Systematisk verksamhetsplanering. Verksamhetsplan för Gredelby förskola 2015/2016

Relevanta dokument
Systematisk verksamhetsplanering. Verksamhetsplan för Diamantens förskola 2015/2016

Systematisk verksamhetsplanering. Verksamhetsplan Gredelby förskola 2016/2017

Systematisk verksamhetsplanering. Verksamhetsplan Diamantens förskola 2016/2017

Systematisk verksamhetsplanering. Verksamhetsplan Diamantens förskola 2017/2018

Systematisk verksamhetsplanering. Verksamhetsplan för Gredelby förskola 2018/2019

Systematisk verksamhetsplanering. Verksamhetsplan för Trollskogens förskola 2015/2016

Systematisk verksamhetsplanering. Verksamhetsplan för Förskolan Lilla Brännkärr 2015/2016

Verksamhetsplan Duvans förskola

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Verksamhetsplan Duvans förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

2.1 Normer och värden

Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för Reviderad

Spekeröds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan. Killingens förskola

Systematisk verksamhetsplanering. Verksamhetsplan för Citronens förskola 2016/2017

Verksamhetsplan för Västra Ängby förskola 2018/2019

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Systematisk verksamhetsplanering - utvärdering och åtgärder. Verksamhetsplan Citronens förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Arbetsplan 2015/2016

Kvalitetsredovisning. Gredelby Förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Arbetsplan för Norrby förskolor 2017/2018

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Trollbackens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Verksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Verksamhetsplan för förskolan Pelikanen 2013/2014

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Det finns flera andra frågor som generellt går att applicera på alla fokusområden 1 i materialet.

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Nytorpshöjds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kyrkenorums Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Nattugglans. förskola och fritidshem. Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling (10)

LOKAL VERKSAMHETSPLAN FÖR BERGSHAMRA FÖRSKOLEENHET

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Palettens förskola läsåret 2017/2018

Verksamhetsplan för Citronens förskola 2018/2019

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Björnen

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Verksamhetsplan för förskolan Solrosen

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Systematisk verksamhetsplanering. Verksamhetsplan Tallbackens förskola

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

Systematisk verksamhetsplanering - utvärdering och åtgärder. Lagga förskola verksamhetsplan

LIKABEHANDLINGSPLAN LILLÅNS FÖRSKOLA. ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE. Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Systematisk verksamhetsplanering. Verksamhetsplan för Tärnans förskola 2015/2016

Systematisk verksamhetsplanering - utvärdering och åtgärder. Verksamhetsplan Västra Ängby förskola

DIGITALISERING FLERSPRÅKIGHET. SKA Systematiskt kvalitetsarbete GODA MILJÖER/ LÄRMILJÖER. Treälvens förskola. Arbetsplan

Djuptjärns förskola. Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling 2017

Systematisk verksamhetsplanering. Verksamhetsplan för Skutans förskola 2017/2018

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling 2018 Palettens förskola

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd

Arbetsplan 2015/2016. Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst

Backlura förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo

Verksamhetsplan. Bjo rnens fo rskola Internt styrdokument

Backlura förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Diseröd Förskoleenhets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Fäbogårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Kommentarer till kvalitetshjulet

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga.

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Arbetsplan För förskolorna Hattstugan, Oskarstorget och Rynningeåsen

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Verksamhetsplan. Bla husets fo rskola Internt styrdokument

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

2.1 Normer och värden

Lokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19. Nykroppa förskola

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling Solbackens förskola

Systematisk verksamhetsplanering. Verksamhetsplan Tärnans förskola

Verksamhetsplan. Eklanda 2 förskolor. Arbetsåret 2013/14. Innehåller lokala arbets- och handlingsplaner Arbetsplan för det pedagogiska arbetet

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

Förskolan Smedby. Plan för aktiva åtgärder mot diskriminering och kränkande behandling. Pia Ihse

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Myran

PLAN FÖR ARBETE MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Björkdungen, Läsåret 2017/2018. Orrelyckans Förskola

Senast uppdaterad: april Kristina Westlund

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Nolhagens förskola

Arbetsplan Pilen handlingsplan. Förskolan Bofinken 2010/2011 Vision: Lärande ger glädje och möjligheter

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Arbetsplan 2018/2019 för förskolorna:

Transkript:

Systematisk verksamhetsplanering Verksamhetsplan för Gredelby förskola 2015/2016

Tillämpning Verksamhetsplanen ger ett uttryck för hur enheten planerar sin verksamhet för läsåret. Rektor/ förskolechef omprövar verksamhetsplanen utifrån uppkomna resultat i t ex, egentillsyn, enkätresultat och likabehandlingsplan. Uppföljning, utvärdering och tillika analys av prioriterade områden utifrån verksamhetsplanen ska finnas tillgängligt i UNIKUM senast 31 januari. Kvalitetsområden Kvalitetsbegreppet Skolverket definierar begreppet kvalitet inom förskola och skola utifrån hur väl en verksamhet svarar mot nationella mål, krav och riktlinjer och andra mål förenliga med de nationella, samt i vilken utsträckning verksamheten strävar efter att förbättras. Vid bedömningen av kvalitet väger Skolverket samman verksamhetens strukturella förutsättningar, arbetet i förskolan och resultatet dvs. måluppfyllelsen. Kvalitetsarbete i förskolan ska kännetecknas av systematik, där arbetet tar sin utgångspunkt i en beskrivning av nuläge, mål för verksamheten, uppföljning och utvärdering, analys och bedömning av resultat, utvecklingsåtgärder och nya mål. Systematik och dokumentation i skollagen - 4 kap. Enhetsnivå 4 Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Dokumentation 6 Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska dokumenteras. Åtgärder 7 Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas.

Grundläggande information om förskolan Gredelby förskola ligger i centrala Knivsta och är en av de äldsta förskolorna i Knivsta. Totalt antal barn 82barn fördelade på fyra åldersindelade avdelningar Smaragden 1-2 år Diamanten 2-3 år Rubinen 3-4 år Safiren 4-5 år Förskolan har egen kock och tillagningskök. Andelen barn med annat modersmål än svenska Förskolan har 11 barn med annat modersmål. Gredelby förskola kommer att arbeta med flerspråkighet och interkulturalitet som ett naturlig del av verksamheten. Under föregående verksamhetsår läste alla förskollärare och barnskötare Skolverkets publikation Flera språk i förskolan och diskuterade i grupper. Gredelby förskola ser det som en tillgång att baren har fler språk och det visar sig i förhållningssättet. Handlingsplan Kollegialt lärande i arbetslagen om flerspråkighet och interkulturalitet Sånger, rim och ramsor, räkna på olika språk Lära sig olika ord Material sagor bland annat från Skolverkets hemsida. Samtal, högläsning, rim och ramsor är exempel som gynnar alla barns språkutveckling. Sätta ord på det som händer här och nu för att utöka begrepps förståelse och språkinlärning. Förskolans miljö, inne och ute Förskolan har fyra avdelningar och ett tillagningskök. Gården går runt förskolan och är avdelad i mindre gårdar. I närheten av förskolan finns skog och parker som också utgör en viktig del av förskolans lärmiljö. Enligt underhållsplan av Knivsta fastighet ska fönster och ytterdörrar bytas under 2016 och efter det ska ytskikten renoveras. Barnens lärmiljöer förändras ständigt efter verksamhetens behov och utifrån projekt där barnens delaktighet är viktiga. Det finns möjlighet till olika former av lek, konstruktion och skapande. IT är en del av miljöerna bland annat finns det interaktiva tavlor activeboards på förskolan.

Personal Anställda (i barngrupp)16 st Förskollärare 8 st. 7,15 heltider Barnskötare 8 st 7,35 heltider Barn 82 Barn per anställd 5,12 förskolan, förskolan har högre personaltäthet på grund av BBSS behov, förskolan har tillsatt 3 barnskötartjänster för barn i behov av särskilt stöd. Förskolan har en egen kock och en lokalvårdare anställda på förskolan. Fortbildning Augusti 2015 Digitala småbarn, Reggio Emilia institutet Handledning 7,5 hp Uppsala universitet en förskollärare IKT 7,5 hp Uppsala universitet en förskollärare Föreläsning Reggio Emilia institutet VT 2016 Fortbildning och kollegialt lärande planeras och följs upp med arbetslagsledarna och på APT. Förskolechefens ledningsdeklaration Med utgångspunkt utifrån 2.7 Lpfö 98 rev. 2010 Ledningsdeklaration Mitt uppdrag som förskolechef utgår från 2.7 Lpfö 98 rev. 2010 Jag vill vara med och skapa: Kreativa förskolor med hög delaktighet, lärande och glädje. Förskolor där alla barn och vuxna blir sedda och bemötta med respekt och engagemang. Trygga förskolor där alla känner sig välkomna! Barnen Jag vill att barnens perspektiv alltid ska komma främst. Varje barn ska ges de stöd de behöver få för att vara sig själva, bli sedda, respekterade och få möjlighet att utvecklas utifrån sina förmågor. Alla barn ska få möjlighet till delaktighet och ha inflytande. Utveckling Jag vill att vi alla lär av varandra och att vi gemensamt skapar och utvecklar framtidens förskolor. Jag vill att vi delar med oss och är öppna mot varandra. Kompetenser Jag vill vara en ledare som ser allas olika kompetenser som en tillgång och tar tillvara dessa. Jag vill att alla ska få möjlighet att komma med idéer och våga prova.

Ledarskapet Jag vill vara tydlig, systematisk, målinriktad och lyhörd. Alla ska känna till förskolans mål och styrdokument och arbetar utifrån dessa. Jag ska vara en närvarande ledare som kontinuerligt har en dialog med medarbetarna. Förskolan Jag vill att både barn och vuxna ska känna stolthet, glädje och gemenskap på förskolorna. Alla ska känna sig välkomna och betydelsefulla. Annica Nilsson 2015 Enhetens prioriterade utvecklingsområden Prioriterade utvecklingsområden på Gredelby förskola IKT Genus och jämställdhet Socialt samspel, likabehandling och kommunikation Utvecklingsområden kommer att följas upp extra under året. Förskolan har gjort en plan på arbetslagsmöten där områdena är i fokus och ett kollegialt utbyte är prioriterat. På APT kommer förskolan att arbeta med Diskrimineringsombudsmannens material för förskolan om likabehandling. Förutom de prioriterade områdena kommer arbetslagen arbeta utifrån två temaområden och i mindre projekt. Rubinen/Safiren kommer att arbeta med temat Luft. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att utforska dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap. (Lpfö 98/ 10 ) Diamanten/Smaragden kommer att arbeta med temat Lika Olika. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har ett lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning ( Lpfö 98/10 ) December 2015 och maj 2016 samt kontinuerlig uppföljning i pedagogisk dokumentation, APT och arbetslagsmöten förskolechef. Utvärderingarna sker systematiskt under verksamhetsåret.

2010 och arbetslaget har ett ansvar att delta och genomföra uppdraget. Resultat utifrån genomförd analys redovisas i UNIKUM Nämndens mål Beskriv hur förskolan arbetar för att uppfylla nämndens mål för 2015 samt det resultat som uppnåtts. Mål 1. Personaltätheten ska öka. (Övergripande mål för Utbildningsnämnd och Utbildningskontor) Mål 2. Sjukskrivningar hos personalen ska minska. Målsättning: Sjukskrivningarna ska minska i förhållande till tidigare verksamhets år. : Januari 2016 och maj 2016 Handlingsplan: Arbetsmiljö och friskvård är med i förskolans årshjul och följs regelbundet upp på varje APT. Personalen ska ha möjlighet till återhämtning och friskvård ska prioriteras. Det ska ges möjlighet att delta i kommungemensamma hälso- och friskvårdsaktiviteter. Psykosocial skyddsrond ska genomföras en gång per termin tillsammans med skyddsombud. Alla på förskolan ska vara insatta i förskolans arbetsmiljöplan. I medarbetarsamtal och enkäter. Arbetsmiljö är med på dagordningen på samtliga arbetsplatsträffar. Förskolechefen har ett arbetsmiljöansvar. Skyddsombud på förskolan har ett särskilt ansvar. 1. Förskolans värdegrund och uppdrag Gredelby förskola arbetar Reggio Emilia inspirerat, det är en pedagogisk filosofi och barnsyn med ett aktivt demokratiskt ställningstagande. Vi vill se barn som kompetenta och viktiga samhällsmedborgare, väl värda att lyssna på.

Lyssnande, dokumentation och reflektion är några av denna pedagogiska filosofis kännetecken, liksom att se på olikhet som ett viktigt värde. I Reggio Emilia försöker de se varje barn och människa som unik och ändå ständigt involverad i ett lärande där såväl barn som vuxna skapar sig själva i relation till andra i ett livslångt lärande. I tema och projektarbeten för förskolan det möjligt för barnen att utveckla kunskap och kompetenser på ett tryggt och lekfullt sätt. Tryggheten, respekten skapar förutsättning för utveckling för alla. Målsättning: Att värdegrundsarbetet visar sig i all verksamhet på förskolan. Planen mot kränkande behandling och diskriminering, likabehandlingsplan ska vara väl implementerad och känd av alla som arbetar på förskolan. I likabehandlingsarbetet ingår arbete med barnsyn. förskolechef. Utvärderingarna sker systematiskt under verksamhetsåret. 2010 och arbetslaget har ett ansvar att delta och genomföra uppdraget. 2.1 Normer och värden Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla har lika värde. Gredelby förskola har ett förhållningssätt gentemot varandra och barnen där respekt tydligt visas. Under verksamhetsåret kommer förskolan kommer att fördjupa sig i frågeställningar kring genus och jämställdhet. Målsättning: Kunskaper om genus och jämställdhet har ökat på förskolan Miljön på förskolan är välkomnande och tillåtande Handlingsplan: Diamanten och Smaragden har ett temaarbete Lika olika. Under vårterminen 2016 kommer ett kollegialt lärande om genus och jämställdhet vara tema på två arbetslagsmöten för varje arbetslag. Lärmiljöerna dokumenteras, utvärderas och utvecklas kontinuerligt under året för att den vara välkomnande och tillåtande. Förskolan ska införskaffa litteratur om genus och jämställdhet.

förskolechef. Utvärderingarna sker systematiskt under verksamhetsåret. Pedagogisk 2010 och arbetslaget har ett ansvar att delta och genomföra uppdraget 2.2 Utveckling och lärande Gredelby förskolas verksamhet och förhållningssätt ska präglas av en sammanhållning av omsorg, fostran och lärande. I förskolans temaarbete Luft samt i all annan verksamhet under dagen vill vi att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och lust samt förmåga att leka och lära (Lpfö 98 rev. 2010). Genom att på ett medvetet sätt låta leken genomsyra vår verksamhet ges barnen möjlighet till ett lustfyllt lärande. Målsättning: Alla barn kan göra aktiva val och visar tilltro till sin förmåga att klara lärandesituationer NTA lådorna (Natur och teknik för alla) används till experiment och utforskande. Lärmiljön ute på gården utformas så den inbjuder till utforskande och utmanande lek och lärande för barnen. Handlingsplan: Kontinuerlig fortbildning i NTA En gårdsgrupp med representanter från avdelningarna planerar utemiljön Avdelningarna Rubinen och Safiren har ett gemensamt temarbete Luft där barnens egna frågeställningar får stort utrymme. förskolechef. Utvärderingarna sker systematiskt under verksamhetsåret. Pedagogisk

2010 och arbetslaget har ett ansvar att delta och genomföra uppdraget 2.3 Barns inflytande Förskolan ska sträva efter att alla barn får möjlighet att utveckla sina tankar och åsikter och därigenom får möjlighet att påverka sin situation. (Lpfö 98 rev. 2010 ) Vi delar in barnen i mindre grupper när det är möjligt för att öka deras möjlighet till inflytande över sin dag på förskolan. Målsättning: Att barnen uttrycker önskemål och gör aktiva val efter sin egen förmåga Att förskolan skapar en tillåtande miljö som tillåter barnens aktiva val. Handlingsplan Förskolan kommer att dokumentera verksamheten och utifrån dessa utveckla verksamheten där barnens delaktighet och inflytande prioriteras. En utegrupp finns på förskolan för att se över lärmiljöerna på förskolans utegård. Förskolan är Reggio Emilia inspirerad vilket innebär att barnens delaktighet och inflytande över verksamheten är central på förskolan. Fortbildning genom Reggio Emilia institutet priorieras vid planeringa av kompetensutveckling. förskolechef. Utvärderingarna sker systematiskt under verksamhetsåret. Pedagogisk 2010 och arbetslaget har ett ansvar att delta och genomföra uppdraget 2.4 Förskola och hem Arbetslaget ska visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer Lpfö 98 rev 2010

På Gredelby förskola ska alla känna sig välkomna och det ska finnas en trygghet i relation mellan förskola och hem. Målsättning Föräldramötet med ett adekvat innehåll UNIKUM används kontinuerligt som en del av samarbete förskola hem Inskolningsamtal erbjuds för alla nya på förskolan Förskoleråd där det finns möjlighet att diskutera förskolans utveckling Handlingsplan Ett föräldramöte är planerat på höstterminen där förskolechefen berättar om sin ledningsdeklaration och likabehandlingsarbetet. Avdelningarna har sedan egna möten om verksamheten. Under hösterminen 2016 prioriteras kollegialt lärande i IT och verktyget unikum för att underlätta dokumentation och kommunikation med föräldrar. förskolechef. Utvärderingarna sker systematiskt under verksamhetsåret. Pedagogisk 2010 och arbetslaget har ett ansvar att delta och genomföra uppdraget 2.5 Samverkan med förskoleklass, skolan och fritidshemmet Förskolan ska sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv Lpfö 98 rev. 2010 Handlingsplan Förskolan deltar på gemensamma träffar med förskoleklassens lärare och planerar överlämningen. Förskolechefen har ett ansvar att initiera samarbete med förskoleklass för att alla barn ska få en trygg överlämning.

förskolechef. Utvärderingarna sker systematiskt under verksamhetsåret. Pedagogisk 10 och arbetslaget har ett ansvar att delta och genomföra uppdraget. Förskolechefen har ett särskilt ansvar att initiera kontakt med förskoleklass om det finns särskilda behov. 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling Beskriv med utgångspunkt utifrån Lpfö 98 förskolans önskade utveckling och hur arbetet ska ske inom målområdet uppföljning, utvärdering och utveckling. Målsättning Kontinuerlig utvärdering med utgångspunkt i Lpfö 98 rev. 2010 och förskolans verksamhetsplan på arbetslagsmöten, avdelningsmöten och arbetsplatsträffar. Förskolan arbetar med pedagogisk dokumentation för att synliggöra och utveckla verksamheten. Unikum används lika på avdelningarna. Handlingsplan Möten har dagordning där det finns utrymme för reflektion, uppföljning och utvärdering Unikum och Office 365 är verktyg där utvärderingar kan dokumenteras och delas mellan pedagoger. Utbildning i pedagogisk dokumentation för nyanställda. förskolechef. Utvärderingarna sker systematiskt under verksamhetsåret. Pedagogisk 2010 och arbetslaget har ett ansvar att delta och genomföra uppdraget Jämställdhet mellan flickor och pojkar Arbete med genus och jämställdhet är prioriterade områden på Gredelby förskola under verksamhetsåret 2015-16

Målsättning På Gredelby förskola arbetar vi med vår miljö så att den inte begränsar barnen genom att vara könad. Vi erbjuder barnen samma aktivitet oavsett kön. Handlingsplan Arbetet med genus och jämställdhet ska vara en del av arbetet på förskolan Observationer och dokumentationer av verksamheten ska analysera ur ett jämställdhetsperspektiv till exempel talutrymme. Kollegialt lärande på arbetslagsmöten och arbetsplatsträffar Aktuell litteratur ska införskaffas. förskolechef. Utvärderingarna sker systematiskt under verksamhetsåret. Pedagogisk 2010 och arbetslaget har ett ansvar att delta och genomföra uppdraget Förebyggande arbete kring barns hälsa Barns behov av särskilt stöd kan inte förstås som en egenskap hos barnet utan är alltid situationsbundet. Behovet av särskilt stöd är relaterat till vad som händer i mötet mellan barnet och de människor och den miljö som finns samt de aktiviter som sker i förskolan Allmänna råd för förskolan Skolverket 2013 En god miljö i förskolan är inte bara utvecklande, utmanande och inbjuder till lek och lärande utan är också säker och hälsosam. Det är viktigt att se till att lokalernas storlek och utformning, miljöfaktorer som luft, ljud och ljus samt val av material är säkra och hälsosamma för barnen. Allmänna råd för förskolan Skolverket 2013 Målsättning Förskolan bedriver ett barnhälsoarbete där alla barn på förskolan får sina behov tillgodosedda. Att alla barn får utveckla sin motorik och förståelse för vikten av att värna om sin hälsa. En stor del av barnens dagar på förskolan vistas de utomhus, det är därför viktigt

att utemiljön stimulerar och utmanar barnen. Att utveckla förskolans gård är ett utvecklingsområde. Förskolan ska vid nyinköp ta hänsyn till barns hälsa och sträva efter en giftfri förskola. Handlingsplan Förskolan ska revidera den lokal barnhälsoplanen vilken finns med i årshjulet. Samarbete för handledning och konsultation med specialpedagog Utveckla förskolans gård för att den ska vara utmanande och stimulerande samt säker för alla barn på förskolan. förskolechef. Utvärderingarna sker systematiskt under verksamhetsåret. Pedagogisk 2010 och arbetslaget har ett ansvar att delta och genomföra uppdraget IKT Beskriv förskolans arbete med IKT. Målsättning: Att IKT ska vara ett naturligt verkstyg som stödjer barn och pedagoger i ett gemensamt lärande. Handlingsplan: Förskollärna och barnskötarna använder sig av digital teknik på våra arbetslagsmöten/avdelningsmöten för att tydliggöra barnens lärprocesser. Förskolan ska utöka och investerar i fler Ipads. Teknisk och praktisk utbildning behövs för att bättre kunna arbeta med vår utrustning. Förskolan gör en inventering av pedagogernas olika behov av utbildning, därefter utformas en utbildningsplan. Vi skapar möten då barnen med teknikens hjälp lär tillsammans.

förskolechef. Utvärderingarna sker systematiskt under verksamhetsåret. Pedagogisk 2010 och arbetslaget har ett ansvar att delta och genomföra uppdraget Förskolan har IT ansvariga som har ett särskilt ansvar för IKT på förskolan. Synpunkter och klagomål Synpunkts- och klagomålshantering Knivsta kommuns riktlinjer, antagen av kommunledningen december 2007. På Gredelby förskola följs alla synpunkter och kalgomål upp och återkoppling sker till berörda. Synpunkter och klagomål dokumenteras, diarieförs och rapporteras till utbildningsnämnden. Målsättning: Synpunkter och klagomål följs upp och återkoppling ges. Dialog i samtal och skrift ska alltid präglas av ett respektfullt och ödmjukt förhållningssätt. Handlingsplan: All personal får introduktion i synpunkts och klagomålshantering, Bemötande diskuteras kontinuerligt på arbetsplatsträffar. Förskolan använder sig av Knivsta kommuns synpunkts och klagomålshantering, : Januari 2016 och maj 2016 : På arbetsplatsträffar följs synpunkt och klagomålshantering upp. : Förskolechefen har det övergripande ansvaret att planen synpunkts och klagomålshanteringen följs. Arbetslagen har ett ansvar att rapportera inkomna synpunkter och klagomål samt ha ett respektfullt bemötande.