Slöjd Svårigheter och möjligheter Skolporten Speciellt utsatta grupper:

Transkript

1 Slöjd Svårigheter och möjligheter Skolporten Kenth Hedevåg Åhörarkopior får du som pdf-fil Tid: Litteraturlista finns i slutet av presentationen Innehåll: Skolan förr och nu Funktioner/förmågor Pedagogiska konsekvenser Pedagogiska strategier och stödinsatser Information förr och nu: Mängden information ökar stort Vi får allt kortare processtid Mycket information sker verbalt Kraven på hur vi bearbetar information ökar Kraven på hur vi reagerar på information ökar Mer info Snabbare info Mer verbal info Ska bearbetas Svar önskas Skolan nu och skolan förr: Skillnader? Undersökande arbetssätt Mindre fakta och mer krav på reflektion nu. Betygens roll. Betyg från skolår 4? Kraven för att komma in på gymnasiet har ökat. Innehållet i undervisningen har förändrats. Nu ställs högre krav på den verbala förmågan. Mer teori och mindre praktik. 13,1% ej behöriga (2014) Allt större krav på att ta emot, processa och analysera information. Sätta den i sammanhang. The Big Five De fem viktigaste förmågorna i undervisningen för att uppnå långsiktiga mål och kunskapskrav i Lgr 11. (Göran Svanelid i Pedagogiska Magasinet ) Kommunikativ förmåga Analysförmåga Metakognitiv förmåga Speciellt utsatta grupper: Alla ungdomar som saknar: Begriplighet Hanterbarhet - Meningsfullhet. (Antonovsky) Ungdomar som har neuropsykiatrisk diagnos som t.ex. ADHD och inom autismspektrat Ungdomar som har delar av funktionshindren men som inte uppfyller alla kriterier för en diagnos Ungdomar med begåvning i den nedre normalzonen Ungdomar i stress där kraven överstiger förmågan Förmåga att hantera information Begreppslig förmåga 1

2 Vi möter barn/ungdomar som har ett annorlunda sätt att ta emot, processa och reagera på information. Högre informationstryck Större krav på bearbetning Vi måste göra på ett annat sätt! Uppmärksamhet Prioritering Organisera/planera Aktivitets/ vakenhetsreglering Känsloreglering Impulsreglering Övr. regleringar Arbetsminne Startenergi Tidsuppfattning Processtid Sekreteraren: Hos de flesta av oss jobbar Sekreteraren automatiskt utan att vi behöver koppla på det aktiva medvetandet. I stress så fungerar alla dessa funktioner mycket sämre. Om Sekreteraren inte klarar av sina funktioner så kan Chefen med det aktiva medvetandet gå in och kompensera under en tid men det kostar mycket energi och är inte hållbart över tid. Vid ADHD så är många Sekreterarfunktioner kraftigt nedsatta men man kan också ha stora svårigheter med dessa funktioner utan att det är aktuellt med en diagnos. Svårigheter med Sekreterarfunktioner Brister i uthållighet och fokus Aktivitetsgrad skiftar (låg/hög) Tappar tråden, byter fokus Svårt med organisation och planering. Skapa en plan, starta, hålla sig till planen, bli färdig, med bra kvalité, använda reservplan vid behov Processtid (kort/lång) för att bearbeta information Svårt att bortse från ovidkommande intryck Svårt att i stunden inse konsekvenser Impulskontrollsvårigheter Sekreterarnivån Förslag till generella insatser Stöd med att organisera och planera skolarbetet: Uppgifter, läxor, prov, inlämningsuppgifter, material, mappar, pärmar, lösa papper,datorns organisation mm. Lågaffektivt bemötande vid starka reaktioner och utbrott En genomtänkt organisation av material och verktyg för att minimera risker En planering i form av en checklista som gäller för varje lektion. Kombineras med muntlig information. Ska ge svar på: Vad? Varför? Hur? Hur mycket? Sedan? Kortare muntliga genomgångar med text och bildstöd, Gör tankekartor. Skriv på whiteboard, på datorn. Visa mer - prata mindre! Ge starthjälp och positiv feed-back Stöd med att bli färdig med uppgiften Bibliotekarien: Föreställningsförmåga Kommunikation-ut Kommunikation-in Generalisering Helheter-sammanhang Tolkning och analys Skapa inre rubriker Socialt samspel Bibliotekarien gör för de flesta av oss också sitt jobb automatiskt utan det aktiva medvetandets hjälp. Här finns ett stort referensbibliotek med tidigare erfarenheter och detaljer sammanfogade till större helheter. Med denna grund kan vi sedan bilda inre föreställningar och utifrån den information vi får kommunicera och samspela på bästa sätt. Om Chefen aktivt måste lista ut och dra medvetna slutsatser så går det åt mycket energi på bekostnad av annat. Diagnoser inom autismspektrat innebär att dessa funktioner är kraftigt nedsatta. Att kunna skapa inre bilder är avgörande för vår förmåga att hantera information och kunna kommunicera och samspela med andra. 2

3 Konsekvens av bristande föreställningsförmåga: Se med tanken Se med ögat? Svårigheter med Bibliotekariefunktioner Svårt att föreställa sig vad som menas och vad man ska göra Svårigheter att koppla information till ett visst sammanhang Svårt att processa information som man inte sett eller varit med om själv Svårt att lista ut information som inte klart framgår Svårigheter att generalisera, reflektera, värdera Tolkar ord och uttryck mer bokstavligt Svårt att tolka kroppsspråk Svårt att uppfatta bakomliggande intentioner Stora konsekvenser för kommunikation och samspel Bibliotekarienivån Förslag till generella insatser Skapa stor förutsägbarhet vad det gäller nya situationer, förändringar och personer. Använd visuellt stöd i form av text/skisser/bilder/scheman. Visualisera hur delar hänger ihop till större sammanhang. Använd bilder, skisser, mallar, tankekartor mm. Ställ inte för höga krav på att se med tanken. Förstärk genom att se med ögonen. Stöd föreställningsförmågan! Verbalisera inte för mycket. Om slöjdämnet är en styrka. Använd detta i andra sammanhang. Visualisera olika valsituationer och begränsa antal alternativ Använd visuellt stöd för att få reda på hur han/hon tänker och vill. För att kunna göra utvärderingar och anpassningar på bästa sätt. Se exempel Visuellt stöd få information. IQ Aktivt tänkande Självkänsla Driven av succe Nyinlärning Chefsform Kränkbarhet Chefen: När Chefen jobbar går det åt mycket energi så det gäller att inte överbelasta Chefens funktioner. En utmattad och överansträngd Chef kan få starka reaktioner och utbrott. Att lära sig nya saker och aktivt processa information samt att undvika situationer av misslyckanden är ett hårt jobb. Ska dessutom Chefen kompensera för bristande funktioner på Sekreterarnivå och Bibliotekarienivå så är risken stor för överbelastning. Den största utmaningen är oftast att få en Chef att tro på sin egen förmåga och skapa inlärningssituationer som inte innebär upprepade misslyckanden speciellt inte i relation till andra. Svårigheter med Chefsfunktioner Chefen blir lätt uttröttad i nya situationer Varierande Chefsform påverkar kvalitén Större risk för stressreaktioner Känslighet för upplevda tillrättavisningar Känslighet för upplevda kränkningar Påverkas av tidigare misslyckanden Svårt att se egenvinsten Förstår inte om det är på en för avancerad nivå 3

4 Chefsnivån Förslag till generella insatser Framgångssamtal. Där man bara tar upp positiva saker och händelser. Med visuellt stöd så man kan visa vad som är bra. Betona även positiva tendenser. Använd starka sidorna och intressen vid nyinlärning. Har en mycket lättkränkt Chef och har svårt att glömma upplevda oförrätter. Hjälp till att reda ut dessa och skapa en OK-situation så snabbt som möjligt. Kolla efteråt så han att det är avklarat. Förbrukar enormt mycket energi i skolan. Gör en energiinventering och balansera skoldagen. Få göra mer av det man är bra på. Teknik, slöjd, rita mm. Avbryt i succe! Fortsätt inte tills det inte funkar längre. Ställ olika krav på beroende på Chefsformen. Motorik och perception Grovmotorik Öga-handkoordination Finmotorik Balans (vestibulära sinnet) Visuell perception (synintryck) Auditiv perception (ljudintryck) Muskel och ledsinnet (kinestetisk perception) Taktil perception (yttre känseln) (konsistenskänsla i munnen) Smak och luktsinnet Svårigheter med funktioner inom motorik och perception Störs av ovidkommande ljud och ljus Motorisk orolig Svårt att utföra finmotoriska uppgifter Svårt att förstå skisser, tabeller mm. Besvär av lukter som t.ex. parfym och rök Svårt med att automatisera. T.ex. gå och prata Behöver jobba utan risk för beröringar Svårt att avväga rätt kraft och styrka Överkänslig för vissa material Stressad i röriga och bullriga miljöer Motorik - Perception Förslag till generella insatser Att uppgifter inte är för svåra utan bygger på elevens utvecklingsnivå. Visa stor respekt för annorlunda sätt att reagera. Gör en plus- och minuslista över aktiviteter och miljöer som kan upplevas som obehagliga och stressande. Bullerskydd eller musik under eget arbete. Information till undervisande lärare om svårigheten att kopiera av. Stöd i matte, slöjd, bild, svenska mm. Klassrumsplacering längst bak eller vid vägg. Taktil överkänslighet. Extra slöjd/motorikträning individuellt eller i liten grupp. Pedagogiska strategier och stödinsatser: Sammanhangsmarkera! Jämf. Meningsfullhet, begriplighet, hanterbarhet Skapa förförståelse Stöder föreställningsförmågan Underlättar aktivitetsbyten Ger kontroll och sammanhang Hjälper till att skifta den mentala tankekartan Är stressreducerande Vad? Var? Med vem? Hur? När? Varför? Hur länge? Sedan? Vad är det som ska göras? Var ska uppgiften göras? Ensam? Med vem/vilka? På vilket sätt? Hur mycket? När ska den göras? Vad går det ut på? Motivation? När tar det slut? Tid? Vad ska ske när den är klar? 4

5 Kartläggningens betydelse Utan spaning ingen aning! Problem + Förklaring = Insats Använd visuellt stöd! Se med tanken Se med ögat? Beteenden är symtom på att något inte är bra. Vi behöver ibland agera vid symtom men de framgångsrika insatserna görs på orsaksnivå. Beteendet Orsakerna Exempel på starka reaktioner som en konsekvens av att befinna sig i ett obegripligt sammanhang : Går ej i skolan Utmattningssyndrom Depression Sovstörning Ätstörning Passiv/dagdrömmeri Låg självvärdering Självskadande beteende Vägra undervisning Kompensationsbeteenden Verbalt utagerande Fysiskt utagerande Sökande efter ett mer begripligt sammanhang Droger/alkohol/spelmissbruk Låg Begriplighet Hanterbarhet - Meningsfullhet Hur ser det ut från elevens utkikstorn? 5

6 Nyckelord Ge förförståelse Se med tanken Se med ögat Visuellt stöd för att ge, bearbeta och få information Sammanhangsmarkera Problem Förklaring - Insats Ge strategier Mindre tjat Litteraturförslag: Ross Greene: Explosiva barn (2003), Treating Explosive Kids (2006), Lost at school (2008) /Vilse i skolan (2009) Hattie/SKL: Synligt lärande (2011) Aaron Antonovski: Hälsans mysterium (Svensk översättning 2005) Peter Währborg: Stress och den nya ohälsan (2002) Torkel Klingberg: Den översvämmade hjärnan (2007), Den lärande hjärnan (2011) Clay A. Johnson: The Information Diet (2012) Göran Svanelid: Lägg krutet på The Big Five (artikel i Ped.mag.) Kenth Hedevåg: Artiklar Skolverket/Socialstyrelsen: Vägledning för elevhälsan (2014) Skolverkets häften: Rätten till utbildning (rapport 309), Grövre våld i skolan, Skolfrånvaro vägen tillbaka (rapport 341), Skolan och Aspergers syndrom (rapport 334) Skolinspektionen: Inte enligt mallen Skolinspektionens rapport 2012:11 Diarienummer :1445 Vermeulen, Peter: Autistic thinking. This is the title. Jessica Kingsley Publishers, UK (2001) 6