2013-12-12 Kvalitetsredovisning för läsåret 2012/2013 Förskola Datum: 2013-12-12 Resultatenhetschef: Karin Vestman och Bengt Albertsson 1
Kvalitetsredovisningen ska ge en samlad bild av enheten/verksamhetens resultat och beskriva strategier för verksamhetsutveckling Riktlinjer och referensmaterial inför Kvalitetsredovisningen Nationella styrdokument, Skollag och läroplan Kommunala styrdokument Verksamhetsplaner Inför Kvalitetsredovisningen Planera för aktuell arbetsgrupp och tillvägagångssätt inför arbetet med resultatuppföljning och redovisning Arbetsgång Samla in underlag/resultatbilder Analysera resultat Dra slutsatser Identifiera utvecklingsområden Planera för utveckling Under varje huvudrubrik presenteras en resultatbild, analys och utvecklingsstrategi 2
Förskoleområdet Innehållsförteckning Förskoleområdet/organisation 4 1. Normer och värden 1.1 Förskolans övergripande bild av insatser och resultat gällande likabehandlingsarbete 1.2 Förskolans övergripande bild av insatser och resultat gällande barnhälsoteam 2. Barns delaktighet och inflytande 5 2.1 Förskolans övergripande bild av insatser och resultat 3. Utveckling och lärande 5 3.1 Förskolans övergripande bild av insatser och resultat 4. Kvalitetsenkät 6 4.1 Förskolans övergripande bild, analys och slutsats 5. Hem och förskola 6 5.1 Förskolans övergripande bild av insatser och resultat 6. Kompetensutveckling 7 6.1 Förskolans övergripande bild av insatser och resultat 7. Pedagogiskt ledarskap 7 7.1Verksamhetsbesök. Övergripande bild av insatser och resultat 7.2 Målplaner. Övergripande bild av insats och resultat 7.3 Systematiskt kvalitetsarbete. Övergripande bild av processen 8. Identifierade framgångsfaktorer 9 9. Identifierade utvecklingsområden 9 3
Förskoleområden/organisation Det finns 15 förskolor i Avesta kommun, fördelade på 2 förskoleområden, samt 2 rektorsområden som bedriver förskoleverksamhet: Avesta centrala förskoleområde: Förskolorna Blåkullen, Prästkragen, Violen, Montessori, Bergsnäs, Skruvlådan och Talgoxen (ped. omsorg). Södra förskoleområdet: Förskolorna Hattstugan, Leka Lära, Törnrosa, Igelkotten och Våga Vilja By/Fors rektorsområde: Förskolorna Tallåsen och Triangeln Horndals rektorsområde: Förskolan Rödluvan 1. Normer och värden 1.1 Förskolans övergripande bild av insatser och resultat gällande likabehandlingsarbete Fokus har legat på pedagogernas förhållningssätt i mötet med barnen och arbetet med att utveckla området för incidentrapportering. Riktade material som sociala berättelser och sagor om kamratskap har tillämpats på förskolorna, vilket delvis har gett goda effekter för samspelet i barngrupperna. Det har framkommit att det har krävts en hel del insatser för att skapa goda samspelsmönster mellan barnen. Likabehandlingsplaner finns på alla områden, vilka har kommuncerats till både personal och föräldrar. Diskrimineringsombudsmannens fortbildningsmaterial i form av Husmodellen har vart ett stöd som tillämpats vid upprättandet av planerna. Fortbildningsinsatser har genomförts på både kommun- och enhetsnivå, gällande barns inflytande, pedagogernas förhållningssätt och vägledande samspel. Det finns en pedagogisk målplan för Normer och värden på alla förskoleområden, vilken beskriver arbetssätt och bedömningskriterier, samt uppföljning och utveckling på området. Fortsatt fokus på att utveckla incidentrapporteringen och att kartlägga och presentera insatser på området. 1.2 Förskolans övergripande bild av insatser och resultat gällande barnhälsoteam Rutiner för arbetet finns, men det ser olika ut och kan utvecklas inom alla enheter. Det är dock ett förskoleområde som har satsat lite extra på att utveckla ett tydligt systematiskt kvalitetsarbete inom BHT-arbetet, vilket blivit uppskattat som ett reellt stöd. 4
Specialpedagogernas insatser och fortbildningstillfällen har varit värdefulla, vilket i huvudsak handlat om anknytning och vägledande samspel. Lyssnandets pedagogik har varit ett relevant litteraturstöd som tillämpats och uppskattats av pedagogerna i verksamheterna. På något område har det saknats en ledningsfunktion vid BHT-träffar, vilket ska förändras inför läsåret 13/14. Rutiner, innehåll och genomförande för BHT-träffar ska utvecklas inför läsåret 13/14. 2. Barns delaktighet och inflytande 2.1 Förskolans övergripande bild av insatser och resultat Fortbildningsinsatsen med Ingrid Anér, gällande barns möjlighet till inflytande har bidragit till en verksamhetsutveckling, vilket framkommer från både pedagoger och ledning. Det pedagogiska dokumentationsarbetet med målplaner och reflektionsprotokollen har varit ett stöd för pedagogerna i ambitionen att skapa goda förutsättningar för barns inflytande. Det påtalas att det finns ett behov att återkommande föra en dialog, för att nå en hög medvetenhet om vad och hur barnen kan ges en reell delaktighet på förskolan. Barnintervjuer genomförs kontinuerligt, för att fånga upp barnens intressen och bidrar till förändringar i miljön. Arbetslagen ska återkommande föra en dialog om hur och när barnen ges möjlighet till delaktighet och inflytande, vilket ska stämmas av mot den pedagogiska målplanen för det här området. 3. Utveckling och lärande 3.1 Förskolans övergripande bild av insatser och resultat De pedagogiska målplanerna har varit ett stöd för både ledning och personal att synliggöra och följa upp måluppfyllelsen för verksamheten. För området utveckling och lärande har det påtalats som ett konkret stöd och tillämpas för vidare utvecklingsarbete. Ledningen och arbetslagens bedömning har i vissa fall varit skilda, vilket har diskuterats med stöd av en pedagogisk dialog för vidare planering om eventuella insatser. Där bedömningen från ledning och arbetslag varit skilda, tyder det på att personal och ledning måste föra ytterligare dialoger om vad ett kritiskt förhållningssätt innebär och medverka till att öka kunskapen på området. Arbetet måste ske i syfte att bidra till att säkerställa att en likvärdig och rättssäker bedömning av det aktuella läget råder på respektive förskola. Inom förskolan har det inte funnits tydliga bedömningskriterier att mäta sin verksamet emot i någon högre utsträckning tidigare, så det här måste ses över tid och ges möjlighet att få utvecklas. Språk Materialet Babblarna och Praxisalfabetet, samt TRAS har tillämpats i förskolorna och bidragit till positiva resultat gällande barns språkutveckling. Ytterligare insatser gällande barn med en flerspråkig bakgrund behöver dock utvecklas inom alla områden. Samverkan med skolan, d.v.s. inslaget med att skolbarnen kommer till förskolan och läser för de yngre barnen, har påtalats som någonting mycket positivt för lärmiljön. 5
Matematik Det finns en hög medvetenhet hos pedagogerna och barnen möts av en stimulerande miljö på förskolan. Riktat material och fortbildning på området har varit ett konstruktivt stöd för pedagogerna, vilket bidragit till en påtaglig kvalitetsutveckling i verksamheterna. Skapande verksamhet Området ges utrymme i verksamheterna och bygger på barnens intressen. Barnen ges möjlighet att påverka området, d.v.s. vad och hur de vill skapa utifrån ett individuellt perspektiv. Återvinningstänket uttrycks som aktuellt för alla former av skapande och tillämpas i flera former. IKT Tillgängligheten för barnen ser olika ut i praktiken, men alla förskolor har tillgång och material på området. Fortbildning efterfrågas på flera nivåer och påtalas som ett nödvändigt inslag för att förskolorna ska kunna erbjuda en likvärdig verksamhet. Fortbildningen har påverkat pedagogernas inställning och förhållningssätt i hög utsträckning. Naturvetenskap och teknik Barnen ges möjlighet att experimentera och konstruktionsmaterial finns att tillgå i verksamheten. Området NTA, behöver dock ses över, då det inte tillämpas som förväntat på alla förskolor gällande fem-årsgruppen och Jämföra/Mäta. Fortbildning inom NTA har påverkat utbudet och temalådorna luft och vatten som anpassats till förskolan, har påtalas som ett stöd för verksamhetsområdet. Det övergripande resultatet för förskolan visar att det råder en stimulerande lärmiljö för barnen, men det är samtidigt ett område som ska ses över överallt och som kan utvecklas med gemensamma krafter från ledning och personal. 4. Kvalitetsenkät 4.1 Förskolans övergripande bild, analys och slutsats Kvalitetsenkäten som genomfördes under vårterminen- 13, visar på samma goda resultat som tidigare. Resultatet ligger mellan 96,6 till 98,7% nöjda vårdnadshavare. Tidigare enkät (2010) visade på ett resultat på 94,2-99, gällande nöjdhetsindex. Enkäten innehåller nio frågeområden, som behandlar ex; bemötande, trivsel, trygghet, personalens lyhördhet, stimulerande miljö. Enkäten bearbetas inom varje förskoleområde, där förskolechefen ansvarar för att åtgärder upprättas, vilka även ska föras en dialog med re-cheferna om. Gemensamma insatser kan komma att behövas. Hanteringen av enkätundersökningen behöver åtgärdas för att nå en effektivare hantering, så att resultatet kan bearbetas på förskolorna och återkopplas till vårdnadshavare i en snabbare takt. 5. Hem och förskola 5.1 Förskolans övergripande bild av insatser och resultat Under året har föräldramöten och utvecklingssamtal erbjudits på alla förskolor i kommunen. Förskolan är väl medveten om betydelsen av att samverka mellan hem och förskola och har tillämpat 6
olika former för det. En medvetenhet och påtaglig förväntan på förskolan har bidragit till att det har skett en utveckling på området och att ett nära och förtroendefullt samarbete sker med hemmen. Föräldraråd har delvis införts på förskolorna, vilket påtalas som ett positivt forum, då det skapat utrymme för dialog och inflytande. Det finns dock mer att göra för att stärka kontakttagandet, där bl. a. språkförbistringar tagits upp som ett utvecklingsområde. Handlingsplaner kan behöva upprättas. Den nya formen för inskolning som bygger på föräldramedverkan har fått en positiv genomslagskraft där det har genomförts. Utvärdering och spridningen av insatser och effekter, kan komma att vara vägledande för kommande inskolningar även på andra enheter. Inskolningsenkäterna påvisar en hög grad av nöjdhet. Intentionen är att nå ut till fler föräldrar och att skapa förutsättningar för en reell delaktighet gällande förskolans verksamhet, innehåll och genomförandet. Frågan kommer att tas upp i förskolans ledningsgrupp under kommande läsår, i syfte att utveckla fler möjligheter för forum på fler förskolor. En effektivisering av inskolningsenkäterna bör tas fram under året, för att snabbare få en återkoppling om resultatbilder för området på respektive förskola. 6. Kompetensutveckling 6.1 Skolans övergripande bild av insatser och resultat Ledning och personal har deltagit i fortbildning gällande systematiskt kvalitetsarbete, vilket skett på olika nivåer och genom olika former. Pedagogiska målplaner och pedagogisk dokumentation har varit i fokus på alla områden. Vägledande samspel och kunskap om anknytningsteori är områden som varit uppskattade och som fått betydelse i verksamheten. Dessa fortbildningsinslag har specialpedagogerna ansvarat för i hög utsträckning. Specialpedagogiska skolmyndigheten har varit inkopplad på ett flertal förskolor och genomfört fortbildningsinsatser och vägledning till ledning och arbetslag. Kompetensutveckling har bl. a. erbjudits inom IKT, NTA, Modersmålsstöd, samt i arbetet med att handleda studenter, som har sin verksamhetsförlagda utbildning (vfu) i förskoleverksamheten. Fortsätta utveckla det systematiska kvalitetsarbetet, då implementeringen måste få tid att sätta sig och pedagoger ska få ett fortsatt stöd för att öka sin medvetenhet på området. Ledningen bör skapa utrymmen för fler lärtillfällen, med forum för dialog och erfarenhetsutbyte. Fortbildning i Vägledande samspel ska utökas så att vi når samtliga förskolor i kommunen. 7
7. Pedagogiskt ledarskap 7.1 Verksamhetsbesök. Övergripande bild av insatser och resultat Förskolechefer och utvecklingsledare har genomfört planerade och spontana besök i verksamheten i högre utsträckning än tidigare. Insatsen har uppskattats av både ledning och personal, även om det ibland funnits svårigheter med att ge en snabb återkoppling gällande feedback till personalen. Alla förskoleområden ger uttryck för att det varit en värdefull strategi och att det skapat förutsättningar för ledaren att fånga aktuella frågor och statusen av verksamheten. De riktade verksamhetsbesöken har bidragit till konstruktiva frågeställningar och underlag för kommunikation gällande det pedagogiska uppdraget. Samtal har kontinuerligt förts gällande förskolans planering/innehåll och genomförande mellan personal och ledning. Handlingsplaner utifrån djupare observationer har också upprättats på några ställen, vilka kommunicerats med berörd personal. Förskolans ledningsgrupp i Avesta kommun har haft pedagogiskt ledarskap och verksamhetsbesök som ett fokusområde under läsåret, vilket skapat utrymme för pedagogiska samtal om bl a uppdrag och genomförande. Styrdokument som läroplan och skollag, ligger till grund för samtalens fokus och har handlat om utmaningar, dilemman och möjligheter för en verksamhetsutveckling. Fortsätta arbetet med att utveckla verksamhetsbesöken och att skapa utrymme för fler lär-tillfällen och pedagogiska dialoger än vad som sker idag. 7.2 Målplaner. Övergripande bild av insatser och resultat Implementering av de pedagogiska målplanerna har pågått under hela året och inom alla förskolenheter. All personal har deltagit i fortbildningstillfällen på området, men det är ett nytt arbetssätt och kommer att krävas ytterligare insatser för att säkerställa det förändrade arbetssättet. Ett fortsatt fokus på att implementera arbetssättet kommer att fortgå inom enheterna. Det har varit ett processarbete med att upprätta innehållet med målplanerna gällande innehåll, bedömningskriterier, uppföljning och utvärdering, samt planering för utveckling inom områden som: Normer och värden Inflytande och delaktiget Utveckling och lärande o Språk o Matematik o Naturetenskap och teknik o Skapande o IKT Arbetet med pedagogiska målplaner är ett nytt arbetssätt och det kommer att krävas ytterligare fortbildningsinsatser under kommande läsår, för att säkerställa det förändrade arbetssättet. Implementeringen ska få fortsatt stöd och prioritet. 8
7.2 Systematiskt kvalitetsarbete. Övergripande bild av processen Alla områden har ökat sin kunskap om vad ett systematiskt kvalitetsarbete handlar om. Det har kommunicerats på arbetsplaststräffar och vid riktade fortbildningstillfällen. Det systematiska kvalitetsarbetet sker med stöd av nedanstående dokument: - Pedagogiska målplaner - Reflektionsprotokoll - Dokumentationsplanering - Verksamhetsplaner - Kvalitetsredovisning - Likabehandlingsplaner - Incidentrapportering Arbetet med bedömning och bedömningskriterier ska fortsätta utvecklas för att öka kunskap och förståelse för områdets betydelse för förskolans verksamhetsutvecklingen. 8. Identifierade framgångsfaktorer Det pedagogiska ledarskapet med verksamhetsbesök och kunskaper om det systematiska kvalitetsarbetet på både lednings- och verksamhetsnivå har påverkat förskolans kvalitativa verksamhet. En högre medvetenhet och kompetens gällande styrdokumentens intentioner kan skönjas hos både ledning och arbetslag gällande uppdraget och verksamhetens resultat. Fortbildningsinsatser med fokus på vägledande samspel, pedagogiskt förhållningssätt och det systematiska kvalitetsarbetet kan också ses som framgångsfaktorer. Organisationsplanering gällande rutiner och ansvarsfördelning har påtalats som framgångsfaktorer, samt dokumentationsstödet för förskolans planering, gällande innehåll och genomförande. 9. Identifierade utvecklingsområden Det systematiska kvalitetsarbetet har påbörjats i alla områden, men har kommit olika långt. Alla områden har påtalat ett behov av att utveckla kunskaper på området och implementeringsarbetet kommer att pågå även under läsåret 2013/2014. Att mäta kvaliteten kräver tid, kunskap och pedagogisk ledning. Arbetssättet på förskolan har genomgått stora förändringar och det tar tid och kräver insatser att lämna en verksamhet och ta sig till en ny verksamhet, som dessutom blivit en egen skolform, i form av förskola. - De pedagogiska målplanerna, för att öka personalens medvetenhet om uppdraget och området att bedöma sin verksamhet. - Rutiner för barnhälsoteamsarbetet. - Likabehandlingsplanerna och det förebyggande arbetet, och insatserna bör utvecklas. - Språkstödjande insatser har identifierats som ett utvecklingsområde. - Arbetet med användandet av IKT, i såväl personal- som barngrupperna påtalas som ett utvecklingsområde. NTA-arbetet ska förbättras där rutiner inte efterföljs. 9
10