MOTORISKA/PERCEPTUEL LA FUNKTIONER

Relevanta dokument
Percep&onens betydelse för lärandet Matema&ksvårigheter en pedagogisk utmaning Stockholm 9 september Annika Flenninger

Östbergaskolans arbetsplan för förskoleklass. Läsåret 2013/2014

u Leken ur ett historiskt perspektiv u Lek och samspel u Lekutveckling u Sinnen och perception u Barnets förmågor u Att skapa förutsättningar för lek

Perception och grav språkstörning Konferens Uppsala Annika Flenninger

Explosiv Fotbollsträning

Sinnenas samspel. Eva Staffans

Syntolkningsproblem. Visuell Perceptionsstörning. Hjärnsynskada /CVI. Bakre synbaneskada. Monica Danielsson

Förvärvad hjärnskada vad är det? Hur märks en förvärvad hjärnskada hos ett barn? Hur får barn och ungdomar en förvärvad hjärnskada?

Sinnesintryck. Informationsprocessen. Sinnesintryck perception. Utföra. Diagnos- och erfarenhetsgrupp Tillfälle 2. Minnas, bearbeta, planera

Koncentrera mera Lite inspiration!

Pedagogisk kartläggning F-9

Pedagogisk beskrivning- förskolebarn

Hjärnan, synen och synförändringar efter stroke

Klagshamnsskolans förskoleklass/fritidshem

Idunskolans lokala pedagogiska planering. Läsåren 2015/16 och 2016/17

7 Effekter som träning och behandling i elrullstol kan ge

Matematik/Rörelse. Övning 1

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår

STRÄVANSMÅL VISÄTTRASKOLAN - FÖRSKOLEKLASS

Neurosensomotorik och kognition. Ögon- och hållningstränings påverkan på perception och koncentration

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Centralt innehåll. Rörelse. Hälsa och livsstil. Friluftsliv och utevistelse. Ämnesspecifika begrepp. Rörelse. Hälsa och livsstil.

Hjärnans utveckling och barnets framsteg Hur hänger det ihop?

Övningskompendium.

ATT LEVA MED EN ANNORLUNDA PERCEPTION. Perception

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/ Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

Rörelse för kropp och knopp Susanne Wolmesjö 2019

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Rör sig barn på lika villkor?

Samband mellan idrott och framgång i skolan! Tjöck skola

tar fysisk kontakt söker fysisk kontakt

Montessori i Lövestad

Klassrumsgymnastik. Zebror vid ett vattenhål Jämfotahopp (Grovmotorik)

Arbetssätt, beskrivning, exempel. Vi använder naturen som ett lärande rum. Mycket av det som vi lär inne kan vi lära oss utomhus.

Elevens och hans/hennes vårdnadshavares egna åsikter/synpunkter kring skolsituationen är nödvändiga att ta med i sammanställningen.

Vilka är vi? Birgitta & Jessica Green. Mor & Dotter. Alla Kan Gympa

Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14.

Dagens program. Återkoppling föregående seminarie Fika Språkstörning Symwriter, InPrint Hemuppgift

SPELARUTVECKLINGSPLAN (Röda Tråden)

Motorik och inlärning Vad anser specialpedagoger om det?

Lokal pedagogisk planering för Kvinnebyskolans förskoleklass, läsår 2013/2014

Slöjd Svårigheter och möjligheter Skolporten Speciellt utsatta grupper:

Detta händer i din grupp!

Lotsens navigeringshjälp Förskolekompassen

Pedagogiskt beskrivningsformulär utifrån skolsituation av barn-ungdom som utreds vid BUP Dalarna

Konsten att bli smart

TILLGÄNGLIG FÖRSKOLA FÖR ALLA!

Om autism information för föräldrar

Idrott och hälsa Friluftsliv, allemansrätt och orientering

Pedagogisk planering för 3klubbens fritids

Verksamhetsplan. för förskolan. Rapphönan 2016/2017

Pedagogiskt beskrivningsformulär utifrån skolsituation av barn-ungdom som utreds vid BUP Dalarna

Om stress och hämtningsstrategier

KOORDINATION Samordna rörelser i förhållande till varandra och omgivning

En halv tusendels sekund!

SCHENSTRÖM VÄGAR TILL MINDFULNESS RÅD FÖR EN BÄTTRE VECKA BONNIER FAKTA

Förskoleklass. (Skolverket )

meditation ÖVNINGSBOK

Minneslek Är ett program som syftar till att träna arbetsminnet hos barn med koncentrationssvårigheter.

Skolan med arbetsglädje Montessori

TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER

Längd. Till Läraren. Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson. Specialpedagogiska skolmyndigheten

Samspråk. Stöd i kommunikation tillsammans med barn med synnedsättning i kombination med ytterligare funktionsnedsättning

Foto: Peter Zachrisson/Zmedia. Henrik Ankarcrona. Mental träning & prestation

I Ur och Skur Lysmasken Verksamhetsplan 2019

Orange Centrals Förskola

Undervisningen ska utformas så att alla kan delta och utvecklas utifrån sina egna förutsättningar och i samspel med andra.

I vår verksamhet utgår vi ifrån. Läroplanen. Multipla intelligenser. Tillsammans

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13

STEP UP Ordlista 1. Programmet för livslångt lärande ORDLISTA. Programmet för livslångt lärande

TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010

FÖRSKOLEKLASS. Skolverket anser att variationerna är stora för landets sexåringar. Det skulle inte bli skolifiering i förskoleklassen.

Arbetsminnes- testutbildning. Neuropsykolog Björn Adler. Björn Adler

GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2

LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER. Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation

Tummen upp! Idrott och hälsa Kartläggning åk 3

Håll dig på benen. En föreläsning om fallprevention. Karin Green Leg Sjukgymnast

Loftets handlingsplan 2013/2014

Pärmen gavs ut första gången år 2001 i LÄSK-projektet, se avsnitt 28, med ekonomiskt stöd från Arvsfonden.

Förlaga Träningsbank. Utvecklingsplan för svensk klättersport del 7

Karolinska Exhaustion Scale

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen

Atleten. Rumsuppfattning. Koordination. Snabbhet. Uthållighet. Styrka. Rörlighet. Tidsmedveten. Innanför - Utanför. Återhämtningsträning.

Barn i behov av särskilt stöd i förskolan

Välkomna till Toftaskolan

Upplägg. Perception. Olika slags perception. Sensorik och perception. Generella aspekter. Generella aspekter

Rörelse är bland det viktigaste vi gör på förskolan

Grovplanering för Strålsnäs förskola. Hösten 2011

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation:

En studie i sensomotoriskträning i samband med simträning

Läsa och skriva läsa och skriva sitt namn veta läsriktningen (vänster till höger) förstå att det som är skrivet kan sägas Kan rimma

- dess betydelse i förskoleverksamheten

Pedagogisk Planering. Tappströmsskolan. IDH v (enligt lpo 94)

Hur bemöta personer med Aspergers syndrom?

Lokal arbetsplan. Prästbols fritidshem. Läsåret

Kvalitetsredovisning förskoleklassen

Motoriska aktiviteter i vardagen

Pedagogisk beskrivning skolbarn

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Transkript:

MOTORISKA/PERCEPTUEL LA FUNKTIONER För att bättre kunna stimulera elevernas motoriska och perceptuella utveckling i skola och i förskola följer här en beskrivning av de olika områdena och hur de påverkar barnen i olika situationer. Grovmotorik Färdigheter där man använder stora muskelgrupper som t ex åla, krypa, rulla, gå, springa, hoppa, hänga, stödja och klättra. Den grovmotoriska utvecklingen kommer före den finmotoriska, men de olika utvecklingsområdena är inte direkt beroende av varandra. Grovmotorisk träning ger fina spridningseffekter inom andra områden som t ex balans, styrka och kondition. Ett barns grovmotoriska utveckling är inte färdig vid skolstarten. En bra fungerande grovmotorik ger en känsla av att behärska sin kropp och lägger en fin grund till ett bra självförtroende. Att känna sig klumpig och inte kunna delta aktivt i kamraternas lek på raster och på fritiden kan få negativa effekter på barnets tilltro till sin egen förmåga. Ett barn med grovmotoriska svårigheter har ofta svårt att sitta stilla och kontrollera sin kroppshållning en längre tid. Grovmotoriska svårigheter märks tydligt på idrottslektionerna. Hinderbanor och redskapsbanor utan tydliga prestationskrav bör därför vara en ofta förekommande aktivitet under idrottslektionerna på lågstadiet. Skolgården bör vara utrustad så att barnen får utlopp för sitt behov av lekar med grovmotoriska inslag. Pauser i form av klassrumsgymnastik kan också innehålla grovmotoriska moment som t ex olika slags hopp.

Balans Balansorganen sitter i innerörat. Tre vätskefyllda båggångar registrerar huvudets alla lägesförändringar och skickar information till hjärnan genom hörselnerven. Sinnesintryck från balansorganen, muskler och leder ser sedan till att våra kroppsrörelser blir smidiga och väl avvägda. Detta sinne, som också kallas det vestibulära sinnet, samverkar med andra sinnen och ger oss också en grundläggande rums-, riktnings- och kroppsuppfattning. Barn utvecklar detta sinne genom ständiga impulsflöden från t ex snurr och gungupplevelser. Man kan iaktta barns nästan outröttliga upprepningar av aktiviteter som ger detta sinne "näring". Detta grundläggande sinne, som börjar utvecklas redan under fosterstadiet, skall till största delen fungera automatiskt dvs. utan ett aktivt medvetande. Ett väl utvecklat vestibulärt sinne innebär att hjärnan effektivt kan tolka impulserna och samordna dessa med signaler från våra andra sinnen. Skolarbetet ställer höga krav på ett barns förmåga att upprätthålla kroppsbalansen, utföra väl avvägda rörelser och ha en fungerande rums- och riktningsuppfattning. Om dessa processer inte är automatiska går det åt mycket energi och kraft som gör det svårare för barnet att tillgodogöra sig undervisningen i skolan. Barn med störningar inom detta område är ofta rädda för situationer där detta sinne sätts på prov. Bristande erfarenheter på grund av osäkerhet och rädsla kan leda till motoriska och perceptuella svårigheter. Att inte kunna delta i kamraternas alla lekar kan också leda till en känsla av osäkerhet och bristande självförtroende.

Visuell förmåga Vi lever i en värld där det ställs mycket höga krav på vår visuella förmåga. Synintrycken svarar för de flesta intrycken som våra olika sinnen förmedlar. I detta fallet innefattar begreppet visuell förmåga tre olika delområden: Visuell perception, ögonmotorik och öga-hand-koordination. Visuell perception: En god visuell perceptionsförmåga innebär att kunna tolka och bearbeta synintryck samt att kunna använda dessa till en anpassad reaktion. Att kunna kopiera av figurer, urskilja föremål i en rörig bakgrund och ha ett bra visuellt minne är exempel på visuell perceptionsförmåga. Ett barn med visuella perceptionsproblem har ofta stora svårigheter med skolarbetet. Svårigheter med att skriva av bokstäver och siffror, komma ihåg uppställningar i matematiken, hålla ordning i bänken och hitta rätt i stora lokaler är bara några exempel på konsekvenser i skolan. Någon direkt koppling till övrig begåvning behöver inte detta innebära. Ett barn med dessa problem kan ha det svårt med en matematisk uppställning och samtidigt vara mycket duktig i huvudräkning Ögonmotorik: Ögats rörelser styrs av tre par muskler som riktar in blicken åt olika håll. Runt ögats lins finns en ringformad muskel som ändrar linsens form vid närseende och seende på långt håll. Att kunna följa och fixera ett föremål i rörelse ställer höga krav på ett barns ögonmotorik och denna utveckling är normalt inte klar förrän vid skolstarten. Att följa små bokstäver rad efter rad under en längre tid kräver en fungerande ögonmotorik. Anledningen till att små barn gärna följer med ett finger vid läsning är att det är lättare att följa ett föremål i rörelse än att bara flytta blicken. Om ett barn har uppenbara problem med ögonen vid läsning bör ögonläkare eller optiker kontaktas.

Öga-hand-koordination förutsätter ett aktivt samspel mellan synintryck och muskelarbete. Denna förmåga ställs på prov vid många olika sysselsättningar som t.ex. när man äter, skriver, slöjdar, klär på sig o.s.v. Att ha det svårt med väl avvägda rörelser där ögat och handen samarbetar kan vara påfrestande för ett barn. Känslan av att vara fumlig vid lekar på rasterna, i matsalen och vid många andra skolaktiviteter som ställer krav på denna förmåga kan vara förödande för ett barns självkänsla. Bollövningar av olika slag är ett utmärkt hjälpmedel för att utveckla såväl ögonmotorik som öga-hand-koordination.

Auditiv perception Att höra, särskilja, minnas och förstå olika ljudintryck är en komplicerad process som utöver hörseln också ställer krav på andra sinnen såsom syn och känsel. Vi lever i en miljö omgiven av en mängd ljud. Det är viktigt att kunna urskilja nödvändiga ljud och kunna filtrera bort störande och ovidkommande ljudintryck. Den auditiva perceptionsförmågan är viktig för barns utveckling av tal och språk men också för deras rörelser. Att kunna lyssna och förstå muntlig information och instruktioner är av största vikt i skolarbetet. Stora klasser i en bullrig omgivning medför att förmågan att bortse från ovidkommande ljud blir en nödvändighet för att kunna fungera i klassrummet. För att helt kunna koncentrera sig på det som sägs och hörs bör övriga funktioner vara automatiserade dvs ske utan ett aktivt medvetande. Lek och rörelser övar förmågan att tänka, tala, höra och göra samtidigt. Rim och ramsor övar också det auditiva minnet. Man kan också renodla övningar som tränar eleverna i att lokalisera och urskilja ljud. I ett senare skede även utan synens hjälp. Barn som lätt blir störda av olika ljud mår ofta bra av att tidvis vara i en mindre undervisningsgrupp. Bullerskydd vid enskilt arbete i klassrummet kan också prövas för barn som lätt störs av ljud och buller.

Muskel- och ledsinnet Detta sinne kallas också för det kinestetiska eller det proprioceptiva sinnet. Muskler och leder skickar impulser via nervbanorna till hjärnan för att ge besked om kroppens läge och positioner. Sinnesintrycken bearbetas och styr sedan vår muskelspänning och vår kroppshållning. Dessa intryck hjälper oss också att bedöma hur stor muskelkraft som behöver användas vid olika göromål. Utan denna information skulle våra rörelser bli långsammare och klumpigare och det skulle vara svårt att utföra många rörelser utan synens hjälp. Muskel- och ledsinnet fungerar till största delen automatiskt dvs utan ett aktivt medvetande. Barn med bristande information från detta sinne har oftast svårt att göra saker utan synens hjälp. Problem med kroppshållning, pennfattning samt att planera olika rörelser är några effekter som kan märkas i klassrummet. Att inte kunna använda rätt kraft och styrka i olika lekar kan lätt leda till konflikter med andra barn. Att utestänga intryck från både syn och hörsel och sedan utföra olika uppgifter brukar vara ett uppskattat sätt att öva led och muskelsinnet. I gymnastiksalen är övningar lämpliga som växlar mellan maximal muskelspänning och avslappning.

Taktil perception - Ytlig känsel Den ytliga känseln ger oss information om beröring, smärta och temperatur. Detta grundläggande sinne utvecklas tidigare än t ex syn och hörsel. Den ytliga känseln ger oss besked som t ex varm/kall, hård/mjuk och slät/skrovlig. Dessa oftast automatiska intryck hjälper oss sedan att utforma säkra rörelser och att undvika olika typer av fara. Alltmer uppmärksammas vikten av att vi redan som spädbarn får rikligt med intryck som tillfredsställer primära behov som ömhet, värme och trygghet. Intryck från detta grundläggande sinne samordnas med intryck från våra övriga sinnen och ligger sedan till grund för vårt sätt att uppfatta vår omgivning. Känslan för former, ytor och konsistenser kan övas t ex genom att försöka identifiera olika föremål utan synens och hörselns hjälp. En del barn har en så kallad taktil överkänslighet vilket kan innebära obehagskänslor vid olika slags beröring. Ofrivilliga negativa reaktioner vid lärarens eller kamraternas spontana kroppskontakt är ett exempel på överkänslighet. Denna obehagskänsla kan leda till att mycket av barnets energi går åt till att undvika denna typ av upplevelser. Denna känsla av att alltid behöva vara på sin vakt kan leda till koncentrationssvårigheter och hyperaktivitet. En placering i klassrummet längst bak eller intill en vägg kan minska obehagskänslan av risken för plötsliga beröringar bakifrån. Respektera alltid barnets ofrivilliga känsla av olust vid olika former av kroppskontakt.