Unikt sätt. pedagogiskt perspektiv. Standard sätt. Copyright INOM Konsult 1. Normal. Onormal. Hur kul är det att vara standard?

Transkript

1 pedagogiskt perspektiv Neuropsykiatriska funktionshinder teoretisk förståelse och praktiskt bemötande Dagens hålltider Fm fika Lunch på egen hand Em fika Slut: Nåkkve Balldin Inom Familjeforum Hemsida: e-post: Åhörarkopior: Ibland möter vi personer som har ett annorlunda sätt att sortera, filtrera och bearbeta information, intryck, tankar och känslor. Svårigheter tar sig olika uttryck Gemensamt: Att våra standard strategier, traditionella pedagogiska verktyg och metoder inte räcker Vi måste göra något annat!? Normal Onormal Unikt sätt Standard sätt Hur kul är det att vara standard? Standard personligheter förvaltar utvecklar sällan Varför får fler personer idag olika diagnoser? Hjärnans sätt att ta emot och bearbeta informationsflödet Kognitiva neurovetenskapen stora framsteg - mer kunskap om hjärnan idag Lever i en tid som ställer allt större krav på oss hantera och bearbeta information Lever i en tid som ställer större krav på samspel Syn Hörsel Känsel Tankar Impulser Känslor Sinnesintryck Förenklad skiss! C B S S = Sekreteraren (förmedveten nivå) B = Bibliotekarien (förmedveten nivå) C = Chefen (medveten nivå) Handlande Luria/Edby/Hedevåg Copyright INOM Konsult 1

2 Sekreteraren Ta emot information Arbetsminne - Arbetskoncentration Organisation Fokusera Att memorera information och att agera på den i ett här och nu perspektiv: Tidsuppfattning Koncentration Planering Slå upp sidan 24 och gör uppgifterna 1 till 12, när ni är klara så fortsätt med det egna projektarbetet Aktivitetsgrad Impulsstyrning Reglering Prioritering Arbetsminne Uppmärksamhet Att komma ihåg vad man skall koncentrera sig på i ett här och nu perspektiv Just nu skall jag lyssna på vad Nåkkve har att säga om arbetsminne. Arbetsminne - Arbetskoncentration Lagom vakenhetsgrad maximerar arbetsminne för låg/hög vakenhetsgrad försämrar arbetsminne Arbetsminne hjälper att oss att komma på banan igen när vi tappat fokus i aktivitet Arbetsminne hjälper oss bibehålla fokus i det vi skall göra En dag när Nalle puh satt hemma och räknade sina honungsburkar knackade det på dörren. Fjorton, sa Nalle Puh. Kom in. Fjorton. Eller var det femton? Äsch nu tappade jag bort mig igen. Studier kring Arbetsminne - Arbetskoncentration Barn utvecklar arbetsminne genom hela barndomen, också långt upp i tonåren Den stora utvecklingen sker vid cirka sex års ålder Stor variation mellan olika barns arbetsminnesförmågor Arbetsminnet är inte statiskt! Det kan förbättras (och försämras) av miljöns villkor och omgivningens bemötande Arbetsminne centralt för inlärningsförmågor Arbetsminne centralt för problemlösning Arbetsminne centralt för metakognition (att tänka om våra tankar) Läs mer: Den lärande hjärnan Torkel Klingberg Arbetsminnesträning Arbetsminnesträning är en vetenskapligt belagd metod som riktar sig till barn, ungdomar och vuxna med behov av att förbättra sin koncentrationsförmåga. Programmet som används för att träna upp arbetsminnet består av övningar som på olika sätt tränar arbetsminnet både visuospatialt och verbalt. Svårighetsnivån anpassas automatiskt efter personens förmåga. Rörig Passar inte tider Stökig, stimmig Säger och gör olämpliga saker Glömmer bort Disträ - dagdrömmare Unik sekreterare Kreativ Ser möjligheter Energisk Modig Närvarande här och nu Fångar stunden Copyright INOM Konsult 2

3 Känna igen Tolka Likheter Bibliotekarien vår pejlare Koda/analysera Föreställningsförmåga Språkligt sammanhang Generalisering Helheter - detaljer Sammanhang Föreställningsförmåga Konkret (visuell) föreställningsförmåga Se med ögat Abstrakt föreställningsförmåga (mentaliseringsförmåga) Se med tanken Ab tra t fö eställningsf rm ga är f rmågan att f lla i t mrumm n o h att k nna se m d t nken v d d tt ö a inte k n se Artiklar Peter Vermeulen nakkve.balldin@inom.com Abstrakt föreställningsförmåga: Skapa inre bilder Att själv kunna komplettera given information Leka med tanken, spela upp på den inre teatern Hur tänker och känner andra? Andras intentioner? Konsekvenser av bristande abstrakt föreställningsförmåga: Svårigheter med kommunikation och samspel Generaliseringssvårigheter Behov av förförståelse inför nya situationer Bristande flexibilitet Svårt att dela andras tankar och känslor Kognitiv Empati inte samma som affektiv empati!!! Varför jag känner när du känner. Kognitiv empati Läsa av signaler hos andra Föreställa vad andra behöver/vill bli bemötta med i visst känsloläge Affektiv empati Förmåga att känna med andra Central samordning Unik Bibliotekarie En förmåga att se vilka detaljer i ett sammanhang som är mest relevanta för helheten och dra slutsatser av dessa X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X Många med npf har svårt att avgöra vilka detaljer som är viktiga och drar fel slutsats utifrån fel detaljer Fastnar i detaljer Oflexibel Ogillar förändringar Upplevs fyrkantig Upplevs socialt udda Noggrann Uthållig Fokuserad Vågar egna vägar Ärlig och rak Copyright INOM Konsult 3

4 Chefen Slutsatser: Aktivt tänkande Aktiv planering Självkänsla Aktiv analys IQ Aktiv nyinlärning Aktiv utvärdering Aktiva beslut Chefsform 1. Chefen fattar aldrig bättre beslut än underlaget som kommer från Sekreteraren och Bibliotekarien. 2. Det går åt mycket energi när chefen måste kompensera för bristande sekreterar- och bibliotekariefunktioner. Detta ger en större risk för en stressad och utbränd chef. Förmågor varierar med chef 3. Chefen vill lyckas och undviker helst arenor där man riskerar att misslyckas Kränkbarhet The Big Five De fem viktigaste förmågorna i styrdokumenten (Göran Svanelid i Pedagogiska Magasinet nr ; nr ) Analysförmåga, det vill säga förmågor att se och beskriva orsaker och konsekvenser. Att kunna förklara och påvisa samband och föreslå lösningar samt att se utifrån olika perspektiv och växla mellan olika perspektiv Kommunikativ förmåga, som handlar om att kunna samtala, diskutera, presentera, resonera och motivera Metakognitiv förmåga, som innefattar förmåga att kunna tolka, värdera och lösa problem med anpassning till en viss situation, ett syfte eller ett sammanhang Förmåga att hantera information, som innefattar förmågor att söka, samla, strukturera, sortera och kritiskt granska information och att kunna skilja mellan fakta och värderingar Begreppslig förmåga, som handlar om att förstå innebörden av begrepp, att kunna relatera begrepp till varandra och att använda begrepp i olika eller nya sammanhang Samma sak med andra ord Brister eller begränsningar gällande betydelsefulla kognitiva färdigheter som inkluderar komponenter som flexibilitet, frustrationstolerans, problemlösning - eller stora svårigheter Med att använda dessa färdigheter när det behövs. Ross Greene Explosiva Barn Perspektivskifte Det handlar om bristande kognitiva färdigheter och bristande kompasser att orientera bland sina kognitiva kartor: Inlärningssvårighet! Från: Han/hon kan om han/hon vill Till: Han/hon vill om han/hon kan Copyright INOM Konsult 4

5 Grundprincip: Att flytta fokus från. Framgångsfaktorer Abstrakta arenan till Konkreta arenan 1. Kunskap om kognitiva funktioner - diagnoser 2. Kartläggning av styrkor och svårigheter 3. Förståelse för styrkor och svårigheter och anpassning i krav och förväntningar 4. Bemötandets betydelse - Förhållningsstrategier 5. Insatser: Anpassning - Utveckling Varför? På konkreta arenan stärks den visuella föreställningsförmågan och kompenserar svårigheter med abstrakt föreställningsförmåga På konkreta arenan dras tempo ner och bättre förutsättningar för att ta emot, filtrera, bearbeta och processa information ges Lättare att dela varandras bilder Hur kan vi underlätta för sekreterare bibliotekarie och chef? Kartläggningen är mycket viktig! Balans mellan Den hjälper oss att: Anpassning Utveckling Nyinlärning identifiera styrkor och svårigheter balansera anpassning och utveckling individualisera bemötande och insats Anpassning Utveckling Nyinlärning Utan spaning ingen aning! Några kartläggningsmaterial The Collaborative Problem Solving Ross Greene ( och Problem Detta är vad vi ser för svårighet Förklaring Detta är orsaker till de svårigheter vi ser Insats Detta är de åtgärder vi sätter in utifrån orsaker till svårigheter Vardagsstöd Anna Sjölund ( K 3 - Kunskap Kartläggning Kvalité Ett material att kartlägga ur ett lärandeperspektiv Ny K 3 utbildning ! Missar orsaker!!!! (Mer information: kenth.hedevag@telia.com ) Copyright INOM Konsult 5

6 The Collaborative Problem Solving Ross Greene Identifiera triggersituationer i hemma/arbete/skola Kartlägga vilka kognitiva färdigheter personen saknar eller har svårt att använda som gör den specifika situationen till en trigger Anpassa krav i situation och/eller ge hjälpmedel/strategier för att klara av situation Tydliggör vad som förväntas och ha förhållningssätt för obesvarad förväntning Vardagsstöd Ett arbetsmaterial för att tillsammans med person kartlägga styrkor och svårigheter i vardagen och kartlägga individuellt lämpliga strategier och hjälpmedel. För mer information : Böcker: Explosiva Barn och Vilse i skolan Cura förlag Artikel: Vad är The Collaborative Problem Solving Vardagsstöd hjälper att kartlägga. Vad är svårt för personen att hantera? Hur lär personen bäst in nya saker- inlärningsstil? Vilket stöd, struktur, hjälpmedel eller strategi kan bäst kompensera olika svårigheter? Vad gör personen stressad? Hur yttrar sig stressreaktioner hos personen? Hur mycket insikt har personen om hur hon själv och andra fungerar? Hur vill personen ha stödinsatsen utformad? Vad är viktigt att vi tänker på i vårt bemötande av personen? K3: Kvalité Kunskap - Kartläggning K3 är en snabb och effektiv kartläggningsmodell K3 ger besked om både styrkor och svårigheter K3 är en länk mellan teoretisk kunskap och praktisk handling K3 är ett komplement till standardiserade utredningar K3 kan vid behov leda till fördjupade utredningar K3 sker på personal-, föräldra- och barn/ungdomsnivå K3 skapar en gemensam plattform för vidare arbete K3 utbildningen går hela vägen från kunskap till kartläggning, mål, insatser och utvärdering K3 kartlägger på organisations- och gruppnivå samt individens förmåga till uppmärksamhet, impulskontroll, organisation/planering, motorik, sinnesintryck, kommunikation, samspel, föreställningsförmåga mm. Bemötandets betydelse - vilket ansikte möts jag av idag? Kroppsspråk, mimik, tonalitet affektsmitta Vid gensvar Relationsförsvårande beteende Inget gensvar Benämn/förstärk gensvar i relationell kontext Bristande/annorlunda relationellt gensvar Förvånande Gör mer av samma Förbannade Anklagande, negativ kommunikation We are born to connect! Exkluderande Stänger ute/av Sociala inlärningsteorier. Ignorera våra egna icke önskvärda responser. Copyright INOM Konsult 6

7 Grundläggande principer Regel1 : Var positiv Använd positiv förstärkning i mesta möjliga mån Negativ förstärkning: Leder inte nyinlärning av andra beteende Ökar stress Minskar relation Om negativ konsekvens skall användas: Tydligt hur och varför Gränsat kring specifikt beteende Undvik att hamna på minus på relationskontot Stödjande inte fostrande Bekräftande inte straffande Grundläggande principer Regel 2 : Behåll lugnet Var en desarmerande kraft, inte en provocerande Botemedlet när en person överkänner eller övertolkar är att försöka desarmera situationen; inte att förvärra den med att vi överkänner tillbaks Välj dina strider Ha koll på stressmätaren få ner stressmätaren genom att stanna upp Barn med överlappande diagnoser - Kutscher Barn med överlappande diagnoser - Kutscher Bemötande och kommunikation Mycket beröm positiv feedback Konkret, tydlig i kommunikation Tydliga om vi frågar eller påstår när vi talar Tolka inte undvikande av ögonkontakt som ointresse Vaksam med öppna frågor Leta efter personens uppmärksamhets, fokus Ge tid att vänta in personens respons Tänk på mängd ord (Första och sista ordet) Ge positiva strategier Undvik inte Ge varför förklaringar Aaron Antonovsky: Begriplighet Hanterbarhet Meningsfullhet Verka i ett begripligt/obegripligt sammanhang Stress är obalans mellan krav och förmåga Vår uppgift: Att ändra sammanhanget efter de personer vi möter. Inte behandla alla generellt. Hjälpmedel att öka Känsla av sammanhang Yttre känsla av sammanhang omgivning; vardag Inre känsla av sammanhang självbild, tankar m.m. Svar på dessa frågor ger oss en ökad Begriplighet Hanterbarhet - Meningsfullhet Vad? Vad är det som ska göras? Var? Var ska uppgiften göras? Med vem? Ensam? Med vem/vilka? Hur? På vilket sätt? Hur mycket? När? När ska den göras? Varför? Vad går det ut på? Motivation? Hur länge? När tar det slut? Tid? Sedan? Vad ska ske när den är klar?? Copyright INOM Konsult 7

8 Exempel på visuellt stöd Kontrakt regler kring tider, ansvar m.m. Checklistor exempelvis vad att ta med hemifrån när man går o.s.v. Dagsscheman, Filofaxer, Palmpilots Instruktioner,, appar med mera. Påminnare via sms/mail istället för/komplement till verbala påminnare Andra lösningar Appar - kognitionsappar Ekonomi och inköp Planering och påminnelser Tidsuppfattning Sova och vakna Övrigt Hjälpmedelsinstitutet Exempel på appar Stöd med att organisera och planera skolarbetet: Uppgifter, läxor, prov, inlämningsuppgifter, material, mappar, pärmar, lösa papper, datorns organisation mm. En bra överblick över dagens innehåll: Var? När? Med vem? Vad? Hur länge? En planering i form av en checklista som gäller för varje lektion. Kombineras med muntlig information. Ska ge svar på: Vad? Varför? Hur? Hur mycket? Sedan? Kortare muntliga genomgångar med text och bildstöd, Gör tankekartor. Skriv på whiteboard, på datorn. Visa mer, visualisera mer - prata mindre! Starthjälp. Behöver veta exakt hur man börjar med uppgiften. Vuxenstöd efter genomgångar. Ge möjlighet att få utlopp för sitt stora rörelsebehov. Ge rörelseuppgifter, stå upp och jobba, rita vid genomgångar mm. Skapa stor förutsägbarhet vad det gäller nya situationer, förändringar och personer. Använd visuellt stöd i form av text/skisser/bilder/scheman. Visualisera hur delar hänger ihop till större sammanhang. Använd bilder, skisser, tankekartor mm. Både vad det gäller sociala sammanhang och skolkunskaper. Stöd vid fri skrivning. Hjälp av tankekartor, frågor, rubriker, mallar, bilder mm. Framgångssamtal. Där man bara tar upp positiva saker och händelser. Med visuellt stöd så man kan visa vad som är bra. Betona även positiva tendenser. Använd starka sidorna och intressen vid nyinlärning Förbrukar enormt mycket energi i skolan. Gör en energiinventering och balansera skoldagen Få göra mer av det man är bra på. Teknik, motorik, rita mm. Avbryt i succe! Fortsätt inte tills det inte funkar längre. Försök anpassa krav beroende på Chefsformen Apptips: Ännu fler apptips: Böcker - Gunilla Gerland Copyright INOM Konsult 8

9 Många av de personer vi samtalar med har bristande kommunikativa förmågor och samspelsvårigheter och/eller svårigheter med att bibehålla uppmärksamhet och fokus i samtalet Vi måste anpassa vårt sätt att prata för att skapa förutsättningar för ett bra samtalsklimat Hur gör vi detta? Samtalsverktyg Plats och form för samtal Hjälpmedel i samtal Visualiserade samtal nakkve.balldin@inom.com Samtalstekniker Tydliga och strukturerade i vår kommunikation Ett tema i taget Film, rollspel, Göra Struktur i rum, tid och innehåll Minska vårt eget kroppspråk Kräv inte ögonkontakt Tolka inte undvikande av ögonkontakt som ointresse Vaksam med öppna frågor Undvika att tolka för mycket - be om förtydligande ( Menar du så här.?, Uppfattar jag dig rätt när jag tror att det är så här du menar? ) Ge tid till person och familj att svara Stanna upp i samtal sammanfatta, skriva ner punkter - VISUALISERA Lyhördhet för om ork energi inte finns eller håller på att ta slut Plats och hjälpmedel i samtal Bilsamtal Visuella stöd i samtal och möten: Chatt Papper penna Whiteboard Skalfrågor Plus och Minus listor Påståendematerial Chatt Visuellt tempo dras ner; bättre möjlighet till processtid Visuellt mindre utsvävningar, mer direkt på tema Visuellt slippa fokusera på kroppsspråk Visuellt vinner tid i formuleringar skriva först (tänka först), skicka sen (säga sen) Kan göras på bekväm plats Lättare att få till samtal En samtalsteknik som många unga idag bemästrar blir den kompetenta i språket. Hjälpmedel i samtal Skalfrågor Plus och Minus listor Påståendematerial Enkätformulär Copyright INOM Konsult 9

10 Exempel - skalfrågor Jag blir störd när andra avbryter mig (ringa in ett alternativ) Inte alls lite Så där mycket väldigt mycket mycket Så här mår jag efter fri tid i lägenheten: Hur svårt är det för dig att komma upp på morgonen på en skala från 1 10? 1 10 Lätt Omöjligt Motivation är olika för olika personer. Svara på nedanstående påstående. Ringa in en siffra 1-3: Lite 4-6: Ganska 7-10 MYCKET Jag tycker det är viktigt att få en praktikplats Jag tror jag kan klara av att göra det som krävs för att få en praktikplats Jag känner mig beredd på att försöka göra det som krävs för att få en praktikplats Påståendematerial Att arbeta med påståendematerial är ett sätt att ge personen hjälp med öppna frågor. I samtal är det lätt att vi kommer att ställa mycket frågor som är öppna, till exempel Vad är du bra på?, Vad tycker du är roligt att göra?, Hur skulle du vilja att andra hjälpte dig när du blir arg? och så vidare. För många är det svårt att svara på sådana frågor eftersom dessa frågor kräver mycket abstrakts föreställningsförmåga (att kunna se med tanken vad ditt öga inte kan se). Då kan påståendematerial vara till hjälp. Copyright Familjeforum Copyright Familjeforum Förslag på känslor du känner när du kommer i bråk med en kompis: Motivationssystem Mat Avslappningsövningar Ringa in ord som passar dig: Skamsen Glad Nervös Rasande Skyldig Panikslagen Positiv Ångerfull Osäker Vansinnig Frustrerad Nöjd Förödmjukad Orolig Tokig Modig Upprymd Trött Ensam Ledsen Säker Arg Organisera och hantera morgnar och kvällar checklistor Att komma till arbetet Sömn Rätt temperatur Lagom mätt Fler ord:.... Fickkalender Planering av tid Resa självständigt Resträningsprogram Copyright Familjeforum Copyright INOM Konsult 10

11 Kognitiv Affektiv Training Kat Kitt Sociala berättelser Små berättelser som är skrivna/ritade för en specifik situation och person. Ger information om situationen varför det är som det är och berättar även vad och hur man kan göra. Sociala berättelser och seriesamtal teori och praktik KAT-kittet är ett träningsredskap för att förbättra och öka kommunikationsförmågan. KAT-kittet hjälper till att utveckla tvåvägs-kommunikationen kring känslor. Kognitiv: Arbetar med tankar, intryck, perception, attityder och respons. Affektiv: Arbetar med känslor,humör perception och kroppsuppfattning. Träning: Ökar medvetenheten om sambandet mellan tankar, känslor och beteende. Kat Kitt har visat sig fungera väldigt väl med yngre barn och även med personer med olika kognitiva och kommunikativa funktionsnedsättningar. och Trippelkommunikation - Hjälpmedel för att öka social förståelse Ritprat - en kommunikationsmetod skriva och rita små berättelser för att öka förståelsen i sociala situationer för att förstå sig själv i relation till andra Vid hög stress får vissa delar av hjärnan får mer blod, andra mindre kognitiva funktioner påverkas Hög negativ stress försämrar: Arbetsminne - metakognition Kognitiva förmågor för planering och reglering Intellektuella förmågor Kommunikativa och affektiva förmågor Personer med funktionsnedsättningar har lättare att hamna i hög negativ stress: Ojämna hanteringsförmågor krav chefen arbetar betydligt mer tar mer mental energi Förmågor som försämras i stress är redan nedsatta Copyright INOM Konsult 11

12 Plan för att förebygga och hantera hög stress Anpassa efter chefsform Krav och förväntningar Förutsägbarhet Stress Hjälpmedel/stöd, struktur, ordning, arbetsbeskrivningar, gemensamma förhållningssätt, bemötande Bemötandets betydelse Affektsmitta Kartläggning av stressorer Avkoppling och copingstrategier Balans i tillvaron Kartläggning av förmågor och chefs form Diskutera vad personen har för förmågor när chefen är i form och ur form. Vad ni kan kräva i olika vardagsaktiviteter Kartlägg vilka tecken på om ni möter chef i eller ur form som ni ser hos person Bestäm att personal få anpassa krav i aktiviteter utifrån chefs form Ha planer för obesvarad förväntning Kartläggning av stressorer Material att kartlägga tillsammans med person kring vad som stressar i tillvaron Bensininventering kring följande områden: Platser Aktiviteter Personer Vad tar och vad ger? Artiklar: Utan bensin stannar motorn Nåkkve Balldin Energi Mia Kårlycke Bensin inventering till vilken nytta? Skapa bättre förståelse av vad som tar och ger bensin insikter för person och omgivning Underlag för att skapa bättre balans i tillvaron mellan platser, aktiviteter och personer som tar och ger bensin Krävs många tanktillfällen under dagen inför vissa platser/aktiviteter/personer krävs extra mycket tankning annars kommer soppan ta slut och motorn stannar. Copyright INOM Konsult 12

13 hög stress hög affekt möts bäst med låg affektivt bemötande Måste reagera behärskat Strategier för att behålla lugnet; andning Undvik ögonkontakt När vi känner behov av att gå framåt mot en person i en situation ta två steg tillbaks Stå aldrig mitt emot person Prata lugnt, dämpa röst, minska kroppsspråk Inte metakognition Bekräfta känsla Avled; konkret; plats, aktivitet, person Affektsmitta Problemskapande beteende Hejlskov Elvén Avslutande tankar. Sök kunskap om olika funktioner och hur de påverkar personens förmågor och vardag Visa förståelse Kunskap och förståelse ökar förutsättningar för att: visa empati vara kreativa i val av stöd/hjälpmedel för att minska svårigheter och kunna fokusera på styrkor ha tålamod och ork att fortsätta bemöta positivt Personalens förmåga till empati har stor betydelse för möjligheten till utveckling hos personer med särskilda behov Ur Empati hos vuxna som möter barn med särskilda behov Emelie Kinge Litteraturtips Avslutande magiska orden: Slut för idag, tack för idag Nåkkve Balldin E post: nakkve.balldin@inom.com Åhörarkopior: Om Aspergers syndrom Tony Attwood (Natur och Kultur) Flickor m ADHD Quinn (Studentlitteratur) ADHD hos barn och vuxna Socialstyrelsen Barn med koncentrationssvårigheter Björn Kadesjö (Liber) Råd till föräldrar ADHD Agneta Hellström (Lilly) Så funkar det! ADHD Hellström/Carlsson-Kendall (Lilly) Att undervisa barn med ADHD Agneta Hellström (Lilly) Den översvämmade hjärnan Torkel Klingberg (Natur och Kultur) Den lärande hjärnan Torkel Klingberg (Natur och kultur) Barn med överlappande diagnoser Kutscher (Natur och Kultur) ADHD att leva utan bromsar Kutscher (Natur och kultur) Hjälpmedelsboken Gerland (Pavus) Hjälpmedelsboken i grundskolan och gymnasie Gunilla Gerland Motiverande samtal i skolan Barbro Holm Ivarsson (Gothia) Är jag normal, mamma? Att se, förstå och möta en flicka med ADD, Malene Larssen Varför jag känner som du känner Joachim Bauer (Natur och Kultur) Familjevardag med autism och Asperger Lindberg-Månsson (Gothia) En alldeles särskild familj Lindberg (Gothia) Sociala berättelser och Seriesamtal ( Vardagsstöd Sjölund ( Boendestödsboken Sjölund-Beijerot ( Filmer: Asperger syndrom inifrån - Att organisera vardagen om ADHD - Efter diagnos Om ADHD - Litteratur: Ungdomar med Aspergers syndrom att mötas i samtal Lorenz Gothia KBT att tillämpa metoden med barn och ungdomar Svirsky - Gothia Arbeta med Aspergers syndrom Gerland Pavus Explosiva barn Ross Greene Cura Vilse i skolan Ross Greene Cura Tio tankar i huvudet Ronhovde Infolitenbok Problemskapande beteende Hejlskov Elven Studentlitteratur Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar Hejlskov Elven - Studentlitteratur Sam tal Sociala berättelser och seriesamtal Artiklar Utan bensin stannar motorn - Vad är Collaborative Problem Solving Approach? Copyright INOM Konsult 13

14 Några intressanta länkar The Collaborative problem solving approach Ross Greene - Repulse Cogmed Kat Kitt - och Visuella samtalshjälpmedel Pedagogiska läromedel: Artikel: En skola som hjälper eller stjälper ADHD ur ett pedagogiskt perspektiv, Balldin och Hedevåg Socialmedicinsk tidskrift Vol 90, Nr 3 (2013): ADHD och dess sociala och socialmedicinska konsekvenser Copyright INOM Konsult 14