VERKSAMHET & RESULTAT 2016

Transkript

1 VERKSAMHET & RESULTAT 2016 Under en vecka i september stängdes biltrafiken på Bangatan, Klostergatan och Stora Gråbrödersgatan av, för att i stället tas i bruk på ett helt annat sätt. Trafikantveckan gick i Lund under namnet Framtidsgatan. Sammantaget var veckan mycket uppskattad och kommer att genomföras även under Foto: Lunds kommun Valda delar av LundaMaTsåret: fossilbränslefri kommun, spårvägsprojektet, P-norm och bilpoolspaket, cykelstråk Man får ta det stegvis Anders Söderberg, MM-coach i Lund, om lundabornas inställning till hållbart resande.

2 Ericsson är en viktig arbetsgivare i Lund som påverkas av kommunens utvecklingsplaner för Brunnshög. Kenneth Ohlin är Real Estate Manager på Ungefär Ericsson, en som fjärdedel menar av att lundaborna tidig information och en lösningsfokuserad dialog uppger är förutsättning att de påverkats för att tiden av under mobility och efter byggskeden ska fungera. managementarbetet i LundaMaTs, säger handläggare Anders Söderberg på gatu- och trafikkontoret. På rätt väg Tendenser i färdmedelsfördelningen Vissa mindre förändringar i resmönstren kan urskiljas. Fler reser med buss och tåg, samtidigt som färre tar cykeln. Dessutom har bilkörandet ökat, vilket Anders Söderberg tror beror på högkonjunkturen i kombination med tajta vardagsscheman. Stressade barnfamiljers situation är en sak. Men 55-åringen? LundaMaTs har effekt. Det visar 2016 års enkätstudie om hur medborgare påverkas LundaMaTs. Men medvetenheten om allt arbete som görs borde vara betydligt större. Det menar Anders Söderberg, handläggare, på gatu- och trafikkontoret, som nu vill satsa på en synligare marknadsföring och riktade lockbeten för att få fler att både kliva på bussen och trampa sig fram längs våra cykelbanor. Lundaborna är överlag väl medvetna om hur viktigt det är med hållbara transporter. De är också jämförelsevis bra på att välja gång, cykel och kollektivtrafik. Vi har varit framgångsrika och det ska vi fortsätta vara, säger Anders Söderberg. Viktigt att mäta effekterna För att mäta såväl kännedomen om arbetet som effekten, har nu den femte enkäten sedan starten 1998 genomförts uppgav en fjärdedel av de tillfrågade att de har påverkats av LundaMaTs arbete, ungefär samma andel som under de senaste två mätningarna. Så nu kan vi med säkerhet säga att den här sortens arbete fungerar, säger Anders Söderberg. Allt som görs märks inte Det finns ett glapp mellan allt som görs och kännedomen om det. Men många vet exempelvis inte vad tjänsten Resejämföraren är, att kommunen har en årlig cykeldag eller att det finns öppna bilpooler runt om i kommunen. Undantaget är de riktigt synliga kampanjerna som genomförs ute i gatumiljö. I synnerhet märks trafiksäkerhetsåtgärden Syns du finns du. Det kan bero på det trygga budskapet och att den upprepats i många år på flera platser, säger Anders som förklaring. Intressant i sammanhanget är att sambandet mellan kännedom och nöjdhet. Känner man till en satsning är man däremot också oftast nöjd med den. Men att få en inbiten bilist att ställa bilen är svårt. Stänga av, komplicera och fördyra är det enda som fungerar, det är bara sådant som får den riktigt inbitne att vakna till. Respekt för stegvis omställning Beteendeförändringar är komplicerade. Anders Söderberg liknar processen vid en trappa. Första steget är att bli medveten om alternativ, andra att ha ett intresse av en förändring och det tredje att känna behovet av en förändring. Det sista och viktigaste är att verkligen ta klivet och genomföra förändringen. Det enda vi kan göra är att berätta om vad som görs och fortsätta försöka knuffa folk i rätt riktning. Att helt enkelt fråga lundabon vad hon hade önskat för åtgärder från kommunens sida för att hon skulle välja cykeln, fungerar sällan. Det svar du garanterat skulle få av en hel del, är att vi borde bygga ännu fler cykelbanor. Och visst. Grejen är bara att vi redan har landets mest utbyggda cykelnät. Anders Söderberg skrattar till. En välkänd strategi för att inte behöva förändra sitt beteende är att lägga över ansvaret på omständigheterna. Om bara det ena eller det andra görs, då kommer jag att sätta igång. Invanda beteenden tar tid att ändra. Prova-på det mest framgångsrika Att bygga bort konkreta motstånd, som årstid, uppförsbackar och motvind, är ju onekligen - svårt. Det är där den nya satsningen på prova-på-erbjudanden av el-cyklar kommer in i bilden. Just nu pågår upphandling av såväl cyklar som service och uthyrningssystem för fullt. Hade det funnits en firma som stod för alla dessa delar hade jag köpt in tjänsten direkt. Den typen av firmor är framtiden. Med en bra 2 3 Foto: Joi Grinde

3 MÅLUPPFÖLJNING Mål för LundaMaTs III 1. område mål* utfall år 2016 signal 1 CO2-utsläpp Utsläppen av koldioxiden från trafiken i kommunen -3,25 % ska minska per invånare med 2,5 % per år Färdmedelsfördelning 3 Färdmedelsfördelning 4 Gångtrafik Av alla resor inom Lunds kommun ska 70 % ske med 71 % kollektivtrafik, gång och cykel år 2020, och 75 % år Av alla resor till och från Lunds kommun ska 45 % ske 48 % med kollektivtrafik, gång och cykel år 2020, och 50 % år Gångtrafiken per invånare ska årligen öka. ingen uppgift Foto:LINK Arkitektur Cykeltrafik 6 Kollektivtrafik 7 Motorfordonstrafik 8 Motorfordonstrafik 9 Tillgänglighet Trygghet 11 Trafiksäkerhet Trafikbuller Effekt av LundaMaTs Cykeltrafiken per invånare ska öka med 1 % per år. -2 % Kollektivtrafikresandet per invånare ska öka med 3,5 % per år. 2,8 % Motorfordonstrafiken per invånare, på det statliga och kommunala vägnätet, skall årligen minska. ingen uppgift Motorfordonstrafiken per invånare på det -0,8 % kommunala vägnätet, skall minska med 1 % per år. Den fysiska tillgängligheten för funktionshindrade, barn och äldre ska årligen öka. Andelen människor som upplever att trafikmiljön är trygg ska årligen öka. ökat minskat Antalet svårt skadade och dödade i trafiken ska minska 4 % med 25 % till 2020 och 50 % 2030 (avser kommunalt och statligt vägnät och underlag utgörs av polisrapporterade trafikskadade). Till år 2030 ska samtliga fastigheter utsatta för ljudnivåer över 100 ** 54 dba ha erbjudits bidrag. (avser ekvivalentnivå utomhus, frifältsvärde) Andelen invånare i Lunds kommun som uppger att de 25 % påverkats av LundaMaTs ska öka. Bilpoolspaket och bilfritt boende Om två år flyttar hyresgästerna in i Lunds första bilfria boende, om allt går enligt planerna. LKF:s bostadshus Xplorion, med 50 stycken lägenheter i Södra Brunnshög, får byggas nästan helt utan parkeringsplatser enligt byggnadsnämndens inriktningsbeslut. LKF blir därmed de första att utnyttja paketet Bilfritt boende. Med Bilfritt boende minskas parkeringsnormens krav på bilplatser med 90 till 95 procent och kostnaden för en annars dyrbar parkering sparas in. I gengäld och för att vardagen för de boende fungera, ska LKF förse hyresgästerna med bland annat bil- och cykelpool, som kommer att ingå i hyran. Att en av spårvägshållplatserna kommer att ligga strax utanför dörren spelar också in i bilden. Pilotprojektet är angeläget, menar Christian Rydén, trafikplaneringschef på stadsbyggnadskontoret: Vi vill och måste pröva nya bostadsformer som kan underlätta möjligheten att leva utan egen bil. Intresset för kommunens andra paket, Bilpool, är stort hos byggherrarna. Kravet på parkeringsyta minskas då med upp till 30 procent om byggherren bland annat erbjuder bilpool och förser de boende med extra attraktiv infrastruktur för cykel. Några av de första färdiga bilpoolshusen är gamla brandstationen och höghuset intill arenan. I Brunnshög har både PEAB och Ikano visat intresse för bilpoolspaketet. 4 * basår 2011 ** av

4 Nedräkning till Lund som fossilbränslefri kommun Spårvägsprojektet huserar för närvarande i Spårvägar i Skånes gamla kontor men kommer snart ha vuxit ur lokalerna. Våren 2017 flyttar projektet därför till lokaler på Brunnshög. Spårvägsprojektet: från plan till utförande Från 2012 och detaljplaneskede till statliga besked om medfinansiering, har medarbetarna i spårvägsprojektet arbetat på som om projektet kommer att bli av. Under tiden har finansieringen av spårvägen varit ett envist frågetecken. Torsdagen 17 december 2015 kom till sist de beslut som gjorde det hårda slitet värt mödan: Det var då vi fick beskedet att staten gick in med pengar genom stadsmiljöavtalen. Samma kväll beslutade kommunfullmäktige att ge igångsättningstillstånd, trots att vi fick 40 % medfinansiering och inte de sökta 50 %, säger projektchef Pernilla von Strokirch. Under tidig vår 2016 stod det klart att staten gick in med ytterligare 74,5 miljoner genom Sverigeförhandlingen. Kort därefter, i maj, fick Skanska uppdraget att bygga och i maj-juni tog både kommunen och regionen beslut om genomförandeavtalet. Det första som ska göras i byggskedet är förberedande arbeten med ledningsomläggningar och justeringar i kringliggande infrastruktur. En kommande milstolpe är förstås när de första spåren läggs hösten 2017, säger Pernilla von Strokirch. Lite spårvägshistoria 1995 Lund och Malmöhus Trafik bildar en planeringsgrupp. Lundalänken som begrepp skapas och ett reservat avtalas Utredningen Miljöanpassat Transportsystem i Lund, presenteras. LundaMaTs blir grund i ansökan om statliga medel för stora satsningar på hållbara transporter i Lund Skånetrafiken bildas och blir en viktig partner i utvecklingen av kollektivtrafiken i Lund. Man enas om utbyggnad av Lundalänken, en av Sveriges första BRT-satsningar Lundalänken öppnar. Resandet fördubblas på några få år Utredningen Lätt spårtrafik i Skåne genomförs. Fem stråk lyfts fram som intressanta. Dessa linjer prioriteras i fortsatt planering Region Skåne åtar sig att bedriva lätt spårtrafik enligt samma principer som gäller för regional tågtrafik i Skåne Region Skåne och Lunds kommun beslutar att fördjupa sin samverkan tillsammans med Malmö stad och Helsingborgs stad genom deltagande i projektet Spårvagnar i Skåne SPIS Spårvagnar i Skåne (SPIS) ansöker och beviljas EU-bidrag. Projektkontor etableras i Lund. Förstudie tas fram av Lunds kommun för Spårväg Lund C ESS Avsiktsförklaringar: 1. Mellan Region Skåne och Lunds kommun avseende byggnation, drift och underhåll av spårväg och spårvagnstrafikering på sträckan Lund C ESS. 2. Mellan Trafikverket, Region Skåne och Lunds kommun om principerna ansvar och kostnader för genomförandet av spårväg Lund C-ESS. Det Nordsydliga cykelstråket genom staden är efterlängtat. Med det blir trafikmiljön för cyklisterna säkrare och cyklingen blir lättare. Stor hänsyn tas till den medeltida stadskärnan och i stor utsträckning används smågatsten. Bilden: detalj från Etapp 1 på Stora Södergatan. Cykelbanan genom centrum växer fram Lund har sammanlagt 30 mil cykelbana, räknat på hela kommunen. Snart har vi dessutom en cykelbana rakt igenom centrum, från Mejeriet till Allhelgonakyrkan. Etapp ett av sex är färdigställd; den södra biten av Stora Södergatan där slät sten, som är mer komfortabel än den skumpiga kullerstenen, lagts. Den fortsatta sträckan upp till Allhelgona kyrkogata skiftar i förutsättningar och möjligheter och byggs etappvis för att vara helt klar inom de närmsta åren. Den största utmaningen är vägen längs med Stortorget och Domkyrkan. Där behövs en fortsatt dialog för att hitta den bästa lösningen, säger Anna Karlsson, trafikmiljöingenjör på gatu- och trafikkontoret. Fler cykelbanor är också på gång i norra delen av kommunen. Längs Kävlingevägen till Vallkärra, mellan Norra Fäladen och Stångby samt mellan Stångby och Håstad, den sistnämnda i Trafikverkets regi. Den kommunala organisationen ska bli fossilbränslefri, och det redan om tre år. Målet gäller el och värme i lokalerna och resor och transporter. År 2016 var drygt 60 % av drivmedlen fossilfria och nu fortsätter arbetet med att jaga procent för procent ska enbart grön gas användas till gasfordonen och stora satsningar är på gång för att köpa in elbilar. Med de tunga fordonen och arbetsmaskinerna är det svårare, men det finns en förhoppning om att drivmedlet HVO kan vara en lösning. Serviceförvaltningen har fått uppdraget att centralisera fordonsflottan för att se till att den nyttjas smart och effektivt. Det ska vara enkelt att göra rätt. Därför utvecklar vi ett internt bokningssystem för cykel, el-cykel, kollektivtrafik och bil som förhoppningsvis kan börja testas till höst Ett smart systemstöd ska också underlätta debiteringen för förvaltningarna, sänka kostnaderna och öka medvetenheten om att det går att välja andra alternativ, säger servicedirektör Pål Svensson. Dessutom pågår ett pilotprojekt med en extern bilpool som kan användas vid behovstoppar. Ett medborgarförslag är att öppna upp elbilspooler för medborgare, att de skulle kunna använda kommunens bilar efter arbetstid. Det vore verkligen att dela på resurserna. 6 7

5 Källa: Lunds kommun och Skånetrafiken Resandet med olika färdmedel 2016 Kollektivtrafikens utveckling mäts i antal resande med busstrafik i Lund per år. Cykeltrafiken utgår från en beräkning baserat på ett stort antal fasta snitt, där samma snitt räknas varje år. Samma metod används för att ta fram biltrafikens volym. Ett centralt nyckeltal i lundamatsarbetet är färdmedelsfördelningen. Hur valet faller på de olika färdmedlen över tid följs därför med stort intresse. Även om man kunde önska en mer positiv utveckling för cyklingen i Lund, pekar statistiken på en mycket fin kurva för hållbara transporter totalt sett. Vad som är värt att lägga märke till är att motortrafiken hålls på stadigt låg nivå, trots den lika stadiga tillväxten. Man skulle kunna uttrycka det som att alla nya resor görs med hållbara transporter. Busstrafikens kraftiga ökning skulle kunna vara en orsak till att cykeltrafiken inte ökar.