Likabehandlingsplan Åsle skola F-4 /fritidshem 2015/2016 Med förebyggande åtgärder och handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan kränkande behandling Vision
Vi ska ha en verksamhet präglad av trygghet, glädje, respekt och lika värde. Definition och begreppsförklaring Se bilaga 1 Aktuella bestämmelser Se bilaga 2 Ansvariga för planen Arbetslaget och rektor ansvarar för att planen upprättas, följs och utvärderas. Arbetslaget kan få stöd i arbetet kring likabehandling av rektor, specialläraren, skolsköterska, kurator samt skolpsykolog. Rektor och arbetslaget träffas varje vecka och övriga kallas till möte vid behov. All personal ska så fort misstanke om kränkande behandling rapportera till rektor. Elevernas delaktighet i upprättande av planen Under början av läsåret upprättas en likabehandlingsplan, eleverna deltar i detta arbete genom att vi använder elevrådet som referensgrupp. Planen går ut på remiss till årskurs två för att få med elevernas synpunkter och åsikter i arbetet. Vårdnadshavarnas delaktighet i upprättande av planen Vårdnadshavarna till elever i årskurs två får ta del av planen och därmed möjlighet att utvärdera tidigare plan och lämna synpunkter på den nya. Personalens delaktighet i upprättande av planen All personal deltar i utvärdering av planen under maj/juni. Utvärderingen finns med vid nästa års upprättande av likabehandlingsplanen. Personal finns med i upprättandet av planen, genom att göra analyser av de underlag som vi får in från enkäter och trygghetsvandringar. Personal bidrar även utifrån sin kunskap om sina elever och elevgrupper vilka områden skolan behöver fokusera på. Pedagogerna i skolan och fritidshemmet tillhör samma arbetslag och träffas kontinuerligt en gång per vecka. Förankring av planen Personalen ansvarar för att sätta sig in i planen och ställa frågor om något är oklart. Planen läggs ut på hemsidan. På föräldramötet vid terminsstarten kan arbetet med likabehandlingsplanen beskrivas.
Utvärdering av läsår 14/15 års likabehandlingsplan Skolans utvärdering: Utvärderingen gjordes i maj genom analyser av enkät som genomfördes med eleverna under majmånad. Vi har hanterat ärenden enligt likabehandlingsplanen och upplever att rutinerna i planen har fungerat. Vi märker en viss skillnad i elevernas beteende. Vi upplever att eleverna har blivit bättre på att visa varandra respekt och ha förståelse för varandra men det finns fortfarande en hel del att arbeta med. I stort sett alla elever på skolan tycker att de bemöter vuxna och elever på skolan med respekt. Vi har arbetat med värdegrundshuset; husen känslor, kamratskap och attityder. Vi tycker att det fungerar bra att arbeta med husen och ha det som fokus under två veckor. Eleverna står ofta vid huset och läser på det. Bra att det engagerar även hemmet men deras engagemang sjönk på det sista huset. Kan det vara för att de tycker att det är en upprepning? Vi upplever att variationen i arbetssätt inom området är bra genom att vi har använt oss av drama, charader, forumsspel, hörnövningar, filmer och alla passen har avslutats med diskussioner. Fungerar mycket bra att ha det i trygghetsgrupperna, även om F-eleverna kan upplevas som något unga i vissa övningar. I enkäten svarar 13/36 att de upplever att andra elever behandlar dem illa. Vi jämför med deras svar på en liknande fråga under utvecklingssamtalen, då är resultatet 1/36 istället. I en av klasserna var det tramsigt vid enkättillfället, vilket vi tror påverkar resultatet. Vi upplever också att situationen under dagen styr mycket hur man svarar. Har det varit konflikter på rasten innan så svarar man negativare än annars. Vid utvecklingssamtalet är det mer ett samtal och man resonerar om hur det brukar vara och då även tillsammans med föräldrarna. 3-5:an har haft högläsning under fruktstunden vid ca 2 tillfällen varje vecka. Utifrån innehållet i böckerna har vi då diskuterat värdegrunden. Under höstterminen och i början av vårterminen hade vi värdegrundsarbete vid ett lektionstillfälle varje vecka. Tyvärr har det bara blivit, när behov har funnits under resten av vårterminen. Samma sak gäller med massagen. Tyvärr så har det inte blivit varje vecka under senare delen av vårterminen på grund av olika anledningar. I 1-2:an har vi tagit upp aktuella konflikter och har diskuterat vad som har hänt och hur man kunde ha handlat istället för att det ska bli bra för alla. Det har skett vid behov och varit oftare i perioder och mer sällan andra perioder. Kompismassagen skedde oftare i början av läsåret men eleverna hade lite svårt att slappna av och ta emot massage. De elever som inte är med i kören har haft avslappning istället. Det har varit uppskattat och efterfrågat av dem. Tanken var att ha massage varannan gång och avslappning varannan gång men eleverna ville ha mer avslappning. Vi har arbetat med individstärkande och gruppstärkande lekar på idrotten och haft värdegrunden som lektionsinnehåll på flera solektioner. Kurator har varit i klasserna och pratat om lika/olika.
Fritids utvärdering: Utvärdering gjordes i maj/juni genom analyser av en enkät som genomfördes med eleverna under våren. Vi har hanterat ärenden enligt likabehandlingsplanen och upplever att rutinerna i planen har fungerat. Vi märker en skillnad i elevernas beteende. Vi upplever att eleverna i stort har blivit mer medvetna om vikten av att kunna säga nej. Resultatet i enkäten visar att 30/42 upplever att kompisarna lyssnar när de säger nej till något. Vi upplever att muntliga kränkningar har minskat mellan eleverna. I enkäten svarar eleverna att 37/42 tycker att de talar trevligt till varandra. Vi hör dock att eleverna använder svordomar ibland men inte riktade till varandra. Utvärdering Årets plan ska utvärderas senast maj/juni 2016, ansvarig för att den ska utvärderas är arbetslaget. All personal deltar i utvärderingen, vilket sker på arbetslagens arbetslagsmöte/planering. Kartläggning och nulägesanalys Nulägesbeskrivning inför läsår 15/16 Enligt våra observationer under rasterna de första veckorna på terminen ser vi ofta konflikter i sandlådan. Eleverna har även tagit upp det i elevrådet. Vi upplever att bristen på kommunikation bidrar till att skapa konflikter mellan eleverna. Vi tror att avstängningen av fotbollsplanen och ombyggnaden av skolgården påverkar vad eleverna har att göra på rasterna och bidrar till att eleverna är mer på varandra. Vi upplever att eleverna behöver träna på att känna och visa glädje för varandra. Många är tävlingsinriktade och behöver träna på att ta förluster och gratulera övriga i övningen samt se vinster i samarbete och att delad glädje är dubbelglädje. Ta tillvara varandras bästa sidor och tro på att alla gör sitt bästa i varje situation. Många elever är även poliser och ser och anmärker om vad de andra gör fel. Vi hör även att eleverna använder mycket svordomar i sitt språk, kanske inte mot varandra men i sina samtal. Mål för läsåret 15/16 Alla som vistas i Åsle skola ska känna gemenskap och trygghet samt visa ömsesidig respekt, förståelse och empati för varandra. Lgr 11 s 10 Eleven ska i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. s 12 Skolans mål är att varje elev... respekterar andra människors egenvärde tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor.
Genom att öka elevernas medvetenhet om sina och andras känslor och hur känslorna påverkar oss tror vi att den ömsesidiga respekten och empati ökar. Vi vill genom positiv förstärkning stärka eleverna att bli tryggare i sig själva. Detta anser vi vara viktiga förmågor att utveckla i den sociala samvaron i den lilla skola som vi verkar i.
Främjande arbete Syftar till att skapa en trygg skol- och fritidsmiljö och förstärka respekten för allas lika värde. Arbetet ska riktas mot alla och bedrivas kontinuerligt och utan förekommen anledning (skolverkets allmänna råd arbete mot diskriminering och kränkande behandling, sid 12, 2012). Skolan har övergångsrutiner mellan förskola och förskoleklass. Skolan har övergångsrutiner för övergången till Vartoftaskolan. Fritids har under lov gemensamma utflykter för alla fritidshem på enheten för att eleverna på de olika skolorna ska ha möjlighet att lära känna varandra. Fritidshemmet arbetar flera dagar i veckan med olika värderings- och samarbetsövningar. Trivselregler som är framtagna av eleverna och är kända för alla. Reglerna finns anslagna i skolan och fritids trivselregler finns i lugna rummet. Eleverna har möjlighet att påverka genom klassråd, elevråd och kostråd. Bestämda platser i klassrummen och i restaurangen. Rastvärdar finns ute när eleverna har rast/fri utelek på fritids och håller sig nära barnens lekar. Vid mellanmålet ska en av pedagogerna vara i tamburen och en pedagog i restaurangen. Vid lunchen äter minst en pedagog med varje klass. Vuxen delar in i grupper Trivselaktiviteter i klassen/gruppen. 4 lekledare väljs i år 3 och 4. Lekledarna anordnar rastaktiviteter 2 raster per vecka. En gång per läsår har skolan en värdegrundsvecka. Ålder Alla elever tillhör en åldersintegrerad grupp (tvärgrupper) som används när skolan har gemensamma aktiviteter Tydliga bussrutiner med bussvakt, de yngsta går på bussen först. Religion eller annan trosuppfattning, etnisk tillhörighet, sexuell läggning, kön och funktionsnedsättning Vi har inte EQ-tid på schemat utan ser det som en del i den ordinarie undervisningen och pratar kontinuerligt med eleverna om normer, attityder och hur goda relationer kan vårdas. Fortbildning Pedagogerna deltar i enhetens kollegiala lärande som utgår från boken Beteende problem
i skolan av Hejlskov Elvén. Pedagogerna deltar också i kommunens fortbildning som handlar om bemötande av barn i behov av stöd. Förebyggande arbete Syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling och omfattar sådant som i en kartläggning av verksamheten identifieras som risker. (skolverkets allmänna råd arbete mot diskriminering och kränkande behandling, sid 12, 2012). Rutiner för att upptäcka kränkande behandling Likabehandlingsplanen ligger som stående punkt på arbetslagsmöten och ger tillfälle för lärarna att lyfta orossituationer eller elevärenden. Under alla raster finns aktiva rastvärdar på plats. Klasslärare/fritidspedagog och elever går tillsammans igenom skolans områden, trygghetsvandringar, för att identifiera platser där konflikter uppstår. Detta görs minst en gång/termin. Resultaten sammanställs och handlingsplan upprättas. Trivselenkäter genomförs en gång per termin. Arbetslaget ansvarar för att enkäten genomförs, sammanställs och återkopplas. Vid utvecklingssamtal ges elever möjligheten att beskriva sin skolsituation. Hälsosamtal hos skolsköterska. Lekledarna och en pedagog träffas kontinuerligt under terminen. God kommunikation mellan fritidshemmet och skolan. Vuxennärvaro på platser där våra elever vistas.
Det åtgärdande arbetet ska påbörjas genast när det kommit signaler om att ett barn eller en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt och innebär att verksamheten måste vidta åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att förhindra att kränkningar upprepas. - utreda, åtgärda, följa upp och dokumentera anmälningar. - utvärdera avslutade ärenden - vi har en anmälningsblankett för dokumentation när elev upplever sig diskriminerad eller kränkt av vuxna. Skolans rutin: Berörd mentor, berörd pedagog och rektor påbörjar arbetet genom att: 1. Den som tar emot anmälan fyller i anmälningsblanketten. 2. Lärare/fritidspedagog samtalar med alla inblandade elever och utreder händelsen. Detta ska dokumenteras på blanketten Rapport av misstänkt kränkande behandling. Dokumentationen lämnas till trygghetsgruppen. 3. Berörd personal håller uppsikt över de inblandade eleverna. Uppföljning sker med eleven/eleverna i början tätare sedan med längre intervall. Uppföljningssamtalen ska dokumenteras, använd blanketten dokumentation av samtal. Vid konstaterad mobbning/kränkning mellan elever görs följande (fortsättning på ovanstående punkter): 4. Trygghetsgruppen gör en plan för fortsatt arbete och fördelar arbetsuppgifterna. 5. Representanter från trygghetsgruppen samtalar med den utsatte eleven för att detaljerat få reda på vad denne upplevt. Det är mycket viktigt att vi har så mycket information som möjligt innan vi kan gå vidare. Vi gör klart för den utsatte att skolan inte accepterar mobbning och vårt arbete är att sätta stop för den. Samtalet dokumenteras. 6. Sedan genomförs ett samtal med mobbaren/mobbarna en och en med de uppgifter vi har. Det klargörs att vi inte på något vis accepterar att mobbningen fortsätter och att en uppföljning kommer att ske för att se så att mobbingen upphört. De informeras även om att kontakt med föräldrar kommer att ske. Två vuxna är med, en samtalar och en dokumenterar 7. Vårdnadshavare informeras om det som kommit fram i samtalen och hur skolan ska arbeta vidare med barnet. 8. En handlingsplan upprättas, denna har som huvudsyfte att stoppa mobbningen och även planering för uppföljning. Det ska planeras för stöd/insatser för den utsatte såväl som för mobbaren/mobbarna. 9. De som håller i ärendet bokar in tider för uppföljning och utvärdering med alla berörda tills mobbningen har upphört. 10. Rektor ansvarar för fortlöpande dokumentation enligt gällande rutiner. 11. Dokumentation i ett mobbningsärende skall förvaras hos rektor. Vid kränkning mellan vuxen och elev 1. Rektor utreder, dokumenterar, åtgärdar samt följer upp. Rektor samverkar med vårdnadshavare.
Trygghetsgruppen: Rektor Carina Olsson Lärare Yvonne Gustafsson Fritidshemmet Karin Pryssander Kurator Berit Johansson Skolsköterska Vivianne Paulsson Skolpsykolog Andreas Olsson
Bilaga 1 Definition och begrepp Följande definitioner och begrepp används i de allmänna råden och är bland annat hämtade från diskrimineringslagen, skollagen och propositionen Ett starkare skydd mot diskriminering (prop. 2007/08:95) En person är skyddad mot diskriminering utifrån de i diskrimineringslagen angivna diskrimineringsgrunderna. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika, så kallad indirekt diskriminering. Med detta menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som diskriminerar. I skolan är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Med begreppet likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett någon diskrimineringsgrunderna. Det innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika. Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna Dessa kan ta sig i uttryck bland annat som Fysiska knuff och slag Verbala - hot, bli kallad för bög eller hora, förtal eller ryktesspridning. Icke verbalt uppträdande eller bemötande, exempelvis utfrysning, spridning av rasistiska eller homofobiska märken eller symboler, fysisk beröring av icke sexuell natur, MMS, SMS och e-post. Med kränkande behandling menas ett uppträdande som utan att han samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns eller en elevs värdighet. Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Förbud mot diskriminering och kränkande behandling Det är förbjudet för huvudmannen och personalen att diskriminera eller utsätta en elev för kränkande behandling. Om någon trakasseras eller utsätts för kränkande behandling
måste verksamheten utreda omständigheterna kring detta och i förekommande fall vidta åtgärder för att förhindra att det upprepas.
Bilaga 2 Aktuella bestämmelser Skolans arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling regleras av lagstiftning i skollagen och diskrimineringslagen. Vikten av dessa frågor betonas även i läroplanen. FN:s konvention om barnets rättigheter FN sätter barnperspektivet och rätten till likabehandling i fokus. Konventionen bygger på att barnets bästa alltid ska komma i första hand. Den talar om rätten till liv och utveckling om barns rätt till inflytande och att få göra sin röst hörd. Barnet skall, enligt artikel 36 skyddas mot alla former av utnyttjande som kan skada barnet i något avseende. I artikel 2 fastslås barnets rätt att inte bli diskriminerat och i artikel 19 klargörs att staten har en skyldighet att skydda barn mot alla former av fysiska, psykiska och sexuella övergrepp och andra former av skada och vanvård som kan förekomma. Artikel 12 handlar om skyldigheten att ge barnet möjlighet att komma till tals och har särskild betydelse i samband med utredningar som rör enskilda ärenden om diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. I artikel 28 erkänns barns rätt till utbildning och att konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerhets ställa att disciplinen i skolan upprätthålls på ett sätt som är förenligt med barnets mänskliga värdighet och i överensstämmelse med barnkonventionen. Skollagen 6 kapitlet 8 Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur dom planerade åtgärderna har genomförs ska in i efterföljande års plan. Diskrimineringslagen 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
Bilaga 3 Handlingsplan för skolan och fritidshemmet läsåret 15/16. Arbetet i verksamheten: Vi samlar eleverna i trygghetsgrupperna och diskuterar hur de tycker att vi ska göra för att förbättra miljön på skolgården och i sandlådan. Rektor tar upp skolgården med föräldraföreningen om det finns möjlighet att skänka material att leka och bygga med på skolgården. Hela skolan arbetar tillsammans med värdegrundsträd/hus under vårterminen. Arbete i trygghetsgrupperna där vi arbetar med känslor, empati, samarbete och förståelse för andra. Nästa tema blir attityder och språk. Vi kommer att involvera föräldrarna i arbetet. Utifrån utfallet med temat känslor så väljs inriktning på nästa tema. Vi har nolltolerans mot svordomar och säger till direkt när vi hör olämpligt språk. Vi deltar i enhetens och kommunens kompetensutveckling angående barn i behov av stöd. 3-4:an Ett tillfälle per vecka kommer vikas för värdegrundsarbete för att stärka eleverna genom till exempel filmer, diskussioner, avslappning och lekar. Vi har även massage en gång i veckan. Kompissamtal kommer ske vid behov. 2:an arbetar med värdegrunden genom exempelvis ställningstaganden och individstärkande lekar samt tar upp diskussioner och har forumspel vid behov. Kompismassage en gång i veckan. F-1:an arbetar med värdegrunden varje vecka genom kamratmassage och se på film om olika dilemman. Aktuella konflikter tas upp till diskussion och gemensamt diskuteras om vad som har hänt och hur man kunde ha handlat istället för att det ska bli bra för alla. Fritids: arbetar med värdegrunden vid ett tillfälle per vecka samt vid behov genom tex samtal, spela spel, dans och stärkande lekar. Rektor alternativt kurator gör besök i klasserna och pratar om likabehandlingsplanen. Tidsplan: Maj 2016 Arbetsplan: Respektive pedagog ansvarar för arbetet i sin grupp men vi har ansvaret tillsammans för alla elever. Uppföljning: Är en stående punkt under arbetslagsträffar/planering Utvärdering Trivselenkät genomförs med alla elever i oktober/november och maj. Resultatet utvärderas i personalgruppen.