LUNDAMATS III VERKSAMHET & RESULTAT

LUNDAMATS III VERKSAMHET & RESULTAT Konst kan förvandla med tankar, fantasier och erfarenheter. I 2015 års Bästa Biennalen lades i Lund Cykel till framför det regionala temat Förvandlingar. Tekniska förvaltningen bidrog med skrotcyklar som byggdes om, reparerades och förvandlades. Cykelhjälmar pimpades och 17 ensamkommande flyktingbarn fick hjälp med att reparera sin egen skrotcykel. Foto: Minna Albihn VERKSAMHETSÅRET MÅLUPPFÖLJNING OCH FOKUS- GRUPPERNAS BERÄTTELSER KENNET OHLIN, ERICSSON: MED EN BRA DIALOG KOMMER FUNGERANDE LÖSNINGAR

Med en bra dialog kommer Ericsson är en viktig arbetsgivare i Lund som påverkas av kommunens utvecklingsplaner för Brunnshög. Kenneth Ohlin är Real Estate Manager på Ericsson, som menar att tidig information och en lösningsfokuserad dialog är förutsättning för att tiden under och efter byggskeden ska fungera. fungerande lösningar Foto: Charlotta Lenninger Tanken med utbyggnaden Brunnshög och förtätningen av Ideon-Pålsjö är att skapa plats för fler. Satsningar på infrastruktur och attraktiva miljöer ska sedan motivera boende och verksamheter att flytta in. Brunnshög är tänkt att bli ett i särklass hållbart område, där maximalt en tredjedel av transporterna ska ske med bil. På pappret ser det ut att vara möjligt. I praktiken är emellertid det vi kallar 1/3-delsmålet för bil, förknippat med stora utmaningar och förutsätter att aktörer som arbetsgivare och exploatörer bidrar. Företaget Ericsson ligger mitt i händelsernas centrum och har engagerat sig i transportfrågan. Trafiken tätnar, ytorna minskar Startskottet för företagen runt vattentornet var när kommunen tog kontakt för att berätta om vad som planerades i nordöst. Det var för några år sedan och det är naturligtvis något vi uppskattar, att bli kontaktade tidigt i processen, säger Kenneth Ohlin, Real Estate Manager med ansvar för Ericsson i Lund. Som en naturlig följd har vi försökt bilda oss en uppfattning om vad kommunens utbyggnadsplaner betyder för oss. Transportfrågan är mångfacetterad men det är klart att tillgänglighet och parkeringsmöjligheter hamnar högt upp på vår lista. Vi har de senaste åren sett en markant ökning av flödet till och från E22:ans infarter i rusningstid och med ny exploatering lär inte trycket minska. Våra parkeringsytor - som ju måste matcha den biltrafik vi genererar - är alltid en angelägen fråga men hamnar i ett särskilt fokus när man ska förtäta och bygga nytt. Utgångsläge och förutsättningar Våra behov och möjligheter att göra förändringar avgörs i hög grad av våra medarbetares behov och möjligheter, fortsätter Kenneth. För att undersöka hur stor vår förändringspotential är gällande resor och färdmedelsval, har vi intresserat oss för demografi och resvanor inom företaget. Förra året genomförde vi en resvaneundersökning, med stöd av kommunens arbete med hållbara transporter, där också Trivector anlitades för enkät och analys inklusive förändringspotential. För att ge en bild av utgångsläget kan nämnas att endast 25 % av våra anställda bor i Lund, resten pendlar och den geografiska spridningen är stor. Av resorna till och från arbetsplatsen görs 55 % med bil. Genomsnittsåldern på personalen säger en del om var någonstans i livet man befinner sig och ligger hos oss strax under 40 år, det vill säga en tid i livet som mer präglas av skolbarn och privatpussel än flexibilitet. Förändringspotentialen Trivector kom fram till låg på 5 %, vilket visar att anställda med kort pendlingsväg redan har en bra mix av transportalternativ. Samverkan över organisationssgränserna Vi är inte ensamma i båten; samma geografiska läge och gemensamma intressen har gett upphov till ett samarbete kring transportfrågorna med övriga företag vid vattentornet, det vill säga Sony Mobile, Sigma och Vasakronan, berättar Kenneth. Hållbarhet, tillgänglighet och arbetsplatsens funktion är angelägna frågor för oss alla och en hel del löser vi bättre tillsammans än var och en för sig. Även en fortsatt dialog med kommunen kommer att vara nödvändig. Trots den förstärkning av kollektivtrafiken som spårvägen kommer att bli, finns olösta frågor och orosmoln som kan minska i ett bra samarbete, avslutar Kenneth. 2 3

MÅLUPPFÖLJNING MÅLUPPFÖLJNING Mål för LundaMaTs III 4 område mål* utfall/år 2011-2015 signal 1 CO2-utsläpp 2 Färdmedelsfördelning 3 Färdmedelsfördelning 4 Gångtrafik 5 Cykeltrafik 6 Kollektivtrafik 7 Motorfordonstrafik 8 Motorfordonstrafik 9 Tillgänglighet 10 Trygghet 11 Trafiksäkerhet 12 Trafikbuller 13 Effekt av LundaMaTs Utsläppen av koldioxiden från trafiken i kommunen -4 % ska minska per invånare med 2,5 % per år. ** Av alla resor inom Lunds kommun ska 70 % ske med 71 % kollektivtrafik, gång och cykel år 2020, och 75 % år 2030. Av alla resor till och från Lunds kommun ska 45 % ske 48 % med kollektivtrafik, gång och cykel år 2020, och 50 % år 2030. Gångtrafiken per invånare ska årligen öka. ingen uppgift Cykeltrafiken per invånare ska öka med 1 % per år. -0,5 % Kollektivtrafikresandet per invånare ska öka med 3,5 % per år. 3 % Motorfordonstrafiken per invånare, på det statliga och kommunala vägnätet, skall årligen minska. ingen uppgift Motorfordonstrafiken per invånare på det -1,25 % kommunala vägnätet, skall minska med 1 % per år. Den fysiska tillgängligheten för funktionshindrade, barn och äldre ska årligen öka. Andelen människor som upplever att trafikmiljön är trygg ska årligen öka. ökat minskat Antalet svårt skadade och dödade i trafiken ska minska -38 % med 25 % till 2020 och 50 % 2030 (avser kommunalt och statligt vägnät och underlag utgörs av polisrapporterade trafikskadade). Till år 2030 ska samtliga fastigheter utsatta för ljudnivåer över 43 % 54 dba ha erbjudits bidrag. (avser ekvivalentnivå utomhus, frifältsvärde) Andelen invånare i Lunds kommun som uppger att de 81% påverkats av LundaMaTs ska öka. * basår 2011 ** Mäts varannat år, senaste resultat från 2013 Åtgärder / Aktiviteter 2015 Stadsplanering Kommunen växer genom både utbyggnad och förtätning. Stort fokus ligger fortsatt på de nordöstra delarna av staden med Kunskapsstråket och Brunnshög. Beslut om att revidera Översiktsplanen togs under året. Tanken är att man i revideringen ska stärka den långsiktiga planeringen med bostadsbyggande, miljöfrågor och företagande. Kollektivtrafik Projektet Spårväg Lund C-ESS har i och med statens medfinansiering fått klartecken att påbörja genomförandefasen. Bangatan har stängts av för biltrafik mellan 15 och 18 på vardagar för att öka kollektivtrafikens framkomlighet. Ett antal linjer har fått ny körväg, Carl Bernlunds gata vid Lund C, nya hållplatslägen har etablerats. Stadsbusslinje fem fick ny körväg och trafikerar numera Södra Råbylund, två nya hållplatser och en vändplats har byggt till. Biltrafik Nya hastighetsgränser, 30, 40 och 60 km/timme har införts i Lunds tätort (inklusive Stångby och Vallkärra, som ingår i Lunds tätort) Cykeltrafik Nya gång- och cykelbanor har byggts längs Odarslövsvägen, del av Sankt Lars väg, samt del av Kävlingevägen. Cykelpassager har inventerats och beslut om driva ett försöksprojekt under 2016 har fattats. En sopsaltutrustning har köpts in för att tas i bruk under 2016. Syftet med sopsaltning på cykelbanor är att förlänga den tid på året man cyklar. Gångtrafik Arbetet med fotgängarstrategin startades upp. Tillgänglighet I projektet Tillgängliga Lund förbättrades gatumiljöer i Stångby och Vallkärra samt Malmövägens korsningar med Södra Esplanaden och med Ruben Rausings gata. Fem hållplatser tillgänglighetsanpassades. Trygghet Tryggheten förbättrades runt Lund C och Clemenstorget i samverkan med medborgare, polisen och BRÅ inom ramen för medborgarlöftet. Trafiksäkerhet Ombyggnader har genomförts för att öka trafiksäkerheten, bl a utvecklingen av gång- och cykelvägnätet och åtgärder vid passager för oskyddade trafikanter. Kampanjer för ökad användning av cykelbelysning och reflexer samt användning av bilbälte har genomförts. Tekniska förvaltningen delade under året ut ca 500 cykelhjälmar, cykelbelysningar och reflexvästar samt 10 000 reflexer. Framtagandet av en skolvägsstrategi påbörjades och det kartverktyg där elever och föräldrar själva beskriver sin väg till skolan uppdaterades. Ett uppskattat seminarie för tjänstemän om upphinnandeolyckor hölls. Buller Kommunen arbetar enligt ett åtgärdsprogram mot buller för perioden 2014 2018. Under 2015 fick 4 fastigheter bullerskyddsbidrag, bidrag till åtgärder som resulterade i att 14 hushåll fick en bättre boendemiljö. Mobility Management Under april genomfördes den numera årliga cykeldagen tillsammans med Naturskyddsföreningen och Bike kitchen Lund. Resvaneundersökning utfördes på kommunens arbetsplatser på Stora Södergatan 47. Dörrknackning för hållbara resor och transportstrategi i stadsutvecklingen genomfördes i Stångby. Som del av dörrknackningen gjordes en undersökning med avseende på vanor och attityder och invånarna erbjöds även prova-på-veckor med kollektivtrafiken. 5

6 FOKUSGRUPPERNAS BERÄTTELSE Fokusgruppernas år Deltagandet i LundaMaTs fokusgrupper bygger på intresse för arbetsområdet och lust att bidra. Tiden är alltid ett aber för verksamhet utanför linjen och fokusgrupperna träffas därför tillräckligt ofta för att det ska bli verkstad men inte så ofta att man inte har tid att delta. Under året som gått har de sex olika grupperna lagt störst kraft på att formera sig men en hel del arbeten har påbörjats. Här berättas om arbetet så här långt. ❶ Byarnas utveckling Bybors resor står idag för större utsläpp av växthusgaser än den genomsnittliga kommuninvånaren, främst genom fler bilresor än genomsnittet men också genom längre resor. För att både bo i by och resa hållbart krävs förbättrade förutsättningar för hållbara resor, både inom, till och från tätorten. Bybor gör av praktiska skäl gärna fler ärenden på en och samma resa, vilket leder till att även resor inom byn görs med bil och begränsar möjligheterna att resa kollektivt mellan orterna. En särskild utmaning ligger alltså i att skilja på resorna inom orten och mellan orter.arbetet inom fokusområdet tar avstamp i satsningar som Fokus Dalby och Fokus Veberöd, där man bland annat arbetat med medborgardialog och i samverkan med byborna, utöver utveckling av de fysiska förutsättningarna. ❷ Levande stadskärna Genom att arbeta med stadskärnans attraktivitet och bevara dess position som besöks- och handelsplats, minskar behovet av resor till andra stadskärnor. Viljan att vistas i stadskärnan skapas genom att den är för människor, av människor. Lunds medborgare skall känna sig hemma i sin egen stadskärna och därför välja den. I detta arbete samlas flera aktörer som alla har intressen och åtaganden i stadskärnan. Arbetet stöds av samverkan inom Lunds stadskärna (Centrumlyftet), ett samverkansprojekt mellan kommunen, handlare, fastighetsägare och andra aktörer i stadskärnan. Bland annat genomförs en större stadslivsanalys, här görs trygghetsvandingar, översyn av ljusplan, parkeringsplan, möbleringsprogram, torgstrategi och utveckling av cykelstråk genom stadskärnan. Att utveckla stadens stadskärna omfattar inte bara trafiksystem och resandet, utan handlar mer om attraktivitet, varumärke och stadslivskvaliteter. ❸ Verksamheternas transporter Fokusområdet syftar till påverka företag och offentliga verksamheters transporter. Det handlar om godstransporter, personalens resor i tjänsten samt deras resor till och från arbetet och att påverka valet av transportsätt i en mer hållbar riktning. Till exempel har tre kommunala förvaltningar flyttat till nya lokaler i Lunds centrum och ett samarbete inletts med en resvaneundersökning bland personalen. Under 2016 planeras olika aktiviteter för att stimulera till mer hållbara resval. Det mångåriga samarbetet med företagen på södra Brunnshög fortgår. Under 2016 kommer godstransporter få ett ökat fokus och arbetet med en godsstrategi påbörjas. Två databaserade verktyg har tagits fram. Det ena är ett bokningssystem för resor som Lunds kommuns egna anställd gör. Systemet visar möjliga val av transportmedel för den resa man planerat och informerar också om resans kostnad, påverkan på miljön och på den egna hälsan. Syftet är att synliggöra alternativen till bilen i systemet. Det andra verktyget kartlägger resvägar och samlar in människors synpunkter på dessa, till exempel upplevelser av trygghet och trafiksäkerhet, fel och brister som försvårar resan och önskemål om förbättringar. ❹ Regional arbetspendling Fokusområdet syftar till att minska den regionala arbetspendlingen med bil till förmån för kollektivtrafik och cykel. Flera samarbeten pågår, till exempel; Åtgärdsvalsstudie för Malmö-Lund stråket där fokus ligger på att klara det ökade behovet av regional arbetspendling med hållbara transportmedel. Inriktningen för stråket är att biltrafikens utveckling ska understiga befolkningsutvecklingen i stråket. I samarbete med Skånetrafiken, inom kollektivtrafikvision 2020, utvecklas kollektivtrafikens linjenät och turutbud både på lokal samt regional nivå. Ett samarbete om regional superbuss har inletts med kollektivtrafikmyndigheten, Trafikverket och Skånetrafiken. Där framkomlighet och attraktiva hållplatser utmed Skåneexpressens linjer ska utvecklas. Långväga arbetspendling med cykel ökar och trafikverket tillsammans med Malmö, Burlöv, Staffanstorp och Lunds kommuner planerar för ett snabbcykelstråk mellan orterna. I kombination med detta drivs kampanjer för att ytterligare öka den långväga arbetspendlingen med cykel. FOKUSGRUPPERNAS BERÄTTELSE ❺ Växande Lund Lund växer. Under de kommande åren väntas befolkningen öka med ca 1800 personer varje år och om det fortsätter som hittills, ökar även antalet arbetsplatser med drygt 1000 per år. Fortsätter vi att resa som idag kommer trafikproblemen att öka: mer trängsel, ökade utsläpp av koldioxid och mer buller, och en mindre attraktiv stadsmiljö att vistas och röra sig i. För att framtidsbilden ska förverkligas och mål ska nås krävs ett mer hållbart resbeteende, även från dagens Lundabor och sysselsatta. Arbetet inom fokusområdet syftar till att minska behovet av att resa, samtidigt som förutsättningarna för attraktiva transportmedel som kollektivtrafik, gång och cykel förbättras. Prioriterade åtgärdsområden som identifierats är att utveckla byggherredialogen med innovativa mobilitetslösningar, samt utveckla bilsnåla områden och smartare parkeringslösningar. ❻ Innovativa Lund För att förverkliga LundaMaTs målsättningar måste vi ta fram nya verktyg och arbetssätt för att inspirera, stötta, förändra och engagera. Detta fokusområde skall förse övriga fokusområden med nya idéer, lösningar, kunskap och verktyg. LundaMaTs skall alltid präglas av nytänk och kreativa lösningar. Förändring av våra resvanor mot ett mer hållbart resmönster kräver stort engagemang från kommunen och berörda myndigheter, i syfte att inspirera den enskilde resenären. Ofta handlar det om en positiv attityd till nyttan med förändringen, samtidigt som vi måste våga pröva nya vägar. Arbetet i detta fokusområde skall dels stödja övriga områden i den innovativa arbetsmiljön, dels hjälpa till att identifiera och plantera nya och kreativa idéer. Detta går hand i hand med det kommunövergripande arbetet med innovationsprojektet Idésluss Lund som nu är inlett. 7

Sammanfattningsvis år 2015 Ett stort steg framåt för arbetet med hållbart transportsystem var igångsättningsbeslutet för spårväg mellan Lund C och ESS. Efter år av planering vann detaljplanerna laga kraft. Trafikverket beslutade att medfinansiera projektet via stadsmiljöavtalen vilket ledde till att genomförandefasen kunde inledas. Tillsammans med Skånetrafiken läggs nu fokus på att maximera nyttan av spårvägssatsningen. År 2015 års Bästa Biennalen i Lund hade temat Cykelutveckling. Organisatörer var Stenkrossen, Konsthallen, Kulturskolan och Skissernas Museum. (Foto: Minna Albihn) Inom LundaMaTS III planeras och har startats arbeten inom alla sex fokusområden. Viktigt har varit att tillföra energi och entusiasm kring de nya delarna i LundaMaTs III, samtidigt som de projekt som initierats under LundaMaTS II rullar på. I de flesta fokusområden deltar även externa aktörer, en dialog som skapar ett ömsesidigt utbyte av kunskap och erfarenheter kring hållbart resande. Efter året som gått upplevs det som att det alltjämt finns stor entusiasm hos alla involverade i arbetet. LUNDS KOMMUN APRIL 2016 TEXT, BEARBETNING OCH LAYOUT: C.LENNINGER TRYCK: TRYCKERICENTRALEN, LUND