Barn som ställer extra krav på verksamheten Skolporten Förskolan är bäst! There is no quick fix! (Ross Greene)

Transkript

1 Barn som ställer extra krav på verksamheten Skolporten Kenth Hedevåg Skolporten Förskola Tid: Kl Åhörarkopior har du i handen Litteraturlista finns i slutet av presentationen Innehåll: Barnets funktioner och förmågor Pedagogiska strategier och stödinsatser Lekens betydelse för föreställningsförmågan Partnerskap mellan förskola och föräldrar Föräldrautbildning När arbetslaget har kört fast Förskolan är bäst! Hm Standardmall SKI:s årliga mätning av kundnöjdhet visar att förskolan ligger i topp. På en skala fick förskolan: 78,9! Större tolerans i samhället Större krav i samhället Hm En skola Standardmall för alla? There is no quick fix! (Ross Greene) 13,1% elever var ej behöriga att söka till ett nationellt program på gymnasiet (Juni 2014) Större tolerans i samhället Större krav i samhället 40% = Av alla unga vuxna i åldern år utan gymnasiekompetens är arbetslösa Hårt professionellt arbete tillsammans 1

2 Information förr och nu: Mängden information ökar stort Vi får allt kortare processtid Mycket information sker verbalt Kraven på hur vi bearbetar information ökar Kraven på hur vi reagerar på information ökar Mer info Snabbare info Mer verbal info Ska bearbetas Svar önskas Balansera mängd och innehåll The Big Five De fem viktigaste förmågorna i undervisningen för att uppnå långsiktiga mål och kunskapskrav i Lgr 11. (Göran Svanelid i Pedagogiska Magasinet ) Kommunikativ förmåga Analysförmåga Metakognitiv förmåga Förmåga att hantera information Begreppslig förmåga Hjärnans sätt att hantera informationsflödet Förklaringsmodeller till funktioner och förmågor som barnet behöver i sin utveckling OBS! Förenklad pedagogisk förklaringsmodell! Information Sekreteraren (förmedveten nivå) Bibliotekarien (förmedveten nivå) Chefen (medveten nivå) Motorik Perception Luria/Edby/Hedevåg 2

3 Uppmärksamhet Prioritering Organisera/planera Aktivitets/ vakenhetsreglering Känsloreglering Impulsreglering Övr. regleringar Arbetsminne Startenergi Tidsuppfattning Processtid Sekreteraren: Hos de flesta av oss jobbar Sekreteraren automatiskt utan att vi behöver koppla på det aktiva medvetandet. I stress så fungerar alla dessa funktioner mycket sämre. Om Sekreteraren inte klarar av sina funktioner så kan Chefen med det aktiva medvetandet gå in och kompensera under en tid men det kostar mycket energi och är inte hållbart över tid. Vid ADHD så är många Sekreterarfunktioner kraftigt nedsatta men man kan också ha stora svårigheter med dessa funktioner utan att det är aktuellt med en diagnos. Infokapacitet Hjärnans informationstolerans För lite eller för mycket belastning gör att hjärnan inte längre kan effektivt ta emot och processa information Ref. Matti Bergström: Hjärnans resurser, 1990 Vid för högt tryck söker sig hjärnan till ett informationsvaccum Infotryck Föreställningsförmåga Kommunikation-ut Kommunikation-in Generalisering Helheter-sammanhang Tolkning och analys Skapa inre rubriker Socialt samspel Bibliotekarien: Bibliotekarien gör för de flesta av oss också sitt jobb automatiskt utan det aktiva medvetandets hjälp. Här finns ett stort referensbibliotek med tidigare erfarenheter och detaljer sammanfogade till större helheter. Med denna grund kan vi sedan bilda inre föreställningar och utifrån den information vi får kommunicera och samspela på bästa sätt. Om Chefen aktivt måste lista ut och dra medvetna slutsatser så går det åt mycket energi på bekostnad av annat. Diagnoser inom autismspektrat innebär att dessa funktioner är kraftigt nedsatta. När agerandet inte ligger i linje med ålder och med den intellektuella förmågan Beteendet Orsakerna Konsekvenser av bristande föreställningsförmåga: Svårt att processa information som man inte sett eller varit med om själv Svårt att lista ut information som inte klart framgår Svårt att generalisera/värdera/tolka information Svårt att koppla ihop detaljer till större sammanhang Svårt att reflektera och analysera Stora konsekvenser för lek/samspel och kommunikation Stora svårigheter att nå målen i förskola och skola IQ Aktivt tänkande Självkänsla Driven av succe Nyinlärning Chefsform Kränkbarhet Chefen: När Chefen jobbar går det åt mycket energi så det gäller att inte överbelasta Chefens funktioner. En utmattad och överansträngd Chef kan få starka reaktioner och utbrott. Att lära sig nya saker och aktivt processa information samt att undvika situationer av misslyckanden är ett hårt jobb. Ska dessutom Chefen kompensera för bristande funktioner på Sekreterarnivå och Bibliotekarienivå så är risken stor för överbelastning. Den största utmaningen är oftast att få en Chef att tro på sin egen förmåga och skapa inlärningssituationer som inte innebär upprepade misslyckanden speciellt inte i relation till andra. 3

4 Slutsatser: 1. Chefen fattar aldrig bättre beslut än underlaget som kommer från Sekreteraren och Bibliotekarien 2. Chefen jobbar hårt vid all nyinlärning 3. För många med barn måste Chefen kompensera för bristande sekreterar- och bibliotekariefunktioner. Detta ger en större risk för en stressad och utbränd Chef. 4. Det går åt mycket energi när Chefen måste göra Sekreterarens och Bibliotekariens jobb. Detta gör att det kan fungera ibland. 5. Chefen vill vinna och undviker förlorararenor Motorik och perception Grovmotorik Öga-handkoordination Finmotorik Balans (vestibulära sinnet) Visuell perception (synintryck) Auditiv perception (ljudintryck) Muskel och ledsinnet (kinestetisk perception) Taktil perception (yttre känseln) Smak och luktsinnet (konsistenskänsla i munnen) Pedagogiska strategier för barns utveckling: Är detta barn som kan bara dom vill? Enligt skollagen och läroplanen ska förskolan vara en miljö för utveckling och lärande. I samarbete med hemmen ska förskolan skapa bästa möjliga förutsättningar för varje barn att utvecklas rikt och mångsidigt. Eller är det barn som egentligen vill men inte alltid kan? Kids do well if they can (Ross Greene) Framgångsfaktorer i arbetet med barn i förskola/skola: Tidiga insatser (motorik och kommunikation är tidiga tecken på utvecklingsavvikelser) Insatser i ett tidigt skede Bra relation mellan barn och pedagog Bra samarbete mellan hem och förskola/skola Hög delaktighet hos barnet Individ och gruppinsatser baserade på bra kartläggningar. Anpassningar/utvecklingsinsatser. Noggranna övergångar! Samverkansinsatser mellan förskola, skola, soc.tjänst, BUP, habiliteringen m.fl. Vad kan vi göra? Fler framgångsfaktorer: Öka pedagogernas kunskap och kompetens om olika sätt att ta emot, processa och reagera på information Balansera informationskonsumtionen vad det gäller mängd och innehåll Pedagogens förhållningssätt och förhållningsstrategi är avgörande för relationen till barnet Stödja föreställningsförmågan med lek o. visuellt stöd Skapa strategier och stöd för reflektion/analys mm. Hitta former och hjälpmedel för att ge och få information Kenth Hedevåg Kungälv Kenth Hedevåg Kungälv 4

5 Pedagogiska strategier: Skapa förförståelse Sammanhangsmarkera! Jämf. Meningsfullhet, begriplighet, hanterbarhet Stöder föreställningsförmågan Underlättar aktivitetsbyten Ger kontroll och sammanhang Hjälper till att skifta den mentala tankekartan Är stressreducerande Vad? Var? Med vem? Hur? När? Varför? Hur länge? Sedan? Vad är det som ska göras? Var ska uppgiften göras? Ensam? Med vem/vilka? På vilket sätt? Hur mycket? När ska den göras? Vad går det ut på? Motivation? När tar det slut? Tid? Vad ska ske när den är klar? Använd visuellt stöd! Hjälpmedel för ökad begriplighet Se med tanken Se med ögat? Exempel på checklista: På tummen ska vi På pekfingret ska vi På långfingret ska vi På ringfingret ska vi På lillfingret ska vi Pedagogiska strategier: Ge strategier vid konfliktsituationer. Ex. Du kan fråga om du får låna, Du kan göra så här Pausa leken. Visualisera barns olika inre bilder av hur leken ska gå till. Pausa leken. Lös konflikten. Gå in i leken igen. Övergångar: Övergångsaktiviteter som t.ex. väntapåaktivitet, något som är lätt att avbryta som t.ex. rita, leka med gosedjur, bygga lego. 5

6 Pedagogiska strategier: Skapa rubriker för att tydliggöra sammanhanget Undvik Tjat!!! Ex. Bullrussin och Arvidrussin Ta-maten-plats = underlägg Sitta-på-rumpansoffa Uteröst och inneröst Hålla-i-handen-räcke Hälsa-på-fröken Om du har sagt till ett barn tusentals gånger och det fortfarande inte förstår. Då är det inte barnet som har svårt att lära. (Walter Barbee) Lekens betydelse för utveckling av föreställningsförmågan För att bättre förstå och bemöta personer med ojämna förmågor behöver vi känna till barns standard(normal)utveckling. Här är några exempel inom kommunikation, lek och föreställningsförmåga: 7-8 mån Leende som svar på föräldrarnas handlingar, använder ögonen för att kommunicera. 9 mån Kan hålla kvar en inre bild av ett föremål, sk objektkonstans. Tolka moderns ansiktsuttryck. Börjar peka och dela upplevelser. Börjar dela och stämma av sin upplevelse med den vuxne. 1 år Säger enstaka ord som betyder en hel mening, t.ex. glass = jag vill ha en glass. 1½ år Kan skapa sig flexibla föreställningsbilder och föreställa sig världen annorlunda än vad den ser ut. T.ex. i leken skapa sekundära presentationer där en banan kan bli en mobiltelefon. 2 år Börjar förstå att vi vet olika saker, uppfattar vad andra vill, lyssnar, använder tvåordsmeningar som t.ex. Titta lampa. 3 år Förstår att olika personer har olika behov, förstår många ord, använder meningar med 3-4 ord. 4 år Leker utvecklad rollek, pratar mer grammatiskt rätt, kan ta andras perspektiv och förstå vad andra tror, känner, önskar mm Har barns tid till föreställningslek minskat? Konsekvenser för socialt samspel och kommunikation? Konsekvenser för läsförståelse? Hälften av alla barn åldern 2-3 år spenderar mellan en och två timmar till skärmtid per dag. (Novus 2013) Konsekvenser för att kunna tolka, analysera, reflektera, värdera och skapa sammanhang? Lek där man använder föreställningsförmågan övar: Flexibilitet Se möjligheter Ta andras perspektiv Samspela Kommunicera Förförståelse Generaliserar Kreativitet Lista ut information av sammanhanget Konfliktlösningar Förhandlingslösningar Känna med andra Inre dialog och metakognition Koppla detalj till sammanhang/tolka/värdera Motorik och perception 6

7 Vad har ni gjort på förskolan idag? I dag har vi lekt hela tiden Föräldrasamarbete och föräldrautbildning: SKI:s årliga mätning av kundnöjdhet visar att förskolan ligger i topp. På en skala fick förskolan: 78,9! Ett Partnerskap mellan personal i förskola/skola och föräldrar bygger på en öppen dialog där man kan ta upp synpunkter och tankar om barnets vardag på ett sätt som gynnar barnets möjligheter till utveckling. Barn/elev Föräldrar Förskola/skola Figuren illustrerar hur viktigt en bra kontakt mellan hem och förskola/skola är för att stödja barnets/elevens utveckling Vikten av gemensamma bilder för att förklara och se möjligheter till anpassningar och utveckling är avgörande för vår framgång. Reducera orosfaktorn! Föräldraoro Vårt fel? Plan? Andra barn? Målen? Uppfostran? Byte? Kamrater? Skolan? Vägrar? Konflikter? Förskolan vet inte? Hög orosfaktor kan ge: Inställda möten Ilska eller uppgivenhet Samarbetssvårigheter - Detaljfokusering Fokus på annat Att tänka på vid föräldrasamtal: Tänk på val av plats för samtal Tänk på antalet personal - föräldrar Balansera styrkor och svårigheter Ge beskrivningar av beteende/förmågor Gör positiva omformuleringar Sätt alltid barnets svårighet i ett sammanhang Bekräftelse: Har jag fattat det rätt att Olika beskrivningar koppla till olika miljöer (hem förskola) Ge erbjudande Prioritera föräldrarnas önskade kommunikationsform vid fortsatta kontakter Tacka för samtalet 7

8 Varför? För att ge kunskap och ökad delaktighet Minska stress, oro och missförstånd Tillsammans arbeta för barnets bästa Öka kvalitén och dela förklaringsmodeller Förbättra kommunikationen förskola-hem Hur? Regelbundna träffar Föräldrautbildning: Mini-möten med olika teman som t.ex. Lekens betydelse. Checklista när arbetslaget har kört fast: Ha tilltro till arbetslagets kompetens Delar vi förklaringsmodeller och insatser? Se bild! Ligger kraven på barnet i linje med förmågan? Kan vi ändra på verksamheten? Har vi ett bra föräldrasamarbete? Är barnet delaktigt? Har vi gjort en bra kartläggning? Behöver personalen handledning eller utbildning? Är vardagen begriplig, meningsfull, hanterbar? Vilka styrkor har barnet? Annat positivt? Vilka positiva relationer kan vi bygga på? Nyckelord Detta ser vi! Förklaringsmodell Detta gör vi! Ge förförståelse Partnerskap med föräldrarna Balansera informationsflödet Problem + Förklaring = Insats Prata mindre - Visualisera mer Sammanhangsmarkera Problem Förklaring - Insats Ge strategier Mindre tjat Du gör skillnad! Litteraturförslag: Ross Greene: Explosiva barn (2003), Treating Explosive Kids (2006), Lost at school (2008), Vilse i skolan (2009) Hattie/SKL: Synligt lärande (2011) Skolverket: Betydelsen av icke-kognitiva förmågor. (2013) Torkel Klingberg: Den översvämmade hjärnan (2007), Den lärande hjärnan (2011) Socialstyrelsen: Barn som utmanar (Björn Kadesjö, 2010) Gerland/Aspeflo: Barn som väcker funderingar (2010) Anders Broberg/Malin Broberg/Birthe Hagström: Anknytning i förskolan (2012) Kenth Hedevåg: Bloggartiklar, Maggie Dillner/Anna Löfgren: Rätt att leka (2013) Skolverket: Allmänna råd Förskolan (2013) Jannik Beyer/Lone Gammeltoft: Autism och lek (2000) Göran Svanelid: Lägg krutet på The Big Five (artikel i Ped.mag.) Clay A. Johnson: The Information Diet (2012) Nina Mohss: Specialpedagogik i förskolan från medicinska diagnoser till problemorienterat synsätt. (2013) Rapport nr