kommer att arbeta med att höja kvaliteten bland annat genom att ta bort dubbletter samt ytterligare förbättra sök- och filtreringsmöjligheterna. De övergripande målen med projektet och systemet är att förbättra patientsäkerheten samt att landstingets medarbetare på ett enkelt sätt ska hitta kvalitetssäkrade dokument som styr eller utgör ett stöd i verksamheten. 4

153 Bilaga 286 Implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer Enheten för kunskapsstöd på hälso- och sjukvårdsavdelningen har under året arbetat med implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer i Uppsala län. På uppdrag av landstingsdirektören har programråd för aktuella sjukdomsområden som diabetes, astma/kol, hjärtsvikt, stroke, osteoporos, psykisk ohälsa samt hälsoinriktad hälso- och sjukvård skapats. Råden är multiprofessionella och representanter från samtliga berörda förvaltningar, kommuner, patientorganisationer och enheten för kunskapsstöd medverkar i råden. I rådens uppdrag ingår att anpassa de nationella riktlinjerna till lokala förutsättningar, definiera behov, definiera ansvarsområden för olika vårdgivare, fastställa och kontinuerligt mäta indikatorer för förbättring, utbilda berörda medarbetare samt följa upp effekterna av nya riktlinjer. ehälsa Den första februari etablerades en ehälsoenhet på Landstingets ledningskontor. Enheten har till uppdrag att övergripande leda, driva och samordna utvecklingen av ehälsa inom landstinget. Etableringen är ett led i den politiska viljeinriktningen och satsningen på området. Initialt har fokus lagts på nulägesanalys och omvärldsspaning såväl i den egna organisationen som utanför. Ett planeringsarbete med att ta fram en för landstinget gemensam ehälsostrategi har påbörjats och kommer att ta fart under hösten. Som ett led i satsningen tilldelades 10 miljoner av den så kallade Professionsmiljarden till insatser och utveckling inom ehälsa. En handlingsplan har tagits fram och fördelning av medel har beslutats av styrgruppen för stadsbidrag. Fokusområden för insatser i år är; förstärka förutsättningarna för utveckling och införande av e-tjänster inom e-hälsa, ökad kunskap, användning och därmed nytta av befintliga e-tjänster/it-stöd och breddning av redan pågående piloter där ny teknik används. Exempel på insatser/ utvecklingsprojekt som tilldelats medel är; förstudie för digitala vårdmöten, förberedande för ett breddat införande av webbtidbok, stöd för fortsatt införande av den internetbaserade behandlingsplattformen SoB inom psykiatrin och utökning av pågående pilot, patientens hemmonitorering för hjärtsviktspatienter på Lasarettet i Enköping. Arbete och leverans för samtliga insatser ska ske under Insatserna kommer att följas upp i början av nästa år. Närvård Närvård är ett samlingsbegrepp för det samverkansarbete som bedrivs inom hälso- och sjukvård, vård och omsorg, socialtjänst och skola och social omsorg mellan kommunerna och landstinget i Uppsala län. Närvård handlar dels om att landsting och kommuner var för sig fullföljer sin uppgift på bästa möjliga sätt, dels att landsting och kommuner hjälper och stärker varandra. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade 2015 om en närvårdsstrategi som lägger grunden för det fortsatta arbetet under mandatperioden. Där pekas tre prioriterade områden ut; äldre, barn och unga samt personer med psykisk ohälsa. Landstinget driver närvårdsfrågor utifrån en helhetsbild med strävan att uppnå en jämlik vård och en vård på rätt nivå i hela länet. Närvårdsutvecklingen samordnas genom särskilt utsedda politiker och genom de närvårdskoordinatorer som finns i länet. Koordinatorerna är samfinansierade mellan landstinget och respektive kommun och deras uppdrag är att stödja, stimulera och vara drivande i det lokala samarbetet. Samfinansierade närvårdskoordinatorer är ett viktigt stöd för det lokala samarbetet mellan landsting och kommun. Idag finns närvårdskoordinatorer i sju av åtta kommuner. Nedan nämns några exempel på aktiviteter som pågår

154 Bilaga 286 Länsgemensamma riktlinjer Under året har det tagits fram länsgemensamma riktlinjer, BUS-Uppsala, för samverkan avseende barn och unga. Under framtagandet av riktlinjerna identifierades ett antal utvecklingsområden. Implementeringen av riktlinjerna kommer att ske inom ramen för närvårdsarbetet. Avtal om palliativ vård. Landstinget och Älvkarleby, Tierp respektive Östhammars kommun har tecknat nya avtal om specialistanknuten hemsjukvård. Det mobila sjukvårdsteamet i Tierp har sedan maj 2016 successivt byggt upp verksamheten och utför sedan i september den specialistanknutna hemsjukvården i alla tre kommuner. Etablera närvårdsplatser i Tierp. En fördjupad analys gällande behovet av antalet vårdplatser har genomförts under året och en dialog med Tierps kommun och Älvkarleby kommun har påbörjats. I dialog med kommunerna har beslut tagits om att i september starta sex direktinläggningsplatser inom geriatrikens ordinarie avdelning. En fortsatt dialog mellan kommunerna och landstinget pågår och målet är att hösten 2018 öppna gemensamma närvårdsplatser. Mobila team för äldre. Vårdstyrelsen beslutade i mars 2016 om en utveckling av förstärkt hemsjukvård med mobila team på primärvårdsnivå. Ärendet har under året presenterats för närvårdens politiska styrgrupper i länets kommuner och landstinget har bjudit in till dialog. Kommunerna ställer sig positiva till samarbetet och en dialog på tjänstemannanivå har påbörjats. Målet är att en succesiv utbyggnad av mobila team. Länsgemensamma riktlinjer för individuellt förskrivna hjälpmedel Vårdstyrelsen beslutade i mars 2016 att initiera en dialog med kommunerna i länet i syfte att se över möjligheten till länsgemensamma riktlinjer för individuellt förskrivna hjälpmedel i Uppsala län. Frågan har presenterats för närvårdens politiska styrgrupper i kommunerna. Kommunerna har ställt sig positiva till fortsatt dialog på tjänstemannanivå. Kollektivtrafik Under våren har mycket arbete ägnats åt förberedelser för det nya stadsbusslinjenätet i Uppsala. Fyra medborgardialoger genomfördes på platser där Uppsalabor normalt vistas. Vid dialogerna medverkade UL:s personal och flera av kollektivtrafiknämndens ledamöter. Tillsammans med remissvar kom det in över förslag och synpunkter som förvaltningen har sammanställt. Flera av förslagen har också lett till att förändringar har gjorts till det slutliga förslaget som kollektivtrafiknämnden beslutade godkänna vid sammanträdet i juni. Beslutet innebär att det nya linjenätet kommer att införas i augusti Den kollektivtrafiklag som började gälla 2012 ställer krav på att varje regional kollektivtrafikmyndighet har ett trafikförsörjningsprogram som ger en inriktning och mål för kollektivtrafikens utveckling. Det första trafikförsörjningsprogrammet började gälla i september 2012 och av det framgår att landstinget ska revidera programmet en gång per mandatperiod. Efter ett omfattande arbete presenterades det slutgiltiga förslaget till nytt trafikförsörjningsprogram under senvåren. Vid sammanträdet i juni godkände kollektivtrafiknämnden Regionalt trafikförsörjningsprogram 2016 för vidare beslut i landstingsstyrelsen och slutligt beslut vid landstingsfullmäktiges sammanträde 21 september. Inom MÄLAB har en gemensam mälardalstaxa med pendlarbiljetter arbetats fram och för landstingets del har kollektivtrafiknämnden fattat beslut om att godkänna förslaget. Pendlarbiljetten införs under hösten 2017 och den kommer att marknadsföras under namnen Movingo. 6

155 Bilaga 286 Kultur Kultur för att främja hälsa för nyanlända/asylsökande samt Kultur på recept är två större satsningar som inletts under året. Satsningen Kultur för att främja hälsan hos nyanlända/asylsökande består av två delar: kulturaktiviteter för boende på asylboenden i fyra av länets kommuner samt ett nyinrättat bidrag som går att söka för det fria kulturlivet och föreningslivet för kulturaktiviteter riktade mot nyanlända. Satsningen finansieras av Vårdstyrelsen. Kultur på recept drivs som försöksverksamhet under 2016 av Kultur och bildning i samarbete med Primärvården. I hälso- och sjukvården ökar andelen patienter med livsstilssjukdomar och stress och Kultur på recept är ett svar på behovet att testa nya metoder och resurser som komplement vid rehabilitering. Ett seminarium om samisk kultur har arrangerats i samverkan med Upplandsmuseet under våren. Ett 40-tal kommunala och regionala tjänstemän fick lyssna till tre kulturskapare inom bildkonst, scenkonst och musik som berättade om sin konstnärliga verksamhet och sina tankar kring samisk identitet. Då samerna är en av Sveriges fem nationella minoriteter, presenterades också den nationella minoritetspolitiken, för att ge kunskap om rättigheter och möjligheter. Kan man dansa en bok? Den frågan kan förhoppningsvis besvaras i det konstartsövergripande projektet Dansa en bok, som startat under våren. Genom att kombinera olika konstformer vill projektet inspirera till läsning, berättande och rörelse. Inom ramen för projektet genomförs ett antal workshops med barn, där de tillsammans med en koreograf får undersöka hur det kan gå till att dansa en bok. Ett konkret mål för projektet är sedan att producera en handledning med tips på rörelsemönster, dansövningar, musik och rekvisita för att underlätta språkinlärning och läsförståelse för barn. Handledningen ska kunna användas av pedagoger, bibliotekarier och andra vuxna som arbetar med barn i åldersgruppen 4 7 år. Dansa en bok drivs av Länsbibliotek Uppsala och Kulturenheten med stöd från Kulturrådet. 7

156 Bilaga 286 Året i korthet Ny vision för landstinget En ny vision fastställdes av landstingsfullmäktige i juni. "Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft". Landstingsfullmäktige fastställde också en ny styrmodell som innebär att styrelser och nämnder ska driva sin verksamhet och genom verksamheten bidra till att utveckla vår region i visionens riktning. Kultur på recept Kulturnämnden har fattat beslut om att genomföra försöksverksamhet med Kultur på recept. Kultur på recept är ett svar på behovet att testa nya metoder och resurser som komplement vid rehabilitering. I hälso- och sjukvården ökar andelen patienter med livsstilssjukdomar och stress. Forskning visar att kulturupplevelser aktivt kan bidra till bra hälsa och snabbare rehabilitering för denna grupp av patienter. Försöksverksamheten med Kultur på recept drivs av Kultur och bildning i samarbete med Primärvården. Landstingets folkhögskola 140 år I år firar Wiks folkhögskola 90 år ute på Wik och 140 år totalt. Redan 1876 grundade dåvarande Uppsala läns landsting den folkhögskola som 1926 flyttade ut till Wiks slott. Folkhögskoleundervisning är alltså en av de allra äldsta verksamheterna inom Landstinget i Uppsala län. Detta dubbla jubileum uppmärksammades under årets Wikdag den 14 maj. Wikdagen är ett årligt evenemang öppet för allmänheten där Wiks folkhögskolas estetiska elever visar upp vad de lärt sig under läsåret. Modernisering av Akademiska sjukhusområdet Effekter av den inledda moderniseringen av Akademiska sjukhuset börjar nu att synas i verksamheten. Först ut som moderniserad vårdbyggnad är 85-huset som invigdes den 31 maj. Moderniseringen ger möjligheter att erbjuda exempelvis enkelrum för patienter samt andra lösningar som svarar upp mot dagens och morgondagens förväntningar från patienter. I samma byggnad öppnades även helikopterplattan efter ett halvårs renovering. Efter 85-huset ska 70-huset moderniseras. Parallellt byggs även den nya, större vård- och behandlingsbyggnad som benämns ingång 100 vilken beräknas vara klart sommaren Lasarettet i Enköping har hbtq-certifierats Som första sjukhus i världen har Lasarettet i Enköping hbtq-certifierats. Målsättningen med certifieringen är att verksamheten ska få ökad kunskap om hbtq, utveckla en mer öppen och inkluderande arbetsmiljö samt ett välkomnande bemötande av besökare. Landstingsövergripande process för kompetensförsörjning införd En landstingsövergripande process för kompetensförsörjning har införts. Under våren har som en första fas kompetensanalyser genomförts på förvaltningsnivå. Prioriterade åtgärdsförslag som rör landstingsövergripande kompetensförsörjningsaktiviteter har aggregerats och genererat åtgärdsförslag att arbeta vidare med. Urval, prioritering och beslut om genomförande av såväl kortsiktiga som långsiktiga åtgärder samt framtagande av förslag till finansiering av dessa sker under hösten. Vårdutbildningskompetens från andra länder tillvaratas Landstinget arbetar på flera sätt med att tillvarata kompetensen hos personer med vårdutbildning från andra länder. Bland annat pågår ett arbete med uppstart av klinisk introduktionstjänst för läkare utbildade inom EU/EES. Syftet är att läkare som är legitimerade inom EU, men som saknar klinisk praktik, genomgår en 1-årig introduktionstjänst för att få den kliniska träning som behövs för att kunna arbeta i den svenska sjukvården. 8

157 Bilaga 286 Kliniskt utvecklingsår (KUÅ) för nya sjuksköterskor permanentas Landstingets satsning på ett kliniskt utvecklingsår för nya sjuksköterskor har permanentas. Beslutet innebär att nyanställda och nyutexaminerade sjuksköterskor vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping ska genomgå kliniskt utvecklingsår från hösten Det kliniska utvecklingsåret syftar till att ge en förstärkt yrkesintroduktion. Palliativ hemsjukvård för barn Under året har palliativ hemsjukvård för barn och ungdomar upp till 18 år införts i hela länet. Det innebär att specialiserad palliativ vård i hemmet ska erbjudas barn och ungdomar mellan 0 17 år, om det är möjligt och om patienten med familj önskar det. Därmed möjliggörs en jämlik tillgång till palliativ hemsjukvård i livets slutskede för länets invånare oavsett ålder eller bostadsort. Mobil hembesöksverksamhet I april 2016 beslutade landstinget i samverkan med länets kommuner att utveckla och förstärka hemsjukvården på primärvårdsnivå med stöd av mobila team. Syftet är att utifrån en gemensam behovsanalys utveckla hemsjukvården för äldre med omfattande vårdbehov och personer med tillfälliga eller långsiktiga funktionsnedsättningar. I arbetet ska hänsyn tas till kommunernas olika förutsättningar och genomförande ska ske under Utveckling av patientsäkerhetsarbetet Landstinget har under året upprättat landstingsövergripande strategier för patientsäkerhetsarbete och vårdrelaterade infektioner (VRI) med tillhörande handlingsplaner. Av strategierna framgår att landstinget antagit en nollvision för undvikbara vårdskador och målet är att ständigt minska antalet vårdskador genom ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Satsningar inom området psykiatri Under året har flera satsningar gjorts för att förbättra och tillgängliggöra vården för personer med psykisk ohälsa. Exempelvis har det tagits fram ett förslag om alternativa behandlingsmöjligheter samt genomförts insatser för förbättrat omhändertagande av neuropsykiatrisk problematik. Vidare har det genomförts en kompetensförstärkning på vårdcentralerna och dessutom har ett projekt kring internetbaserad behandlingsplattform för psykisk ohälsa inom primärvården påbörjats. Under 2016 har Landstinget och kommunerna fått tagit del av nationella medel för att genomföra den statliga psykiatrisatsningen. Målet med satsningen är att förbättra befolkningens psykiska hälsa. Att erbjuda befolkningen behovsanpassade och effektiva insatser av god kvalitet är en del av satsningen. Det ska även tas nya initiativ för att nå unga och en förstärkning och ett förtydligande av ungdomsmottagningarnas arbete ska ske. 9

158 Bilaga 286 Bedömning av god ekonomisk hushållning Måluppfyllelse finansiella mål För att säkra långsiktig god ekonomisk hushållning ur ett ska finansiellt perspektiv ska följande finansiella mål nås: Årets resultat ska uppgå till minst två procent av skatter och generella statsbidrag Resultatet vid delåret är 449 miljoner kronor, vilket ska jämföras med 136 miljoner kronor som är två procent av skatter och statsbidrag vid delåret. För att nå målet för helåret så måste resultatet minst vara 204 miljoner kronor. Årsprognosen är 238 miljoner kronor varför målet beräknas nås. Nettokostnaderna ska inte öka snabbare än skatteintäkter och generella statsbidrag Årsprognosen för nettokostnadsutvecklingen är 4,3 procent. Årsprognosen för utvecklingen av skatter och statsbidrag är 5,0 procent rensat för skattehöjningen Målet beräknas nås Det egna kapitalet inklusive ansvarsförbindelse för pensionsförpliktelser ska förbättras jämfört med föregående år Det egna kapitalet inklusive ansvarsförbindelsen är vid delåret minus miljoner kronor. Vid årsbokslutet 2015 var samma siffra minus 1416 miljoner kronor. Årets prognostiserade resultat är 238 miljoner kronor och med detta skulle det egna kapitalet vara minus miljoner kronor. I dagsläget bedöms därför detta mål nås Bedömning av landstingets balanserat styrkort Landstinget har 15 mål i det balanserade styrkortet varav 14 följs upp i delårsrapporten. Utifrån de övergripande landstingsmålen definierar respektive förvaltning sina egna mål under varje landstingsmål. Alla mål i landstingets styrkort rör inte alla förvaltningar, vissa mål rör till exempel bara hälso- och sjukvårdsförvaltningarna och så vidare. Landstingets bedömningskriterier för måluppfyllelsen ställer krav på att alla förvaltningar helt uppnår ett mål för att målet ska anses vara helt uppnått. Om så inte sker innebär det att ett mål endast är delvis uppnått eller i värsta fall inte uppnått. Måluppfyllelse balanserat styrkort Verksamheten ska utövas på ett ändamålsenligt sätt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt. För att säkerställa detta ska det finnas en god måluppfyllelse i landstingets balanserade styrkort. Av landstingets 14 mål som följs upp i delårsrapporten bedöms 43 procent av målen uppnås helt under Vid årsbokslutet 2015 var andelen helt uppnådda mål 20 procent. 50 procent av målen i delårsrapporten bedöms uppnås delvis. I 2015 års bokslut uppnåddes 47 procent av målen delvis. 7 procent av målen i delårsrapporten bedöms inte kunna uppnås var andelen ej uppnådda mål 33 procent. Om helt uppnådda mål och delvis uppnådda mål slås samman så blir den totala andelen 93 procent var denna siffra 67 procent. Om en jämförelse görs med måluppfyllelsen 2015 så har prognosen avseende måluppfyllelsen förbättrats. 10

159 Bilaga 286 För att ge en tydlig indikation på måluppfyllelsen används följande symboler: = Prognosen är att målet uppnås 2016 = Prognosen är att målet delvis uppnås 2016 = Prognosen är att målet inte uppnås 2016 Mål 2016 Vårdgarantin ska uppnås. Uppfyllelse Medborgare och kund Upplevelsen av god tillgänglighet inom kollektivtrafiken ska öka Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka. Vårdrelaterade infektioner ska minska med 10 procent jämfört med Budget ska hållas Ekonomi Totalkostnad i förhållandet till total produktion är samma som föregående år eller lägre. Självfinansieringsgraden för investeringar ska vara 100 procent Produktion Förvaltningarna ska ha en fullständig, genomgripande och sammanhållen produktions- och kapacitetsplanering som utgår från vårdproduktionen, forskningsproduktionen och utbildningsproduktionen. 75 procent av respektive förvaltnings verksamhet ska ha en samlad schemaläggning vari ingår samtliga yrkeskategorier utifrån produktionsplaneringen. Huvudprocesserna ska vara identifierade, dokumenterade och standardiserade. Förnyelse Alla förvaltningar ska stärka sin forskning/utveckling inom minst två av sina prioriterade strategiska områden. Alla HoS-förvaltningar ska arbeta utifrån en modell för ordnat införande av nya effektiva behandlingsmetoder. Medarbetare Varje förvaltning ska ha en väl fungerande organisation för verksamhetsförlagd utbildning och introduktion. Hållbart medarbetarengagemang (HME) ska öka jämfört med 2015 års mätning. - Chefsuppdragen är etablerade och andelen chefer som har ett tydligt chefsuppdrag är 100 procent. Tabell 1: Sammanställning prognostiserad måluppfyllelse

160 Bilaga 286 Medborgare och kund Strategiskt mål Landstinget bidrar till en god hälsa och livskvalitet Framgångsfaktorer för att nå målet är Kvalitet genom gott bemötande god tillgänglighet hög säkerhet hälsoinriktat arbete Kvalitet genom god tillgänglighet, gott bemötande och hög säkerhet Mål från styrkortet Vårdgarantin ska uppnås. Målet för vårdgaranti vad gäller sjukhusen är att alla patienter (100 procent) ska vänta kortare än 90 dagar på besök eller operation/behandling och i dagsläget (augusti) är siffrorna för Akademiska sjukhuset 56 procent för nybesök och 60 procent för operation/behandling. För Lasarettet i Enköping är motsvarande siffror 81 respektive 90 procent. På Akademiska sjukhuset fortsätter arbetet under hösten med riktat stöd till utvalda verksamhetsområden, såsom öron- näs- och halssjukdomar (ÖNH) och klinisk neurofysiologi, neurologi och neurokirurgi, samt uppstart av ett tillgänglighetsnätverk med syfte att kvalitetssäkra väntelistor och förbättra remisshanteringen, allt ovanstående i syfte att förbättra måluppfyllelsen. Målen för vårdgarantin vad gäller Hälsa och habilitering och Primärvården är att 100 procent av de som kontaktar vårdgivaren per telefon kommer i kontakt samma dag och att 100 procent av de som har behov av läkarbesök erbjuds detta inom sju dagar. Folktandvården omfattas inte av lagen om vårdgaranti, men har som mål att väntetiden för behandling inte ska överstiga tre månader. Förvaltningarna uppnår målet för väntetider under augusti månad, med undantag för Primärvården. Inom primärvården (offentlig och privat regi) är tillgängligheten via telefon 90 procent och erbjudande om läkartid inom sju dagar 83 procent. Stora variationer förekommer mellan vårdcentralerna. Orsaken till att målet inte uppfylls är främst en lägre bemanning än önskat för läkare och sjuksköterskor. Variationen mellan vårdcentraler hanteras med särskilda insatser. Därutöver pågår ett förbättringsarbete för att öka tillgängligheten genom samordning inom Primärvården. Upplevelsen av god tillgänglighet inom kollektivtrafiken ska öka. Resultatet för rullande 12 månader är att 70 procent upplever att tillgängligheten är god. Resultatet i augusti månad är i nivå med förra årets värde men prognosen är att målet kommer att uppnås. Detta då det löpande genomförs åtgärder för att förbättra tillgängligheten. 12

161 Bilaga 286 Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka. Kollektivtrafikens marknadsandel av det motoriserade resandet är 23 procent för rullande 12 månader. Det är något lägre än värdet för samma period Vårdrelaterade infektioner har minskat med 10 % jämfört med Ett mål i landstingets balanserade styrkort för 2016 är att förekomsten av VRI ska minska med 10 procent jämfört med Målet i styrkortet har uppnåtts enligt resultat från den nationella punktprevalensmätningen av VRI. Resultatet vid årets mätning var 9,7 procent jämfört med 12,1 procent vid mätningen Sedan förra årets mätning har förekomsten av VRI minskat med 22,3 procent vid Akademiska sjukhuset och vid Lasarettet i Enköping med sju procent. 13

162 Bilaga 286 Ekonomi Strategiskt mål Landstinget har en god ekonomi som ger utrymme för kort- och långsiktig utveckling. Framgångsfaktorer för att nå målet är effektiv ekonomistyrning verksamheter som bedrivs effektivt inom givna ekonomiska ramar. Ändamålsenlig styrning, planering och uppföljning Mål från styrkortet Budget ska hållas Landstingets budgeterade resultat är 252 miljoner kronor. Årsprognosen är 238 miljoner kronor, vilket är en negativ resultatavvikelse på 6 procent. En effektiv verksamhet Mål från styrkortet Totalkostnad i förhållande till total produktion är samma som föregående år eller lägre Majoriteten av förvaltningarna prognostiserar att detta mål kommer att nås. Två förvaltningar spår dock att målet inte kommer att nås. Akademiska sjukhuset stärker sin produktion i en högre takt än kostnadsökningen. Det innebär att utvecklingen vad gäller det övergripande produktivitetsmåttet är positivt. Underliggande finns en variation som sjukhuset arbetar med och då riktat till berörda verksamheter. Lasarettets nettokostnad i förhållande till total produktion ska jämfört med föregående år vara 1,95 procent eller lägre. Nettokostnaden i förhållande till total produktion är lägre än 2015, minus 3,5 procent. Inom Primärvården har kostnaden per producerat besök påverkats negativt av ökade läkemedelskostnader. Vad avser personalkostnad per producerat besök är kostnaden i stort sett oförändrad. Inom Hälsa och habilitering är den totala kostnaden för perioden år 2016 är kronor per kontakt. För 2015 var kostnaden kronor per kontakt. En förklaring är att förvaltningen har fått ökad budget för verksamheter som inte genererar kontakter, under året tillkom även beredskapsjouren. Under 2015 hade förvaltningen hög personalomsättning med många vakanser vilket bidrog till låga lönekostnader vilket ger lägre produktionskostnader. På Folktandvården har antalet besök ökat med 4 procent, dock har kostnaderna ökat mer och därmed är totalkostnaden per total produktion högre än föregående år. Kollektivtrafikförvaltningen har valt att mäta detta genom att ange kostnad per påstigande resenär. För första halvåret 2016 är kostnaden 39 kronor per påstigande resenär. Värdet för motsvarande period 2015 saknas. Men med hänsyn till det totala antalet resor för helåret 2015 och antalet som gjorts första halvåret i år antas målet kunna uppnås på helårsbasis. 14

163 Bilaga 286 Totalkostnaden för en gästnatt vid Wiks Slott och konferens är samma som föregående år eller lägre. Kostnad per deltagarvecka vid Wiks Folkhögskolas långa kurser är samma som föregående år eller lägre. I stort sett alla av Landstingsservice nyckeltal har förbättrats jämfört föregående förutom förbrukningen av fjärrkyla men tack vare egen produktion av kyla och lägre prisökning på inköpt kyla, så är kostnaden 2016 lägre än föregående år. Landstingets resurscentrums enheter har ett enhetsspecifikt nyckeltal (volym/årsarbetare). Varje enhet skall ha som mål att bibehålla eller förbättra sitt/sina målvärden. Förvaltningen bedömer att målet kommer att nås. Varuförsörjningens totalkostnad i förhållande till total produktion inom logistikdelen skall bibehållas eller minska jämfört med föregående år Totalkostnaden i förhållande till produktion är lägre jämfört med föregående år. Självfinansieringsgraden för investeringar ska vara 100 procent Ingen belåning kommer att ske under året. 15

164 Bilaga 286 Produktion Strategiskt mål Landstingets verksamheter är effektiva och levererar med god kvalitet Framgångsfaktorer för att nå målet är Produktionsplanering Helhetssyn på flöden och samverkan kvalitetsutvecklingsarbete. Produktionsplanering, helhetssyn, samverkan och kvalitetsutveckling Mål från styrkortet Förvaltningarna ska ha en fullständig, genomgripande och sammanhållen produktions- och kapacitetsplanering som utgår från vårdproduktionen, forskningsproduktionen och utbildningsproduktionen Både sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen prognostiserar att målet delvis uppnås Akademiska sjukhuset har stärkt och utvecklat sin produktionsplanering. Dock saknas en produktionsplanering för uppdragen gällande utbildning, forskning och life science. Inom Folktandvården pågår ett utvecklingsarbete för att ytterligare förbättra verktyg för planering och arbete pågår för att uppfylla målet. 75 % av respektive förvaltnings verksamhet ska ha en samlad schemaläggning vari ingår samtliga yrkeskategorier utifrån produktionsplaneringen. Både sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen prognostiserar att målet delvis uppnås Akademiska sjukhuset har en samlad schemaläggning för de flesta personalkategorier men på läkarsidan pågår arbetet med införande av produktionsbaserat funktionsschema samt införande av Medinet för schemaläggning av läkare. Hos Hälsa och habilitering pågår utvecklingen av produktionsbaserad schemaläggning varvid målet delvis prognostiseras att uppnås. Huvudprocesserna ska vara identifierade, dokumenterade och standardiserade. Kulturnämnden, varuförsörjningsnämnden samt patientnämnden prognostiserar att detta mål nås helt för Kollektivtrafiknämnden prognostiserar dock att målet inte kommer att uppnås alls. Detta eftersom Kollektivtrafikförvaltningen, på grund av andra prioriteringar, ännu inte har kunnat inleda arbetet angående styrkortsmålet. Sjukhusstyrelsen, vårdstyrelsen och fastighets- och servicenämnden prognostiserar att målet delvis uppnås Akademiska sjukhuset uppnår målet delvis. Emellertid pågår arbete inom ramen för värdebaserad vård där sjukhuset arbetar med en rad olika patientprocesser. Hälsa och habilitering prognostiserar att målet inte uppnås alls. Inom landstingsservice har ett omfattande arbete lagts ned på kartläggning och dokumentation av huvudprocesser och förvaltningen bedömer att målet delvis kommer att uppnås. 16

165 Bilaga 286 Förnyelse Strategiska mål Landstinget är innovativt och ligger steget före. Framgångsfaktorer för att nå målen är forskning och utveckling stärks inom strategiska områden kunskapsstyrning tillämpas Stärkt forskning och utveckling inom strategiska områden Mål från styrkortet Alla förvaltningar har stärkt sin forskning/utveckling inom minst två av sina prioriterade strategiska områden. Alla förvaltningar har arbetat med att stärka sin forskning eller utveckling inom prioriterade strategiska områden. Det gäller till exempel Akademiska sjukhuset som etablerat FoUU-råd inom alla verksamhetsområden och definierat en särskild FoU-budget. Lasarettet i Enköping har satsat på att utveckla nya rutiner för hantering av klagomål och synpunkter, medan Hälsa och habilitering har arbetat med att tydliggöra FoU-arbetet inom förvaltningen och har inrättat ett FoU-råd för att skapa förutsättningar för forskning inom förvaltningens ansvarsområde. Primärvården har arbetat med att utveckla affärsmässigheten och utarbetat strategier för såväl etableringar som marknadskommunikation. Inom Folktandvården har flera forskningsprojekt genomförts. Kollektivtrafikförvaltningen UL har arbetat med att ta fram förslag till nytt linjenät för stadsbusstrafiken i Uppsala och förslag om effektivisering av trafikutbudet. Kulturnämnden har samverkat med forskare inom de strategiska områdena kultur och hälsa samt regional utveckling och patientnämnden har haft kontakt med studenter vid Uppsala universitet som skriver uppsatser utifrån till nämnden inkomna synpunkter och klagomål. Landstingets resurscentrum har deltagit i olika nationella nätverk och förberett övertagande av nya arbetsuppgifter inför bildande av Region Uppsala. Landstingsservice har arbetat vidare med pilotstudien Vårdnära service och som kommer att utökas under Kunskapsstyrning tillämpas Mål från styrkortet Alla HoS-förvaltningar ska arbeta utifrån en modell för ordnat införande av nya effektiva behandlingsmetoder. Merparten av förvaltningarna arbetar utifrån en modell för ordnat införande. Hälsa och habilitering har tagit fram en rapport om medarbetares och chefers kännedom och användning av Mini-HTA. Inom Akademiska sjukhuset använder hela sjukhuset vid behov Mini-HTA. Primärvården har inte testat modellen för ordnat införande enligt Mini-HTA, medan Folktandvården använder checklistan för God vård för att säkra effektiva behandlingsmetoder. Lasarettet i Enköping använder metoden Mini-HTA när så är tillämpligt. 17

166 Bilaga 286 Medarbetare Strategiska mål Landstinget är en attraktiv arbetsgivare för nuvarande och framtida medarbetare. Landstingets medarbetare är ansvarstagande och har verksamhet, kvalitet och resultat i fokus. Framgångsfaktorer för att nå målen är rätt kompetens engagerade medarbetare som trivs med sitt arbete tydliga och kommunikativa chefer. Rätt kompetens Mål från styrkortet Varje förvaltning ska ha en väl fungerande organisation för verksamhetsförlagd utbildning och introduktion. Prognosen är att målet uppnås Målet gäller förvaltningarna inom sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen, vilka tar emot studenter och elever under utbildning. Engagerade medarbetare Mål från styrkortet Hållbart medarbetarengagemang (HME) ska öka jämfört med 2015 års mätning. Medarbetarenkäten ska genomföras under hösten varför redovisning av måluppfyllelse sker i årsredovisningen. Arbete pågår i förvaltningarna utifrån de handlingsplaner som upprättades efter 2015 års mätning. Tydliga och kommunikativa ledare Mål från styrkortet Chefsuppdragen är etablerade och andelen chefer som har ett tydligt chefsuppdrag ska vara 100 %. Prognosen är att målet uppnås Samtliga styrelser och nämnder har svarat att målet uppnås alternativt att alla chefer redan har ett tydligt chefsuppdrag. 18

167 Bilaga 286 Ekonomisk uppföljning Årsresultat, mnkr Delår 2016 Delår 2015 Prognos 2016 Budget 2016 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnad Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat Avgår realisationsvinster Avgår återföring orealiserad förlust värdepapper Årets resultat enligt balanskrav Tabell 2: Delårsresultat 2016 Landstingets årsprognos är 238 miljoner kronor, vilket är 14 miljoner kronor sämre än budget Fastighets- och servicenämnden, Sjukhusstyrelsen, Landstingsstyrelsen och Kollektivtrafiknämnden har prognoser som är sämre än budgeterat. De största orsakerna till försämringen jämfört med budget är högre kostnader för asyl och tillståndslösa, lägre skatteintäkter, högre pensionskostnader och lägre finansiella intäkter. Vårdstyrelsen har samtidigt en prognos som är bättre än budgeterat. Det är främst vårdstyrelsens egen verksamhet som står för förbättringen till följd av att medel avsatta för nya projekt inte har utnyttjats till fullo än. Hälsa och habilitering lämnar en årsprognos på 4 miljoner kronor, främst till följd av lägre personalkostnader. Utöver landstingets prognostiserade resultat så har det helägda bolaget Gamla Uppsala Buss lämnat en årsprognos på plus 20 miljoner kronor innan dispositioner och skatt, vilket är 15 miljoner kronor bättre än budget. Jämförelse mellan åren Delårsresultatet 2016 är 449 miljoner kronor. Delårsresultatet 2015 var 126 miljoner kronor. I resultatet 2015 ingick dock jämförelsestörande intäkter 1 på 100 miljoner kronor. Verksamhetens intäkter har ökat med 141 miljoner kronor mellan åren. Om jämförelsestörande poster 2015 exkluderas så är det istället en intäktsökning med 241 miljoner kronor, vilket motsvarar en ökning på 8,1 procent. Ökningen ligger främst på övriga intäkter och riks- och regionintäkter. Verksamhetens kostnader har ökat med 334 miljoner kronor, vilket motsvarar en ökning på 3,8 procent mellan åren. De poster som har ökat mest i kronor är lönekostnader inklusive inhyrd personal, köpt vård, trafikkostnader, medicinskt material och övriga kostnader. Av dessa kostnadsposter så är det köpt vård som ökar mest procentuellt sett, vilket främst är kopplat till vårdcentralsuppdraget och köpt vård utanför C-län. Medicinskt material har precis som tidigare år också en hög ökningstakt procentuellt sett. Ökningen av lönekostnad inklusive inhyrd personal är 2,8 procent och beror på löneöversyn och en ökning av årsarbetare samt en ökning av kostnader för inhyrd personal. Avskrivningskostnaderna ökar med 43 miljoner kronor och är kopplat till de stora fastighetsinvesteringsprojekt som pågår och de utrustningsinvesteringar som görs. 1 AFA och kostnadsbidrag pensioner från SPV. 19

168 Bilaga 286 Anledningen till att resultatet är så mycket bättre 2016 jämfört med 2015 beror på den skattehöjning som gjordes Skatteintäkterna har ökat med 538 miljoner kronor. Jämförelse mot budget Det ackumulerade resultatet avviker positivt mot budgeten för perioden med 184 miljoner kronor. Intäkterna är i 48 miljoner högre än budgeterat. Orsaken till detta är främst högre riks- och regionintäkter och högre statsbidragsintäkter. Samtidigt avviker skatteintäkterna och övriga intäkter negativt. Kostnaderna avviker positivt med 137 miljoner kronor. Den positiva avvikelsen är främst kopplad till lägre kostnader för köpt vård, lokal- och fastigheter, avskrivningskostnader och övriga kostnader. Gällande avskrivningar så beror den lägre kostnaden på att investeringsnivåerna främst för utrustningsinvesteringar är betydligt lägre än budgeterat. De övriga positiva avvikelserna beror på förskjutningar i periodiseringen, vilket ger ett falskt för bra resultat. Verksamhetens nettokostnad och finansiering Den prognostiserade nettokostnadsutvecklingen exklusive jämförelsestörande poster är 4,3 procent, vilket är samma nivå som i budget. Utvecklingen av skatter och statsbidrag prognostiseras på helårsbasis till 5,0 procent efter att skattehöjningen 2016 har eliminerats. Utvecklingen är hög och beror främst på en hög skatteutveckling men även på att landstinget får en ökad finansiering för läkemedel inom förmånen. 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 3,2% 2,5% 5,6% 5,6% 5,8% 5,4% 4,7% 2,4% 5,0% 4,3% 1,0% 0,0% Utveckling skatter och generella statsbidrag Utveckling nettokostnad Diagram 1: Verksamhetens nettokostnad och finansiering Som visas i diagrammet ovan så har landstinget för första gången på flera år en nettokostnadsutveckling som ligger under utvecklingen av skatter och statsbidrag. Det är avgörande att detta fortsätter kommande år men det blir en utmaning då det under kommande år kommer stora kostnadsökningar kopplade till fastighetsinvesteringar och pensioner. Skatteintäkter Utfallet för skatteintäkterna är miljoner kronor vid delåret och ska jämföras med en budget på miljoner kronor. Årsprognosen beräknas uppgå till miljoner kronor. Föregående års utfall var miljoner kronor gjordes en skattehöjning som motsvarar cirka 417 miljoner kronor. Om skattehöjningen exkluderas är ökningen 388 miljoner kronor, vilket motsvarar 4,9 procent. Jämfört mot budget är utfallet en försämring med 48 miljoner kronor. 20

169 Bilaga 286 Generella statsbidrag och utjämning Det ackumulerade utfallet är 931 miljoner kronor och ska jämföras med budget på 901 miljoner kronor. Årsprognosen för det generella statsbidraget är miljoner kronor, vilket är 94 miljoner kronor bättre än budgeterat. Helårsutfallet 2015 var miljoner kronor. Ökningen mellan åren är 5,9 procent. Specialdestinerade statsbidrag Landstinget har budgeterade intäkter på 176 miljoner kronor för specialdestinerade statsbidrag. Utifrån respektive statsbidrags prestationskrav har en handlingsplan med budget för året tagits fram. Arbetet med de olika satsningarna pågår enligt plan och återrapportering kommer att ske till SKL under hösten. Vid delårsbokslutet finns inget som tyder på att landstinget inte kommer att erhålla årets förväntade statsbidragsintäkter. Satsningen gällande förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa återrapporterades i juni. Rapporten har godkänts och landstinget har erhållit 18 miljoner kronor. Riks- och regionvårdsintäkter Landstingets intäkter för riks- och regionsjukvård i delårsbokslutet 2016 är miljoner kronor. Det är en ökning med 112 miljoner kronor eller 8,1 procent jämfört med delårsbokslutet Den generella prisuppräkningen var på 2,6 procent så ökningen mellan åren exklusive prisuppräkningen är på 5,5 procent. Vid Akademiska sjukhuset, som står för huvuddelen av intäkterna, är utfallet miljoner kronor. Ökningen är på 97 miljoner kronor jämfört med delårsbokslutet Det är en ökning med 6,8 procent. Årsprognosen är på miljoner kronor. Det är 40 miljoner kronor över årsbudgeten. Framför allt ökar Stockholm, Gävleborg, Norra regionen och Åland kraftigt mellan åren. Områden som ökar är thoraxkirurgi, urologi, smärtcentrum, neonatologi och brännskadevård. Kund Delår 2016 Delår 2015 Bokslut 2015 Riks- och regionvård Dalarna Gävleborg Västmanland Sörmland Värmland Örebro Stockholm Norra regionen Åland Övrigt Summa Övrig högspecvård Uppsala Care TOTALT Tabell 3: Riks- och regionintäkter Akademiska sjukhuset 21

170 Bilaga 286 Personalkostnader inklusive inhyrd personal Personalkostnaderna vid landstinget uppgår till miljoner kronor i delårsbokslutet. Det är 51 procent av verksamhetens kostnader. Vid en jämförelse med delårsbokslut 2015 är det en ökning av personalkostnaderna med cirka 2,8 procent. Timlönekostnadens förändring till och med augusti på 1,9 procent och ökningen av årsarbetare med en halv procent ger en uppskattning av effekten av löneöversyn respektive volymförändring på lönekostnadernas utveckling. Den genomsnittliga timlönekostnaden för landstinget har ökat med 1,9 procent jämfört med Den procentuella förändringen förklaras i huvudsak av utfall av årets löneöversyn. För kommunals yrkesgrupper återstår att få ny lön och retroaktiv lön i årets löneöversyn. Den procentuella förändringen ligger i nivå med uppräkningen av landstingets verksamheter inklusive effektiviseringskrav för Det genomsnittliga antalet årsarbetare är och det är en ökning med 40 årsarbetare vid en jämförelse av utfallet januari till och med augusti i år med samma period i fjol. Det motsvarar en ökning med en halv procent. Ökningen återfinns i bland annat yrkesgrupperna handläggare, undersköterskor, specialistläkare medan sjuksköterskor och administratörer vård har minskat. Kostnaderna för inhyrd personal är 66 miljoner kronor till och med augusti. I bokslutet för helår 2015 var kostnaderna 94 miljoner kronor. Landstinget har fortsatt behov av inhyrd personal när det gäller läkare inom vissa specialiteter såsom allmänmedicin och psykiatri, samt sjuksköterskor. För landstinget är kostnaderna för ersättning vid sjukdom 47 miljoner kronor exklusive arbetsgivaravgifter till och med augusti och det är knappt två miljoner kronor högre än samma period föregående år. Det motsvarar en ökning på 3,7 procent. Den totala sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid vid landstinget är efter augusti 5,2 procent. Det kan jämföras med samma tidpunkt i fjol då sjukfrånvaron var 4,9 procent, det vill säga lägre, och att helårsutfallet blev 5,1 procent. En uppdelning av den totala sjukfrånvaron på åldersgrupper (-29 år, år, 50 år-) visar en ökning i åldersgrupperna år och 50 år -. Sjukfrånvaron uppdelad på kön visar att den är något högre för kvinnor medan den har minskat marginellt för män. Pensionskostnader inklusive finansiella poster Årsprognosen för landstingets pensionskostnader inklusive löneskatt och de finansiella kostnaderna för pensioner är 962 miljoner kronor. För 2015 var denna kostnad 996 miljoner kronor. De budgeterade pensionskostnaderna 2016 är 944 miljoner kronor. Läkemedelskostnader Vårdcentralerna har ökat sina kostnader med cirka 12 procent jämfört med samma period förgående år. Detta är ett trendbrott jämfört med tidigare års minskade kostnader. Flertalet läkemedel på vårdcentral är nu generika, vilket innebär att nya original-läkemedel som exempelvis blodproppsförbyggande (NOAK) och diabetes typ 2 läkemedel nu ökar kostnaden. Landstingets totala läkemedelskostnad för perioden är 814 miljoner kronor, vilket är en ökning på 12 miljoner kronor (1,5 procent). Inom denna förändring har kostnaden för hepatit C läkemedlen minskat med 30 miljoner kronor. De svårast sjuka har nu behandlats, men kostnaden kommer åter att öka med en utökad prioritering. Akademiska sjukhuset har en kostnad på 535 miljoner kronor, en ökning med 5 miljoner kronor eller 1 procent. Landstingets kostnadsmässigt största preparat är TNF-a vid reumatiska sjukdomar, läkemedel vid hepatit C, NOAK och cancerläkemedel. 22

171 Bilaga 286 Investeringar Investeringsutfallet vid delåret är 869 miljoner kronor, varav 684 miljoner kronor är fastighetsinvesteringar. Budgeten samma period är miljoner kronor, varav 1010 miljoner kronor är fastighetsinvesteringar. Landstingets investeringsbudget 2016 är totalt miljoner kronor, varav miljoner kronor är fastighetsinvesteringar och 648 miljoner kronor är immateriella och övriga materiella investeringar. Årsprognosen för fastighetsinvesteringarna är efter augusti miljoner kronor. Avvikelsen beror främst på att genomförandet av renovering av B11 inte påbörjats enligt den tidplan som fanns vid budgettillfälle, och motsvarar 152 miljoner kronor under budget. Även nybyggnation av Ingång 100 ligger under budget med 61 miljoner kronor beroende på en överskattad nivå vid budgettillfället. Även investeringar som vid budgettillfället klassificerades som nya behov (exempelvis ny dialysavdelning) har inte startats i den utsträckning som planerades, vilket motsvarar 88 miljoner kronor under budget. Prognos för nybyggnation av en ny stadsbussdepå ligger 12 miljoner kronor under budget beroende på förskjutningar i tid. Prognosen för övriga materiella och immateriella investeringar är 364 miljoner kronor, vilket alltså är 284 miljoner kronor lägre än budgeterat. Avvikelsen beror främst på att Akademiska sjukhuset har en avvikelse på 233 miljoner kronor. Resterande avvikelse mot budget står huvudsakligen Kollektivtrafikförvaltningen för. Om den totala investeringsprognosen står sig vid årets slut innebär det en genomförandegrad på 77 procent. Vid delåret är genomförandegraden jämfört med budget motsvarande grad 60 procent. Likvida medel Likviditet är ett mått på landstingets kortsiktiga betalningsförmåga. Landstingets likvida medel uppgår till miljoner kronor per den 31 augusti Vid samma tidpunkt förra året uppgick landstingets likvida medel till miljoner kronor. I landstingets likvida medel ingår, förutom kassa- och banktillgodohavanden, kortfristiga finansiella placeringar. Soliditet Soliditeten exklusive ansvarsförbindelsen är i delårsbokslutet 36 procent. Vid delårsbokslutet 2015 var även då soliditeten 36 procent. Vid årsbokslutet 2015 var soliditeten 33 procent. Soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen är i delårsbokslutet minus 9 procent. Vid föregående årsbokslut var soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen minus 12 procent. Soliditeten för landstinget bör långsiktigt uppvisa sådan styrka att den är positiv även när pensioner och löneskatt intjänade före 1998 (ansvarsförbindelse) inkluderas. Pensionsskuld Pensionerna redovisas enligt en så kallad blandmodell. Den innebär att pensionsförpliktelser (arbetsgivarens åtaganden att betala pensionsersättning till en anställd) som intjänats från och med 1998 redovisas som pensionsskuld i balansräkningen. Enligt lagen om kommunal redovisning ska pensionsförpliktelser intjänade före 1998 inte redovisas i balansräkningen. Dessa redovisas istället som ansvarsförbindelse (åtagande att fullgöra pensionsförpliktelsen). Det totala pensionsåtagandet, det vill säga pensionsskulden inklusive ansvarsförbindelsen, uppgår vid årsskiftet till miljoner kronor. 23

172 Bilaga 286 Pensionsåtagandet har ökat med 1,3 procent jämfört med Av det totala pensionsåtagandet finns 47,2 procent upptaget i balansräkningen. Vid värderingen av pensionsmedelsportföljen tillämpas kollektiv värdering, eftersom syftet med att placera i olika instrument är att minska risken. Pensionsmedelsplaceringarnas marknadsvärde uppgår till miljoner kronor den 31 augusti Vid samma tidpunkt föregående år var marknadsvärdet miljoner kronor. Det bokförda värdet uppgår till miljoner kronor vid delåret, vilket ska jämföras med miljoner kronor vid samma tidpunkt föregående år. Mnkr Avsättningar för pensioner Pensioner Särskild löneskatt Summa Ansvarsförbindelse (inom linjen) Pensionsskuld (intjänad före 1998) Särskild löneskatt Summa Finansiella placeringar Bokfört värde Marknadsvärde Orealiserade vinster Relation placeringar/skuld Återlånade medel Skuldtäcknings grad 3, bokfört värde 15,5 % 15,6 % 15,3 % Skuldtäckningsgrad, marknadsvärde 16,6 % 16,3 % 16,5 % Avkastning Avkastning, vägt värde 3,4 % 2,9 % 3,7 % Portföljsammansättning, bokförda värden Korträntefonder 16 % 7 % 7 % Obligationsfonder 55 % 65 % 44 % Hedgefonder 2 % 1 % 12 % Aktiefonder 27 % 24 % 36 % Kassa inklusive valutasäkring 0 % 3 % 0 % Tabell 4: Upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser, mnkr Långa skulder Landstinget har i delårsbokslutet långa skulder på totalt 429 miljoner kronor, vilket ska jämföras med 444 miljoner kronor föregående år. År 2012 tog landstinget över huvudmannaskapet för kollektivtrafiken, i och med detta tog landstinget också över ett lån från Upplands Lokaltrafik AB, gällande byggnationen av en bussdepå. Lånet var räntesäkrat (för mer information se not 22a i bokslutsavsnittet). Den långa delen av lånet är 374 miljoner kronor. Lånet amorteras med 9 miljoner kronor årligen. 2 Återlånade medel är skillnaden mellan totala pensionsförpliktelser och marknadsvärdet på de förvaltade pensionsmedlen. 3 Skuldtäckningsgraden är placeringar som andel av skulden, där placeringarnas bokförda värde respektive marknadsvärde använts. I placeringarna inkluderas pensionsplacering på bank. 24

173 Bilaga 286 Nämnders och förvaltningars ekonomiska resultat Sjukhusstyrelsen Förvaltningarna Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping ingår i sjukhusstyrelsens ansvarsområde. Dessutom har styrelsen ansvar för upphandlad vård och vårdval inom specialistvård. Sjukhusstyrelsens resultat för perioden januari till augusti är 95 miljoner kronor, vilket ska jämföras med periodens budget på 11 miljoner kronor. Intäkterna är 61 miljoner kronor högre än budgeterat, vilket är kopplat till högre intäkter för riks- och regionvård på Akademiska sjukhuset. Kostnaderna avviker positivt med 23 miljoner kronor. De poster som främst bidrar till den positiva kostnadsavvikelsen är avskrivningskostnader, övriga kostnader och kostnader för köpt vård. De lägre avskrivningskostnaderna är kopplade till att Akademiska sjukhuset inte når upp till de investeringsvolymer som har budgeterats. Avvikelsen för köpt vård beror på att privata specialister och mammografiverksamheten inte når upp till budgeterade volymer. Lönekostnaderna inklusive inhyrd personal avviker dock negativt jämfört med budget vilket gäller för såväl Akademiska sjukhuset som lasarettet i Enköping. Sjukhusstyrelsens totala verksamhet har vid delåret en årsprognos på minus 103 miljoner kronor, vilket ska jämföras med en budget på minus 100 miljoner kronor. Prognosen är en förbättring med 3 miljoner kronor jämfört med föregående månad och beror på att sjukhusstyrelsens egen verksamhet har minskade kostnader för köpt vård främst kopplat till privata specialister och mammografi. Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhuset redovisar ett resultat för perioden januari till augusti på plus 69 miljoner kronor vilket motsvarar en positiv budgetavvikelse på 61 miljoner kronor. Periodens positiva avvikelse förklaras främst av ett bättre utfall angående verksamhetens intäkter samtidigt som kostnadskontrollen har förstärkts. Intäktssidan avviker positivt mot budget främst tack vare en fortsatt positiv utveckling av riks- och regionintäkterna. Beträffande kostnaderna så är dessa enligt budget för perioden. Emellertid är lönekostnaderna för läkare och inhyrd personal högre än budget samtidigt som övriga kostnader är lägre än budget vilket till stor del beror på oförbrukade ALF-medel och oförbrukad budget för avskrivningar. Akademiska sjukhusets årsprognos är i nivå med resultatkravet i budgeten det vill säga minus 100 miljoner kronor. Lasarettet i Enköping Lasarettet i Enköping redovisar ett resultat för perioden januari till augusti på 0 miljoner kronor vilket är 4,4 miljoner sämre än periodens budget. Det sämre resultatet för perioden beror främst på senareläggningen av införandet av den specialiserade hemsjukvården LAH. Emellertid är lasarettets totala intäkter högre än periodens budget. Detta beror på ökade riks- och regionintäkter vilket förklaras av ökad rörlighet bland befolkningen samt en tillfällig insats angående operationer av artrospatienter från Västmanland. När det gäller kostnaderna, jämfört med budget, så överstiger dessa budget med 5,6 miljoner kronor vilket främst beror på ökade kostnader för inhyrd personal. Lasarettet i Enköpings årsprognos är minus 6 miljoner kronor vilket är 5 miljoner sämre än budget. Den negativa avvikelsen beror främst på senareläggningen av införandet av LAH samt höga kostnader för hyrpersonal. 25

174 Bilaga 286 Vårdstyrelsen Förvaltningarna Primärvården, Folktandvården samt Hälsa och habilitering ingår i vårdstyrelsens ansvarsområde. Dessutom har styrelsen ansvar för upphandlad vård och vårdval inom primärvård och tandvård. Vårdstyrelsens resultat för perioden januari till augusti är plus 85 miljoner kronor vilket är en positiv avvikelse med 51 miljoner kronor jämfört med periodens budget på 34 miljoner kronor. Intäkterna för perioden är i stort sett i nivå med budget. Riks och regionintäkterna ökar då mer vård säljs mellan landstingen. Övriga intäkter minskar emellertid vilket beror på en minskad vårdproduktion och intäkter för denna. Personalkostnader, medicinsk service och kostnader för köpt vård är lägre än budget. De lägre kostnaderna för köpt vård beror på att vårdstyrelsens hela budgetutrymmet för nya beslut inte kommer att nyttjas under 2016 då verksamheten och kostnader som hör till den kommer att vara igång fullt ut först Läkemedelskostnader har blivit dyrare än vad som budgeterats vilket beror på införandet av nya och dyrare läkemedel. Vidare har övriga kostnader blivit dyrare vilket främst beror på att vårdstyrelsen belastats med ökade kostnader för journalsystemet Cosmic. Vårdstyrelsens totala verksamhet lämnar vid delåret en årsprognos på plus 21 miljoner kronor vilket ska jämföras med en budget på plus 6,6 miljoner kronor. Folktandvården, Hälsa och habilitering samt vårdstyrelsens egen verksamhet förbättrar alla sina prognoser. Primärvården försämrar sin prognos något och har nu en nollprognos. Primärvården Primärvården redovisar ett resultat för perioden januari till augusti på plus 13 miljoner kronor vilket är 4 miljoner bättre än periodens budget. Det ekonomiska utfallet avspeglar såväl bemanningsläget som produktionen. Detta genom att Primärvården har rekryteringssvårigheter vilket avspeglar sig i personalkostnaderna som är lägre än budgeterat. Vidare medför den lägre produktionen inom Primärvården att den rörliga vårdvalsersättningen är lägre än budgeterat för perioden. Det prognostiserade resultatet för Primärvården för 2016 är en ekonomi i balans genom att den lägre produktionen balanseras med lägre personalkostnader. Årsbudgeten är 0,5 miljoner och Primärvårdens prognos är ett nollresultat. Hälsa och habilitering Hälsa och habilitering redovisar ett resultat för perioden januari till augusti på plus 16 miljoner kronor vilket är 15 miljoner bättre än periodens budget. Den positiva budgetavvikelsen beror framförallt på lägre personalkostnader än budgeterat på grund av ett flertal vakanser som förvaltningen har. Vidare har Hälsa och habilitering även lägre övriga kostnader än budgeterat för perioden januari till augusti vilket till stor del beror på lägre kostnader för hjälpmedel samt icke fördelade FoU medel. Prognosen för Hälsa och habilitering för 2016 förväntas vara ett överskott på 3,9 miljoner kronor. Folktandvården Folktandvårdens ekonomiska resultat för perioden januari till augusti är plus 17 miljoner kronor vilket är 4,5 miljoner bättre än budget. Periodens intäkter är något lägre än budget samtidigt som kostnaderna också är lägre. Exempelvis är personalkostnaderna lägre än budget vilket är en direkt effekt av att vårens rekryteringar ännu inte fått fullt genomslag i utfallet. Emellertid kommer personalantalet öka under andra halvåret och personalkostnaderna kommer därför att öka under hösten. 26

175 Bilaga 286 Folktandvården förväntas överträffa budgeterat resultat för 2016 och prognostiserar ett resultat på 7,1 miljoner kronor vilket är 1 miljon kronor högre än budget. Fastighets- och servicenämnden Det ekonomiska utfallet för perioden januari till augusti är plus 41 miljoner kronor vilket är 28 miljoner bättre än budget för perioden. Landstingsservice Landstingsservice ekonomiska resultat för perioden januari till augusti är plus 34 miljoner kronor vilket är 24 miljoner bättre än budget. Periodens totala intäkter är emellertid lägre än budget och detta beror främst på billigare avtalspriser för servicetjänster såsom städ, vaktmästeri och parkering vilket reducerar intäkterna. På kostnadssidan noteras lägre kostnader för värdeminskning, lägre lokal- och verksamhetskostnader samt lägre övriga kostnader, främst energikostnader. De lägre värdeminskningskostnaderna förklaras av förskjutningar i aktivering av projekt vilket medför förseningar avseende värdeminskning. På årsbasis bedöms dock denna effekt avta då flera projekt kommer avslutas och därmed faller kostnaderna för värdeminskning ut. Landstingsservice prognostiserar ett resultat för 2016 på plus 3,6 miljoner kronor vilket kan jämföras med ett budgeterat nollresultat. I denna prognos ingår ett underskott för det nya parkeringsgaraget på Akademiska sjukhusområdet på cirka 10 miljoner kronor. Landstingets resurscentrum Landstingets resurscentrums ekonomiska resultat för perioden januari till augusti är plus 7 miljoner kronor vilket är 4 miljoner bättre än budget. Intäkterna är 25 miljoner högre än budgeterat och beror främst på asylverksamheten och ökade interna intäkter kopplade till nytt underhållningsavtal för EPJ. På kostnadssidan härrör kostnadsökningen främst asylverksamheten. Antalet asylsökande i länet har varit fler än det antal som budgeten är baserad på. Vidare har länet ett stort antal vårdkrävande patienter, strax under tröskelvärdet. För dessa patienter utgår inget ekonomiskt bidrag från Migrationsverket. Prognosen är att landstinget inte kommer få full täckning från Migrationsverket för vård till asylsökande i länet. Landstingets resurscentrum lämnar en årsprognos på minus 21 miljoner kronor vilket kan jämföras med årsbudgeten på 1,3 miljoner. Kollektivtrafiknämnden Kollektivtrafiknämndens ekonomiska resultat för perioden januari till augusti är minus 1,1 miljoner kronor vilket är 4,6 miljoner bättre än budget. De totala intäkterna ligger i nivå med budget. Biljettintäkterna har haft en positiv utveckling och ligger högre än både budget och föregående år. Den försäljningskanal som går starkast framåt är UL-appen. Skolkortsintäkterna ligger dock under budget. Totala kostnaderna är lägre än budget för perioden januari till augusti. Till största delen beror det på lägre kostnad för index gällande trafikavtalen. Vidare ligger även förvaltningens kostnader för exempelvis hyror och konsulter under budget. Dock ligger kostnaden för sjukresor över budgeten. Kollektivtrafiknämnden prognostiserar ett årsresultat på 5,2 miljoner kronor vilket kan jämföras med årsbudgeten på 7,5 miljoner. Kulturnämnden Kulturnämndens ekonomiska resultat för perioden januari till augusti är minus 14 miljoner kronor vilket är en miljon bättre än budget för perioden. Det är framförallt kostnadssidan som har ett lägre utfall än budgeterat vilket delvis beror på en medveten kostnadsåtstramning inom vissa av förvaltningens verksamheter. Samtliga verksamheter, utom Wiks slott och konferens, uppvi- 27

176 Bilaga 286 sar ett resultat som är bättre än budget. Bokningsläget för Wiks slott och konferens ser emellertid bra ut inför hösten men årets två sista månader kommer vara avgörande. Vidare prognostiserar Wiks folkhögskola att få ta del av medel inom statens satsning 2016 inom folkbildning. Kulturnämnden prognostiserar ett nollresultat för 2016 vilket är i enlighet med budget. Varuförsörjningsnämnden Varuförsörjningsnämndens ekonomiska resultat för perioden januari till augusti är plus 3,1 miljoner kronor vilket kan jämföras med ett budgeterat nollresultat. Den positiva budgetavvikelsen beror till största delen på lägre logistikkostnader under perioden men även på lägre personalkostnader. För resterande del av året beräknas dock högre logistikkostnader samt återbemanning av vakanta tjänster vilket gör att årsprognosen för 2016 är enligt budget det vill säga ett nollresultat. Patientnämnden Patientnämndens resultat för perioden januari till augusti är plus 0,2 miljoner kronor vilket är 0,1 miljoner kronor bättre än budget. Den positiva avvikelsen beror på att kostnader avseende exempelvis marknadsföringsinsatser kommer komma senare under året. Patientnämnden lämnar en prognos för året i enlighet med budget det vill säga ett nollresultat. Landstingsstyrelsens övergripande verksamheter Landstingsstyrelsens övergripande verksamheter inkluderar Landstingets ledningskontor, centrala förtroendemannakostnader, centrala avgifter, regional verksamhet samt finansförvaltningen. Landstingsstyrelsens övergripande verksamheter redovisar ett resultat på plus 240 miljoner kronor vilket kan jämföras med ett budgeterat resultat på 226 miljoner kronor. Det prognostiserade årsresultatet är 332 miljoner kronor vilket ger en negativ avvikelse mot budget på 5 miljoner kronor. Finansförvaltningen Finansförvaltningens resultat för perioden är 192 miljoner kronor vilket är 33 miljoner sämre än periodens budget. De största negativa förändringarna är minskade skatteintäkter, ökade pensionskostnader samt lägre finansiella intäkter. Finansförvaltningen prognostiserar ett årsresultat på 312 miljoner kronor vilket är 25 miljoner kronor sämre än budget. Landstingets ledningskontor, centrala förtroendemannakostnader, regionala medel och centrala avgifter Landstingets ledningskontor inklusive centrala förtroendemannakostnader, centrala avgifter och regionala medel redovisar ett resultat för perioden på plus 48 miljoner kronor vilket är 47 miljoner kronor bättre än periodens budget. Den positiva avvikelsen mot budget kan framförallt förklaras av vakanta tjänster inom förvaltningen och lägre kostnader än budgeterat för smittskyddsläkemedel. På grund av detta förväntas årets resultat att bli plus 20 miljoner kronor. 28

177 Bilaga 286 Produktionsuppföljning Uppsala läns vårdproduktion sker i egen regi eller utförs av privata vårdgivare som finansieras av landstinget. Patienterna kommer från Uppsala län, annat län eller annat land. Landstinget har inget enhetligt mått på den egna totala vårdproduktionen. Akademiska sjukhusets och Lasarettet i Enköpings produktion anges i diagnosrelaterade grupper (DRG). DRG utgår från olika diagnosers relativa resursåtgång på landets sjukhus. För att kvantifiera produktionen används även exempelvis antal besök av såväl Akademiska sjukhuset som Lasarettet i Enköping. Antal besök används också som ett produktionsmått av Primärvården, Folktandvården, Hälsa och habilitering samt de privata utförarna. Produktion Primärvård Det finns totalt 42 vårdcentraler och åtta filialer inom länet (filial är en mottagning med begränsade öppettider och ibland även begränsat vårdutbud). 20 vårdcentraler och sex filialer drivs i egen regi och 22 vårdcentraler och två filialer drivs i extern regi. Det totala antalet besök inom vårdcentralsuppdraget ökar jämfört med tidigare år. Framför allt ökar sjuksköterskebesöken och besök hos fysioterapeuter. Fysioterapeuterna har ökat under en rad år och varit en medveten satsning med en ersättningsmodell som stimulerar till ökat antal besök Förändr. Upphandlade avtal (LOU) Jan - aug Jan - aug (%) Hemläkarjour, antal besök inkl telefon ,6% Närakuten antal besök ,7% Närakuten ortopedi läkarbesök ,4% Sjukvårdsrådgivningen, antal samtal ,2% Naprapater, antal besök ,9% Kiropraktorer, antal besök ,7% Tabell 5: Produktion Primärvård, upphandlade avtal Förändr. Vårdval (LOV) privat och egen regi Jan - aug Jan - aug (%) Läkarbesök vårdcentral ,1% Sjuksköterskebesök vårdcentral ,3% Fysioterapeutbesök vårdcentral ,5% Mödrahälsovården antal besök ,2% Barnhälsovård antal besök ,6% Vaccinatörer antal besök ,9% Privat psykoterapi, antal besök ,6% Primär höreselrehabilitering, antal besök ,9% 1) Enbart privat regi Tabell 6: Produktion Primärvård, vårdval Primärvård i landstingets regi Primärvårdens totala produktion för perioden januari till augusti är lägre än budgeterad produktionsvolym. Jämfört med samma period föregående år uppvisar emellertid produktionen en ökning på 4 procent. Orsaken till den lägre produktionen än budgeterat har sin grund i svårigheter 29

178 Bilaga 286 att rekrytera kärnkompetens inom verksamheten. Såväl läkarbesök som övriga besök har en produktion under budgeterad volym. Emellertid ligger telefonrådgivning inom övriga besök väsentligt över budget. Primärvårdens fortsatta svårigheter med rekrytering påverkar således produktionen negativt och den lägre produktionen ger direkta konsekvenser på Primärvårdens tillgänglighet. Primärvården bedömer att budgeterad produktionsvolym för 2016 inte kommer att uppnås för varken läkarbesök eller övriga besök. Primärvård i privat regi Antal besök på Närakuten har nu stabiliserats efter att ha ökat under en längre period. Antal besök hos naprapater fortsätter att öka kraftigt. En orsak till den kraftiga ökningen är att verksamhet i Tierp och i Enköping startade upp under 2015 och är nu etablerade fullt ut. Sjukvårdsrådgivningen ökar med ca 6 procent. Marknadsföringen av tjänsten 1177 har ökat och numera är det många mottagningar som hänvisar till tjänsten när de själva är stängda. Det och en allmän ökning i samhället om att snabbt få information tros orsaka ökning av samtal mellan åren. Enskilda fysioterapeuter finansierade enligt nationella taxan fortsätter att minska. Samtidigt ökar fysioterapi som ingår i vårdcentralsuppdraget som ett tilläggsåtagande. Allt sedan vårdval infördes inom psykoterapi har antalet anslutna terapeuter och antalet besök ökat kraftigt- I perioden ligger ökningen på 5,6 procent. Produktion specialistvården Vårdproduktion kan delas in i C-länsvård respektive riks- och regionvård (utomlänsvård). Produktionsuppföljningen av vård i egen regi fokuserar på faktisk produktion i relation till budgeterad produktionsvolym. Produktionen i detta sammanhang mäts i antal kontakter. Vårdproduktionen kan delas upp i slutenvård respektive öppenvård. Inom slutenvård används vårdtillfällen som produktionsmått och inom öppenvård används exempelvis läkarbesök, övriga besök samt dagsjukvård som produktionsmått. Utöver den produktion som sker i landstingets egen regi utförs specialiserad vård inom ramen för upphandlade verksamheter samt inom vårdvalen. Akademiska sjukhuset Produktion på Akademiska sjukhuset var lägre än både föregående år och budgeterad produktionsvolym under sommarmånaderna (juni, juli och augusti). Emellertid överstiger produktionen fortfarande såväl föregående års utfall som budget för perioden januari till augusti. Fortsatt ansträngt personalförsörjningsläge råder dock, framförallt för sjuksköterskor, vilket leder till fortsatta kapacitetsutmaningar främst på intensivvårds- anestesi- och operationsenheter men även inom slutenvården. Omstrukturering från slutenvård till öppenvård fortsätter och med det ett ökande antal läkarbesök. Vidare ökar antalet behandlade patienter samtidigt som nya behandlingsmetoder succesivt innebär en komprimering av antal besökstillfällen per patient. Inom öppenvården uppvisar läkarbesök, övriga besök och dagsjukvård högre produktion än budgeterat. Detta gäller för såväl C-länsproduktionen som riks- och region produktionen. Verksamhetsområden som producerar mer än budgeterad volym är framförallt kvinnosjukvård, specialmedicin, ögonsjukdomar och akademiska barnsjukhuset. Slutenvården ligger något under budgeterad produktionsvolym vilket gäller för både C-läns och riks- och regionproduktionen. Noterbart är att riks- och regionvården fortsätter att öka och på en total nivå överstiger produktionen budgeterad volym med 11 procent ( ) för perioden januari till augusti. Prognosen för 2016 är att Akademiska sjukhuset förväntas uppnå en produktion i enlighet med budget. 30

179 Bilaga 286 Antal kontakter Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Tabell 7: Produktion Akademiska sjukhuset, slutenvård respektive öppenvård Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal % % Slutenvård, antal (inkl vårdval) % % -590 Öppenvård, antal (inkl vårdval) % % Antal kontakter Tabell 8: Produktion Akademiska sjukhuset, C-län respektive riks- och region Lasarettet i Enköping Utfall ackum. Budget ackum. Produktion på lasarettet i Enköping var något lägre än budgeterad produktionsvolym under sommarperioden (juni till augusti) detta på grund av en lägre produktion i juni. För perioden januari till augusti ligger produktionen, på en total nivå, i stort sett i nivå med budgeterad produktionsvolym. Detta eftersom slutenvården har en något högre produktion än budgeterat vilket kan förklaras av den förändrade införande takten av LAH som genererar fler slutenvårdstillfällen än budgeterat under perioden april till september. Emellertid fortskrider nu minskningen av vårdplatser enligt plan och vårdplatserna ersätts med lasarettsansluten hemsjukvård. Inom öppenvården uppvisar dagsjukvård och läkarbesök högre produktion än budget medan övriga besök ligger under budgeterad produktionsvolym. Lasarettet prognostiserar att öppenvården kommer att överstiga budgeterad produktionsvolym för helåret Tabell 9: Produktion Lasarettet i Enköping, slutenvård respektive öppenvård Produktion Hälsa och habilitering Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal % % C-län, antal (inkl vårdval) % % -986 Riks- och region, antal (inkl vårdval) % % Antal kontakter Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal % % Slutenvård, antal (inkl vårdval) % % -185 Öppenvård, antal (inkl vårdval) % % Hälsa och habiliterings totala produktion ligger under budgeterad produktionsvolym för perioden januari till augusti. Detta på grund av en lägre produktion för övriga besök. För att komma upp i planerad produktion tillsätter förvaltningens habiliteringsverksamheter vakanser och vidtar övriga åtgärder. Såväl slutenvård som läkarbesök överstiger budgeterad produktionsvolym. Inom läkarbesök har emellertid föregående perioders ökade antal av besök vid asyl- och integrationshälsan minskat. Hälsa och habilitering prognostiserar att produktionsbudgeten inte kommer att uppnås, på en total nivå, vilket beror på en lägre produktion för övriga besök. 31

180 Bilaga 286 Antal besök Utfall ackum. Tabell 10: Produktion Hälsa och habilitering Produktion Folktandvården Folktandvårdens produktion ligger i nivå med budgeterad produktionsvolym för perioden januari till augusti. Jämfört med samma period föregående år är produktionen högre för såväl allmäntandvården som specialisttandvården. Detta kan framförallt förklaras av en förbättrad bemanningssituation. Samtidigt som rekryteringsarbetet fortsätter kommer även fler nya behandlingsrum tas i bruk under juli-oktober och ytterligare produktionsökningar förväntas under hösten. Emellertid är det planerade öppnandet av en ny klinik i närheten av Stationen i slutet av året framskjutet till nästa år och därmed prognostiserar Folktandvården att allmäntandvården inte riktigt kommer att nå budgeterad produktionsvolym för Prognosen för specialisttandvården är även den något under budget för Tabell 11: Produktion Folktandvården Vårdval specialistvård Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal % % Slutenvård, antal % % 129 Läkarbesök, antal % % 981 Övriga besök, antal % % Antal besök Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal % % Allmäntandvård, antal % % Specialisttandvård, antal % % Landstinget i Uppsala län tillhör de landsting som har flest antal vårdval i landet. Införandet av vårdval har resulterat i ett ökat antal vårdgivare och antalet besök har som en följd av detta ökat. Mellan åren ses en fortsatt minskning av antalet besök hos specialistläkare på taxan. Det har skett ett antal pensionsavgångar under perioden. Samtidigt pågår försäljning av en mottagning och ett antal nya utövare är på väg in under hösten. Inom vårdvalen ökar totalt sett antalet besök. Flera vårdval som funnits under en längre tid ligger mer still i sin produktion alternativt minskar något medan de senast införda vårdvalen ögonsjukvård och öron-, näs- och halssjukdomar visar på en fortsatt ökad produktion. Det är ny utförare inom mammografin som startade upp under hösten Det faktum att de är nya och att de har haft problem med utrustningen under våren har gjort att besöken minskat med -18 procent. Planen är dock att innan årsskiftet vara tillbaka i full volym samt ha kommit ikapp med köerna. Elisabetssjukhuset fortsätter att öka sin produktion inom ortopedi och handkirurgi. Psykiatri Norduppland har tidigare haft problem med bemanningen men ligger nu på en stabil nivå mellan åren. 32

181 Bilaga Förändr. Specialistvård, nationella taxan Jan - aug Jan - aug (%) Specialistläkare taxan, antal läkarbesök ,9% Fysioterapeuter taxan, antal besök ,9% Tabell 12: Produktion specialistvård, nationella taxan Förändr. Specialistvård, vårdval (LOV) Jan - aug Jan - aug (%) Medicinsk fotvård diabetespatienter, antal besök ,8% Gynekologi i öppenvård, antal läkarbesök ,7% Antal sjuksköterskebesök ,5% Höft och knäprotesoperationer, antal operationer ,2% Kataraktoperationer i öppenvård, antal operatione ,5% Ögonbottenfotografering vid diabetes mellitus, an ,1% Specialisterad ögonsjukvård i öppenvård, antal lä ,9% Specialiserad öron-, näs- och halssjukvård i öppe ,1% 1)Enbart privat driven vård 2)Både landstingsdriven och privat driven vård Tabell 13: Produktion specialistvård, vårdval Förändr. Specialistvård, upphandlade avtal (LOU) Jan - aug Jan - aug (%) Koloskopier, antal undersökningar ,2% Mammografi screening, antal undersökningar ,5% Mammografi kliniska undersökningar ,7% Psykiatri norra länsdelen, antal besök läkare ,2% Psykiatri norra länsdelen, antal besök övriga ,3% Elisabetsjukhuset: Ortopedi inkl. viss ortopedi, operationer ,1% Handkirurgi Operationer ,0% Rehabilitering, dygn ,1% Tabell 14: Produktion specialistvård vårdval, upphandlade avtal 33

182 Bilaga 286 Hel- och delägda aktiebolag Helägda bolag 4 inom kollektivtrafikområdet: Gamla Uppsala Buss AB Upplands Lokaltrafik AB AB Uppsalabuss Delägda bolag: AB Transitio Inera AB De delägda bolagen beskrivs inte vidare i delårsrapporten. 1 Ägarandel framgår av not 13 till balansräkningen. Gamla Uppsala Busskoncernen Gamla Uppsala Buss-koncernen omfattar, utöver moderbolaget, Gamla Uppsala Buss AB (GUB), de helägda dotterbolagen AB Prebus och Uppsala Läns Trafik AB, där det senare bolaget är vilande. GUBs huvudverksamhet är att, på uppdrag av landstinget, utföra stadsbusstrafiken i Uppsala. Dotterbolaget AB Prebus bedriver verksamhet som omfattar beställningscentral, samt utveckling och underhåll av datasystem. Under våren 2016 utarbetade GUB och Kollektivtrafikförvaltningen ett avtal för hållplatsservice, där GUB får uppdraget att sköta service och underhåll på alla hållplatser inom UL:s trafikområde, det vill säga inom hela länet. Uppdraget startades under försommaren. GUB har investerat i nya bussar under 2016; två specialbussar för färdtjänst och två servicefordon för hållplatsservice. Företaget har även, i enlighet med investeringsplanen 2016, lagt beställning på ytterligare 12 ledbussar diesel samt åtta ledbussar biogas, för leverans under hösten Under våren lade även Kollektivtrafikförvaltningen in en extrabeställning på nya ledbussar. Det är 10 nya ledbussar som har beställts, vilka ska ersätta 10 normalbussar. Andelen fordon som körs på 100 procent fossilfritt bränsle, HVO, har utökats under året och omfattade efter sommaren 29 stadsbussar, alla specialbussar, utbildningsbussar, mobila förskolebussar samt servicefordon. Detta har, tillsammans med biogasflottan, bidragit till att den fossilfria andelen körda kilometer inom GUB uppgick till 68,6 procent, efter första halvåret I GUB:s Affärsplan 2016 beskrivs kortsiktiga och långsiktiga mål. Målområdena är god ekonomi, nöjda medarbetare, nöjda kunder, god miljö och god arbetsmiljö. Avstämning av målen för första halvåret 2016 visar på positiva prognoser för bolagets måluppfyllelse Rörelsens intäkter, mnkr Personalkostnader, mnkr Resultat, mnkr 10-6 Balansomslutning, mnkr Soliditet % Investeringar, mnkr 2 12 Eget kapital, mnkr Medelantalet anställda Sjukfrånvaro % 8,5 % 8,9 % Tabell 15: Gamla Uppsala Busskoncernen 4 Ägarandel framgår av not 13 till balansräkningen 34

183 Bilaga 286 Upplands Lokaltrafik AB Landstingets avtal för medfinansiering av Citybanan är tecknat av Upplands Lokaltrafik AB. Bolagets främsta verksamhet är att under året fakturera de tidigare ägarnas respektive andel av finansieringen, för vidare betalning till Trafikverket. I övrigt har bolaget, i huvudsak, varit vilande under året. AB Uppsalabuss Bolaget är, sedan 1 januari 2012, vilande. Regional verksamhet och stiftelser Landstinget i Uppsala län har även inflytande i följande verksamheter: Regionförbundet Uppsala län Musik i Uppland (MiU) Upplandsstiftelsen Upplandsmuseet Kommunalförbundet avancerad strålbehandling (KAS) Regionförbundet Regionförbundet arbetar med flera stora projekt under Förberedelserna inför bildandet av Region Uppsala den 1 januari 2017 fortskrider, enlig plan, samtidigt som ett förslag till ny regional utvecklingsstrategi för Uppsala län har utarbetats, i en remissversion. Regionförbundet har även påbörjat arbetet med att ta fram en ny länstransportalplan, vilken kommer styra hur investeringarna i regional transportinfrastruktur , kommer att prioriteras. En evidensbaserad praktik inom socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård, är ett förhållningssätt som innebär ett ständigt och systematiskt lärande. Regionförbundet har, under 2016, gett stöd till projekt såsom workshops inom rehabiliteringsområdet, seminarier om fallskadeprevention, Forskning Pågår-konferens med funktionshindertema samt hållit i utbildningen Första hjälpen psykisk ohälsa - äldre, där flera grupper från länets kommuner har deltagit. Under året har även ett pilotprojekt runt utbildningsprogrammet TrT startats i tre kommuner. Syftet med projektet är att ensamkommande barn ska få ett professionellt bemötande av personal i första linjen och därigenom motverka utvecklingen av posttraumatiskt syndrom hos dessa barn. Regionförbundet har även genomfört en internationell konferens i samarbete med Sociologiska institutionen vid Uppsala universitet, med temat Knowledge as an Empowerment Tool in Social Sciences. Den samlade måluppfyllelsen för året bedöms som god. Verksamheten 2016 har lett till att länet närmat sig målsättningarna i den regionala utvecklingsstrategin. Förbundets resultat visar ett överskott på 0,9 miljoner kronor för delåret. Överskottet förklaras av lägre personalkostnader än budgeterat, då flera medarbetare har rekryterats till andra organisationer under året. Musik i Uppland Stiftelsen Musik i Upplands verksamhet för 2016 finns beskriven i Kulturplanen för Uppsala län Verksamheten följer den planen. Grunden i Musik i Upplands verksamhet utgörs av abonnemangsserierna, Konsertkarusellen, samt arbetet med ensemblerna och barnverksamheten. Under 2016 fortsätter stiftelsen även att driva vidare verksamheterna med studiebesök för barn, öppna repetitioner för allmänheten och Öppna dörrar för SFI elever. Även samarbetsprojektet mellan Musik i Uppland och Uppsala Musikskola, El 35

184 Bilaga 286 Sistema, drivs vidare under Under maj 2016 genomförde Uppsala Musikklasser, UKK och Uppsala musikskola en mycket uppskattad vårkonsert. Stiftelsens resultat för delåret uppgår till 0,5 miljoner kronor, jämfört med budget om 0,1 miljoner kronor. Prognosen inför årsskiftet är ett nollresultat. Upplandsstiftelsen Upplandsstiftelsen har under delåret, i allt väsentligt, följt verksamhetsplan och budget. Målet är ett verksamhetsår med ekonomin i balans. Under våren 2016 förvärvade Upplandsstiftelsen ön Björn i Björns skärgård av Tierps kommun för 0,5 miljoner kronor. Syftet med förvärvet är att bevara öns natur- och kulturmiljöer. De befintliga naturområden som stiftelsen har ansvar för förvaltats enligt planerna. Vid Upplandsstiftelsens stämma den 21 april, beslutades att genomföra förändringar i stadgarna. Detta som ett resultat av förhandlingar om stiftelsens organisation i samband med att länet övergår till region med start 1 januari Förändringarna innebär att medlemsavgiften flyttas över till regionen/landstinget i sin helhet. Detta medför också att regionen/landstinget får majoritet i stiftelsens stämma. Stiftelsens bedömning är att verksamhet och budget ligger fast enligt planerna och att budget kommer att hållas, även om det ekonomiska resultatet för delåret visar på högre kostnader för pensionsutbetalningar än tidigare beräknat. Upplandsmuseet I Regional kulturplan för Uppsala län utpekas vissa strategiska mål för Upplandsmuseet. Dessa mål har brutits ned i museets verksamhetsplan 2016 och är i hög grad styrande för verksamhetens inriktning. Verksamheten utgår i övrigt från den av styrelsen antagna verksamhetsplanen och Upplandsmuseets måldokument. Publiktillströmningen till museet och Disagården har varit god under perioden. Upplandsmuseet har lockat stor publik bl a genom utställningarna Hela världen brinner, Ringar och Mitt i flyktingkatastrofen UNT på plats på Lesbos och den egenproducerade utställningen BADLIF - badhusepoken i Öregrund och Östhammar. Även skolverksamheten har varit omfattande och flera av museets pedagogiska program efterfrågas ständigt av länets skolor. Museets forskningsavdelning driver ett antal större forskningsprojekt och inom kulturmiljöverksamheten har inventeringar av kyrkogårdar och gravvårdar varit omfattande. Processen som rör ett eventuellt övertagande av Gamla Uppsala Museum pågår fortfarande. Museet har fått extra medel från Kultur och bildning för att utreda hur verksamhetens innehåll och en framtida organisation skulle kunna se ut om Gamla Uppsala museum går upp i Upplandsmuseet. Bildandet av Region Uppsala 2017 kan eventuellt skynda på processen, då regionen bland annat ska arbeta med besöksnäringsfrågor och besöksmålsutveckling. Tillgänglighetsfrågorna står i centrum även under Museets pågående ombyggnation för att förbättra den fysiska tillgängligheten i museibyggnaden håller på att avslutas och en tillgänglig webbsida, anpassad till Kulturrådets standard, färdigställs under hösten. Verksamhetens resultat för delåret visar ett mindre överskott på 0,3 miljoner kronor. Prognosen för hela 2016, med en omsättning på 41 miljoner kronor, är att kostnaderna kommer att balansera mot intäkterna 36

185 Bilaga 286 Kommunalförbundet avancerad strålbehandling (KAS) Skandionkliniken behandlade sina första patienter den 31 augusti 2015 och har således varit i klinisk drift under ett år. Upprampning av behandlingsvolymen har fortsatt under perioden, dock har antal behandlingsfraktioner inte kommit upp i budgeterad nivå. De huvudsakliga anledningarna till avvikelsen är att enbart ett av de två behandlingsrummen varit i klinisk drift under större delen av perioden, samt att den senarelagda kliniska starten 2015 påverkar upprampningen av behandlingar även under Verksamheten har inte begränsats av bristande efterfrågan. Under perioden har KAS fortsatt drivit Hotel von Kraemer, detta i avvaktan på beslut om framtida driftsform för hotellet. I delårsrapporten per den 30 juni 2016 redovisar KAS totalt ett resultat på -18,2 miljoner kronor, jämfört med budgeterat -19,7 miljoner kronor. Resultatet visar en positiv avvikelse trots att fraktionsintäkterna inte nådde upp till budget, detta tack vare lägre kostnader för främst serviceavtal och avskrivningar. Hotellets resultat blev -2,7 miljoner kronor att jämföra med budgeterat -2,1 miljoner kronor. Avvikelsen beror främst på att beläggningsgraden varit lägre än budgeterat. I prognosen för 2016 visar KAS totalt på en negativ avvikelse mot budget på totalt 9 miljoner kronor. 37

186 Bilaga 286 Finansiellt bokslut Resultaträkning Belopp i miljoner kronor Not Årsprognos Årsbudget Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat / periodens resultat Avgår realisationsvinster Avgår återföring av orealiserad förlust i värdepapper Periodens resultat enligt balanskravet 9a 9a 9a

187 Bilaga 286 Balansräkning Belopp i miljoner kronor Not Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar - Mark, byggnader och tekniska anläggningar - Maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Bidrag till infrastruktur Omsättningstillgångar Förråd Kortfristiga fordringar Kortfristiga finansiella placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Årets resultat / periodens resultat Resultatutjämningsreserv Övrigt eget kapital Summa eget kapital Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Andra avsättningar Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Panter och ansvarsförbindelser Panter och därmed jämförliga säkerheter Ansvarsförbindelser - Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna Övriga ansvarsförbindelser

188 Bilaga 286 Kassaflödesanalys Belopp i miljoner kronor Not Årsbudget DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat / periodens resultat Utbetalningar för ianspråktagna avsättningar Justering för ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Minskning/ökning av kortfristiga fordringar Minskning/ökning av förråd Ökning/minskning av kortfristiga skulder Ökning/minskning koncernmellanhavanden Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i immateriella anläggningstillgångar Investering i mark och byggnader Försäljning av mark och byggnader Investering i maskiner och inventarier Försäljning av maskiner och inventarier Investering i finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Amortering av skuld Ökning/minskning av långfristiga skulder Minskning/ökning av långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamheten Utbetalning av bidrag till infrastruktur Årets kassaflöde / periodens kassaflöde Likvida medel vid periodens början Likvida medel vid periodens slut Likvida medel omfattar kassor, banktillgodohavanden samt kortfristiga placeringar. 40

189 Bilaga 286 Tilläggsupplysningar Redovisnings- och värderingsprinciper Allmänna upplysningar Delårsrapporten är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning. Landstinget följer rekommendationer utgivna av Rådet för kommunal redovisning (RKR) och strävar i övrigt efter att följa god redovisningssed. Redovisningsprinciperna är oförändrade jämfört med föregående år. Nedan beskrivs vissa principer för att öka förståelsen av årsredovisningen. I bokslutet redovisas endast externa transaktioner. Sammanställd redovisning Landstinget upprättar ingen sammanställd redovisning i detta delårsbokslut då koncernföretagens andel av Landstingets intäkter och balansomslutning understiger gällande gränsvärden enligt RKR 22. En sammanställd redovisning kommer i enlighet med RKR 8.2 att upprättas till årsbokslutet. Jämförelsestörande poster Jämförelsestörande poster särredovisas när dessa förekommer, i not till respektive post i resultaträkningen eller i kassaflödesrapporten. Som jämförelsestörande betraktas poster som är sällan förekommande och överstiger 20 mnkr. Periodiseringsprinciper Periodisering har skett för att ge en rättvisande bild av landstingets resultat och finansiella ställning för den aktuella perioden. Det innebär att väsentliga utgifter kostnadsförts den period då förbrukning skett och väsentliga inkomster intäktsförts den period som intäkten genererats. Konsekvensprincipen, väsentlighetsprincipen och försiktighetsprincipen, vilka i viss mån modifierar huvudprincipen, tillämpas i förekommande fall. Väsentlighetsprincipen för periodiseringar har inom landstinget satts till ett prisbasbelopp. Intäkter Skatteintäkter I enlighet med Rådet för kommunal redovisnings rekommendation nummer 4.2 har landstingsskatten periodiserats. Den prognos på skatteavräkningen som Sveriges kommuner och landsting gjort har använts vid beräkningen av årets skatteintäkter. Hela den prognostiserade justeringsposten för år 2015 och två tredjedelar av preliminär slutavräkning för år 2016 har resultatförts. Statsbidrag Specialdestinerade statsbidrag periodiseras i normalfallet till den period där kostnaderna som statsbidraget avser är bokförda. Under år 2014 togs ett gemensamt förslag fram inom SKL:s redovisningchefsnätverk, för hur statsbidrag bör tolkas/redovisas. Ekonomidirektörsnätveket inom SKL beslutade att samtliga landsting skulle verka för att följa det gemensamma förslaget. Förslaget har tillämpats för redovisning av specialdestinerade statsbidrag. Generella statsbidrag och utjämning redovisas normalt enligt kontantmetoden vilket innebär att de redovisas i den period då betalning erhålls. 41

190 Bilaga 286 Kostnader Lönekostnader Lönekostnader för timanställda, kostnad för övertid, samt jour och beredskap avseende augusti 2016 har huvudsakligen bokförts i september En tillräckligt tillförlitlig beräkning av beloppen har bedömts svårt att göra och eftersom summan, i allt väsentligt, är lika stor varje år, har periodisering till rätt period ej gjorts. Kostnader för semesterlöner är periodiserade till rätt period. I enlighet med Rådet för kommunal redovisnings rekommendation nr 17, har den särskilda löneskatten på pensionskostnaden periodiserats. Avskrivningstider Anläggningstillgångar har i balansräkningen upptagits till ursprungligt anskaffningsvärde med avdrag för årlig värdeminskning. Avskrivningarna beräknas på anläggningstillgångarnas anskaffningsvärde. För varje anläggning bestäms relevant avskrivningstid med tillgångens nyttjandeperiod som grund. Landstinget tillämpar följande avskrivningstider för sina materiella anläggningstillgångar: Mark (ingen avskrivning) Markanläggning (20-60 år) Byggnads- och markinventarier (10-30 år) Stomme (30-60 år) Tak (40 år) Fasad (20-40 år) Inre ytskikt (20 år) Installationer (15-30 år) Hyresgästanpassningar (enligt kontrakt) Maskiner och inventarier (3-10 år) Immateriella anläggningstillgångar skrivs av på högst 5 år. Avskrivningsmetod I normalfallet tillämpas linjär avskrivning, dvs. lika stora nominella belopp varje år. Avskrivning för utrustning startar normalt månaden efter det den tas i bruk (egentligen den månad fakturan bokförs) eller, i speciella fall, vid annan tidpunkt, dock senast i januari året efter leverans. Avskrivning görs månadsvis. Gränsdragning mellan kostnad och investering Tillgångar klassificeras som anläggningstillgångar då de är avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod om minst tre år och överstiger gränsen för mindre värde. Landstinget har som mindre värde satt en gräns för materiella anläggningstillgångar om ett prisbasbelopp och immateriella tillgångar om fem prisbasbelopp. Immateriella anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar redovisas ej uppdelade på internt upparbetade respektive förvärvade. Detta är ett avsteg från Rådet för kommunal redovisnings rekommendation nummer En uppdelad redovisning på egen upparbetning och externt förvärv har ej bedömts vara möjlig att göra. Värdet på de immateriella tillgångarna bedöms inte väsentligt i förhållande till Landstingets balansomslutning. Med anledning av att en uppdelning på egen upparbetning och externt förvärv inte anses möjlig, tillämpas konsekvent fem års avskrivningstid på immateriella tillgångar. 42

191 Bilaga 286 Materiella anläggningstillgångar I enlighet med RKR 11.4, antog landstingsfullmäktige, under 2014, ett nytt regelverk för övergång mot fullständig komponentredovisning för materiella anläggningstillgångar. Regelverket innefattar bland annat fastställande av komponentgrupper och riktvärden för tillämpade avskrivningstider. Det nya regelverket resulterade även i att det gjordes en uppdelning i komponenter på ingående byggnader per 1 januari I allt väsentligt omfattade omräkningen landstingets samtliga fastigheter. Fastigheter med ett restvärde under fem basbelopp, under året sålda fastigheter, samt vissa specifika fastigheter som justerats under 2014 ingick inte i den genomförda komponentuppdelningen. Komponentredovisning tillämpas på investeringar från och med Finansiella tillgångar Finansiella tillgångar klassificeras som anläggningstillgångar om syftet med innehavet är långsiktigt. Detta följer Rådet för kommunal redovisnings rekommendation nr 20. Medel som kontinuerligt är föremål för köp och försäljning och som är tillgängliga för att möta löpande utbetalningar klassificeras som omsättningstillgångar. Bostadsrätter som är inköpta före 1988 är bokförda med belopp motsvarande grundinsatserna. Från och med 1988 redovisas bostadsrätterna till inköpspris. Bostadsrätter som avser lokaler redovisas från och med 2004 som byggnader. Bidrag till infrastruktur Redovisningen av bidrag till infrastruktur följer 5 kap. 7 lagen om kommunal redovisning. Bidraget till Citybanan upplöses (kostnadsförs) under 25 år, från och med år 2013, då första utbetalningen av bidraget gjorts. Omsättningstillgångar Omsättningstillgångar värderas som huvudprincip till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet. Med det verkliga värdet avses försäljningsvärde efter avdrag för beräknad försäljningskostnad. Fordringar värderas till de belopp varmed de beräknas inflyta. Kortfristiga finansiella placeringar Kortfristiga finansiella placeringar inkluderar, förutom värdepapper som kontinuerligt är föremål för köp- och försäljning, även finansiella tillgångar som ingår i en värdepappersportfölj som enligt beslut av fullmäktige är avsedd att behållas under en längre tid. Lånekostnader Lånekostnader redovisas i enlighet med huvudmetoden enligt RKR I anskaffningsvärdet ingår inga lånekostnader. Pensioner Pensionsskulden är den framtida skuld som landstinget har till arbetstagare och pensionstagare. Den modell som används är den s.k. blandmodellen som skiljer på pensionsrätter intjänade före och efter Pensioner intjänade från 1998 redovisas som avsättning i balansräkningen. Pensionsförmåner som intjänats före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse, utanför balansräkningen (för mer information se avsnittet ekonomiska definitioner). Avsättningar och ansvarsförbindelser har beräknats av KPA Pension AB på individnivå för samtliga individer. I beräkningarna ingår personer som omfattas av PA-KL och tidigare avtal samt PFA-98/KAP-KL. Beräkningarna påverkas av reallöneutveckling, inflation och statslåneränta. Värdering av pensionsförpliktelser har gjorts med tillämpning av RIPS 07, Sveriges Kommuner och Landstings modell för pensionsskuldsberäkning. 43

192 Bilaga 286 För den kommunala sektorn gäller från 1998 att en pensionsavgift, som är en andel av den anställdes lön, ska avsättas varje år. Landstingsfullmäktige har beslutat att hela pensionsavgiften avsätts som individuell del/avgiftsbestämd ålderspension. Denna redovisas som upplupen kostnad under kortfristiga skulder. Landstinget följer Rådet för kommunal redovisnings rekommendation nr 7.1. Det finns inga fastställda avkastningsmål i landstingets pensionsplaceringsreglemente. Hyres-/leasingavtal Landstinget har byggt upp en databas över samtliga leasingavtal. Förutom att hålla reda på avtalen ger systemet underlag för eventuell avveckling, bättre upphandling samt underlag för bokföring och bokslutsupplysningar. I avsnittet tilläggsupplysningar not 25 finns information om leasingavtalen. Av noten framgår att klassificering av avtal som finansiella endast gjorts på nytecknade avtal från och med år Från årsbokslutet 2012 ingår även lokalhyresavtal. Landstinget följer Rådet för kommunal redovisnings rekommendation nr 13.2 Redovisning av hyres-/leasingavtal. Externa projektmedel Externa projekt som inte är avslutade är nollställda och eliminerade i resultaträkningen. Kvarstående externa projektmedel har tagits upp som kortfristiga skulder eller fordringar i balansräkningen. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- och utbetalningar. Som likvida medel klassificeras, förutom kassaoch banktillgodohavanden, kortfristiga finansiella placeringar. 44

193 Bilaga 286 Noter Not 1) Verksamhetens intäkter Landstinget Belopp i miljoner kronor Patientavgifter Biljettintäkter trafik Försäljning trafik och skolkort Ersättning för utomlänsvård Ersättning för utskrivningsklara patienter 6 7 Försäljning av tandvård Försäljning medicinska tjänster Uthyrning av lokaler Erhållna bidrag Kostnadsbidrag SPV 0 40 Försäljning av övriga tjänster Försäljning av material och varor Vinst vid avyttring av materiella anläggningstillgångar 0 4 Återbetalning från AFA-försäkringar år Övriga intäkter Summa Not 2) Verksamhetens kostnader Landstinget Belopp i miljoner kronor Löner inklusive sociala avgifter Pensionskostnader Löneskatt på pensioner Övriga personalkostnader Köp av hälso- och sjukvård Köp av tandvård Trafikkostnader Läkemedel Läkemedelsrabatter 8 2 Medicinsk service mm Sjukvårdsmaterial mm Förbrukningsinventarier/material Tekniska hjälpmedel för funktionshindrade Lämnade bidrag Upplösning av aktiverat bidrag infrastruktur -8-8 Lokal- och fastighetskostnader Reparationer, underhåll och tvätt Energi mm Sjukresor och patienttransporter Kostnader för transportmedel Försäkringsavgifter och övriga riskkostnader Övriga tjänster Utrangering av materiella tillgångar -6-5 Övriga kostnader Summa Upplysning om leasing lämnas i not 26 45

194 Bilaga 286 Not 3) Avskrivningar Landstinget Belopp i miljoner kronor Immateriella anläggningstillgångar Byggnader IT-utrustning Maskiner och inventarier Nedskrivningar Summa Not 4) Skatteintäkter Landstinget Belopp i miljoner kronor Preliminärskatt Justeringspost slutavräkning Prognos slutavräkning -7-7 Summa Not 5) Generella statsbidrag och utjämning Landstinget Belopp i miljoner kronor Bidrag från utjämningen Avgifter till utjämningen Strukturbidrag 0 3 Regleringsavgift Bidrag för läkemedelsförmånen Summa Not 6) Finansiella intäkter Landstinget Belopp i miljoner kronor Ränteintäkter Utdelningar 2 10 Valutakursvinster 0 1 Övriga finansiella intäkter 1 1 Summa Not 7) Finansiella kostnader Landstinget Belopp i miljoner kronor Finansiell kostnad pensioner Löneskatt på räntedel i årets pensionskostnad Valutakursförluster -1-1 Räntekostnader Räntekostnader reverser LÖF 0-1 Citybanan indexjustering -1-1 Övriga finansiella kostnader -2-3 Summa LÖF= Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag 46

195 Bilaga 286 Not 8) Periodens resultat (inkl. interna kostnader och intäkter) Verksam- Pos ter Belopp i miljoner kronor hetens utanför Anslag/ netto- verks.- ersättningar Resultat Resultat Årsbudget Styrelse/nämnd kostnader resultatet a) netto Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Sjukhusstyrelsen Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Totalt sjukhusstyrelsen Vårdstyrelsen Primärvården Hälsa och habilitering Folktandvården Totalt vårdstyrelsen Summa hälso- och sjukvård Kollektivtrafiknämnden Kulturnämnden Fastighets- och servicenämnden Landstingsservice Landstingets resurscentrum Totalt fastighets- och servicenämnden Landstingsstyrlsens övergripande verksamheter Regional verksamhet Finansiell verksamhet Övriga centrala funktioner Totalt landstingsstyrelsens övergripande verksamheter Varuförsörjningsnämnden Patientnämnden SUMMA LANDSTINGET I UPPSALA LÄN b) a) Omfattar finansiella intäkter och kostnader, skatteintäkter, samt generella statsbidrag och utjämning. b) I verksamhetsredovisningen ingår även transaktioner mellan de olika förvaltningarna. Interränta beräknas med 2,4 procent på nettovärdet av anläggningstillgångar, förråd, eget kapital och externa projektmedel. Not 9a) Justering av resultat enligt balanskravet Belopp i miljoner kronor Resultat enligt resultaträkningen Reavinster mark och byggnader 0-4 Återföring av orealiserad förlust värdepapper 0 0 Summa Not 9b) Resultat exklusive jämförelsestörande poster Belopp i miljoner kronor Resultat enligt resultaträkningen Återbetalning från AFA-försäkringar år Kostnadsbidrag SPV 0 40 Reavinster mark och byggnader 0 0 Reaförlust mark och byggnader 0 0 Summa

196 Bilaga 286 Not 10) Immateriella anläggningstillgångar Belopp i miljoner kronor Investeringar Ingående balans Årets investeringar Årets utrangeringar Summa investeringar Avskrivningar Ingående balans Årets avskrivningar Årets utrangeringar Summa avskrivningar Restvärde immateriella anläggningstillgångar Not 11) Mark, byggnader och tekniska anläggningar Mark Belopp i miljoner kronor Ingående balans Årets investeringar Årets försäljningar Restvärde mark Byggnader Belopp i miljoner kronor Investeringar Ingående balans Årets investeringar Årets försäljningar Årets utrangeringar Summa investeringar Avskrivningar Ingående balans Årets avskrivningar Årets försäljningar Årets utrangeringar Summa avskrivningar Nedskrivningar Ingående balans Årets nedskrivningar Summa nedskrivningar Restvärde byggnader

197 Bilaga 286 Not 12) Maskiner och inventarier Belopp i miljoner kronor Investeringar Ingående balans Årets investeringar Årets försäljningar Årets utrangeringar Summa investeringar Avskrivningar Ingående balans Årets avskrivningar Årets försäljningar Årets utrangeringar Summa avskrivningar Nedskrivningar Ingående balans Årets nedskrivningar Summa nedskrivningar Restvärde maskiner och inventarier Not 13) Finansiella anläggningstillgångar Belopp i miljoner kronor Aktier långfristig placering Aktieägartillskott Upplands Lokaltrafik AB Andelar Kommuninvest ekonomisk förening Andelar LÖF Garantikapital LÖF Bostadsrätter långfristig placering Förlagslån Kommuninvest Förskottering Vägverket, långfristig fordran Fordran Skatteverket Fordran koncernföretag Summa LÖF = Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag Specifikation aktier- Landstinget Anskaffnings- Värde per aktie Ägd andel Antal värde, tkr vid inköp, kr procent Upplands Lokaltrafik AB ,0 Dotterbolag: - Canbus i Uppland AB 100,0 Intressebolag: - BIMS KB - BIMS AB 23,0 - Biogas Uppland AB 50,0 Främmande bolag: - Mälardalstrafiken MÄLAB AB 2,5 - Samtrafiken i Sverige AB 2,0 AB Uppsalabuss ,99 Gamla Uppsala Buss AB ,0 Dotterbolag: - Uppsala Läns Trafik AB 100,0 - AB Prebus 100,0 AB Transitio ,0 Inera AB ,8 Summa

198 Bilaga 286 Not 14) Bidrag till infrastruktur Belopp i miljoner kronor Bidrag medfinansiering Citybanan Ingående balans avskrivningar Årets avskrivning av bidrag för medfinansiering Summa Landstingsstyrelsen avgav i maj 2007 en avsiktsförklaring om medfinansiering av Citybanan. I november 2009 beslutade fullmäktige om ett anslag på 297,6 miljoner kronor. Bidraget upplöses (kostnadsförs) under 25 år från år 2013, då första utbetalningen av bidraget gjorts. Se vidare not 21. Not 15) Förråd Belopp i miljoner kronor Sjukvårdsmaterial Hjälpmedel Övrigt Summa Not 16) Kortfristiga fordringar Belopp i miljoner kronor Kundfordringar Statsbidragsfordringar Balanserade externa projektmedel fordran Momsfordran Skatteverket Koncerninterna fordringar Övriga kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Upplupna ränteintäkter Upplupna skatteintäkter Summa Not 17) Kortfristiga finansiella placeringar Belopp i miljoner kronor Korträntefonder Obligationsfonder Hedgefonder Aktiefonder Summa Marknadsvärden Korträntefonder Obligationsfonder Hedgefonder Aktiefonder Summa marknadsvärden Orealiserad kursvinst

199 Bilaga 286 Specifikation av finansiella placeringar Belopp i miljoner kronor Pensionsplacering Övrig placering Summa Marknadsvärden Pensionsplacering Övrig placering Summa marknadsvärden Orealiserad kursvinst Not 18) Kassa och bank Belopp i miljoner kronor Plusgirot/Nordea Swedbank Handelsbanken SE-banken Kassa Gåvotillgångar Summa Landstinget har en checkkredit på 600 miljoner kronor, som ej var utnyttjad per Specifikation av kassa och bank Belopp i miljoner kronor Pensionsplacering Övrig likviditet Summa Not 19) Eget kapital Belopp i miljoner kronor Ingående värde Årets resultat/periodens resultat Summa Not 20) Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Specifikation avsatt till pensioner Belopp i miljoner kronor Särskild avtals/ålderspension Förmånsbestämd/kompl pension Ålderspension Pension till efterlevande Ålderspension enl särskilt beslut Summa pensioner Löneskatt Summa

200 Bilaga 286 Antal visstidsförordnanden Politiker Tjänstemän Avsatt till pensioner Belopp i miljoner kronor Ingående avsättning Nya förpliktelser Årets utbetalningar Förändring av löneskatt Summa Aktualiseringsgrad Från och med redovisningsåret 1998 redovisas endast nyintjänade pensionsförmåner som en avsättning i balansräkningen. Garantipensioner och visstidspensioner ingår också. Under året har landstinget även gjort en avsättning för pensioner till förtroendevalda, enligt gällande bestämmelser. Avsättningarna är inklusive löneskatt. Aktualiseringsgraden anger den andel av personakterna för anställd personal som är uppdaterad med avseende på tidigare pensionsgrundande anställningar. Visstidspension utges efter ansökan till förtroendevald som efter 50, men före 65 års ålder uppfyller följande villkor: a) uppdraget upphör vid utgången av mandatperioden, eller b) uppdraget upphör före mandatperiodens utgång av annan anledning än återkallelse enligt 4 kap. 10 Kommunallagen och den förtroendevalde har innehaft sitt uppdrag i minst 48 kalendermånader eller, om uppdragstiden är mindre än 48 månader, den förtroendevalde har innehaft uppdrag under två på varandra följande mandatperioder. Not 21) Andra avsättningar Belopp i miljoner kronor Citybanan Oreglerad skada/livränta Övriga avsättningar Summa Specifikation - andra avsättningar Årets Ianspråktaget Belopp i miljoner kronor IB avsättning under året UB Citybanan Oreglerad skada/livränta Övriga avsättningar Summa Landstingsstyrelsen angav i maj 2007 en avsiktsförklaring om medfinansiering av Citybanan. I november 2009 beslutade fullmäktige om ett anslag på 297,6 miljoner kronor. Anslaget indexjusteras från 1 januari Årets indexjustering uppgår till 1 miljon kronor. 52

201 Bilaga 286 Not 22) Långfristiga skulder Belopp i miljoner kronor Lån Nordea för byggnation av bussdepå Investeringsbidrag Skulder till närstående företag Långfristig leasingskuld Långfristig skuld, gåvor Summa Investeringsbidrag periodiseras linjärt under samma nyttjandetid som motsvarande tillgång har. Återstående antal år (vägt snitt) är fem år för landstinget. Uppgifter om lån i banker och kreditinstitut Belopp i miljoner kronor Lån som förfaller inom - 1 år år år Not 22a) Säkringsredovisning Syfte med säkringen Från 1 januari 2012 ingår Upplands Lokaltrafik Aktiebolag i Landstinget i Uppsala län. Landstinget övertog i och med detta bolagets tillgångar och skulder. Landstinget övertog en skuld för byggnation av ny bussdepå vilken var räntesäkrad. Lånet omförhandlades och ny ränteswap tecknades 20 december Landstinget har från detta datum en nominell skuld om 415 miljoner kronor som löper med rörlig ränta. Syftet med säkringen är att eliminera variabiliteten i framtida kassaflöden avseende betalning av rörlig ränta och fixera räntekostnaderna till 3,32 % till 31 mars Säkrad risk Den säkrade risken utgörs av variabiliteten i framtida räntebetalningar på grund av förändringar i basräntan (STIBOR 3M). Säkrad post Framtida betalningar av rörlig ränta hänförlig till befintlig nominell skuld om 397 miljoner kronor fram till 31 mars Säkringsinstrument Ränteswapp genom vilket landstinget erhåller STIBOR 3M och betalar 3,32 % ränta på nominellt belopp under perioden till 31 mars Landstinget kommer att bedöma säkringsförhållandets effektivitet per varje balansdag genom att jämföra de huvudsakliga villkoren för säkrinsinstrument med de huvudsakliga villkoren för den säkrade posten. De kritiska villkoren utgörs av nominella belopp, löptid, samt räntebas. Säkringsförhållandet anses vara effektiv så länge det inte sker någon väsentlig förändring av de huvudsakliga villkoren för antingen säkringsinstrumentet eller den säkrade posten. Redovisning Räntekupongerna på swappen redovisas löpande i resultaträkningen som en del av landstingets räntekostnader med hänsyn tagen till periodisering av upplupen ränta på swappen. Marknadsvärde ränteswapp Belopp i miljoner kronor Säkrad låneskuld nominellt belopp Marknadsvärde ränteswapp 3MSTIBOR 3,32/

202 Bilaga 286 Årets räntekostnader har i jämförelse med att låna mot tremånadersränta gett en räntekostnadsökning på 8,1 miljoner kronor (föregående år en räntekostnadsökning om 6 miljoner kronor). Hade dock Upplands Lokaltrafik AB, istället för nuvarande lösning, valt att teckna ett traditionellt fasträntelån vid samma tillfälle på samma löptid, så hade en sådan lösning kostat cirka 1,3 miljoner kronor per år mer, jämfört med den fasträntelösning som nu gäller. Not 23) Kortfristiga skulder Belopp i miljoner kronor Kortfristiga skulder till kreditinstitut och kunder Kortfristig skuld till LÖF Leverantörsskulder Moms och särskilda punktskatter Personalens skatter Balanserade externa projektmedel skuld Koncerninterna skulder Övriga kortfristiga skulder Upplupna personalkostnader inklusive sociala avgifter Upplupen löneskatt Upplupna pensionskostnader, individuell andel Upplupna kostnader övrigt Förutbetalda skatteintäkter Förutbetalda statsbidragsintäkter Förutbetalda intäkter Summa LÖF = Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag Not 24) Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna Belopp i miljoner kronor Ingående ansvarsförbindelse Aktualisering Ränteuppräkning Sänkning av diskonteringsränta Basbeloppsuppräkning Bromsen Övrig post Årets utbetalningar Summa pensionsförpliktelser Löneskatt 24,26 % Summa Under ansvarsförbindelser redovisas pensionsförmåner inklusive löneskatt intjänade före 1998, det vill säga dessa redovisas ej som en avsättning (skuld) i balansräkningen. Åtagandet har beräknats av Kommunsektorns Pensions AB, KPA. Not 25) Övriga ansvarsförbindelser Belopp i miljoner kronor Transitio AB, borgen för leasingavtal mm Upplandsstiftelsen, borgen för checkkredit Gamla Uppsala Bus AB, borgen för upptaget lån Summa

203 Bilaga 286 Tillkommer borgen för tryggande av Upplandsstiftelsens pensionsutfästelser. Borgen ingår i landstingets beräknade totala pensionsskuld. Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag Som försäkringstagare i Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag har landstinget ett åtagande att täcka eventuella förluster. Åtaganden kan uppgå till tio gånger premien. År 2016 uppgår premien till 45 miljoner kronor. Kommuninvest i Sverige AB Landstinget i Uppsala län har år 2005 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga kommuner och landsting som per var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av landstingets ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till miljoner kronor och totala tillgångar till miljoner kronor. Landstingets andel av de totala förpliktelserna uppgick till 189 miljoner kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 188 miljoner kronor. Den 31 augusti 2016 gick Landstinget dessutom i solidarik borgen såsom för egen skuld för dotterbolaget Gamla Uppsala Buss AB. Denna förpliktelse uppgår till 157 mnkr. Not 26) Hyres- och leasingavtal Klassificeringen av leasingavtal som finansiella har gjorts endast för avtal som tecknats 2011 och senare. Följande villkor ska samtliga vara uppfyllda om avtal ska klassificeras som finansiella: - Ursprunglig avtalstid ska vara över 36 månader och - Summa hyror inkl. restvärde, diskonterade till nuvärde efter en ränta om fn. 4 % över den ouppsägbara avtalstiden, ska överstiga ett basbelopp eller, - Summa hyror inkl. restvärde, diskonterade till nuvärde efter en ränta om fn. 4 % över den ouppsägbara avtalstiden, ska överstiga ett känt eller uppskattat köppris med mer än 80 %. Även i de fall när landstinget äger rätt att köpa leasingobjektet till ett pris som understiger förväntat verkligt värde med ett så stort belopp att det vid leasingavtalets början framstår som rimligt säkert att rätten kommer att utnyttjas klassificeras som finansiellt avtal. Övriga leasingavtal klassificeras som operationella. Finansiella leasingavtal överstigande 3 år Belopp i tusental kronor Maskiner och inventarier Totala minimileaseavgifter Nuvärde minimileaseavgifter Därav förfall inom 1 år Därav förfall inom 1-5 år Därav förfall senare än 5 år Variabla avgifter som ingår i periodens resultat avtal klassificeras som finansiella leasingavtal, vilket är samma antal som vid föregående års delårsbokslut. Variabla avgifter avser bokförd räntekostnad för leasingavtal med rörlig ränta. Ej uppsägningsbara operationella leasingavtal överstigande 3 år 55

204 Bilaga 286 Belopp i tusental kronor Maskiner och inventarier Totala minimileaseavgifter Därav förfall inom 1 år Därav förfall inom 1-5 år Därav förfall senare än 5 år De operationella avtalen är totalt 201 stycken inklusive lokalhyresavtal (f.g. delår 206 stycken). Lokalhyresavtalen omfattar i år 795 miljoner kronor (f.g. delår 268 miljoner kronor). Det totala antalet leasing-/hyresavtal är 929 stycken (f.g. delår 913 stycken), men de flesta är på högst tre år och omfattas inte av upplysningsplikten. Not 27) Betalningsflödespåverkande händelser som avviker från det normala Belopp i miljoner kronor Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur Försäljning av materiella anläggningstillgångar Återbetalning från AFA-försäkringar Kostnadsbidrag SPV Summa Not 28) Ej likviditetspåverkande poster Belopp i miljoner kronor Av- och nedskrivningar Realisationsresultat materiella anläggningstillgångar Utrangering av materiella anläggningstillgångar Avsatt till pensioner Beräknad indexreglering Citybanan Övriga avsättningar Justering för avskrivning bidrag Citybanan Kostnadsbidrag SPV Övrigt Summa

205 Bilaga 286 Ekonomiska definitioner Anläggningstillgångar är immateriella, materiella och finansiella tillgångar som är avsedda för stadigvarande bruk eller innehav. Ansvarsförbindelser är en upplysningspost som finns med i balansräkningen, inom linjen, men som inte ingår i balansräkningens siffror. Består av pensionsförpliktelser intjänade före 1998 samt övriga ansvarsförbindelser. Avskrivning enligt plan är den successivt fördelade totalutgiften för en anläggningstillgång. Kostnaden fördelas över det antal år som tillgången används i verksamheten. Avsättningar är förpliktelser som på balansdagen är säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp eller till den tidpunkt då de ska infrias. Balanskrav innebär att landstingets intäkter måste överstiga kostnaderna i budgeten. Ett eventuellt redovisat underskott ska regleras under de närmast följande tre åren. Balansräkning (BR) är en sammanställning av tillgångar, eget kapital, avsättningar och skulder på balansdagen (=redovisningsperiodens sista dag). Summa tillgångar motsvarar summan av eget kapital, avsättningar och skulder. Bruttokostnader är verksamhetens kostnader inklusive avskrivningar. Eget kapital är skillnaden mellan summa tillgångar och summan av avsättningar och skulder enligt balansräkningen. Eliminering av interna mellanhavanden görs vid summering av ekonomiska data för flera enheter. Det betyder att de interna posterna tas bort så att uppgifterna om intäkter, kostnader, fordringar och skulder inte anger uppblåsta värden. Finansnetto är skillnaden mellan posterna Finansiella intäkter och Finansiella kostnader i resultaträkningen. Inbetalning sker när likvida medel betalas in till landstinget (se även Inkomst och Intäkt). Inkomst uppstår vid försäljningstillfället (se även Inbetalning och Intäkt). Intäkt är den del av inkomsten som hör till perioden (se även Inbetalning och Inkomst). Kassaflödesanalys visar kassaflöde från verksamheten inklusive förändringar av rörelsekapitalet, kassaflöde från investeringsverksamheten samt finansiering. Summan av dessa komponenter utgör förändringen av landstingets likvida medel. Kortfristiga fordringar och skulder förfaller till betalning inom ett år från balansdagen. Kostnad är den del av utgiften som hör till perioden (se även Utbetalning och Utgift). Landstingsanslag beslutas av landstingsfullmäktige och är i budgeten detsamma som verksamhetens nettokostnad, dvs. den kostnad som behöver finansieras av landstinget för att resultatet ska bli noll. Landstingsanslaget ska täcka verksamhetens samtliga kostnader sedan verksamhetsanknutna intäkter, inklusive finansiella intäkter, frånräknats. Leasingavtal (hyresavtal) är avtal enligt vilka en leasegivare på avtalade villkor under en överenskommen period ger en leasetagare rätt att använda en tillgång i utbyte mot betalningar. Ett 57

206 Bilaga 286 finansiellt leasingavtal är ett leasingavtal vari de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. Övriga leasingavtal benämns operationella. Likvida medel utgör medel i kassa, på bank och kortfristiga placeringar. Långfristiga fordringar och skulder är fordringar och skulder som förfaller till betalning mer än ett år efter räkenskapsårets utgång. Nettokostnader utgör summan av verksamhetens intäkter, verksamhetens kostnader och avskrivningar. Omsättningstillgångar är sådana tillgångar som förbrukas i samband med framställning av produkter eller tjänster eller på annat sätt används i rörelsen, t.ex. förråd och fordringar hos kunder. Omsättningstillgångar skiljer sig från anläggningstillgångar genom att inte vara avsedda för stadigvarande bruk eller innehav. Periodisering innebär att inkomster och utgifter fördelas på den period som de tillhör och då benämns intäkter och kostnader. Resultaträkning (RR) är en sammanställning av intäkter, kostnader och resultat för en viss period. Summa intäkter motsvarar summan av kostnader och periodens resultat. Soliditet är ett mått på den långsiktiga betalningsförmågan och beräknas som andelen Eget kapital av hela balansräkningens omslutning, uttryckt i procent. Utbetalning sker när likvida medel betalas ut från landstinget (se även Kostnad och Utgift). Utgift uppstår vid själva anskaffningstillfället (se även Kostnad och Utbetalning). 58

207 Bilaga 292 a Dnr LS Ekonomiavdelningen Marie Johansson Tfn E-post marie.johansson@lul.se Socialdepartementet Remissyttrande angående privata sjukförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård Ds 2016:29 Sammanfattande överväganden Landstinget i Uppsala län instämmer i utredningens förslag. Utredningen föreslår ett förtydligande av hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) med syfte att förtydliga att inom offentligt finansierad hälso- och sjukvårdsverksamhet får hälso- och sjukvård ges inom ramen för en privat sjukförsäkring endast om människovärdes- behovs- och solidaritetsprinciperna inte åsidosätts. Om ett landsting överlåter till någon annan att utföra uppgifter som landstinget ansvarar för ska avtalet innehålla villkor om detta. Det svenska skattesystemet är grunden för den svenska välfärden. Privata sjukförsäkringar kan riskera urholkning av vår skattefinansierad hälso- och sjukvård. Hälso- och sjukvård ska ges på lika villkor och efter behov, styras demokratiskt och vara solidariskt finansierad. Om det finns en risk att en ökad andel privata sjukvårdsförsäkringar leder till att principen om att vård ska ges efter behov åsidosätts till förmån för en rangordning som tar hänsyn till patientens försäkringsöverenskommelse anser landstinget att det är bra att ett förtydligande av lagen görs. När landstinget överlåter åt någon annan att utföra uppgifter som landstinget ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen ska avtalet innehålla villkor om att hälso- och sjukvård får utföras av vårdgivaren inom ramen för en privat sjukförsäkring endast om människovärdes- behovs- och solidaritetsprinciperna inte åsidosätts. Om förslaget till lagändring beslutas kommer landstinget skriva in detta förtydligande när nya avtal ingås. Förlaget bedöms inte ha några ekonomiska konsekvenser för landstinget. För Landstinget i Uppsala län Börje Wennberg Landstingsstyrelsens ordförande Staffan Isling Landstingsdirektör Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

208 Bilaga 292 b Landstingsstyrelsens sammanträde Reservation Ärende 292: Remissyttrande angående departementsskrivelsen; Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso och sjukvård. Reservation till förmån för alternativt yrkande för svar på remiss. Utredningen föreslår ett förtydligande av hälso och sjukvårdslagen (1982:763) med syfte att förtydliga att inom offentligt finansierad hälso och sjukvårdsverksamhet får hälso och sjukvården ger inom ramen för en privat sjukförsäkring endast om människovärdesbehovs och solidaritetsprinciperna inte åsidosätts. Om ett landsting överlåter till någon annan att utföra uppgifter som landstinget ansvarar för ska avtalet innehålla villkor om detta. Om förslaget till lagändring beslutas kommer landstinget att skriva in förtydligandet när nya avtal ingås. Det är viktigt att betona tydligheten i hälso och sjukvårdslagen. Det är alltid behoven som ska styra i vården. Den med allra störst behov måste få vård först. En privat sjukvårdsförsäkring ger den försäkrade sjukvårdsrådgivning och vård snabbt. En typisk sjukvårdsförsäkring täcker: sjukvårdsrådgivning, vårdplanering med erfarna sjuksköterskor, planerad vård och operation som utförs av privata vårdgivare och specialistläkare samt rehabilitering. Att antalet sjukförsäkringar ökar är troligen ett tecken på att människor inte känner sig tillräckligt trygg med exempelvis dagens vårdköer där Sverige har Europas längsta. Det är något vi måste ta på allvar. Nina Lagh (M) Carl Nettelblad (L) Annika Krispinsson (C) Anna Karin Klomp (KD)

209 Bilaga 293 a Dnr LS Juridiska enheten Anne Nilsson Tfn E-post anne.nilsson@lul.se s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Remissyttrande angående departementsskrivelsen Driftsformer för universitetssjukhus (Ds 2016:28) Sammanfattande överväganden Landstinget i Uppsala län har inga invändningar mot utredningens förslag. Landstinget förutsätter att förslaget inte hindrar möjligheterna till utveckling av verksamheten, t.ex. genom strukturförändringar, styrning och samverkan i hälso- och sjukvården i enlighet med vad som exempelvis framkommit i Göran Stiernstedts utredning Effektiv vård och Måns Roséns utredning om högspecialiserad vård. Konsekvenser för landstinget Förslaget har inga direkta konsekvenser för Landstinget i Uppsala län. Det avtal som landstinget har med en entreprenör, avseende mammografiverksamhet som tidigare bedrevs vid Akademiska sjukhuset, kan förlängas i enlighet med avtalet. Förslaget i departementsskrivelsen innebär att verksamheten inte kan upphandlas på nytt, utan återgår till Akademiska sjukhuset. För Landstinget i Uppsala län Börje Wennberg Ordföranden Landstingsstyrelsen Staffan Isling Landstingsdirektören Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

210 Bilaga 293 b Landstingsstyrelsens sammanträde Reservation Ärende 293: Remissyttrande angående departementsskrivelsen Driftsformer för universitetssjukhus (Ds 2016:28) Reservation till förmån för alternativt yrkande för svar på remiss. I ärendet gällande remissyttrandet angående driftsformer på universitetssjukhusen är förslag till beslut att Landstinget i Uppsala län inte ska ha några invändningar mot utredningens förslag. Alliansen avvisar förslaget då det begränsar det kommunala självstyret. Det skulle dessutom vara närmast farligt för vårdutvecklingen att genom lag slå fast att man inte får röra innehållet i verksamheten. De största utmaningarna inom hälso och sjukvården är väntetiderna och kompetensförsörjningen. Dessutom visar en aktuell rapport att vi har lägst produktivitet i Norden. Av det skälet borde svenska akutsjukhus fokusera på rätt saker, och inte låta ideologier styra. Vi har en pågående utveckling i landet där universitetsverksamhet, både forskning och utbildning flyttar till nya sjukhus i landet, vilket är en positiv utveckling. Det skulle med den föreslagna regleringen hota den utvecklingen. För Akademiska sjukhuset skulle förslaget innebära att vård som redan flyttats ut i länet, tvingas flytta tillbaks såsom exempelvis mammografin. Vård närmare patienten ökar tillgängligheten i hela länet. Genom en centralisering, som förslaget i realiteten innebär, där all vård som en gång varit på Akademiska flyttas tillbaks till tvingar redan etablerade, välfungerande verksamheter att bryta upp. Det är varken bra för patienter eller verksamheter. Nina Lagh (M) Carl Nettelblad (L) Annika Krispinsson (C) Anna Karin Klomp (KD)

211 Bilaga 294

212 Bilaga 298 VALÄRENDE Vid Landstingsstyrelsen Samrådsgrupp Landstinget i Uppsala län och Region Örebro län 3 ledamöter Intill utgången av 2018 Börje Wennberg (S) Killingvägen TIERP Vivianne Macdisi (S) Banvallsvägen UPPSALA Nina Lagh (M) Storgatan 14 A UPPSALA

213 Bilaga 301 Anmälan av delegationsbeslut till landstingsstyrelsen Landstinget i Uppsala län Datum för Diarienummer Beslutskategori med Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och Beslut Eller löpnummer ärendegrupp befattning LS Konferenser Beslut om kurser och konferenser Landstingsstyrelsens arbetsutskott

214 Bilaga 301 Anmälan av delegationsbeslut till landstingsstyrelsen Landstinget i Uppsala län Datum för Beslut Diarienummer Eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Avtalsteckning, löpande åtgärder Avtalsteckning, löpande åtgärder Ärenderubrik Internhyresavtal hyresgäst Landstingets ledningskontor - Regionens hus. Kontrakts nr 4A Tilläggshyresavtal hyresgäst Regionens hus, Storgatan Uppsala. Kontrakts nr 4A17-T001 Beslutsfattare med namn och befattning Staffan Isling, landstingsdirektör Staffan Isling, landstingsdirektör

215 Bilaga Anmälan av delegationsbeslut till landstingsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning Rättegångsfullmakt Jens Larsson, Chefsjurist Delgivning Jens Larsson, Chefsjurist Anställning, Registrator (visstid) Jens Larsson, Chefsjurist Anställning, Vaktmästare (visstid) Jens Larsson, Chefsjurist Avtalstecknande (matkylar, Eldaren) Jens Larsson, Chefsjurist Delgivningar (2 st) Jens Larsson, Chefsjurist Delgivning Jens Larsson, Chefsjurist Rättegångsfullmakt Jens Larsson. Chefsjurist Delgivning Jens Larsson, Chefsjurist Anställning, servicevägledare Jens Larsson, Chefsjurist