När mallen inte stämmer Kungsbacka The Big Five. Information förr och nu:

Transkript

1 När mallen inte stämmer Kungsbacka Föreläsning : kl Maila: för kopior Litteraturlista finns i slutet av presentationen Innehåll: Från hjärnforskning till pedagogik Informationssamhällets konsekvenser Funktioner och förmågor som behövs för att klara målen i skolan. Pedagogiska strategier. Samtal. Starka reaktioner och utbrott. Problematisk skolfrånvaro. Krav eller curling? Samverkan hem och skola. Framgångsfaktorer. När mallen inte stämmer Hm En skola Standardmall för alla? Bok! 15,6% = elever var ej behöriga att söka till ett nationellt program på gymnasiet (Juni 2018) kenth.hedevag@telia.com Större tolerans i samhället Större krav i samhället Över 25% av eleverna saknar gymnasiekompetens 4 år efter grundskolan Information förr och nu: Mängden information ökar stort Vi får allt kortare processtid Mycket information sker verbalt Kraven på hur vi bearbetar information ökar Kraven på hur vi reagerar på information ökar The Big Five De fem viktigaste förmågorna i undervisningen för att uppnå långsiktiga mål och kunskapskrav i Lgr 11. (Göran Svanelid i Pedagogiska Magasinet ) Kommunikativ förmåga Analysförmåga Metakognitiv förmåga Mer info Snabbare info Mer verbal info Ska bearbetas Svar önskas Förmåga att hantera information Begreppslig förmåga 1

2 Speciellt utsatta grupper: Alla barn och ungdomar som saknar: Begriplighet Hanterbarhet - Meningsfullhet. (Antonovsky) Barn och ungdomar som har neuropsykiatrisk diagnos som t.ex. ADHD och inom autismspektrat Barn och ungdomar som har delar av funktionshindren men som inte uppfyller alla kriterier för en diagnos Barn och ungdomar med begåvning i den nedre normalzonen. Överbegåvade elever. Barn och ungdomar i stress Källa: Skolenkät autism 2018, Autism och Aspergerförbundet Vi möter elever som har ett annorlunda sätt att ta emot, processa och reagera på information. En del har diagnoser som ADHD eller inom autismspektrat. Andra har ingen diagnos men stora svårigheter ändå. Högre informationstryck Större krav på bearbetning Vi måste göra på ett annat sätt! Du är en professionell informationshanterare! Alla barn ska få en utbildning som är utformad och anpassad så att de utvecklas så långt som möjligt Förskolans nya läroplan från 2019 Hur kan vi få mallen att passa bättre? Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål Skollagen (2010:800) 3 kap. 3 För att fler elever ska nå målen behöver deras inlärningsnetto ökas Art.22 Nycklar till framgång! Art.22 Insatser som ett resultat av effektiva kartläggningar Kunskap om funktioner som påverkar inlärningen Förtroendefulla relationer mellan vuxna och elever Inlärningsnettot = Den kunskap som finns kvar efter avslutad undervisning Stressreducering i stress finns ingen potential för inlärning Gemensamt språk och förklaringsmodeller Ökad delaktighet för vårdnadshavare och elever Samarbete med vårdnadshavare och nätverket Flexibla pedagogiska lösningar 2

3 Checklistan som ett verktyg för hög kvalité Hur kan vi hjälpa personal att gå från teoretisk förståelse till praktiska pedagogiska strategier i vardagen Checklista för ett elevärende: Har personalen tillräckligt med kompetens? Kan man omsätta kunskaperna till pedagogik? Görs det ett relationsstärkande arbete Har vi gjort en bra kartläggning? Är föräldrar/vårdnadshavare delaktiga? Är eleven delaktig? Finns det extra anpassningar/särskilt stöd? Är vardagen begriplig, hanterbar och meningsfull? Har vi ett bra samarbete i nätverket? Fungerar övergångarna väl? Har vi en väl fungerande frånvarorapportering? Kartläggning av funktioner som påverkar inlärningsnettot Problem Utan spaning ingen aning! + Förklaring = Insats Art.4 Skollagen (2010:800) 3 kap. 8 Utredning. Vad säger skolans styrdokument? Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. Skollagen (2010:800) 3 kap. 9 Åtgärdsprogram. Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är. Hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när åtgärdsprogram utarbetas. Skollagen (2010:800) 28 kap. 16 Beslut av rektor. Beslut av en rektor får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd i fråga om åtgärdsprogram enligt 3 kap. 9. Detta kan gälla om åtgärdsprogram inte skrivs eller om det anses bristfälligt. Vad säger Skolinspektionen om stöd till elever med funktionsnedsättning? Rapport: Inte enligt mallen Resultaten visar att skolorna sällan genomför fullgoda utredningar och en konsekvens av det är att de insatser som sätts in inte grundas på elevens behov utan utgår från generell kunskap om vilka behov som elever med diagnos inom AST kan ha. Rapport: Skolsituationen för elever med funktionsnedsättningen ADHD De anpassningar som genomförs för eleverna är inte alltid de anpassningar som eleverna bäst behöver, utan skolorna använder ofta generella och allmängiltiga lösningar. 3

4 Teoretisk förståelse Pedagogiska konsekvenser Pedagogiska strategier Art.6 Delad kompetens ger styrka! Annika Lilja: Fötroendefulla relationer mellan lärare och elev (2013) Viktigaste framgångsfaktorn i skolan är relationen mellan personal och elev! Bra relation + god strategi = stark länk Art.6 Från hjärnforskning till pedagogik Undvik länkbrott! Svårigheter och möjligheter Förklaringsmodeller till funktioner och förmågor som elever behöver för att nå målen Nobel prize winner

5 En del elever överbelastar System 2 i skolan och får starka reaktioner i skolan och/eller hemma? Art.23 Hjärnans sätt att hantera informationsflödet OBS! Förenklad pedagogisk förklaringsmodell! Information Sekreteraren (Kahneman System 1) Bibliotekarien (Kahneman System 1) Chefen (Kahneman System 2) Motorik Perception Prioritera Värdera Tolka Skapa sammanhang Reglera Generalisera Fatta beslut Agera Luria/Edby/Hedevåg Uppmärksamhet Prioritering Organisera/planera Aktivitets/ vakenhetsreglering Känsloreglering Impulsreglering Övr. regleringar Arbetsminne Startenergi Tidsuppfattning Processtid Sekreteraren: Hos de flesta av oss jobbar Sekreteraren automatiskt utan att vi behöver koppla på det aktiva medvetandet. I stress så fungerar alla dessa funktioner mycket sämre. Om Sekreteraren inte klarar av sina funktioner så kan Chefen med det aktiva medvetandet gå in och kompensera under en tid men det kostar mycket energi och är inte hållbart över tid. Vid ADHD så är många Sekreterarfunktioner kraftigt nedsatta men man kan också ha stora svårigheter med dessa funktioner utan att det är aktuellt med en diagnos. Checklistan som ett verktyg för hög kvalité Hur kan vi hjälpa personal att gå från teoretisk förståelse till praktiska pedagogiska strategier i vardagen Exempel på stöd till Sekreterarfunktioner Bibliotekarien: Aktivitetsnivån: Pauser med rörelse Learning by doing Använd humor Gör det intressant Arbetsminnet: Kortare muntliga genomgångar Visualisera viktig information Reducera stress Reducera störande intryck Arbetsminnesträning Organisation/planering: Startuppgift Ge svar på: Vad? Var? När? Med vem? Hur länge? Varför? Sedan? Använd checklista Lista framgångs- och misslyckandefaktorer Föreställningsförmåga Kommunikation-ut Kommunikation-in Generalisering Helheter-sammanhang Tolkning och analys Skapa inre rubriker Socialt samspel Bibliotekarien gör för de flesta av oss också sitt jobb automatiskt utan det aktiva medvetandets hjälp. Här finns ett stort referensbibliotek med tidigare erfarenheter och detaljer sammanfogade till större helheter. Med denna grund kan vi sedan bilda inre föreställningar och utifrån den information vi får kommunicera och samspela på bästa sätt. Om Chefen aktivt måste lista ut och dra medvetna slutsatser så går det åt mycket energi på bekostnad av annat. Diagnoser inom autismspektrat innebär att dessa funktioner är kraftigt nedsatta. 5

6 Det var en gång en vacker prins. Han hade eldrött hår smaragdgröna ögon tänder som pärlor Art.11 Att beskriva något enbart med ord ställer höga krav på andras föreställningsförmåga Att kunna skapa inre bilder är avgörande för vår förmåga att hantera information och kunna kommunicera och samspela med andra. Detta gäller speciellt vid beskrivningar av något som är mer abstrakt Olika betydelser av ordet läger: Helheter och sammanhang Friluftsläger Lägereld Ridläger Lägerskola Helhetsfokus Detaljfokus Konfirmationsläger Koncentrationsläger Arbetsläger Flyktingläger Tältläger Slagit läger i en skog Klassen består av två läger Håkan går hem i alla läger Flexibel Kan lite om mycket Bra på reflektion Gillar förändringar Skapar sammanhang av många delar Inte så flexibel Stor detaljkunskap Konkret Ogillar förändringar Skapar sammanhang av färre delar urskilja texters budskap, både det uttalade och sådant som står mellan raderna (Läroplan 11 s. 88, 89) Hm, där står ju inget 6

7 Föreställningsförmåga - Socialt samspel Art.18 Konsekvens av bristande föreställningsförmåga: Art.12 Svårare att se med tanken? Lättare att se med ögat Pedagogiska konsekvenser? Pedagogiska strategier och stödinsatser: Skapa förförståelse Stöder föreställningsförmågan Underlättar aktivitetsbyten Ger kontroll och sammanhang Hjälper till att skifta den inre föreställningen Är stressreducerande Sammanhangsmarkera! Jämf. Meningsfullhet, begriplighet, hanterbarhet Vad? Vad är det som ska göras? Var? Var ska uppgiften göras? Med vem? Ensam? Med vem/vilka? Hur? På vilket sätt? Hur mycket? När? När ska den göras? Varför? Vad går det ut på? Motivation? Hur länge? När tar det slut? Tid? Sedan? Vad ska ske när den är klar? Visuellt stöd:? Veckans innehåll Exempel på stöd till Bibliotekariefunktioner Dagens innehåll Lektionens innehåll Nya aktiviteter Valsituationer För att ge information För att bearbeta information Vid elevsamtal Tydliggöra konflikter och socialt samspel Dagens lunch Rastaktiviteter Ny personal och vikarier Frilufts- och temadagar Svårt att bara se med tanken Lättare att också se med ögat IQ Aktivt tänkande Självkänsla Driven av succe Nyinlärning Chefsform Kränkbarhet Chefen: När Chefen jobbar går det åt mycket energi så det gäller att inte överbelasta Chefens funktioner. En utmattad och överansträngd Chef kan få starka reaktioner och utbrott. Att lära sig nya saker och aktivt processa information samt att undvika situationer av misslyckanden är ett hårt jobb. Ska dessutom Chefen kompensera för bristande funktioner på Sekreterarnivå och Bibliotekarienivå så är risken stor för överbelastning. Den största utmaningen är oftast att få en Chef att tro på sin egen förmåga och skapa inlärningssituationer som inte innebär upprepade misslyckanden speciellt inte i relation till andra. 7

8 Chefen undviker situationer där man riskerar synliga misslyckanden i relation till andra Chefen vill känna sig kompetent! Art.5 Stress är obalans mellan krav och förmåga Proximala zonen (Vygotsky) Nåbara mål (John Hattie) Stress är ett mycket stort hinder för all inlärning För att undvika stress bör kraven anpassas efter förmågan. Om du vill att eleven ska öka sitt inlärningsnetto så ska kraven ligga i linje med förmågan Om förmågan varierar så bör också kraven variera. Kravanpassa helst från start och inte efter hand Karin Schraml: Chronic stress among adolescents (2013) The Social Baseline Theory Psykologiprofessorn James Coan lanserar teorin om att hjärnan försätts i viloläge tillsammans med andra, inte när vi är ensamma. Samspel, ömsesidigt beroende och gemensamma intressen får hjärnan att hushålla med sin energi som allra bäst. De kallar hjärnans viloläge för the social baseline theory. Ref. Artikel i SvD avagneta Lagercrantz, Frilansjournalist, idag@svd.se Artikeln Social, Baseline Theory and the social regulation of emotion av James A. Coan och Erin L. Maresh (2014). Exempel på stöd till Chefsfunktioner Framgångssamtal Använd starka sidor vid inlärning Göra mer av det som man är bra på Repetera och automatisera kunskaper Gör positiva omformuleringar Lagom svårighetsgrad. Nåbara mål. Utgå mer från intressen Tydliggör egenvinsten. Varför? Balansera energigivare och energitagare Kort avstånd prestation-belöning Reducera stressorer Kravjustera utefter Chefsformen Undvik synliga misslyckanden i relation till andra Noga koll på skolfrånvaro Risk för soppatorsk? Motorik och perception Grovmotorik Öga-handkoordination Finmotorik Balans- (vestibulära) sinnet Visuell perception (synintryck) Auditiv perception (ljudintryck) Muskel och ledsinnet (kinestetisk perception) Taktil perception (yttre känseln) Smak och luktsinnet (konsistenskänsla i munnen) Varför? Varför är motorik och rörelse viktig? Ger bättre förutsättningar för: Skola och arbete Raster och fritid Självkänsla och självständighet. Undvika mobbning. Hälsan: (bättre kondition, motverkar stress, övervikt, hygien, högt blodtryck, motverkar diabets-2 mm) Utvecklingsmöjligheter av kommunikation och socialt samspel Pulshöjande aktiviteter Höjer vakenhetsgraden och påverkar koncentration, arbetsminne och inlärningsförmågan positivt Aktuell litteratur: Hansen/Sundberg: Hälsa på recept (2014) Anders Hansen: Hjärnstark (2016) 8

9 Hur ser din perceptuella profil ut? Ljud Smak, lukt och konsistens Balans Smaskljud Vissa maträtter Höjdrädsla Ventilationsljud Vissa drycker Gå i trappor Klockljud Fluorsköljning Gå i korridorer Höga ljud Lukt i lokaler, idrott, slöjd, no, hk Snurrövningar Plötsliga ljud Lukt av parfym, deo, kaffe Gungrörelser Lysrörsljud Speciella lukter Cykla Skrapljud Annat? Bil / bussåkning Ljud från verktyg Sjösjuka Musik Annat? Sorl Klassrumsljud Matsalsljud Andra ljud? Ytlig känsel Muskel o ledsinne Synintryck Problem i skolan? Förklaring Förslag på insats Ta i vissa material Vissa klädesplagg Kramar Klappar Massage Statisk elektricitet Skav av lappar i kläder Temperaturer Vassa duschstrålar Kamma sig, håröm Smärta, sprutor Annat? Tar i för hårt Tar i för löst Ont vid skrivande Pennfattning Kroppshållning Muskelvärk Välter Spiller Går emot/krockar Skiljer på höger o. vänster Annat? Känna igen personer Hitta i lokaler Hitta utomhus Följa och förstå en karta Göra efter skiss Rita/måla av Förstå tabeller Förstå diagram Sätta ihop efter en ritning Geometri i matten Rita av från tavlan Matteuppställningar Solljus Vissa maträtter Äter sällan av skolmaten Hitta i lokaler Vassa duschstrålar Klassrumsljud Överkänslighet Specialkost Lampljus Lysrörsljus Annat? Problem + Förklaring = Insats Exempel på stöd för motorik och perception Smak, lukt, konsistens: Kaffe, deo, parfym, rök Alternativ kost Erbjuda frukost Mellanmål Finmotorik/skriva: Ge färdiga anteckningar Skrivhjälp vid prov och redovisningar Extra tid vid skrivuppgifter Muntliga redovisningar Tankekartor/stödfrågor/mallar Skrivhjälpmedel ex. dator Pulshöjande aktiviteter: Rastaktiviteter Idrottslektioner Pausövningar Friluftsdagar Fritidsaktiviteter Kombinera teori och rörelse Art.27 Art.28 Visuellt stöd för att: Ge information Bearbeta information Få information (samtal) Ska det behövas? 9

10 Använd visuellt stöd! Exempel på visuellt stöd: Se med tanken? Se med ögat Visa i verkligheten Bilder av olika slag Skriven text Figurer, tankekartor, checklistor, mallar Film Ge konkreta exempel som eleven känner till Hans Rosling En professionell informationshanterare Öppna frågor ställer höga krav på den abstrakta föreställningsförmågan Hur har du det? Hur går det i skolan? Hur går det i livet? Har du goda vänner? Hur gjorde han svår och tråkig information begriplig? Hur kan du utveckla din roll som förälder eller professionell informationshanterare? Hur ser det ut från elevens utkikstorn? Använd checklistan som ett verktyg för högre kvalité! Checklista inför samtal med barn och ungdomar: Är det något speciellt vi ska tänka på? Styrkor eller svårigheter inom funktionsområden? Mål med samtalet? Plats och tid? Övrig sammanhangsmarkering? Vem håller i samtalet? Har vi gett tillräckligt med förförståelse? Samtalspartnerns egenvinst? Samtalsform och visuella hjälpmedel i samtalet? Reservplan om samtalet inte går att genomföra? Speciella intressen som kan vara bra att veta? Dokumentation/utvärdering av samtalet? 10

11 Stressburken En konkret förklaringsmodell för att lättare se sambandet mellan stress och reaktioner Vi har alla en burk men en del av oss har mer saker i den från början Som en grund för en energiinventering där man identifierar vad som fyller på och vad som minskar innehållet i burken Strategier för vad man kan göra när burken håller på att explodera? En modell som kan vara ett stöd för reflektion Lättare för omgivningen att förstå och förhålla sig till en reaktion. Pröva gärna med hela gruppen! Stressburken Vad finns i din stressburk? Hur kan du minska trycket? Vad kan du göra när burken är full? Vi kartlägger hela gruppens stressburkar! Art.9 Stressburken Energiinventering Art.24 När klassens stressburk är grön är det lugnt När den är gul är det oroligt i klassen När den är röd så är det riktigt jobbigt Vad kan du göra när klassens burk är gul? Vad ska du göra när klassens burk är röd? Många av de barn och ungdomar vi möter kompenserar svårigheter med kognitiva funktioner. Chefen kompenserar för brister hos Sekreteraren och Bibliotekarien. Detta tar mycket energi och gör att man blir extra sårbar i negativ stress. För dessa barn och ungdomar kan det vara viktigt att göra en kartläggning av aktiviteter, platser och personer som ger och tar energi. Ursprungsidé från Nåkkve Balldin Energiinventering Vad kan du göra när batterinivån är låg? Det här ger energi + Det här tar energi...- Läsa bok Rita en bild Intervjua en kompis Söka på internet Lyssna på ljudbok Läsa igenom min inlämningsuppgift Skriva en berättelse Leta metaforer i en text Annat förslag Aktiviteter, platser och personer som ger och tar energi 11

12 Aktivitetsskattning Välj aktivitet beskriv delarna skatta 1-10! Plus- och minuslistor Svenska Lyssna på genomgången Hinna med uppgifterna Be om hjälp När läraren vill hjälpa till Störande intryck Kommentar: Svårt att koncentrera mig Det mesta i vår tillvaro innehåller både positiva och negativa delar. Att placera färdiga påståenden i en plus- och minuslista kan vara en hjälp för att bättre kunna värdera och förmedla till andra vad man tycker och tänker. Veta hur man ska börja 4 Skriva för hand Skriva berättelser Läsa i bänkboken Grupparbeten Det tar så lång tid Det blir bara rörigt Ex. på plus- och minuslista: + Detta tycker jag mycket om att äta 0 Detta är OK att äta - Detta tycker jag inte om att äta Den här kaninen är väldigt arg! + 0 Hamburgare Gurka Aprikoskräm Risgrynsgröt Ris i frutti Potatis Pannkakor Rent kött Oliver Knäckebröd Fisk Ärtsoppa Ris Pasta Apelsiner Svamp När brukar du bli arg? Vad brukar du göra då? Från ett föräldrapars utkiksplats Art.37 Curling En bra sport hemma och i skolan Det var på mellanstadiet som det stora kaoset började. Nya lärare avlöste varandra och det blev aldrig någon riktig ordning och reda. På hösten i sexan började Tim uttrycka: Jag mår inte bra! och Jag går inte dit!. Vi hotade med polis och annat men inget hjälpte. Han vägrade allt oftare att gå ur bilen och det hände att han kräktes på skolans parkering. Till slut vägrade han helt att gå dit. Danska statens forskningscenter om välfärd bestämde sig för att ta reda på hur det har gått för 6000 barn födda 1995 där 600 av barnen tillhör gruppen som blivit curlade av curlingföräldrar under uppväxten. Studien som är större än någon tidigare studie om barnuppfostran slår fast att curlingföräldrarna är de som bäst förstår vad som är bra för deras barn. Ibland måste man sopa för att minska friktionen Man sopar bara när det behövs! Delnotat_1_3x.pdf 12

13 Det gemensamma språket har varit den största framgångsfaktorn! Ska jag bära min 15-åriga dotter till bussen? Det är rött/grönt Relationsbanken Länkbrott Bibliotekarien Slut på batteriet Energigivare Stressburken Sekreteraren Chefen Höjdhoppardag Elevens utkikstorn Inlärningsnettot När batteriet är slut så funkar inte mobilen! Exempel på starka reaktioner som en konsekvens av att befinna sig i ett obegripligt sammanhang : Art.30 Elever med problematisk skolfrånvaro Går ej till skolan Utmattningssyndrom Depression Sovstörning Ätstörning Passiv/dagdrömmeri Låg självvärdering Självskadande beteende Vägra utföra uppgifter Kompensationsbeteenden Verbalt utagerande Fysiskt utagerande Sökande efter ett mer begripligt sammanhang Droger/alkohol/spelmissbruk Drop-outs? Hemmasittare? Skolkare? ELOF: Elever med Lång Ogiltig Frånvaro Skolmotstånd? Skolvägrare? Sjuk? Låg Begriplighet Hanterbarhet - Meningsfullhet Eleven är inte ensam bärare av problemet! SOU 2016:94 Malin Gren Landell Unika barn och ungdomar kräver unika lösningar Nyckelord Relationens betydelse Delad kunskap ger styrka Visuellt stöd för att ge, bearbeta och få information Hur ser det ut i elevens utkikstorn? Problem Förklaring - Insats Öka inlärningsnettot! 13

14 Alla elever har rätt till utbildning. (Skollagen 7 kap. 3 ) Litteraturförslag: Ross Greene: Explosiva barn (2003), Treating Explosive Kids (2006), Lost at school (2008) / Vilse i skolan (2009) Matti Bergström: Hjärnans resurser (1990) Aaron Antonovski: Hälsans mysterium (Svensk översättning 2005) Karin Schraml: Chronic stress among adolescents (2013) Torkel Klingberg: Den översvämmade hjärnan (2007), Den lärande hjärnan (2011), Hjärna, gener & jävlar anamma (2016) Clay A. Johnson: The Information Diet (2012) Göran Svanelid: Lägg krutet på The Big Five (artikel i Ped.mag.) Kenth Hedevåg: När mallen inte stämmer (2016) Skollagen (2010:800) och Läroplan för grundskolan 2011 Saknad!: SOU 2016:94 Uppmärksamma elevers frånvaro och agera Jesper Juul: Relationskompetens (2003) Birgitta Johansson, Lars Rönnbäck: Om mental trötthet: Litteraturförslag forts.: Daniel Kahneman: Tänka snabbt och långsamt (2015) Peter Vermeulen: Autism as context blindness (2009) Jonas Aspelin (red.) Relationell specialpedagogik teori och praktik (2013) Annika Lilja: Fötroende fulla relationer mellan lärare och elev (2013) Bo Hejlskov Elve n: Beteendeproblem i skolan (2014) Hansen/Sundberg: Hälsa på recept (2014) Anders Hansen: Hjärnstark (2016) Christina Ahlström: Depp och Pepp (2015) David Edfelt: Utmaningar i förskolan (2016) Gerland/Aspeflo: Barn som väcker funderingar (2015) Inkludering, ett begrepp i blåsväder: Skolverket/Socialstyrelsen: Vägledning för elevhälsan (2014) Jönsson/Lyckman: Högläsning och boksamtal (studie 2012) Jensen Mikael: Kognitiv utveckling och låtsaslekens mysterier (2008) 14