När mallen inte stämmer GR Göteborg Kenth Hedevåg

Transkript

1 När mallen inte stämmer GR Göteborg Kenth Hedevåg Hm Standardmall Hm Standardmall 12,4% = elever är ej behöriga att söka till ett nationellt program på gymnasiet (2013) Större tolerans i samhället Större krav i samhället Större tolerans i samhället Större krav i samhället 40% = Av alla unga vuxna i åldern år utan gymnasiekompetens är arbetslösa Information förr och nu: Mängden information ökar stort Vi får allt kortare processtid Mycket information sker verbalt Kraven på hur vi bearbetar information ökar Kraven på hur vi reagerar på information ökar Mer info Snabbare info Mer verbal info Ska bearbetas Svar önskas Skolan nu och skolan förr: Skillnader? Undersökande arbetssätt Mindre fakta och mer krav på reflektion nu. Betygens roll. Nu betyg från skolår 6. Kraven för att komma in på gymnasiet har ökat. Innehållet i undervisningen har förändrats. Nu ställs högre krav på den verbala förmågan. Mer teori och mindre praktik. Allt större krav på att ta emot, processa och analysera information. Sätta den i sammanhang. 1

2 The Big Five De fem viktigaste förmågorna i undervisningen för att uppnå långsiktiga mål och kunskapskrav i Lgr 11. (Göran Svanelid i Pedagogiska Magasinet ) Kommunikativ förmåga Förmåga att hantera information Analysförmåga Begreppslig förmåga Metakognitiv förmåga Nyfiken Saxat från jobbannonser i GP 16/3: Tycker om ett högt arbetstempo Stort eget driv Hög social kompetens - kundorienterat arbetssätt Ett genuint intresse för människor Hög kommunikativ och social kompetens Flexibel och självständig Gärna jobbar i team God förmåga att organisera Antonovsky: Begriplighet Hanterbarhet Meningsfullhet Verka i ett begripligt/obegripligt sammanhang Stress är obalans mellan krav och förmåga Inkludering Integrering - Exkludering Diagnos? Individuell profil? Vår uppgift: Att ändra sammanhanget efter de personer vi möter. Inte behandla alla generellt. Stress är obalans mellan krav och förmåga o o o o För att undvika stress bör kraven anpassas efter förmågan. Om förmågan varierar så bör också kraven variera. Kravanpassa helst från start och inte efter hand Det är upp till dig som inte är i akut stress att vara smart och flexibel! Exempel på starka reaktioner som en konsekvens av att befinna sig i ett obegripligt sammanhang : Går ej i skolan Utmattningssyndrom Sovstörning Depression Ätstörning Passiv/dagdrömmeri Låg självvärdering Självskadande beteende Vägra undervisning Kompensationsbeteenden Verbalt utagerande Fysiskt utagerande Sökande efter ett mer begripligt sammanhang Droger/alkohol/spelmissbruk Ibland möter vi barn, ungdomar och vuxna som har ett annorlunda sätt att ta emot, processa och reagera på information Svårigheter tar sig olika uttryck Gemensamt: Att våra standardstrategier, traditionella pedagogiska verktyg och metoder inte räcker Vi måste göra något annat! Låg Begriplighet Hanterbarhet - Meningsfullhet 2

3 Framgångsfaktorer: Insatser vid tidig ålder Insatser i ett tidigt skede Individuellt utformade insatser Goda vuxenrelationer med bra förhållningsstrategier Hög delaktighet Samarbete med hemmet Noggranna övergångar! Samverkansinsatser mellan skola, socialtjänst, BUP, habilitering, polis m.fl. Öka begripligheten, hanterbarheten och meningsfullheten Du gör skillnad! Funktioner och förmågor som ungdomar behöver för att: Nå målen i skolan Fungera i arbetslivet Hjärnans sätt att hantera informationsflödet OBS! Förenklad pedagogisk förklaringsmodell! Information Inte hamna i utanförskap Sekreteraren (förmedveten nivå) Bibliotekarien (förmedveten nivå) Chefen (medveten nivå) Luria/Edby/Hedevåg Sekreteraren: Uppmärksamhet Prioritering Organisera/planera Aktivitets/ vakenhetsreglering Känsloreglering Impulsreglering Övr. regleringar Arbetsminne Startenergi Tidsuppfattning Processtid Infokapacitet Hjärnans informationstolerans För lite eller för mycket belastning gör att hjärnan inte längre kan effektivt ta emot och processa information Ref. Matti Bergström: Hjärnans resurser, 1990 Vid för högt tryck söker sig hjärnan till ett informationsvaccum Infotryck 3

4 Bibliotekarien: Föreställningsförmåga Kommunikation-ut Kommunikation-in Generalisering Helheter-sammanhang Tolkning och analys Skapa inre rubriker Socialt samspel Att kunna skapa gemensamma inre föreställningar är avgörande för kommunikation, samspel och för att ge en grundtrygghet inför nya situationer, platser och aktiviteter Konsekvenser av bristande föreställningsförmåga: Svårt att processa information som man inte sett eller varit med om själv Svårt att lista ut information som inte klart framgår Svårt att generalisera/värdera/tolka information Svårt att koppla ihop detaljer till större sammanhang Svårt att reflektera och analysera Stora konsekvenser för samspel och kommunikation Stora svårigheter att nå målen i skolan Stora svårigheter att komma in på arbetsmarknaden Det Kalle ser med ögonen det kommer han ihåg. Vi följer Kalle: När Kalle skulle börja skolan kunde han redan läsa, skriva och räkna. Kalles förmåga att se med tanken ligger inte alls i linje med hans ålder och intellektuella nivå. Skolår 7-9 Kalle går i vanlig klass en del av tiden Kalle går i särskild undervisnings -grupp en del av tiden En skola med över 500 elever i ålder år Kalle går ut gymnasiet med bra betyg 4

5 Tack Kalle! Bad comments Bad comments Ibland går de rakt in i hjärtat och skapar skavsår i själen Ibland så studsar de bara tillbaks! Som om jag hade pansarplåt på mig Låg känsla av sammanhang! Kalle fyller på varor i hyllorna Kalle hjälper en kund Slutsatser: Chefen: IQ Aktivt tänkande Självkänsla Driven av succe Nyinlärning Chefsform Kränkbarhet 1. Chefen fattar aldrig bättre beslut än underlaget som kommer från Sekreteraren och Bibliotekarien. 2. För många måste Chefen kompensera för bristande Sekreterar- och Bibliotekariefunktioner. Detta ger en större risk för en stressad och utbränd Chef. 3. Det går åt mycket energi när Chefen måste göra sekreterarens och bibliotekariens jobb. Detta gör att det fungerar ibland. Man kan prata om en varierande Chefsform istället för dagsform. 4. Chefen vill vinna undviker helst förlorararenor. Speciellt utsatta grupper: Alla ungdomar som saknar: Begriplighet Hanterbarhet - Meningsfullhet. (Antonovsky) Ungdomar som har neuropsykiatrisk diagnos som t.ex. ADHD och Aspergers syndrom Ungdomar som har delar av funktionshindren men som inte uppfyller alla kriterier för en diagnos Ungdomar med begåvning i den nedre normalzonen Ungdomar i stress där kraven överstiger förmågan Bokstavsdiagnoser Aspergers syndrom Autismliknande tillstånd AST Autism AST = Autismspektrumstillstånd DAMP Dyslexi ADHD Tourettes syndrom Intellektuella funktionshinder 5

6 Skollagen 3 kap 10 Det särskilda stödet ska ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås Kartläggningens betydelse Detta ser vi! Förklaringsmodell Detta gör vi! IQ 100 Riskprofil: Begåvning i nedre normalzonen Sämre verbalt bättre praktisk Problem + Förklaring = Insats Ytterligare vanliga riskfaktorer: ADHD Sociala faktorer Läs/skrivsvårigh. IQ 70 Språksvårigheter Utan spaning ingen aning! Kartläggningen är mycket viktig! Den hjälper oss att: Samordna och individualisera insatserna Sätta konkreta mål och delmål Skapa en strategi och välja metoder Balansera anpassning och utveckling Öka delaktigheten Utgå från starka sidor och intressen K3-Kvalité genom Kunskap och Kartläggning K3-modellen: Kartläggning: Individuell profil: Åtgärdsprogram: Information från personal Föräldrainformation Information från barn/elev Övrig information En sammanfattning av kartläggningen som beskriver både styrkor och svårigheter Här beskrivs de mål som bestämts och de insatser som ska göras samt vem som ansvarar för dessa. Kom ihåg! Insatser och hjälpmedel ser olika ut Nu ska vi lista ut vad som passar dig bäst!nuhm Visuellt stöd för att: Ge information Få information (samtal) Ska det behövas? En kartläggning av styrkor och svårigheter avgör val av insatser och hjälpmedel. Vid utformning av olika stöd är det viktigt att tänka på både funktion och design. 6

7 Konkret Abstrakt Visuellt stöd! Varför? Lämna information och ta emot information Visuell information finns kvar. Kan visas för andra. Ger längre processtid Lättare dela varandras bilder och föreställningar Utan krav på ögonkontakt och att tolka kroppsspråk Hjälp till att strukturera tankar och åsikter Ge ett underlag till anpassningar Skapa utveckling och delaktighet Ritad bild? Digitalbild? Skriven text? Visa? För att ge info Sammanhangsmarkera! Jämf. Meningsfullhet, begriplighet, hanterbarhet Vad? Vad är det som ska göras? Var? Var ska uppgiften göras? Med vem? Ensam? Med vem/vilka? Hur? På vilket sätt? Hur mycket? När? När ska den göras? Varför? Vad går det ut på? Motivation? Hur länge? När tar det slut? Tid? Sedan? Vad ska ske när den är klar? Veckoschema MÅNDAG TISDAG ONSDAG TORSDAG FREDAG MU VC, C KR SO NI, VC NO, AT B EA MA ENG UN, VC ID HA Sal B SO Språkv.ENG NI, VC UN, VC MA Slöjd CL/LB, VC C10/ SV LB MA NO, AT B EA Språkv.ENG UN, VC NO SO NI, VC B ENG ID UN, AT HA Sal B Tillsamman LB, AT SV LB HK/BD VC EA Språkv.ENG EA UN, VC, LB, VC NO EV B21 I klassrummet I grupprummet Praktikplatsen: Dina arbetstider: Klädsel: Lunch: Raster: Handledare: Om du är sjuk: Startplats: Annan plats Visuellt stöd! För att få info Sammanhangsmarkera! Samtal med barn/ungdomar/vuxna där målet är att få information: Varför ska vi ha ett samtal? Betona egenvinsten! Vem håller i samtalet? Var ska samtalet ske? Hur länge kommer samtalet att vara? Vilken samtalsform ska användas? Vilka stöd/hjälpmedel ska användas? 7

8 Skalfrågor Skalfrågor kan vara ett bra hjälpmedel att använda i samtal eftersom vi genom att kartlägga med skalor är mer konkreta än om vi skulle använda ord som bra dåligt, viktigt oviktigt, mycket lite, roligt tråkigt o.s.v. Skalor är något som barn och ungdomar också är vana med. Mycket mäts med skalor. Skalfrågor kan användas och utformas på många olika sätt och ger oss också därmed bra möjligheter att anpassa form efter varje elev. Ex. skalfrågor: Jag blir störd när andra pratar på arbetet (ringa in ett alternativ) Inte alls lite Så där mycket väldigt mycket mycket Hur viktig är praktiken på en skala? 1 10 Inte viktig mkt viktigt Ex. skalfrågor: Stressmätaren veckodagar : Stressmätaren på jobbet: Fikaraster Skriftliga arbetsorder Lunchraster Muntliga arbetsorder Passa tider Eget förslag Nya moment Att hinna med Prata med kunder 0 MÅN TIS ONS TOR FRE LÖR SÖN Plus- och minuslistor Det mesta i vår tillvaro innehåller både positiva och negativa delar. Att placera färdiga påståenden i en plus- och minuslista kan vara en hjälp för att bättre kunna värdera och förmedla till andra vad man tycker och tänker. Ex. på plus- och minuslista: + Detta fungerar mycket bra på praktikplatsen 0 Detta är OK - Detta fungerar inte så bra + 0 Visa kunder Handledaren Karin Chefen är bra Köttavdelningen Arbetstiderna Plocka upp varor Kartongerna Städa Lunchen Raster Arbetskläderna Arnes humor Jag blir trött 8

9 Påståendematerial Att arbeta med påståendematerial är ett sätt att ge hjälp med öppna frågor. I kartläggningar är det lätt att vi kommer att ställa mycket frågor som är öppna, till exempel Vad är du bra på?, Vad tycker du är roligt att göra?, Hur skulle du vilja att läraren hjälpte dig när du blir arg? och så vidare. För en del vi möter så är det svårt att svara på sådana frågor eftersom dessa frågor kräver mycket abstrakts föreställningsförmåga (att kunna se med tanken vad ditt öga inte kan se). Då kan påståendematerial vara till hjälp. Ex. påståenden: Detta är jag bra på: Ringa in de saker som du är bra på: Texta snyggt Fotboll Matte TV-spel Korsord Filmkunskap Stava rätt Laga mat Läsa Hålla ordning Cykla Prata med kunder Passa tider Dans Geografi Hålla tal Historia Snickra Komma ihåg namn Fler saker som du är bra på: Melodifestivalen och schack Ex. påståendeformulär: + = stämmer ofta 0 = stämmer ibland - = stämmer inte Jag blir lätt trött när jag gör uppgifter på arbetet Jag blir lätt störd av annat när jag jobbar Jag tycker det är svårt att sitta still Jag tycker det är svårt att lyssna på personal när han/hon pratar Jag säger eller gör saker innan det är min tur Jag tycker det är svårt att börja med uppgifter Jag tycker det är svårt att avsluta uppgifter Jag blir inte klar med uppgifter i tid Jag glömmer ofta bort eller tappar bort saker Jag vet inte vad jag skall göra om jag inte kan en uppgift Jag tycker det är jobbigt när personal ber mig göra olika uppgifter Jag tycker det är svårt när jag får välja mellan olika saker Stödinsatser: Ökade utbildningsinsatser till personal Insatser i tidig ålder Insatser i tidigt skede Individuella stödinsatser ej generella Ge information och samtala med visuellt stöd Bättre kartläggningar av den Individuella Profilen Alternativa skolformer från start (ex. Beda Hallberg) Fler skolalternativ efter misslyckande (ex. Beda Hallberg, KomVux, Folkhögskola m.fl. Kommunen hyr ut arbetskraft till företag som inte vill ha ett arbetsgivaransvar Litteraturförslag: Ross Greene: Explosiva barn (2003), Treating Explosive Kids (2006), Lost at school (2008) /Vilse i skolan (2009) Hattie/SKL: Synligt lärande (2011) Aaron Antonovski: Hälsans mysterium (Svensk översättning 2005) Peter Währborg: Stress och den nya ohälsan (2002) Torkel Klingberg: Den översvämmade hjärnan (2007), Den lärande hjärnan (2011) Clay A. Johnson: The Information Diet (2012) Göran Svanelid: Lägg krutet på The Big Five (artikel i Ped.mag.) Kenth Hedevåg: Artiklar Skollagen (2010:800) och Läroplan för grundskolan 2011 Skolverkets häften: Rätten till utbildning (rapport 309), Grövre våld i skolan, Skolfrånvaro vägen tillbaka (rapport 341), Skolan och Aspergers syndrom (rapport 334) Skolinspektionen: Inte enligt mallen Skolinspektionens rapport 2012:11 Diarienummer :1445 Vermeulen, Peter: Autistic thinking. This is the title. Jessica Kingsley Publishers, UK (2001) 9