Kvalitetsrapport Förskola 2016............................ Barn- och utbildningsförvaltningen september 2016
Innehållsförteckning 1. Systematiskt kvalitetsarbete... 3 1.1. Syfte och mål... 3 1.2. Ett kvalitetsarbete som leder mot målen... 3 2. Organisation och kompetens... 3 2.1. Analys med nulägesbeskrivning... 3 2.2. Förslag till mål för 2017... 5 3. Höjd måluppfyllelse för alla barn... 6 3.1. Uppsatta mål... 6 3.2. Analys med nulägesbeskrivning... 6 3.3. Förslag till mål 2017... 9 4. Ökad likvärdighet och samverkan... 9 4.1. Uppsatta mål... 9 4.2. Analys med nulägesbeskrivning... 10 4.3. Förslag till mål 2017... 11 5. Förbättrad integration och utbildning av våra nyanlända... 11 5.1. Uppsatta mål... 11 5.2. Analys med nulägesbeskrivning... 12 5.3. Förslag till mål 2017... 13 Bilaga... 14 2 (14)
1. Systematiskt kvalitetsarbete Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt följer upp verksamheten, analyserar resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planerar och utvecklar utbildningen. 1.1. Syfte och mål Det systematiska kvalitetsarbetet ska inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen och skapa delaktighet och dialog om måluppfyllelsen och om orsakerna till eventuella brister med betoning på vad som kan göras för att förbättra kvalitén på enhets- respektive huvudmannanivå. et är att erbjuda alla elever en likvärdig utbildning av hög kvalitet samt att leva upp till målen för verksamhetens genomförande och till målen för barns och elevers lärande och utveckling. 1.2. Ett kvalitetsarbete som leder mot målen Huvudmannen har ett övergripande ansvar och är ytterst ansvarig för genomförandet av utbildningen och den som ska se till att det finns förutsättningar att bedriva ett kvalitetsarbete som säkerställer kvalitet och likvärdighet. Förskolechef och rektor är ansvarig för enhetens kvalitetsarbete. På förskole- och skolnivå ska kvalitetsarbetet genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Dokumentationen ingår i kvalitetsarbetets olika faser och ligger till grund för analys och beslut. Dokumentationen visar vad som behöver utvecklas, varför och på vilket sätt. Dokumentationen är en förutsättning för att kunna kartlägga verksamheten och identifiera områden som är särskilt angelägna att utveckla för att uppnå målen. 2. Organisation och kompetens 2.1. Analys med nulägesbeskrivning I juni 2016 hade kommunen 12 förskolor på nio olika orter med totalt 31 avdelningar och 520 barn. Av dessa hade 132 barn utländsk bakgrund. 3 (14)
Hillared Sexdrega Landbo Skogsgläntan Torsgården Holsljunga Mjöbäck Överlida Håcksvik Mårdaklev Östra Frölunda Svenljunga kommun Kvalitetsrapport - Förskola 2016 Rektorsomr Förskolechef Förskola Av d. Barn, antal Totalt Flickor Pojkar Utländsk bakgrund Lysjö Malin Berndtsson Hillareds förskola 4 59 28 31 1 (2 %) Malin Berndtsson Sexdrega förskola 4 55 23 32 2 (4 %) Svenljunga Susanne Nyberg Björnbergets försk 1 17 8 9 13 (76 %) Susanne Nyberg Landbo förskola 5 83 42 41 40 (48 %) Susanne Nyberg Skogsgläntans försk 4 74 24 50 19 (26 %) Susanne Nyberg Torsgårdens försk 4 67 31 36 20 (30 %) Högvad Pirkko Ahnberg Holsljunga förskola 2 25 12 13 6 (24 %) Pirkko Ahnberg Mjöbäcks förskola 1 25 11 14 3 (12 %) Pirkko Ahnberg Överlida förskola 1 32 18 14 8 (25 %) Kindaholm Tiina Aavik Håcksviks förskola 2 28 13 15 3 (11 %) Totalt Tiina Aavik Mårdaklevs förskola 1 21 10 11 9 (43 %) Tiina Aavik Ö Frölunda försk 2 34 14 20 8 (24 %) Svenljunga förskolor 31 520 234 286 132 (25 %) Kompetent personal Andelen årsarbetare inom med pedagogisk högskoleexamen, kommunal regi 2014/2015 2015/2016 Svenljunga Riket Svenljunga Riket 48 % 49 % 45 % 48 % Andelen årsarbetare inom med förskollärarexamen, kommunal regi 46 % 46 % 43 % 45 % 14/15 Läsåret 15/16 (Andel stämmer helt och stämmer ganska bra, %) Utemiljön på mitt barns förskola är bra Innemiljön på mitt barns förskola är bra Det är som helhet en harmonisk miljö på Alla Alla 82,4 70,8 83,4 86,2 83,9 41,3 93,6 62,5 69,3 40 95,5 50 18,8 84,7 85 91,6 100 90,4 100 93,6 50 84,7 80 90,9 87,5 6,2 82,4 86,7 83,3 93,1 93,5 96,5 90,3 62,5 84,6 100 95,4 87,5 31,2 Den genomsnittliga svarsfrekvensen på enkäten var 48 %, men det varierade mellan förskolorna. Håcksviks förskola hade en svarsfrekvens på 88 %, medan Landbo förskola hade lägst med 38 %. På de mindre förskolorna får varje svar ett större procentuellt genomslag. Antalet placerade barn i våra förskolor har ökat under läsåret som gått. I första hand beror det på det ökade antalet nyanlända familjer i kommunen. Vi har även sett att det har skett en ökning av omsorgstiden. Flera av våra förskolor har en hög belastning och det var under läsåret brist på lokaler i alla delar av kommunen. Det skiljer i antalet barn per avdelning mellan 8-32 barn. Den stora skillnaden kan till viss del förklaras med hur 4 (14)
lokalerna är utformade. På några av våra förskolor är inte lokalerna anpassade till barnantalet och barnens ålder. Att det har blivit en så stor avdelning som 32 barn beror på lokalernas utformning i Överlida. Barnanatalet i Överlida har ökat markant, men det är bara möjligt att i de befintliga lokalerna ha en avdelning. För att möta det stora antalet barn har man i Överlida gjort olika gruppindelningar och använder sig under delar av dagen av skolans lokaler. I Östra Frölunda är lokalerna anpassade för en avdelning. Under ett par år har barnantalet i Östra Frölunda ökat, vilket medfört att man använt sig av delar av skolans lokaler, vilket inte har varit optimalt. Enkätresultaten för inne- och utemiljö stämmer väl överens med de uppföljningar verksamheten har gjort. Problem med Skogsgläntans utemiljö har varit återkommande sedan stod klar. Under sommaren har arbete utförts för att säkerställa att utegården inte ska vara vattensjuk. I Holsljunga, Överlida och Östra Frölunda har anatalet barn ökat under året, en del av ökningen beror på att antalet nyanlända barn ökat. Lokalerna har då inte varit anpassade för det ökade antalet eller de behov barnen har. För att lösa den akuta platsbristen i öppnades under våren 2016 en tillfällig enavdelningsförskola i centralorten, Björnbergets förskola. Under hösten 2016 flyttar en av s avdelningar i Östra Frölunda till nya lokaler. Det innebär att lokalerna kommer vara bättre anpassade till det befintliga barnantalet. För att på sikt lösa lokalbristen har politiken fattat beslut om att bygga en ny förskola med fyra avdelningar i centralorten som ska stå klar under 2018. Under slutet av våren har två nya förskolechefer rekryterats. Förskolechef/rektor i Högvad slutade sin tjänst i augusti 2016. Då det varit svårt att rekrytera en ersättare kommer hösten 2016 att inledas med en hyrrektor som har god erfarenhet från. För att få en så god kompetens som möjligt på tjänsten kommer det inför den kommande rekryteringen att ses över olika alternativ för att göra tjänsten mer attraktiv. Andelen behörig personal har sjunkit från föregående läsår. Nedgången kan härröras till att antalet barn i har ökat och att det har varit svårt att tillsätta tjänster med behörig personal. Det råder brist på behöriga förskollärare i hela landet, vilket medför svårigheter att rekrytera och öka andelen behörig personal i. Förskolecheferna arbetar aktivt för att rekrytera behörig personal vid tjänstetillsättningar, men har under det senaste halvåret märkt av att allt fler behöriga förskollärare rör sig mellan kommunerna och att det är svårt att rekrytera. Bristen på behöriga förskollärare innebär en tyngre arbetsbelastning på den behöriga personal som finns i verksamheten, då det är de som utifrån sin profession förväntas driva s utvecklingsarbete. Förvaltningen marknadsför sig gentemot blivande förskollärare vid exempelvis högskolans professionsdag och via lärarstudenter. Under de senaste åren har antalet förskollärarstudenter som aktivt valt Svenljunga kommun för sin verksamhetsförlagda utbildning, vfu, ökat markant. 2.2. Förslag till mål för 2017 Öka andelen förskollärare och se till att det finns minst en förskollärare på varje förskoleavdelning som har sina huvudsakliga arbetsuppgifter på Vi har en god arbetsmiljö på alla våra förskolor för både barn och vuxna 5 (14)
3. Höjd måluppfyllelse för alla barn I detta område följs läroplansmålen utveckling och lärande samt normer och värden upp. 3.1. Uppsatta mål Vi har en god lärmiljö och arbetsmiljö Vi uttrycker höga förväntningar på att alla kan nå målen Barn och elever är närvarande och känner sig trygga Barn och elever har inflytande över sin utbildning och upplever delaktighet (följs upp under likvärdighet och samverkan) Vårdnadshavarna upplever att de är delaktiga i arbetet kring deras barn (följs upp under likvärdighet och samverkan) Vi har en it-teknik som stödjer lärande, underlättar utveckling och effektiviserar arbetet Rektor/förskolechef har ett tydligt pedagogiskt ledarskap där de tillsammans med pedagogerna analyserar utbildningen och utfall av insatta åtgärder Huvudmannen och alla skolledare har en fungerande strategi för sitt systematiska kvalitetsarbete samt ett fastställt kvalitetsårshjul som är känt bland personalen Ett nytt system för systematisk uppföljning från enheterna till nämnden är genomfört Plan för arbetet 2016 Åtgärd/aktivitet Vad? Ta fram plan och strategi för huvudmannens arbete med systematiskt kvalitetsarbete Ta fram plan och strategi för enheternas kvalitetsarbete Lärplattform som motsvarar pedagogernas behov Höja kompetensen hos personal i förskola som saknar formell utbildning Metod/arbetssätt Tidsplan När? Ansvarig Hur? Vem? SKA-utbildning ledningsgrupp Dec 2015 Utvecklingsledare SKA-utbildning ledningsgrupp Jan 2016 Rektor, förskolechef Genomlysning av behoven Upphandling av lärplattform Undersöka möjligheten till barnskötarutbildning på Lärcentrum Klart juni 2016 Impl lå 16/17 Ta fram underlag, behov under 2016 Utvecklingsledare, förskolechefer Åtgärder för att eleverna upplever delaktighet och inflytande kommer med i det prioriterade området Ökad likvärdighet och samverkan. Likaså att föräldrarna görs delaktiga i barnets/elevens kunskapsutveckling. 3.2. Analys med nulägesbeskrivning Vi har i dagsläget för få övergripande indikatorer för våra förskolor för att följa upp målet effektivt på huvudmannanivå. 6 (14)
Hillared Sexdrega Landbo Skogsgläntan Torsgården Holsljunga Mjöbäck Överlida Håcksvik Mårdaklev Östra Frölunda Svenljunga kommun Kvalitetsrapport - Förskola 2016 Resultat från Vårdnadshavarenkät 2015/2016 14/15 Läsåret 15/16 (Andel stämmer helt och stämmer ganska bra, %) Alla Alla Mitt barn trivs i 98,2 97,8 95,8 100 100 96,6 100 100 92,3 100 100 100 87,5 Jag känner förtroende för personalen på mitt barns förskola Det är som helhet en harmonisk miljö på Personalen tror på mitt barns förmåga Förskolan uppmuntrar mitt barns nyfikenhet och lust att lära 91,8 94,2 95,8 100 93,6 100 87,1 75 92,3 100 100 100 81,3 82,4 86,7 83,3 93,1 93,5 96,5 90,3 62,5 84,6 100 95,4 87,5 31,2 89,4 91,6 83,4 93,1 96,8 100 100 100 92,3 93,3 95,5 100 81,2 87,1 88,5 87,5 93,1 100 100 100 62,5 84,6 93,3 95,5 100 68,7 Den genomsnittliga svarsfrekvensen på enkäten var 48 %, men det varierade mellan förskolorna. Håcksviks förskola hade en svarsfrekvens på 88 %, medan Landbo förskola hade lägst med 38 %. På de mindre förskolorna får varje svar ett större procentuellt genomslag. Vi har en god lärmiljö och arbetsmiljö Vi uttrycker höga förväntningar på att alla kan nå målen Förskolan ska erbjuda ett lustfyllt lärande och upplevas som rolig och meningsfull för barnen samt stimulera till nyfikenhet. Även om en relativt hög andel av våra vårdandshavare upplever att personalen tror på barnens förmåga och uppmuntrar till nyfikenhet och lust att lära har vi inte kunnat säkerställa att barnens utveckling och lärande alltid sker i riktning mot de mål som ska sträva mot. Vi har sett att vi i högre utsträckning behöver följa upp hur undervisning och lärande sker på våra förskolor och hur man arbetar för att leva upp till strävansmålen inom språk, matematik och naturvetenskap/teknik. Då vi på vissa av våra förskolor har få utbildade förskollärare och ibland också stor personalomsättning har vi uppmärksammat ett behov av att våra förskolor generellt behöver förstärka sitt arbete med att följa upp och utveckla sitt arbete i förhållande till styrdokumentens mål. Vi behöver i vår verksamhet tydliggöra vad undervisning i innebär och vilket ansvar man som personal har för att bedriva undervisning i riktning mot s mål. Vi har också uppmärksammat att på förskolor där barnantalet ökat snabbt och i vissa fall inneburit lokalbrist har verksamheten i första hand riktat in sig på god omvårdnad och ett gott mottagande av barnen på. Detta har också visat sig genom ett lågt resultat av vårdnadshavarnas upplevda kvalitet. För att tillvarata, vidareutveckla och sprida den befintliga kompetensen som finns i våra förskolor och på det sättet höja den generella kompetensen i har vi under våren 2016 startat upp ett arbete med utvecklingspedagoger i. Utvecklinspedagogernas uppdrag är att förstärka det pedagogiska utvecklingsarbetet och stödja barnens utveckling på i första hand den egna. I uppdraget ingår att 7 (14)
verka för att det på bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som består av planering, uppföljning och utveckling av utbildningen. Alla kommunens utvecklingspedagoger deltar på gemensamma nätverksträffar som arrangeras av förvaltningen. Utöver dessa träffar har förskolechefen egna träffar med utvecklingspedagogerna på sitt område. Förhoppningen är att detta ska ge både ett kompetens och kvalitetslyft i våra förskolor. Kommunen har de senaste åren genomfört en kompetensutvecklingsinsats med det vi kallar för mångfaldsgrupp. Syfte med mångfaldsgruppen är att skapa ett forum där pedagoger tillsammans i ett kollegialt lärande får samtala om pedagogiska frågeställningar i vardagspraktiken kopplat tillpedagogisk litteratur. et är att all personal ska genomföra insatsen och att det innebär att förhållningssätt ifrågasätts, förändras och utvecklas. Under en längre tid har vi haft komptensutveckling i tecken som stöd. Senaste läsåret har det genomförts en grundkurs och en påbyggnadsutbildning för de som behövde aktualisera sina kunskaper. En gång per termin genomförs gemensamma nätverksträffar för all personal i. Innehållet på några av dessa träffar har bland annat handlat om språkutvecklande arbetssätt i och flerspråkighet. Hösten 2016 startas ett Språkotek upp. et med Språkoteket är att stödja alla barn till ett rikt språk, men det ska särskilt vara en resurs för dem som är i extra behov av språkstimulans som till exempel språkförsening eller annat hemspråk. Syftet med Språkoteket är att skapa en större likvärdighet av arbetet kring språkutveckling i kommunens förskolor/förskoleklasser. Barn och elever är närvarande och känner sig trygga Den vårdnadshavarenkät som genomförts under läsåret visar att barnen i hög utsträckning trivs i kommunens förskolor och att man som förälder i stort känner förtroende och är nöjd med det bemötande man får av s personal. Vi har en it-teknik som stödjer lärande, underlättar utveckling och effektiviserar arbetet Under läsåret som gick gjordes en genomlysning av den lärplattform vi har idag och en genomgång av befintliga lärplattformar på marknaden. I våras beslutades att fortsätta med befintlig lärplattform ytterligare ett år för att avvakta det planerade införandet av en-till-en samt molntjänster. Pedagogerna på våra förskolor har inga egna digitala verktyg. Vilket försvårar arbetet med att använda vår lärplattform som ett pedagogiskt verktyg. För deras arbete med att följa upp och utveckla verksamheten på fritidshemmet samt i arbetet med barnen och som kontaktyta med föräldrar skulle ett eget digitalt verktyg underlätta. Förslaget till nationell it-strategi för skolväsendet lyfter fram att alla anställda i inom fyra år har tillgång till ett personligt digitalt verktyg Rektor/förskolechef har ett tydligt pedagogiskt ledarskap där de tillsammans med pedagogerna analyserar utbildningen och utfall av insatta åtgärder 8 (14)
Huvudmannen och alla skolledare har en fungerande strategi för sitt systematiska kvalitetsarbete samt ett fastställt kvalitetsårshjul som är känt bland personalen Ett nytt system för systematisk uppföljning från enheterna till nämnden är genomfört Under läsåret 2015/2016 har vi genomfört en utbildningsinsats kring systematiskt kvalitetsarbete och tagit fram en ny plan och process för arbetet som tagits i bruk under våren 2016. Syftet har varit att skapa en gemensam syn på det systematiska kvalitetsarbetet i ledningsgruppen; skapa en gemensam bild av vad som kännetecknar god kvalitet i Svenljungas förskolor, fritidshem och skolor; stärka förskolechefers och rektorers kompetens att driva och organisera kvalitetsarbetet på den egna enheten; stödja skolledarna till att ta fram en strategi för kvalitetsarbetet på den egna enheten. Både huvudman och förskolechefer har under läsåret tagit fram nya plan och strategi för kvalitetsarbetet. Hösten 2016 blir första gången som vi fullt ut följer upp vår verksamhet enligt den nya planen. Det vi har sett är att kvalitetsarbetet på förskolorna inte är likvärdigt och inte alltid är systematiskt. Personalen på våra förskolor känner en osäkerhet kring hur de på ett praktiskt sätt kan arbeta med att följa upp, utveckla och förbättra sin verksamhet. Det har uppmärksammats ett behov av att ta fram gemensamma rutiner för utvecklings- och förbättringsarbete på våra förskolor. Det finns ett behov av att stödja det sytematiska kvalitetsarbetet på förskolorna i kommunerna. 3.3. Förslag till mål 2017 Ett levande kvalitetsarbete på varje enhet Alla förskolor har en målstyrd undervisning Under tre år utrustas personalen i med ett eget digitalt verktyg för att förenkla och effektivisera pedagogernas arbete med planering, uppföljning och utveckling av verksamheten 4. Ökad likvärdighet och samverkan I detta område följs läroplansmålen övergång och samverkan; barns inflytande samt förskola och hem upp. 4.1. Uppsatta mål Vi har fungerande rutiner för övergångar Vi har ett inkluderande elevaktivt arbetssätt Vi har en lärande organisation kring barn och elever med särskilt stöd där vi utvärderar åtgärderna Plan för arbetet 2016 Åtgärd/aktivitet Vad? Ta fram en gemensam process/rutin med checklistor för övergångar Implementering av framtagna rutiner Språkutvecklande arbetssätt i Metod/arbetssätt Hur? Kompetensutveckling allmänna råd Tidsplan När? Klart april 2016. Implementeras lå 16/17 Läsåret 2016/2017 Vt 2016, läsåret 2016/2017 Ansvarig Vem? Planerings- och utredningssekreterare Rektor/förskolechef Förskolechef 9 (14)
Hillared Sexdrega Landbo Skogsgläntan Torsgården Holsljunga Mjöbäck Överlida Håcksvik Mårdaklev Östra Frölunda Svenljunga kommun Kvalitetsrapport - Förskola 2016 I förskoleverksamhet arbeta med vårt bemötande och förhållningssätt av alla barn när det gäller inkludering och delaktighet. Utveckla mångfaldsgrupperna Utvecklingspedagogerna i Förskolechef, utvecklingsledare 4.2. Analys med nulägesbeskrivning En välfungerande samverkan mellan pedagoger i förskola, förskoleklass, fritidshem och skolverksamheter är grunden till ett lyckat arbete med att följa progressionen i barnens utveckling. För att höja kvaliteteten och få en ökad likvärdighet inom vår verksamhet har vi tagit fram skriftliga rutiner för övergångar från förskola till skola/fritidshem. Då vi ser att en god samverkan med vårdnadshavare är betydelsefull för barnens utveckling har vi i augusti 2016 genomfört en utbildning i föräldramötesmetodik för all personal som genomför föräldramöten. Varje år genomförs en enlätundersökning till vårdnadshavarna. Då svarsfrekvensen i snitt varit låg kommer vi under hösten 2016 genomföra undersökningen i samband med förskolornas föräldramöten. Vi har i dagsläget för få indikatorer för att på ett effektivt sätt följa upp området likvärdighet och samverkan. Enkätresultat 14/15 Läsåret 15/16 (Andel stämmer helt och stämmer ganska bra, %) Jag har möjlighet att vara med och påverka verksamheten på mitt barns förskola Jag är nöjd med det bemötande jag får av s personal Jag får den information från som jag behöver Alla Alla 65,9 59,3 62,5 48,3 64,5 79,3 48,4 25 61,6 73,4 81,8 0 50 93,5 95,1 95,8 100 96,8 100 87,1 75 100 100 100 87,5 87,6 89,4 88,1 79,1 89,6 90,3 100 90,3 75 92,3 93,3 100 75 62,5 Barn och elever har inflytande över sin utbildning och upplever delaktighet Vårdnadshavarna upplever att de är delaktiga i arbetet kring deras barn I förskolechefernas rapporter framgår på vissa håll att personalen i sitt arbete och planeringen av verksamheten utgår från barnens intressen. Det finns dock ingen likvärdighet i arbetet mellan förskolorna och inte heller någon medveten systematik kring hur vi kan arbeta med barns inflytande över sin vardag. På många håll finns det en osäkerhet kring vad begreppen inflytande och delaktighet innebär. 10 (14)
Det är alltför få vårdnadshavare som upplever att de har möjlighet att vara med och påverka verksamheten på det egna barnets förskola. Alla förskolor förutom Håcksvik. Håcksvik är också den förskola som i särklass har högst svarsfrekvens. En orsak som förskolechefen lyfter fram till Håcksviks goda resultat är att personalgruppen har varit intakt under en längre period. Detta visar på vikten av att aktivt arbeta för en god arbetsmiljö för både personal och barn. Vi har fungerande rutiner för övergångar Under det gångna läsåret har rutiner för övergångar mellan våra olika verksamheter tagits fram. Det är viktigt att de rutiner för övergångar som beslutades under senvåren 2016 blir ett levande dokument i verksamheten. Förskolor, skolor och fritidshem började arbete efter rutinerna inför det påbörjade läsåret. För att se vilka eventuella justeringar som behöver göras bör en uppföljning ske i slutet av läsåret. Vid övergångar är tillit och respekt för varandras arbete viktigt. Vi har ett inkluderande elevaktivt arbetssätt Vi har en lärande organisation kring barn och elever med särskilt stöd där vi utvärderar åtgärderna Förskolan har rutiner för arbetet kring barn i behov av särskilt stöd, men arbetsgången är fortfarande inte helt tydlig för all personal. Det praktiska arbetet med hur rutinerna ska fungera behöver bli känd bland alla personal. 4.3. Förslag till mål 2017 Väl fungerande samverkan mellan förskola, fritidshem och skola Vårdnadshavare och barn upplever delaktighet och inflytande Alla barn i får det stöd de är i behov av för sin utveckling 5. Förbättrad integration och utbildning av våra nyanlända 5.1. Uppsatta mål Vi har en kompensatorisk resursfördelningsmodell som tar hänsyn till socioekonomiska förutsättningar och skillnader i studieförutsättningar mellan skolor Vi har skriftliga rutiner för mottagande och integration av våra nyanlända All berörd personal är delaktig i processen kring en nyanländ elevs inskolning och integrering Alla lärare ska vara språklärare Plan för arbetet 2016 Åtgärd/aktivitet Vad? Metod/arbetssätt Hur? Tidsplan När? Ansvarig Vem? Framtagande av resursfördelningsmodell Juni 2016 Förvaltningschef, ekonom Framtagande av rutiner för 21 januari 2016 Verksamhetschef 11 (14)
kartläggning Processkartläggning av vårt mottagande av nyanlända, utvärdering samt förslag till ny process Språkutvecklande arbetssätt i förskola Arbetsgrupp som gör processkartläggning och ger förslag Mångfaldsgrupp, Klart augusti 2016, för att implementeras lå 2016/2017 förberedelseklass Förskolechef 5.2. Analys med nulägesbeskrivning 25 % av barnen i våra förskolor har annat modersmål än svenska. I centralorten är andelen ännu högre 35 % jämfört med 25 % för ett år sedan. På kort tid fick vi till kommunen ett stort antal nyanlända barn. Detta har inneburit att förskolor, främst i södra delen av kommunen, som inte tidigare har haft barn med annat modersmål både har fått större barngrupper och barn med annat modersmål än svenska. I det akuta läget inriktades verslamheten på att i första hand lösa lokalfrågan och ge barnen ett gott mottagande. Under det kommande året behöver fokus flyttas till hur vi kan säkra och förbättra kvaliteten i mottagandet av våra barn med annat modersmål. På huvudmannanivå behöver vi ta fram övergripande indikatorer för att följa upp målet för våra förskolor. Vi har en kompensatorisk resursfördelningsmodell som tar hänsyn till socioekonomiska förutsättningar och skillnader i studieförutsättningar mellan skolor Barn- och utbildningsnämnden har fått tilläggsanslag på 5,2 miljoner under 2016 för att möta de behov som uppkommit med det snabbt växande antalet barn, elever och vuxenstuderande. Vi har kvalitetssäkrat processen för återsökningar av ersättningar från Migrationsverket. Vi har också fördelat de pengar vi får för undervisning av asylsökande barn direkt till de enheter som tagit emot dem. Elevhälsan och mottagningsenheten har fått extra resurser. Resurser i form av statsbidrag har också styrts till de enheter där vi har en hög koncentration av barn i behov av särskilt stöd och högst andel nyanlända barn. Vi har under året tvingats till prioriteringar. Utarbetande av en kompensatorisk resursfördelningsmodell som tar hänsyn till socioekonomiska förutsättningar har skjutits upp, då vi gjort bedömningen att det fanns andra omfördelningar av resurser som var nödvändiga att genomföra. En socioekonomisk resursfördelningsmodell skulle för Svenljungas del kunna innebära att resurser flyttas från de små förskolorna till de stora i centralorten där vi har fler elever med utländsk bakgrund och fler familjer med försörjningsstöd. Det kan då få konsekvensen att resurserna till de små förskolorna blir för små för att kunna bedriva verksamhet. Innan en kompensatorisk resursfördelningsmodell som tar hänsyn socioekonomiska förutsättningar införs måste det utredas vilka effekter den kan få. Vi har skriftliga rutiner för mottagande och integration av våra nyanlända All berörd personal är delaktig i processen kring en nyanländ elevs inskolning och integrering Förvaltningen har en lokal handlingsplan för s arbete med flerspråkiga barn som reviderades hösten 2015. Planen är framtagen av kommunens specialpedagog för tillsammans med förskolecheferna. 12 (14)
Handlingsplanen ska vara en grund för förskolornas arbetssätt i mötet med barn med annat modersmål än svenska. et med handlingsplanen är att: stärka modersmål och identitet; främja integrationen i samhället och utveckla det svenska språket. Till handlingsplanen finns det dels en bilaga med samtalsfrågor, en bilaga som mer specifikt ger pedagogerna handledning hur de kan möta barn med annat modersmål samt en bilaga med webbadresser som kan ge pedagogerna tips och verktyg i sitt arbete med flerspråkiga barn. Samtalsfrågorna används vid pedagogernas första möte med vårdnadshavarna och är sedan tänkt vara ett levande dokument som fylls på under barnets hela förskoletid för att kunna följa barnets språkliga utveckling såväl på modersmålet som i svenska. Det är rutin att Skolverkets två foldrar Förskolan är till för ditt barn och Två språk eller flera delas ut till vårdnadshavare med annat modersmål i samband med att de tackat ja till en förskoleplats. Ansvarig för att foldrarna delas ut/skickas hem är förvaltningens planerings- och utredningssekreterare. Handlingsplanen för flerspråkighet i har varit ett gott stöd i pedagogernas arbete, men det råder fortfarande en osäkerhet hos personalen på våra förskolor kring mottagande och integration av våra barn med annat modersmål. Det finns ett behov att på förskolor som inte tidigare har tagit emot barn med annat modersmål arbeta fram egna rutiner för kring mottagande och integration. Alla lärare ska vara språklärare Under ett antal år har vi prioriterat mångfaldsarbetet och olika språkutvecklande aktiviteter. Under läsåret 2015/2016 har förskolorna arbetat med den reviderade handlingsplanen för flerspråkiga barn och i samband med det hade vi en föreläsning av Johannes Lunneblad kring Mångfaldsarbete i förskola möjligheter och motsägelser. För att möta behovet kring hur vi kan möta barn med annat modersmål har två träffar lagts till i de möten våra mångfaldsgrupper genomför med inriktning just på barn med annat modersmål. 5.3. Förslag till mål 2017 sätts i den åtgärdsplan som beslutas av Skolverket efter framtagandet av nulägesanalys Enheterna implementerar rutinerna för mottagandet av nyanlända elever i den egna verksamheten 13 (14)
Hillared Sexdrega Landbo Skogsgläntan Torsgården Holsljunga Mjöbäck Överlida Håcksvik Mårdaklev Östra Frölunda Svenljunga kommun Kvalitetsrapport - Förskola 2016 Bilaga Resultat Vårdnadshavarenkät 2015/2016 14/15 Läsåret 15/16 (Andel stämmer helt och stämmer ganska bra, %) Alla Alla Mitt barn trivs i Jag känner förtroende för personalen på mitt barns förskola Utemiljön på mitt barns förskola är bra Innemiljön på mitt barns förskola är bra Det är som helhet en harmonisk miljö på Personalen tror på mitt barns förmåga Förskolan uppmuntrar mitt barns nyfikenhet och lust att lära Jag har möjlighet att vara med och påverka verksamheten på mitt barns förskola Jag är nöjd med det bemötande jag får av s personal Jag får den information från som jag behöver 98,2 97,8 95,8 100 100 96,6 100 100 92,3 100 100 100 87,5 91,8 94,2 95,8 100 93,6 100 87,1 75 92,3 100 100 100 81,3 82,4 70,8 83,4 86,2 83,9 41,3 93,6 62,5 69,3 40 95,5 50 18,8 84,7 85 91,6 100 90,4 100 93,6 50 84,7 80 90,9 87,5 6,2 82,4 86,7 83,3 93,1 93,5 96,5 90,3 62,5 84,6 100 95,4 87,5 31,2 89,4 91,6 83,4 93,1 96,8 100 100 100 92,3 93,3 95,5 100 81,2 87,1 88,5 87,5 93,1 100 100 100 62,5 84,6 93,3 95,5 100 68,7 65,9 59,3 62,5 48,3 64,5 79,3 48,4 25 61,6 73,4 81,8 0 50 93,5 95,1 95,8 100 96,8 100 87,1 75 100 100 100 87,5 87,6 89,4 88,1 79,1 89,6 90,3 100 90,3 75 92,3 93,3 100 75 62,5 Förskolan i sin helhet 90,6 90,8 95,8 100 100 100 87,1 62,5 92,3 100 100 75 37,4 14 (14)