Verksamhetsberättelse för kooperativet Kulan läsåret 2015/2016

Relevanta dokument
Verksamhetsberättelse för kooperativet Kulan läsåret 2014/2015

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan. Borgens fo rskola. Internt styrdokument

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

Kvalitetsredovisning. Lagga Förskola. Knivsta Kommun

Teamplan Ht-10 - Vt 11

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen

Verksamhetsplan Reviderad HT -14. Föräldrakooperativet Kulan

Kvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B

Arbetsplan läsåret

Verksamhetsplan Borgens förskola Avdelning Draken

LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15

Årsberättelse Lindbacka förskola Ht13- Vt14

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

Arbetsplaner. Förskolan Gläntan, avd Krokodilen läsåret

Arbetsbeskrivning för

Arbetsplan för Korallen 2014_2015

Utvecklingsområ de Språ k HT 18-VT 19

Mjölnargränds förskola

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

Verksamhetsplan. Tra dga rdens fo rskola 2017/2018. Internt styrdokument

Arbetsplan 2018/2019. Orrvikens förskola. Solen/Månen. Förskolechef Thomas Edström. Upprättad: Utvärderad:

Kvalitet på Sallerups förskolor

Grovplanering för Strålsnäs förskola. Hösten 2011

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang

Gruppens sammansättning 19 barn 4 barn födda barn födda barn födda 2015

Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

2015 ARBETSPLAN & MÅL

Verksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Arbetsplan för Förskolan Vitsippan 2018/2019. Avdelning Månskenet

TEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011

Arbetsplan för Snöflingan 2015_2016

Mjölnargränds förskola Avdelning Blå

Arbetsbeskrivning för Peter Lundhs förskola avd. Snövit ht-11/vt-12.

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010

Inger, Helena och Sara arbetar heltid och finns på avdelningen mellan 6.30 och

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Årsberättelse 2016/2017

Verksamhetsplan för Förskolan Elvan

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

Kvalitetsanalys. Åsalyckans förskola

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem 2016/2017

Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Läsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98)

TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010

IGELKOTTENS VERKSAMHETSPLAN

Arbetsplan 2018/2019. Sjöängens förskola. Avdelning Lingon. Förskolechef Thomas Edström. Upprättad Utvärderad:

Kvalitetsdokument 2012/2013, Förskolor. Grindstugans Förskola

Arbetsplan Violen Ht 2013

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER

Arbetsplan Skogssidan 2017/2018

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem 2017/2018

Årsberättelse Ht -13 Vt -14. Sörby förskoleområde Förskolan Orion

Slottsvillans pedagogiska inriktning Det utforskande barnet

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken

Kvalitetsanalys. Sörgårdens förskola

Kvalitetsredovisning

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Arbetsplan för Pedagogisk Omsorg, Familjedaghem

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Loviselund Barn- och utbildningsförvaltningen

Handlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013

Verksamhetsplan

Språket Vi använder oss av språklekar, sagoberättande, rim och ramsor m.m. Dessa har vi anpassat till det aktuella temats innehåll.

Systematiskt kvalitetsarbete

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön

Verksamhetsplan. Läsåret Förskolan Lillåsen

Arbetsplan 2010 Klossdammens förskola Sydöstra området

Årsberättelse Björke förskola

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Nyckelpigan. Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

Kvalitetsredovisning

TUVANS MÅL OCH LOKALA ARBETSPLAN / 2010

Mål Vi vill att barnen utvecklar sin förmåga att visa hänsyn och respekt mot varandra.

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

LOKAL ARBETSPLAN 2014

INGER OCH LASSE SANDBERGS SAGOVÄRLD FÖRSKOLAN BLÅKLINTEN HT16-VT17. Utvärdering

LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

Verksamhetsplanering Trappgränds Montessoriförskola. Skogstrollet

KVALITETSARBETET VT 2017& HT 2017

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Pelikanen

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Systematiska kvalitetsarbetet

Transkript:

Verksamhetsberättelse för kooperativet Kulan läsåret 2015/2016 Helheten på förskolan Det har varit ett bra år på Kulan, verksamheten har flutit på bra trots att Caroline (dåvarande chef) slutade i januari. Vilket har medfört att vi under våren lagt mycket tid på rekrytering av en ny personal. Sanna tillträdde som förskolechef i mars, och vi har i dagarna anställt en ny förskollärare som ska börja efter sommaren. Vi har haft en barngrupp med 21 barn i åldrarna 1-6 år. Från den 29 mars till den 1 juli har vi haft utökad barngrupp med 22 barn. Vi har i stort sätt utfört alla aktiviteter som vi bestämde i vår verksamhetsplan men med vissa förändringar och tillägg. Djur har genomsyrat vårt temaarbete under höstterminen, bondgårdsdjur ht 2015 och svenska vilda djur vt 2016. Temana har styrt våra samlingar och aktiviteter. Vi har också haft miniteman som Kapten Reko (för Kulans 5-6-åringar), sopsortering och hållbar utveckling samt vulkantema. Vi har arbetat med att få in läroplanens och verksamhetsplanens alla mål i dessa teman. Våra två utvecklingsområden har varit att förändra den pedagogiska miljön i Röda rummet (rolleksrummet) och göra den mer inbjudande till lek och utveckling samt att göra barnen mer delaktiga i den pedagogiska dokumentationen. Vi har kommit en bra bit på båda områdena. När det gäller den pedagogiska dokumentationen fortsätter vi göra framsteg. Förståelsen för pedagogisk dokumentation har ökat hos oss vuxna och vi har gjort fler dokumentationer men vi känner att vi kan bli ännu bättre. Vi har också hjälpt att påminna varandra om att dokumentera via lärplattan direkt genom en app som heter Piccollage. Vi vill få barnen mer delaktiga i sin egen dokumentation och göra dokumentationen mer till en del av vår dagliga verksamhet, inte något som man alltid måste gå ifrån till kontoret för att göra. Vi tycker att vi har fångat upp barnens intressen på ett bra sätt genom att göra nulägesanalyser, barnintervjuer och ständigt vara lyhörda på vad barnen intresserar sig för. Vi har ett fungerande arbetssätt när det gäller inskolning och kontakten med föräldrarna. Vi upplever att alla barn är trygga på Kulan och är glada över att få vara en del av verksamheten. Vi har haft fyra planeringsdagar. Vid vår första planeringsdag arbetade vi fram årets verksamhetsplan och gjorde en grovplanering för ht-15. Vid årets andra planeringsdag utvärderade vi verksamhetsplanen. I januari hade vi vår tredje planeringsdag, då gjorde vi en nulägesanalys samt utvecklingsmål för vårterminen. I maj hade vi vår fjärde planeringsdag, då reviderade vi vår verksamhetsberättelse. Fortbildning som vi alla vuxna har tagit del av under året är: Första hjälpen och barnolycksfall, brandutbildning samt barn som väcker funderingar, sedan har några av oss 1

varit på miniföreläsningar hos förlaget Natur & Kultur: TAKK tecken som stöd, pedagogisk dokumentation och surfplattan som pedagogiskt verktyg. Sanna var på föreläsningen personligt ledarskap. Värdegrunden Arbetet med värdegrunden är ett ständigt pågående arbete och det kan vara svårt att tala om uppnådda mål. Vi upplever att barngruppen är empatisk och trygg. Alla är hjälpsamma och måna om varandra dvs. att vi ser att de äldre barnen är förebilder för de yngre barnen. Vi ser ett ömsesidigt utbyte bland de yngre och äldre barnen. Vi delar upp oss bra i de olika rummen, på så sätt finns det alltid någon till hands när det uppstår konflikter. Barnen som är födda 10 och 11 har arbetat med materialet Stegvis, de har varit väldigt intresserade och utvecklat sina emotionella och sociala förmågor. Vi har märkt att det har smittat av sig på resten av barngruppen och föräldrar har berättat att barnen har använt det de lärt sig även hemma. Barns inflytande är en viktig del i verksamheten, barnen har vid olika tillfällen fått rösta om aktiviteter som vi ska göra. Barnet har lärt sig begreppet rösta och tar själva upp det som alternativ när de har svårt att komma överens i leken. Vi använder vår demokrativägg där vi har dokumenterat barnens röstningar och val. Utveckling och lärande Vi anser att vi möter barnen efter deras mognadsnivåer och att leken får ta stor del i barnens utveckling. Vi fortsätter arbeta med att få igång den pedagogiska dokumentationen ännu mera. Vi har arbetat mycket med barnens självständighet i rutinsituationer, framför allt med de yngre. Under vintertiden gick vi hem tidigare med de yngre från parken för att de skulle få extra tid vid avklädningen och hygienstunden samt att de får gå i led istället för att åka vagn till parker och dylikt. Vid matsituationer har vi arbetat med att alla barn ska ta maten, skära maten själva och äta själva i möjligaste mån. Alla barnens sko- och klädeshyllor är inställda för deras egen höjd, för att de ska bli mer självständiga i av- och påklädningssituationer. 2

Språkutveckling Vi arbetar kontinuerligt med språket under hela dagen i alla situationer. Alla barn får möjlighet att utvecklas utifrån sin språkliga nivå. Barnen har fått möjlighet till att utöka sitt ordförråd genom att vi hela tiden utmanar med nya ord, sjunger, läser böcker, rimmar, säger ramsor, spelar spel och tittar på kortare filmer på lärplattan som vi sedan pratar om. Vi har gått till biblioteket en gång i veckan med en mindre barngrupp. De äldre barnen utmanas med aktiviteter om bokstäver och uppmuntras att skriva sina namn osv. Vi har fortsatt arbeta med tecken som stöd och barnen har lärt sig många nya tecken och kan teckna till ganska många sånger. Vi fortsätter använda tecken-som-stöd-lådan och sagopåsarna som vi använder vid samlingarna. Vi har precis börjat med att ha 5 teckenord i månaden som vi vill att barnen ska anamma och använda sig av dem i vardagen. Kultur och skapande Varje fredag har vi haft en styrd skapandeaktivitet med olika material och teman. Barnen skapar också i den fria leken och då finns vi vuxna till hands för att hjälpa till och göra idéer möjliga. De äldsta har sytt gosedjur, dukar och vävt, även de yngre barn som klarat har också sytt dukar. Barnen har egendesignat pärlplattmönster ifrån lärplattan som vi vuxna sedan skrivit ut åt dem. Utöver de styrda skapande-aktiviteterna har de gjort halsband, armband och nyckelringar. Personalen dramatiserade Nasses hittar en stol utifrån Nasse-musikalen som halva barngruppen såg våren 2015, då vi även köpte cd-skivan som vi flitigt lyssnat på. Barnen själva har också dramatiserat Nasse för sina kompisar och för oss vuxna, dem har även gjort egna små teaterpjäser och spelat upp för varandra. Matematik och NTA (natur och teknik för alla) Matematik och NTA är en del av vardagen genom att vi arbetar både styrt och i den fria leken med matematiska ord och begrepp. I de styrda aktiviteterna har vi arbetat med vardagsmatematik, vi har räknat, sorterat, letat mönster tränat antalsuppfattning. Som styrda aktiviteter har vi gjort vulkanexperimentet och flyta eller sjunka. Vi har börjat med upptäcklådor där barnen tränar sin experimentella lust. En av lådorna tränar den perceptuella förmågan, den innehåller sand, sten och ökendjur. Den andra lådan skall handla om magnetism samt den tredje lådan som ska handla om ljus. Vi pratar ofta i vardagen om kroppen och dess anatomi. 3

Vi köpte fjärilslarver och följde larvens utveckling från larv till fjäril. Vi har förgrott majs hemma på Kulan som vi sedan har planterat ut på vår kolonilott vid Stora skuggan. Varje gång som vi besöker kolonilotten får barnen också träffa djuren som finns på 4h-gården bredvid lotten. Vi åkte till skogen en dag i veckan under perioder med de äldre barnen. Vi tränade grovmotoriken genom att klättra på stenar och stockar. Barnen fick lära sig om naturen och följde dess utveckling med b.la. svampar och löv. Barnen har lärt sig litegrann om Allemansrätten genom att vi har pratat om att man inte får bryta kvistar och löv från träd och buskar m.m. Vi har pratat om småkryp och kottar och vilka som äter vad i naturen. Vid varje skogsbesök tränade barnen på att sitta stilla och vara tysta för at lyssna på skogens ljud att träna sin perceptuella förmåga. De yngre barnen utforskade vid ett flertal tillfällen naturen på Långholmen. Vi har pratat om Hållbar utveckling med barnen och de har fått gå till återvinningen och slängt skräp. Vi deltog också i Skräpplockardagen och plockade skräp i närområdet. Vi har också arbetat med sopsoteringsmaterial och tittat på filmer om det på lärplattan. Under vårterminen har vi arbetat med Kulan årstidsträd. Trädet fylls på med djur och växter efter hur naturen utvecklas och ändras. Vi har pratat om djuren och sett små filmer på lärplattan om varje djur. Våra blivande skolbarn arbetade med materialet Kapten Reko, som handlade om hållbar utveckling och hur vi kan göra för att minska matsvinnet. Temat började med att barnen fick spela olika brädspel med olika ämnen inom temat och avslutades med ett besök på Skansen där barnen fick träffa Kapten Reko och sammanfatta vad de lärt sig. De yngsta barnen har haft vattenlek som tränar den experimentella förmågan samt den motoriska förmågan att mäta, ösa och hälla. Förskolan i samverkan med grundskolan Våra 10:or har träffat andra barn från vårt nätverk en gång i veckan. De har varit och hälsat på hos de andra förskolorna, varit i Judarskogen och besökt Tekniska museet, Skansen, Dansmuseet, ABBA-museet samt olika parker m.m. De har dokumenterat sina aktiviteter i en femårsbok och reflekterat vad de gjort och lärt sig tillsammans med sina föräldrar. Barnen har också varit med och utvärderat denna verksamhet. Kost, rörelse och hälsa Vi ser goda resultat när det gäller kost, rörelse och hälsa. Vi har vår kock Mårten som lagar en allsidig och näringsrik kost helt från grunden. Under ht-14 blev Kulan kravcertifierade och 4

50% av alla inköp är ekologiska. Barnen tycker om maten och äter bra och mycket. Barnen får ibland vara med och laga maten och varje fredag har två barn efter ett löpande schema hjälpt till med olika bestyr i köket. Gymnastiken har löpt på bra, vi har regelbundet gått till brandstationens gympasal med förskolans 10:or och 11:or och haft gympa tillsammans med förskolan Bärets barn. De som har varit kvar på Kulan har kört Mini-röris och på vt 2016 började vi med Slappis som är yogaövningar för barn. Vi har också åkt pulka när vädret har tillåtit och åkt skridskor med den äldre gympagruppen. Barnen utvecklar också dagligen sin grovmotorik när de leker på gården, i parker och i skogen. Ställen som vi har besökt under året utöver parkerna i vårt närområde är Långholmen, Uggleparken, Judarskogen, Humlegården, Blomsterdalen, Drakenbergsparken, Äventyrsparken i Årstadal och Rissneparken. Vi har arbetat mycket med självständigheten runt hygienen när det gäller att tvätta händerna, gå på toa och pottan och hålla för näsa och mun när vi hostar och nyser. Jämställdhet Det har funnits en medvetenhet i personalgruppen under hela året som har gått. Vi har medvetet blandat alla leksaker i alla våra rum så att det ska tilltala alla barn att använda allt material för att utveckla alla intressen och förmågor. Vi har gjort medvetna bokval när vi har varit på biblioteket för att inte förstärka stereotypa könsroller. Barngruppen leker bra över könsgränserna och utnyttjar alla förskolans rum och material oavsett kön. Vi benämner barngruppen som kompisar. Vi använder begreppet kompisar istället för att säga killar och tjejer och sjunger ibland hen i sånger istället för han. I barnens fria lek uppmuntrar vi barnen att använda begreppet familjelek istället för mamma, pappa, barn. Tema Vi har under årets gång jobbat tematiskt och genom dessa teman uppfyllt verksamhetsplanens mål. Vårt huvudtemaarbete har varit djur. Vi startade temat med en kickoff på Stora skuggans 4-h gård där vi blev guidade bland djuren. På ht 2015 fördjupade vi oss i bondgårdsdjuren fakta, vad alla i djurfamiljen heter, läten vad de äter, deras bajs, kollade på små faktafilmer om bondgårdsdjuren samt andra svenska djur ifrån vår natur. Vi integrerade temat under samlingarna och på vt 2016 fördjupade vi oss i de svenska vilda djuren där vi byggde upp en skogsvärld, köpte in djur, skrev upp fakta om varje djur på lärplattan i appen Piccollage, kollade på små faktafilmer om de djur vi köpt in, köpte brädspelet Myror i brallan m.m. 5