Unikt sätt. pedagogiskt perspektiv. Standard sätt. Copyright INOM Konsult 1. Normal. Onormal. Hur kul är det att vara standard?
|
|
- Astrid Ivarsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 pedagogiskt perspektiv Neuropsykiatriska funktionshinder teoretisk förståelse och praktiskt bemötande Dagens hålltider Fm fika Lunch på egen hand Em fika Slut: Nåkkve Balldin Inom Familjeforum Hemsida: e-post: Åhörarkopior: Ibland möter vi personer som har ett annorlunda sätt att sortera, filtrera och bearbeta information, intryck, tankar och känslor. Svårigheter tar sig olika uttryck Gemensamt: Att våra standard strategier, traditionella pedagogiska verktyg och metoder inte räcker Vi måste göra något annat!? Normal Onormal Unikt sätt Standard sätt Hur kul är det att vara standard? Standard personligheter förvaltar utvecklar sällan Varför får fler personer idag olika diagnoser? Hjärnans sätt att ta emot och bearbeta informationsflödet Kognitiva neurovetenskapen stora framsteg - mer kunskap om hjärnan idag Lever i en tid som ställer allt större krav på oss hantera och bearbeta information Lever i en tid som ställer större krav på samspel Syn Hörsel Känsel Tankar Impulser Känslor Sinnesintryck Förenklad skiss! C B S S = Sekreteraren (förmedveten nivå) B = Bibliotekarien (förmedveten nivå) C = Chefen (medveten nivå) Handlande Luria/Edby/Hedevåg Copyright INOM Konsult 1
2 Sekreteraren Ta emot information Arbetsminne - Arbetskoncentration Organisation Fokusera Att memorera information och att agera på den i ett här och nu perspektiv: Tidsuppfattning Koncentration Planering Slå upp sidan 24 och gör uppgifterna 1 till 12, när ni är klara så fortsätt med det egna projektarbetet Aktivitetsgrad Impulsstyrning Reglering Prioritering Arbetsminne Uppmärksamhet Att komma ihåg vad man skall koncentrera sig på i ett här och nu perspektiv Just nu skall jag lyssna på vad Nåkkve har att säga om arbetsminne. Arbetsminne - Arbetskoncentration Lagom vakenhetsgrad maximerar arbetsminne för låg/hög vakenhetsgrad försämrar arbetsminne Arbetsminne hjälper att oss att komma på banan igen när vi tappat fokus i aktivitet Arbetsminne hjälper oss bibehålla fokus i det vi skall göra En dag när Nalle puh satt hemma och räknade sina honungsburkar knackade det på dörren. Fjorton, sa Nalle Puh. Kom in. Fjorton. Eller var det femton? Äsch nu tappade jag bort mig igen. Studier kring Arbetsminne - Arbetskoncentration Barn utvecklar arbetsminne genom hela barndomen, också långt upp i tonåren Den stora utvecklingen sker vid cirka sex års ålder Stor variation mellan olika barns arbetsminnesförmågor Arbetsminnet är inte statiskt! Det kan förbättras (och försämras) av miljöns villkor och omgivningens bemötande Arbetsminne centralt för inlärningsförmågor Arbetsminne centralt för problemlösning Arbetsminne centralt för metakognition (att tänka om våra tankar) Läs mer: Den lärande hjärnan Torkel Klingberg I stunden hämma benägenheten att handla Fördröja den reaktion man vill agera på Filtrerings och regleringssvårigheter Att leva utan bromsar (Barkley ADHD and the nature of selfcontrol) Inhibitionssvårighet ADHD Attention Deficit Hyperactivity Disorder 1. ADHD med primärt uppmärksamhetssvårigheter Svårt att bibehålla fokus Tre undergrupper Svårt att förstå det sammanhanget Svårt att använda erfarenheter Arbetsminnet har stor betydelse 2. ADHD med primärt impulsivitet hyperaktivitet Svårt att reglera aktivitet kompenserar med överaktivitet Säger och gör saker förhastat Inhibitionsförmågor har stor betydelse 3. ADHD av kombinerad typ både uppmärksamhet och Impulsivitet hyperaktivitet Copyright INOM Konsult 2
3 Stöd vid arbetsminnessvårigheter Korta instruktioner färre ord En instruktion ett göra Ställtid Tänk på Nej som Jag behöver mer tid Visuella stöd: listor, kom ihåg lappar, whiteboard, Visuella påminnare: mobillarm, appar, sms Stöd med att organisera och planera skolarbetet: Uppgifter, läxor, prov, inlämningsuppgifter, material, mappar, pärmar, lösa papper, datorns organisation med mera Starthjälp. Vuxenstöd som stöttar i igångsättning, oftast bäst genom ett görande, inte pratande Fysisk rörelse Arbetsminnesträning Arbetsminnesträning Arbetsminnesträning är en vetenskapligt belagd metod som riktar sig till barn, ungdomar och vuxna med behov av att förbättra sin koncentrationsförmåga. Programmet som används för att träna upp arbetsminnet består av övningar som på olika sätt tränar arbetsminnet både visuospatialt och verbalt. Svårighetsnivån anpassas automatiskt efter personens förmåga. Stöd vid inhibitionssvårigheter Korta instruktioner färre ord En instruktion ett göra Ställtid Tänk på Nej som Jag behöver mer tid Visuella stöd i genomförande Positiv förstärkning Korta pass med uppgifter direktbelöningar Fysisk rörelse Träna in inhibitionsförmåga; Räkna tyst till 20 innan du ställer om fråga, Gå in på rummet och lyssna på två låtar sen kommer jag En konflikthanteringsplan för att hantera starka reaktioner: Förebyggande insatser / akutinsatser / efterarbete Träna självprat Visualisera tiden med scheman, digitala äggklockor, timglas, tid på datorn, koppla ihop tid med aktivitet mm Rörig Passar inte tider Stökig, stimmig Säger och gör olämpliga saker Glömmer bort Disträ - dagdrömmare Unik sekreterare Kreativ Ser möjligheter Energisk Modig Närvarande här och nu Fångar stunden Känna igen Tolka Likheter Bibliotekarien vår pejlare Koda/analysera Föreställningsförmåga Språkligt sammanhang Generalisering Helheter - detaljer Sammanhang Föreställningsförmåga Konkret (visuell) föreställningsförmåga Se med ögat Abstrakt föreställningsförmåga (mentaliseringsförmåga) Se med tanken Ab tra t fö eställningsf rm ga är f rmågan att f lla i t mrumm n o h att k nna se m d t nken v d d tt ö a inte k n se Artiklar Peter Vermeulen nakkve.balldin@inom.com Copyright INOM Konsult 3
4 Abstrakt föreställningsförmåga: Skapa inre bilder Att själv kunna komplettera given information Leka med tanken, spela upp på den inre teatern Hur tänker och känner andra? Andras intentioner? Konsekvenser av bristande abstrakt föreställningsförmåga: Svårigheter med kommunikation och samspel Generaliseringssvårigheter Behov av förförståelse inför nya situationer Bristande flexibilitet Svårt att dela andras tankar och känslor Kognitiv Empati inte samma som affektiv empati!!! Varför jag känner när du känner. Kognitiv empati Läsa av signaler hos andra Föreställa vad andra behöver/vill bli bemötta med i visst känsloläge Affektiv empati Förmåga att känna med andra Central samordning En förmåga att se vilka detaljer i ett sammanhang som är mest relevanta för helheten och dra slutsatser av dessa X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X Många med npf har svårt att avgöra vilka detaljer som är viktiga och drar fel slutsats utifrån fel detaljer Stöd vid svårigheter med föreställningsförmåga Skapa stor förutsägbarhet vad det gäller nya situationer, förändringar och personer. Använd visuellt stöd i form av text/skisser/bilder/scheman Dagsscheman, veckoplaneringar Visualisera Plan B Mycket fokus på varför förklaringar Visualisera hur delar hänger ihop till större sammanhang. Använd bilder, skisser, tankekartor Sociala berättelser, ritprat, sociala manuskript, papper, penna! Tala är silver, visualisera är guld Unik Bibliotekarie Chefen Fastnar i detaljer Oflexibel Ogillar förändringar Upplevs fyrkantig Upplevs socialt udda Noggrann Uthållig Fokuserad Vågar egna vägar Ärlig och rak Aktivt tänkande Aktiv planering Aktiv analys IQ Aktiv utvärdering Aktiva beslut Självkänsla Aktiv nyinlärning Chefsform Kränkbarhet Copyright INOM Konsult 4
5 Slutsatser: 1. Chefen fattar aldrig bättre beslut än underlaget som kommer från Sekreteraren och Bibliotekarien. 2. Det går åt mycket energi när chefen måste kompensera för bristande sekreterar- och bibliotekariefunktioner. Detta ger en större risk för en stressad och utbränd chef. Förmågor varierar med chef 3. Chefen vill lyckas och undviker helst arenor där man riskerar att misslyckas Positiv förstärkning Framgångssamtal. Där man bara tar upp positiva saker och händelser. Med visuellt stöd så man kan visa vad som är bra. Betona även positiva tendenser. Använd starka sidorna och intressen vid nyinlärning Energi-inventering och balansera dagen Kartlägga stressorer Stressredcuering Avbryt i succe! Fortsätt inte tills det inte funkar längre. Ställ olika krav på beroende på Chefsformen Mat, sömn Stöd till chefen Omtanke, kärlek och lite service The Big Five De fem viktigaste förmågorna i styrdokumenten (Göran Svanelid i Pedagogiska Magasinet nr ; nr ) Analysförmåga, det vill säga förmågor att se och beskriva orsaker och konsekvenser. Att kunna förklara och påvisa samband och föreslå lösningar samt att se utifrån olika perspektiv och växla mellan olika perspektiv Kommunikativ förmåga, som handlar om att kunna samtala, diskutera, presentera, resonera och motivera Metakognitiv förmåga, som innefattar förmåga att kunna tolka, värdera och lösa problem med anpassning till en viss situation, ett syfte eller ett sammanhang Förmåga att hantera information, som innefattar förmågor att söka, samla, strukturera, sortera och kritiskt granska information och att kunna skilja mellan fakta och värderingar Begreppslig förmåga, som handlar om att förstå innebörden av begrepp, att kunna relatera begrepp till varandra och att använda begrepp i olika eller nya sammanhang Samma sak med andra ord Brister eller begränsningar gällande betydelsefulla kognitiva färdigheter som inkluderar komponenter som flexibilitet, frustrationstolerans, problemlösning - eller stora svårigheter Med att använda dessa färdigheter när det behövs. Ross Greene Explosiva Barn Perspektivskifte Det handlar om bristande kognitiva färdigheter och bristande kompasser att orientera bland sina kognitiva kartor: Inlärningssvårighet! Från: Han/hon kan om han/hon vill Till: Han/hon vill om han/hon kan Copyright INOM Konsult 5
6 Grundprincip: Att flytta fokus från. Framgångsfaktorer Abstrakta arenan till Konkreta arenan 1. Kunskap om kognitiva funktioner - diagnoser 2. Kartläggning av styrkor och svårigheter 3. Förståelse för styrkor och svårigheter och anpassning i krav och förväntningar 4. Bemötandets betydelse - Förhållningsstrategier 5. Insatser: Anpassning - Utveckling Varför? På konkreta arenan stärks den visuella föreställningsförmågan och kompenserar svårigheter med abstrakt föreställningsförmåga På konkreta arenan dras tempo ner och bättre förutsättningar för att ta emot, filtrera, bearbeta och processa information ges Lättare att dela varandras bilder Kartläggningen är mycket viktig! Den hjälper oss att: identifiera styrkor och svårigheter balansera anpassning och utveckling individualisera bemötande och insats Utan spaning ingen aning! Problem Detta är vad vi ser för svårighet Förklaring Detta är orsaker till de svårigheter vi ser Insats Detta är de åtgärder vi sätter in utifrån orsaker till svårigheter Missar orsaker!!!! Några kartläggningsmaterial The Collaborative Problem Solving Ross Greene ( och Vardagsstöd Anna Sjölund ( K 3 - Kunskap Kartläggning Kvalité Ett material att kartlägga ur ett lärandeperspektiv Ny K 3 utbildning våren 2015 (Mer information: kenth.hedevag@telia.com ) The Collaborative Problem Solving Ross Greene Identifiera triggersituationer i hemma/arbete/skola Kartlägga vilka kognitiva färdigheter personen saknar eller har svårt att använda som gör den specifika situationen till en trigger Anpassa krav i situation och/eller ge hjälpmedel/strategier för att klara av situation Tydliggör vad som förväntas och ha förhållningssätt för obesvarad förväntning Böcker: Explosiva Barn och Vilse i skolan Cura förlag Artikel: Vad är The Collaborative Problem Solving Copyright INOM Konsult 6
7 Vardagsstöd Ett arbetsmaterial för att tillsammans med person kartlägga styrkor och svårigheter i vardagen och kartlägga individuellt lämpliga strategier och hjälpmedel. För mer information : Vardagsstöd hjälper att kartlägga. Vad är svårt för personen att hantera? Hur lär personen bäst in nya saker- inlärningsstil? Vilket stöd, struktur, hjälpmedel eller strategi kan bäst kompensera olika svårigheter? Vad gör personen stressad? Hur yttrar sig stressreaktioner hos personen? Hur mycket insikt har personen om hur hon själv och andra fungerar? Hur vill personen ha stödinsatsen utformad? Vad är viktigt att vi tänker på i vårt bemötande av personen? K3: Kvalité Kunskap - Kartläggning K3 är en snabb och effektiv kartläggningsmodell K3 ger besked om både styrkor och svårigheter K3 är en länk mellan teoretisk kunskap och praktisk handling K3 är ett komplement till standardiserade utredningar K3 kan vid behov leda till fördjupade utredningar K3 sker på personal-, föräldra- och barn/ungdomsnivå K3 skapar en gemensam plattform för vidare arbete K3 utbildningen går hela vägen från kunskap till kartläggning, mål, insatser och utvärdering K3 kartlägger på organisations- och gruppnivå samt individens förmåga till uppmärksamhet, impulskontroll, organisation/planering, motorik, sinnesintryck, kommunikation, samspel, föreställningsförmåga mm. Ny K3 utbildning i Göteborg Bemötandets betydelse - vilket ansikte möts jag av idag? Kroppsspråk, mimik, tonalitet affektsmitta Relationellt sökande Relationellt gensvar Vilket relationellt gensvar vi får är helt avgörande i hur vi ser på den andra. Det påverkar vilken uthållighet vi har i, vilken vilja vi har till att vara kvar i relationen, hur benägna vi är att förstå, hur benägna vi är att kompromissa Att ge stöd till någon som ger relationellt gensvar kräver ingen speciell kunskap men att ge omsorg till någon som inte ger relationellt gensvar kräver specialkompetens och kontinuerligt stöd Kids in stress create in adults their feelings and, if not trained, the adults will mirror their behaviour (Long & Fecser, 2000) Relationellt avvisande Copyright INOM Konsult 7
8 Grundläggande principer Vid gensvar Benämn/förstärk gensvar i relationell kontext Relationsförsvårande beteende Bristande/annorlunda relationellt gensvar We are born to connect! Inget gensvar Förvånande Gör mer av samma Förbannade Anklagande, negativ kommunikation Exkluderande Stänger ute/av Sociala inlärningsteorier. Ignorera våra egna icke önskvärda responser. Regel1 : Var positiv Använd positiv förstärkning i mesta möjliga mån Negativ förstärkning: Leder inte nyinlärning av andra beteende Ökar stress Minskar relation Om negativ konsekvens skall användas: Tydligt hur och varför Gränsat kring specifikt beteende Undvik att hamna på minus på relationskontot Stödjande inte fostrande Bekräftande inte straffande Barn med överlappande diagnoser - Kutscher Grundläggande principer Regel 2 : Behåll lugnet Var en desarmerande kraft, inte en provocerande Botemedlet när en person överkänner eller övertolkar är att försöka desarmera situationen; inte att förvärra den med att vi överkänner tillbaks Välj dina strider Ha koll på stressmätaren få ner stressmätaren genom att stanna upp Barn med överlappande diagnoser - Kutscher Bemötande och kommunikation Mycket beröm positiv feedback Konkret, tydlig i kommunikation Tydliga om vi frågar eller påstår när vi talar Tolka inte undvikande av ögonkontakt som ointresse Vaksam med öppna frågor Leta efter personens uppmärksamhets, fokus Ge tid att vänta in personens respons Tänk på mängd ord (Första och sista ordet) Ge positiva strategier Undvik inte Ge varför förklaringar Aaron Antonovsky: Begriplighet Hanterbarhet Meningsfullhet Verka i ett begripligt/obegripligt sammanhang Stress är obalans mellan krav och förmåga Vår uppgift: Att ändra sammanhanget efter de personer vi möter. Inte behandla alla generellt. Hjälpmedel att öka Känsla av sammanhang Yttre känsla av sammanhang omgivning; vardag Inre känsla av sammanhang självbild, tankar m.m. Copyright INOM Konsult 8
9 Svar på dessa frågor ger oss en ökad Begriplighet Hanterbarhet - Meningsfullhet Vad? Vad är det som ska göras? Var? Var ska uppgiften göras? Med vem? Ensam? Med vem/vilka? Hur? På vilket sätt? Hur mycket? När? När ska den göras? Varför? Vad går det ut på? Motivation? Hur länge? När tar det slut? Tid? Sedan? Vad ska ske när den är klar?? Exempel på visuellt stöd Kontrakt regler kring tider, ansvar m.m. Checklistor exempelvis vad att ta med hemifrån när man går o.s.v. Dagsscheman, Filofaxer, Palmpilots Instruktioner,, appar med mera. Påminnare via sms/mail istället för/komplement till verbala påminnare Andra lösningar Appar - kognitionsappar Ekonomi och inköp Planering och påminnelser Tidsuppfattning Sova och vakna Övrigt Hjälpmedelsinstitutet Exempel på appar Stöd med att organisera och planera skolarbetet: Uppgifter, läxor, prov, inlämningsuppgifter, material, mappar, pärmar, lösa papper, datorns organisation mm. En bra överblick över dagens innehåll: Var? När? Med vem? Vad? Hur länge? En planering i form av en checklista som gäller för varje lektion. Kombineras med muntlig information. Ska ge svar på: Vad? Varför? Hur? Hur mycket? Sedan? Kortare muntliga genomgångar med text och bildstöd, Gör tankekartor. Skriv på whiteboard, på datorn. Visa mer, visualisera mer - prata mindre! Starthjälp. Behöver veta exakt hur man börjar med uppgiften. Vuxenstöd efter genomgångar. Ge möjlighet att få utlopp för sitt stora rörelsebehov. Ge rörelseuppgifter, stå upp och jobba, rita vid genomgångar mm. Skapa stor förutsägbarhet vad det gäller nya situationer, förändringar och personer. Använd visuellt stöd i form av text/skisser/bilder/scheman. Visualisera hur delar hänger ihop till större sammanhang. Använd bilder, skisser, tankekartor mm. Både vad det gäller sociala sammanhang och skolkunskaper. Stöd vid fri skrivning. Hjälp av tankekartor, frågor, rubriker, mallar, bilder mm. Framgångssamtal. Där man bara tar upp positiva saker och händelser. Med visuellt stöd så man kan visa vad som är bra. Betona även positiva tendenser. Använd starka sidorna och intressen vid nyinlärning Förbrukar enormt mycket energi i skolan. Gör en energiinventering och balansera skoldagen Få göra mer av det man är bra på. Teknik, motorik, rita mm. Avbryt i succe! Fortsätt inte tills det inte funkar längre. Försök anpassa krav beroende på Chefsformen Apptips: Ännu fler apptips: Copyright INOM Konsult 9
10 Vill du ha hjälp? Nej tack gärna! Att ge stöd till personer med ADHD och Aspergers syndrom Carolina Lindberg; Jill Söderlund; Agneta Lindberg; Malin Valsö Gothia Förlag Böcker - Gunilla Gerland Många av de personer vi samtalar med har bristande kommunikativa förmågor och samspelsvårigheter och/eller svårigheter med att bibehålla uppmärksamhet och fokus i samtalet Vi måste anpassa vårt sätt att prata för att skapa förutsättningar för ett bra samtalsklimat Hur gör vi detta? Samtalsverktyg Plats och form för samtal Hjälpmedel i samtal Visualiserade samtal nakkve.balldin@inom.com Samtalstekniker Tydliga och strukturerade i vår kommunikation Ett tema i taget Film, rollspel, Göra Struktur i rum, tid och innehåll Minska vårt eget kroppspråk Kräv inte ögonkontakt Tolka inte undvikande av ögonkontakt som ointresse Vaksam med öppna frågor Undvika att tolka för mycket - be om förtydligande ( Menar du så här.?, Uppfattar jag dig rätt när jag tror att det är så här du menar? ) Ge tid till person och familj att svara Stanna upp i samtal sammanfatta, skriva ner punkter - VISUALISERA Lyhördhet för om ork energi inte finns eller håller på att ta slut Plats och hjälpmedel i samtal Bilsamtal Visuella stöd i samtal och möten: Chatt Papper penna Whiteboard Skalfrågor Plus och Minus listor Påståendematerial Copyright INOM Konsult 10
11 Chatt Visuellt tempo dras ner; bättre möjlighet till processtid Visuellt mindre utsvävningar, mer direkt på tema Visuellt slippa fokusera på kroppsspråk Visuellt vinner tid i formuleringar skriva först (tänka först), skicka sen (säga sen) Kan göras på bekväm plats Lättare att få till samtal En samtalsteknik som många unga idag bemästrar blir den kompetenta i språket. Hjälpmedel i samtal Skalfrågor Plus och Minus listor Påståendematerial Enkätformulär Exempel - skalfrågor Jag blir störd när andra avbryter mig (ringa in ett alternativ) Inte alls lite Så där mycket väldigt mycket mycket Så här mår jag efter fri tid i lägenheten: Hur svårt är det för dig att komma upp på morgonen på en skala från 1 10? 1 10 Lätt Omöjligt Motivation är olika för olika personer. Svara på nedanstående påstående. Ringa in en siffra 1-3: Lite 4-6: Ganska 7-10 MYCKET Jag tycker det är viktigt att få en praktikplats Jag tror jag kan klara av att göra det som krävs för att få en praktikplats Jag känner mig beredd på att försöka göra det som krävs för att få en praktikplats Påståendematerial Att arbeta med påståendematerial är ett sätt att ge personen hjälp med öppna frågor. I samtal är det lätt att vi kommer att ställa mycket frågor som är öppna, till exempel Vad är du bra på?, Vad tycker du är roligt att göra?, Hur skulle du vilja att andra hjälpte dig när du blir arg? och så vidare. För många är det svårt att svara på sådana frågor eftersom dessa frågor kräver mycket abstrakts föreställningsförmåga (att kunna se med tanken vad ditt öga inte kan se). Då kan påståendematerial vara till hjälp. Copyright Familjeforum Copyright Familjeforum Copyright INOM Konsult 11
12 Förslag på känslor du känner när du kommer i bråk med en kompis: Motivationssystem Mat Avslappningsövningar Ringa in ord som passar dig: Skamsen Glad Nervös Rasande Skyldig Panikslagen Positiv Ångerfull Osäker Vansinnig Frustrerad Nöjd Förödmjukad Orolig Tokig Modig Upprymd Trött Ensam Ledsen Säker Arg Organisera och hantera morgnar och kvällar checklistor Att komma till arbetet Sömn Rätt temperatur Lagom mätt Fler ord:.... Fickkalender Planering av tid Resa självständigt Resträningsprogram Copyright Familjeforum Kognitiv Affektiv Training Kat Kitt Sociala berättelser Små berättelser som är skrivna/ritade för en specifik situation och person. Ger information om situationen varför det är som det är och berättar även vad och hur man kan göra. Sociala berättelser och seriesamtal teori och praktik KAT-kittet är ett träningsredskap för att förbättra och öka kommunikationsförmågan. KAT-kittet hjälper till att utveckla tvåvägs-kommunikationen kring känslor. Kognitiv: Arbetar med tankar, intryck, perception, attityder och respons. Affektiv: Arbetar med känslor,humör perception och kroppsuppfattning. Träning: Ökar medvetenheten om sambandet mellan tankar, känslor och beteende. Kat Kitt har visat sig fungera väldigt väl med yngre barn och även med personer med olika kognitiva och kommunikativa funktionsnedsättningar. och Trippelkommunikation - Hjälpmedel för att öka social förståelse Ritprat - en kommunikationsmetod skriva och rita små berättelser för att öka förståelsen i sociala situationer för att förstå sig själv i relation till andra Copyright INOM Konsult 12
13 Vid hög stress får vissa delar av hjärnan får mer blod, andra mindre kognitiva funktioner påverkas Hög negativ stress försämrar: Arbetsminne - metakognition Kognitiva förmågor för planering och reglering Intellektuella förmågor Kommunikativa och affektiva förmågor Personer med funktionsnedsättningar har lättare att hamna i hög negativ stress: Ojämna hanteringsförmågor krav chefen arbetar betydligt mer tar mer mental energi Förmågor som försämras i stress är redan nedsatta Plan för att förebygga och hantera hög stress Anpassa efter chefsform Krav och förväntningar Förutsägbarhet Stress Hjälpmedel/stöd, struktur, ordning, arbetsbeskrivningar, gemensamma förhållningssätt, bemötande Bemötandets betydelse Affektsmitta Kartläggning av stressorer Avkoppling och copingstrategier Balans i tillvaron Kartläggning av förmågor och chefs form Diskutera vad personen har för förmågor när chefen är i form och ur form. Vad ni kan kräva i olika vardagsaktiviteter Kartlägg vilka tecken på om ni möter chef i eller ur form som ni ser hos person Bestäm att personal få anpassa krav i aktiviteter utifrån chefs form Ha planer för obesvarad förväntning Kartläggning av stressorer Material att kartlägga tillsammans med person kring vad som stressar i tillvaron Copyright INOM Konsult 13
14 Bensininventering kring följande områden: Platser Aktiviteter Personer Vad tar och vad ger? Artiklar: Utan bensin stannar motorn Nåkkve Balldin Energi Mia Kårlycke Bensin inventering till vilken nytta? Skapa bättre förståelse av vad som tar och ger bensin insikter för person och omgivning Underlag för att skapa bättre balans i tillvaron mellan platser, aktiviteter och personer som tar och ger bensin Krävs många tanktillfällen under dagen inför vissa platser/aktiviteter/personer krävs extra mycket tankning annars kommer soppan ta slut och motorn stannar. hög stress hög affekt möts bäst med låg affektivt bemötande Måste reagera behärskat Strategier för att behålla lugnet; andning Undvik ögonkontakt När vi känner behov av att gå framåt mot en person i en situation ta två steg tillbaks Stå aldrig mitt emot person Prata lugnt, dämpa röst, minska kroppsspråk Inte metakognition Bekräfta känsla Avled; konkret; plats, aktivitet, person Affektsmitta Att arbeta med motivation vad kräver det? Problemskapande beteende Hejlskov Elvén Motivation inre och yttre mening Analysinstrument vem möter jag? Motivation handlar om att se inre och yttre mening Den inre meningen svårare att åstadkomma; pga av svårigheter med impulsivitet, svårigheter att se konsekvenser, mental energi, Den yttre meningen behöver förstärkas för att kompensera dessa svårigheter Låg angelägenhet Låg tilltro till egen förmåga Hög angelägenhet Låg tilltro till sin egen förmåga Låg angelägenhet Hög tilltro till sin egen förmåga Hög angelägenhet Hög tilltro till sin egen förmåga Verktyg för att arbeta med inre mening Verktyg för att skapa/förstärka yttre mening Olika verktyg för hur att samtala ställa frågor påstå - utifrån de olika fälten. Motiverande samtal - Rollnick - Miller Copyright INOM Konsult 14
15 Motivation - Inre mening Motivation är olika för olika personer. Svara på nedanstående påstående. Ringa in en siffra 1-3: Lite 4-6: Ganska 7-10 MYCKET Inre mening - Helheter och detaljer Motivationssystem Mat Avslappningsövningar Rätt temperatur Jag tycker det är viktigt att få en praktikplats Organisera och hantera morgnar och kvällar Sömn Lagom mätt Jag tror jag kan klara av att göra det som krävs för att få en praktikplats checklistor Att komma till arbetet Jag känner mig beredd på att försöka göra det som krävs för att få en praktikplats Planering av tid Resa självständigt Resträningsprogram Fickkalender Motivation yttre mening Förstärkning: Social (ord, gester, framgångssamtal m.m.) Konkret: a) Spontan (Du gjorde A det var bra gjort såhär har du B) b) Villkorad (Om A så B) Direkt (förstärkning i aktivitet) Planerad (ex. poängsystem) Viktigt att komma ihåg: 1. Kan personen? Har personen färdigheten? 2. Kan ev. förstärkning öka chansen för att personen använder färdigheten? 3. Vilken sorts förstärkning eller kombination av olika sorter fungerar bäst för individen? Grundprinciper vid belöningssystem Belöningar systemet får aldrig användas som bestraffning Realistiskt för personen att uppnå Tydliga och konkreta instruktioner om varför belöningssystemet finns samt vad och hur personen skall göra för att uppnå de belöningar som finns. Ett mycket tydligt regelverk Belöningarna måste vara intressanta för personen ifråga Det är något centralt, konkret och specifikt som belönas Alla måste vara överens om att följa systemet på samma sätt! Framgångssamtal Användbara frågor: Innan Vad gjorde jag innan? Vad det något som var annorlunda än vanligt? Kände jag mig lugnare än vanligt? På en skala 1 10 hur bra hade jag sovit? På en skala 1 10 hur motiverad var jag? Fick jag hjälp av någon? Användbara frågor: I situation Visste jag vad som skulle ske? Var det bättre planering än vanligt Framgångssamtal Hade jag en reservplan? Använde jag den hur gick det? Sa någon eller gjorde någon något som gjorde det lättare? Vad skulle jag göra efter? Var det något som gjorde det lättare att klara av det bättre? SAMMANFATTA TILLSAMMANS Copyright INOM Konsult 15
16 Avslutande tankar. Sök kunskap om olika funktioner och hur de påverkar personens förmågor och vardag Visa förståelse Kunskap och förståelse ökar förutsättningar för att: visa empati vara kreativa i val av stöd/hjälpmedel för att minska svårigheter och kunna fokusera på styrkor ha tålamod och ork att fortsätta bemöta positivt Personalens förmåga till empati har stor betydelse för möjligheten till utveckling hos personer med särskilda behov Ur Empati hos vuxna som möter barn med särskilda behov Emelie Kinge Avslutande magiska orden: Slut för idag, tack för idag Nåkkve Balldin E post: nakkve.balldin@inom.com Åhörarkopior: Litteraturtips Om Aspergers syndrom Tony Attwood (Natur och Kultur) Flickor m ADHD Quinn (Studentlitteratur) ADHD hos barn och vuxna Socialstyrelsen Barn med koncentrationssvårigheter Björn Kadesjö (Liber) Råd till föräldrar ADHD Agneta Hellström (Lilly) Så funkar det! ADHD Hellström/Carlsson-Kendall (Lilly) Att undervisa barn med ADHD Agneta Hellström (Lilly) Den översvämmade hjärnan Torkel Klingberg (Natur och Kultur) Den lärande hjärnan Torkel Klingberg (Natur och kultur) Barn med överlappande diagnoser Kutscher (Natur och Kultur) ADHD att leva utan bromsar Kutscher (Natur och kultur) Hjälpmedelsboken Gerland (Pavus) Hjälpmedelsboken i grundskolan och gymnasie Gunilla Gerland Motiverande samtal i skolan Barbro Holm Ivarsson (Gothia) Är jag normal, mamma? Att se, förstå och möta en flicka med ADD, Malene Larssen Varför jag känner som du känner Joachim Bauer (Natur och Kultur) Familjevardag med autism och Asperger Lindberg-Månsson (Gothia) En alldeles särskild familj Lindberg (Gothia) Sociala berättelser och Seriesamtal ( Vardagsstöd Sjölund ( Boendestödsboken Sjölund-Beijerot ( Filmer: Asperger syndrom inifrån - Att organisera vardagen om ADHD - Efter diagnos Om ADHD - Litteratur: Ungdomar med Aspergers syndrom att mötas i samtal Lorenz Gothia KBT att tillämpa metoden med barn och ungdomar Svirsky - Gothia Arbeta med Aspergers syndrom Gerland Pavus Explosiva barn Ross Greene Cura Vilse i skolan Ross Greene Cura Tio tankar i huvudet Ronhovde Infolitenbok Problemskapande beteende Hejlskov Elven Studentlitteratur Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar Hejlskov Elven - Studentlitteratur Sam tal Sociala berättelser och seriesamtal Artiklar Utan bensin stannar motorn - Vad är Collaborative Problem Solving Approach? Några intressanta länkar The Collaborative problem solving approach Ross Greene - Repulse Cogmed Kat Kitt - och Visuella samtalshjälpmedel Pedagogiska läromedel: Artikel: En skola som hjälper eller stjälper ADHD ur ett pedagogiskt perspektiv, Balldin och Hedevåg Socialmedicinsk tidskrift Vol 90, Nr 3 (2013): ADHD och dess sociala och socialmedicinska konsekvenser Copyright INOM Konsult 16
Unikt sätt. Standard sätt. Copyright Familjeforum 1. Normal. Onormal. Hur kul är det att vara standard?
Hur kul är det att vara en standardpersonlighet? Erfarenheter av att möta människor med ett unikt sätt att fungera Nåkkve Balldin, socionom Familjeforum en del av INOM Made in Sweden - Uppväxt i Afrika
Läs merUnikt sätt. Standard sätt. Copyright INOM Konsult 1. Normal. Onormal. Hur kul är det att vara standard?
Att skapa möjligheter Teoretisk förståelse praktiskt bemötande Nåkkve Balldin INOM Familjeforum Hemsida: www.familjeforum.com www.inom.com e-post: nakkve.balldin@inom.com Ibland möter vi personer som har
Läs merUnikt sätt. Copyright INOM Konsult 1. standard förmågor - standard utveckling. Onormal. Normal. Vi behöver kunskap om
Att skapa möjligheter Teoretisk förståelse praktiskt bemötande Normal Onormal Inom Familjeforum Hemsida: www.familjeforum.com www.inom.com e-post: nakkve.balldin@inom.com Åhörarkopior: www.inom.com Unikt
Läs merUnikt sätt. pedagogiskt perspektiv. Standard sätt. Copyright INOM Konsult 1. Normal. Onormal. Hur kul är det att vara standard?
pedagogiskt perspektiv Neuropsykiatriska funktionshinder teoretisk förståelse och praktiskt bemötande info@pedagogisktperspektiv.se www.pedagogisktperspektiv.se Dagens hålltider Fm fika 10.00-10.30 Lunch
Läs merUnikt sätt. Standard sätt. Copyright INOM Konsult 1. Normal. Onormal. Hur kul är det att vara standard?
Att skapa möjligheter Teoretisk förståelse praktiskt bemötande Inom Familjeforum Hemsida: www.familjeforum.com www.inom.com e-post: nakkve.balldin@inom.com Åhörarkopior: www.inom.com Ibland möter vi personer
Läs merUnikt sätt. Standard sätt. Copyright INOM Konsult 1. Normal. Onormal. Hur kul är det att vara standard?
Nåkkve Balldin Inom Familjeforum Hemsida: www.familjeforum.com www.inom.com e-post: nakkve.balldin@inom.com Åhörarkopior: www.inom.com Ibland möter vi personer som har ett annorlunda sätt att sortera,
Läs merUnikt sätt. pedagogiskt perspektiv. Standard sätt. Copyright INOM Konsult 1. Normal. Onormal. Hur kul är det att vara standard?
pedagogiskt perspektiv Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Teoretisk förståelse och praktiskt bemötande info@pedagogisktperspektiv.se www.pedagogisktperspektiv.se Dagens hålltider: Fm fika 10.00-10.30
Läs merUnikt sätt. Standard sätt. Copyright INOM Konsult 1. Normal. Onormal. Hur kul är det att vara standard?
Att skapa möjligheter Teoretisk förståelse praktiskt bemötande Familjeforum En del av INOM Hemsida: www.familjeforum.com www.inom.com e-post: nakkve.balldin@inom.com OH www.finsamjonkopingslan.se Ibland
Läs merCopyright Familjeforum 1
Att skapa möjligheter Teoretisk förståelse praktiskt bemötande Familjeforum En del av INOM Hemsida: www.familjeforum.com www.inom.com e-post: nakkve.balldin@inom.com OH www.finsamjonkopingslan.se Ibland
Läs merUnikt sätt. Standard sätt. Copyright Familjeforum 1. Normal. Onormal. Hur kul är det att vara standard?
Hur kul är det att vara en standardpersonlighet? Erfarenheter av att möta människor med ett unikt sätt att fungera Nåkkve Balldin, socionom Familjeforum en del av INOM Made in Sweden - Uppväxt i Afrika
Läs merUnikt sätt. Copyright Balldin & Balldin AB 1. standard förmågor - standard utveckling. Onormal. Normal. Vi behöver kunskap om
Kognition och relation Steg 1 Vi möter barn och ungdomar som har olika sätt att sortera, filtrera och bearbeta information? Nåkkve Balldin Socionom Fritids,kortids,boende Behandlingsarbete Familjearbete
Läs merUnikt sätt. pedagogiskt perspektiv. Standard sätt. Copyright INOM Konsult 1. Normal. Onormal. Hur kul är det att vara standard?
pedagogiskt perspektiv Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Teoretisk förståelse och praktiskt bemötande info@pedagogisktperspektiv.se www.pedagogisktperspektiv.se Dagens hålltider: Fm fika 10.00-10.30
Läs merUnikt sätt. Copyright Balldin & Balldin AB 1. standard förmågor - standard utveckling. Onormal. Normal. Vi behöver kunskap om
Kognition och relation Steg 1 Vi möter barn och ungdomar som har olika sätt att sortera, filtrera och bearbeta information? Nåkkve Balldin Socionom Fritids,kortids,boende Behandlingsarbete Familjearbete
Läs merCopyright Familjeforum 2
pedagogiskt perspektiv Att skapa möjligheter och inte att vinna krig info@pedagogisktperspektiv.se www.pedagogisktperspektiv.se Dagens hålltider Fm fika 10.00-10.30 Lunch på egen hand 11.45 13.00 Em fika
Läs merCopyright 2010 Familjeforum 1. Annan kognitiv grunddisposition
Annan kognitiv grunddisposition Familjeforum Lund och Stockholm Hemsida: www.familjeforum.com e-post: nakkve.balldin@familjeforum.com ilj f OH: www.syvi.se Annorlunda grunddisposition/sätt att sortera,
Läs merUnikt sätt. Copyright Balldin & Balldin AB 1. standard förmågor - standard utveckling. Onormal. Normal. Vi behöver kunskap om
Kognition och relation Steg 1 Vi möter barn och ungdomar som har olika sätt att sortera, filtrera och bearbeta information? Nåkkve Balldin Socionom Fritids,kortids,boende Behandlingsarbete Familjearbete
Läs merCopyright 2010 Familjeforum 1. Familjeforum i Lund och Stockholm. Vad menar vi med beteendeproblem?
Familjeforum i Lund och Stockholm IHF Intensiv Hemmabaserad Familjebehandling - Team med olika roller - Insatser ges på de platser som familjen vill ofta hemma - Tillgänglighet IHF NPF - Behandlingsverksamhet
Läs merCopyright INOM Familjeforum 1
Utan bensin stannar motorn om vikten av energiinventering och att skapa balans i tillvaron Nåkkve Balldin INOM Familjeforum Hemsida: www.inom.com epost: nakkve.balldin@inom.com OH: www.inom.com Vi möter
Läs merAnnorlunda vägar skapar förutsättningar för att mötas om samtalstekniker och verktyg
Annorlunda vägar skapar förutsättningar för att mötas om samtalstekniker och verktyg Nåkkve Balldin Socionom Fritids,kortids,boende Behandlingsarbete Familjearbete Råd och stöd Handledning & utbildning
Läs merpedagogiskt perspektiv
pedagogiskt perspektiv Annorlunda vägar skapar förutsättningar för att mötas om samtalstekniker och verktyg info@pedagogisktperspektiv.se www.pedagogisktperspektiv.se Dagens hålltider Fm fika 10.00-10.30
Läs merDet sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.
Det sitter inte i viljan Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. För att kunna stödja personer med neuropsykiatriska funktionshinder i vardag, studier och yrkesliv behöver vi
Läs merAtt NPF-anpassa undervisningen i förskola och skola
Att NPF-anpassa undervisningen i förskola och skola www.aspeflo.se ulrika@aspeflo.se Vad kan skapa problem för barnet/eleven? Impulskontroll Följsamhet Flexibilitet Uppmärksamhet Aktivitet/ Tempo Barnet/
Läs merAtt leva i en annorlunda värld
Att leva i en annorlunda värld Att förstå autism och autismliknande tillstånd. Att förstå vardagskonsekvenser kopplade till autism. Bemötande och förhållningssätt i mötet med barnet/ungdomen/den vuxne.
Läs merVad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Göteborg Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.
Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Göteborg 2012-12- 03 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism Målsättning Att öka förståelsen och kunskapen hos olika myndighetspersoner som möter
Läs merSlöjd Svårigheter och möjligheter Skolporten Speciellt utsatta grupper:
Slöjd Svårigheter och möjligheter Skolporten 150512 Kenth Hedevåg kenth.hedevag@telia.com www.trippelkommunikation.se Åhörarkopior får du som pdf-fil Tid: 12.30-13.30 Litteraturlista finns i slutet av
Läs merVad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.
Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism Målsättning Att öka förståelsen och kunskapen hos olika myndighetspersoner som möter
Läs merAutismspektrumtillstånd AST
Autismspektrumtillstånd AST Malin Sunesson, specialpedagog Resursgrupp Au4sm malin.sunesson@orebro.se Centralt skolstöd orebro.se DSM-5 Autismspektrumtillstånd Autistiskt syndrom Desintegrativ störning
Läs merADHD bakgrund och metoder för dig i skolan!
ADHD bakgrund och metoder för dig i skolan! David Edfelt leg psykolog www.provivus.se Pedagogik Psykologi Neuropsykologi Kunskap Förhållningssätt Stöd & behandling Vi är alla olika en självklarhet? Arbetsminne
Läs merLasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen. lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se
Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se Hade du känt mig hade du inte dömt mig Hade jag hjälpt dig hade du aldrig glömt mig Hade du ta t dig tid
Läs merOm autism information för föräldrar
Om autism information för föräldrar Välkommen till andra tillfället! INNEHÅLL Autism Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa Tydliggörande
Läs merSociala berättelser och seriesamtal
Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,
Läs merBemötande och beteendeanalys
Bemötande och beteendeanalys Skoldagen 21 mars 2013 Christina Tysk Leg. Psykolog Agenda Beteendeanalys Förhållningssätt och bemötande - LUNCH Falldiskussion i grupper Beteendeanalys Situation ( gör att
Läs merAtt stödja exekutiva funktioner i praktiken
Specialpedagogik Grundskola åk 1-9 Modul: Inkludering och delaktighet uppmärksamhet, samspel och kommunikation Del 7: Variation i perception och kognitiv förmåga Att stödja exekutiva funktioner i praktiken
Läs merDagens innehåll. Den kortkorta (hiss-)versionen Hur kan alla elever få plats på Kulturskolan?
Lågaffektivt bemötande i kulturskolan - hur hjälper vi elever med utmanande beteende? 29 oktober Uppsala Hur kan alla elever få plats på Kulturskolan? Dagens innehåll Den kortkorta (hiss-)versionen Lågaffektiva
Läs merAutism vad innebär det och hur kan jag som pedagog arbeta för att möta barnet/eleven
Autism vad innebär det och hur kan jag som pedagog arbeta för att möta barnet/eleven Malin Sunesson, specialpedagog malin.sunesson@orebro.se Centralt skolstöd orebro.se DSM-5 Autism Autistiskt syndrom
Läs merSidan 1. Att arbeta med barn och ungdomar med ADHD
Sidan 1 Att arbeta med barn och ungdomar med ADHD Sidan 2 Översikt 1. Diagnosen ADHD 2. Hur vanligt är ADHD? 3. Vad innebär svårigheterna? 4. Vad händer i hjärnan? 5. Grundläggande förhållningssätt 6.
Läs merTryggve Balldin SOCIONOM LEG.PSYKOTERAPEUT FFT-TERAPEUT HANDLEDARE I PSYKOTERAPI
Tryggve Balldin SOCIONOM LEG.PSYKOTERAPEUT FFT-TERAPEUT HANDLEDARE I PSYKOTERAPI ARBETAR MED OCH UTBILDAR I SOCIALT OCH PSYKOTERAPEUTISKT FÖRÄNDRINGSARBETE BÅDE NATIONELLT OCH INTERNATIONELLT FÖRDELAR
Läs merMotiverande samtal vid autism och adhd
Motiverande samtal vid autism och adhd Varför vi har skrivit boken Anna Sjölund www.autismpedagogik.se Behov av att kunna samanvända Mi och tydliggörande pedagogik Motiverande samtal (MI) = kommunikationsmetod
Läs merBarn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening
Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen
Läs merADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS
ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som har ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)
Läs mer2014-03-24. När mallen inte stämmer GR Göteborg 140321. Kenth Hedevåg kenth.hedevag@telia.com www.trippelkommunikation.se
När mallen inte stämmer GR Göteborg 140321 Kenth Hedevåg kenth.hedevag@telia.com www.trippelkommunikation.se Hm Standardmall Hm Standardmall 12,4% = 13000 elever är ej behöriga att söka till ett nationellt
Läs merEn skola som hjälper eller stjälper? ADHD ur ett pedagogiskt perspektiv
En skola som hjälper eller stjälper? ADHD ur ett pedagogiskt perspektiv Nåkkve Balldin 1 Kenth Hedevåg 2 1 Socionom och metodgarant IHF och NP. INOM Familjeforum Konsult. Stora Södergatan 3, 222 23, Lund.
Läs merKommunikation och språk med utgångspunkt från skolans styrdokument
Kommunikation och språk med utgångspunkt från skolans styrdokument NPF-podden, UR www.aspeflo.se Språk och kommunikation i skolan Lek social interaktion, i olika sammanhang Information söka använda - värdera
Läs merADHD. - i skolan. Gunilla Svanfeldt. www.atvidaberg.se BARN OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
ADHD - i skolan Gunilla Svanfeldt Är extremt beroende av stimulans utifrån för att inte tröttna En tendens att reagera på allt utan urskillning, reflektion eller eftertanke Svårighet att styra och reglera
Läs merEn sjöhäst är inte alltid en sjöhäst
En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst Skapa en tydliggörande kommunikativ miljö Anna Glenvik Astrid Emker 1 Delaktighet Vad betyder ordet delaktighet för dig Vilka faktorer påverkar delaktighet? Delaktighet
Läs merEtt namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro
Hade du känt mig hade du inte dömt mig Hade jag hjälpt dig hade du aldrig glömt mig Hade du ta t dig tid hade du kanske fattat Hade jag vågat hade vi kanske snackat Hade vi bara haft mer tid Hade jag kanske
Läs merADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:
Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte
Läs merADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS
ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som lider av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)
Läs merADHD - En tillgång eller ett handikapp?
ADHD - En tillgång eller ett handikapp? "Om jag tänkte som fan kanske hela dan på mi6 liv och fann en slags mening som var sann, ja, då får jag inte glömma en förbannat vik=g grej, a6 då gäller denna sanning
Läs merCogmed Arbetsminnesträning vetenskaplig beprövad metod för ökad koncentrationsförmåga
Cogmed Arbetsminnesträning vetenskaplig beprövad metod för ökad koncentrationsförmåga Tidigare trodde man att arbetsminnet var konstant för varje människa, idag vet man att det kan förbättras Om Cogmed
Läs merATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA
ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA Föreläsning av Susanne Jessen Helsingborg oktober 2014 Varje hemmasinare är unik! Elever i behov av särskilt stöd Med sin egen historia Inte passar in i skolans värld Inget
Läs merEn likvärdig utbildning för alla
Barn som utmanar En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Britt-Lis Persson Linus Skarp Funktionsnedsättningar En diagnos är en indikation om en funktionsnedsättning och ska vara
Läs merNeuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder
Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder DIANA LORENZ K U R A T O R, N E U R O L O G K L I N I K E N K A R O L I N S K A U N I V E R S I T E T S S J U K H U S d
Läs merVad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det?
Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Finns det grader av lycka? ICF s 11 färdigheter Etik och
Läs merBarn och ungdomsverksamheten Att möta alla elever och se möjligheter i svårigheter
Att möta alla elever och se möjligheter i svårigheter Petra Filipsson Jenny Lindgren När ett barn säger nej eller inte fungerar i gruppen ställer vi ofta för höga krav på någon förmåga. 2 Vad händer när
Läs merTräna barn och ungdomar med ADHD/ADD och autism/asperger. Ett kunskapsmaterial för idrottsledare
Träna barn och ungdomar med ADHD/ADD och autism/asperger Ett kunskapsmaterial för idrottsledare Vilka förväntningar har du på kursen? Har du specifika frågor du vill ha svar på? Målet med kursen Öka kunskapen
Läs merLågaffektivt bemötande -vad är det och hur använder vi det? Nilsson Malin Sunesson Cecilia Ljungström Specialpedagoger Centralt skolstöd, Lotsen
Lågaffektivt bemötande -vad är det och hur använder vi det? Nilsson Malin Sunesson Cecilia Ljungström Specialpedagoger Centralt skolstöd, Lotsen malin.sunesson@orebro.se cecilia.ljungstrom@orebro.se orebro.se
Läs merFörst vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att
Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så
Läs merFörhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan
Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan Diana Lorenz, kurator Neuropediatriska Avdelningen Astrid Lindgrens Barnsjukhus 2011-03-31 Diana Lorenz 1 Neuropsykiatriska
Läs merEXEKUTIVA FUNKTIONER - UTVECKLING, UTMANINGAR, RIMLIGA KRAV
EXEKUTIVA FUNKTIONER - UTVECKLING, UTMANINGAR, RIMLIGA KRAV Bea Stöckemann, specialpedagog (utarbetad i samverkan med Emma Edvinsson, leg. Psykolog). 18-10-19 Hur arbetar ni med NPF på er skolor? EXEKUTIVA
Läs merHur det är att leva med NPF
Hur det är att leva med NPF Göteborg 22 oktober 2015 Föreläsare: Anders Moberg www.attention-utbildning.se Vägen till diagnos Lekar Mamma VS Mig Mamma VS Barnavårdscentralen 2 ADHD klass Egen undervisning
Läs merBarn och elever som utmanar
Barn och elever som utmanar Förhållningssätt - Bemötande - Anpassningar augusti 2017 Utbildningsinnehåll Funktionsnedsättningar ADHD Autism/Asperger Språkstörning Läs- och skrivsvårigheter Begrepp: Inkludering
Läs merADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON
ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD ÄR DET? 1. Jag har ADHD 2. Vad är ADHD? 3. Symtomen 4. Impulskontrollen 5. Självkontroll 6. Exekutiva funktioner 7. Medicinering
Läs merKort om Sociala berättelser och seriesamtal
Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Carol Gray, autismkonsulent vid Jenison Public Schools, Jenison i Michigan, USA har på 1990 talet utarbetat Social Stories och Comic Strip Conversation som pedagogiska
Läs merADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1
ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER
Läs merAspeflo om Autism. ulrika@aspeflo.se. www.aspeflo.se
Aspeflo om Autism ulrika@aspeflo.se www.aspeflo.se Grundläggande områden Meningsfulla aktiviteter Att fylla tiden med aktiviteter som är meningsfulla, begripliga, användbara Kommunikation Att förstå andras
Läs merVuxna/unga vuxna med ADHD
Vuxna/unga vuxna med ADHD, bemötande och förhållningssätt Angelica Ogland 19/11/2014 Det här är jag Angelica Ogland, 26 år. Jobbar på Attention Stockholm med föreläsningar och samtalsgrupper för personer
Läs merOm autism information för föräldrar
Om autism information för föräldrar Välkommen till första tillfället! INNEHÅLL Autism Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa Tydliggörande
Läs merBarn och elever som utmanar
Barn och elever som utmanar Förhållningssätt - Bemötande - Anpassningar augusti 2017 Innehåll NPF: vad är det? ADHD Autism/Asperger Språkstörning Dyslexi - Läs- och skrivsvårigheter Fika Inkludering Vad
Läs merArbeta med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar)
Arbeta med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) Projektledare, Vägar till jobb ingela.halvarsson@attention-riks.se 1 Mina erfarenheter Möten med människor Möten med kommuner/myndigheter Möten
Läs merKommunikation - Att överföra känslor och information mellan människor
Social kommunikation Föreläsning av susanne jessen Utbildningscenter Autism Vad betyder kommunikation för livskvalitet i vardagen? Alla människor har behov av att påverka sina livsvillkor utifrån sina
Läs merpedagogiskt perspektiv Meningsfulla aktiviteter och kommunikation 2012-04-20 Språkets funktion och utveckling Människan söker efter mening
Meningsfulla aktiviteter och kommunikation ulrika@aspeflo.se www.aspeflo.se pedagogiskt perspektiv info@pedagogisktperspektiv.se 0708 282844 www.pedagogisktperspektiv.se Kommunikation - Att överföra känslor
Läs merAtt möta människor med neuropsykiatrisk diagnos
Att möta människor med neuropsykiatrisk diagnos Kommunikation och samspel med personer som har Aspergers syndrom och AD/HD Ulrica Matthed Iris Hadar AB Lättstörd av yttre stimuli Glömmer överenskommelser
Läs merMotiverande samtal vid autism och adhd. Anna Sjölund
Motiverande samtal vid autism och adhd Anna Sjölund www.autismpedagogik.se Varför anpassa MI vid autism och adhd? Konsekvenser av funktionsnedsättning Intrycksöverbelastning Informationsöverbelastning
Läs merVälkommen till en föreläsning om problemskapande beteende. - starka reaktioner och utbrott
Välkommen till en föreläsning om problemskapande beteende - starka reaktioner och utbrott Dagens föreläsare Kerstin Kwarnmark Leg. psykolog, Västerås Sara Bäck Leg. psykolog, Västerås Anneli Cajander Specialpedagog,
Läs mer-Autism - Vad innebär det och hur kan jag som pedagog arbeta för att möta barnet?
-Autism - Vad innebär det och hur kan jag som pedagog arbeta för att möta barnet? Cecilia Ljungström Specialpedagog fördjupning NPF Centralt skolstöd, Lotsen Cecilia.ljungstrom@ DSM 5/diagnosmanual Autism
Läs merAlla medlemmar äger tillsammans
Alla medlemmar äger tillsammans Största föreningen med 760.000 medlemmar Vi skapar medlemsnytta och stärker din ställning som konsument Verkar för hållbar utveckling Medlemskortet heter Coop MedMera Varför
Läs merArbete med barn och elever med autism
Arbete med barn och elever med autism Stödmaterialet har arbetats fram av Stöd- och hälsoenheten 1 2016-01-20 Inledning Denna information vänder sig till rektorer, förskolechefer och pedagoger som arbetar
Läs merAutism - Språkstörning - konsekvenser för förskola och skola
Autism - Språkstörning - konsekvenser för förskola och skola www.aspeflo.se ulrika@aspeflo.se INKLUDERANDE OCH UTVECKLANDE UNDERVISNING Att undervisa är att visa under Att undervisa innebär att omvandla
Läs merKUNSKAP GÖR SKILLNAD. Katherine Wiklund
KUNSKAP GÖR SKILLNAD Katherine Wiklund TILLGÄNGLIGHET Fysisk miljö Psykosocial miljö Kommunikation Information Bemötande Attityder TILLGÄNGLIGHET OM Lättillgängligt Mångfald Demokrati Glädje Oberoende
Läs merAdhd och Autism i vardagen
Adhd och Autism i vardagen - Del 1 Andreas Svensson NPF/Adhd konsulent Ågrenska Kvällens plan 18.00 Hej och välkomna Vad är NPF? Adhd och Autism Energireglering Sinnesintryck 19.00 Paus 19.20 Att möta
Läs merProblemskapande beteende och låg affektivt bemötande
Problemskapande beteende och låg affektivt bemötande VARFÖR ÄR DET SÅ SVÅRT ATT FÖRSTÅ? Okunskap kring kognition och kognitiva nedsättningar Osynligt funktionshinder Ojämn profil & funktion Saknas ofta
Läs merAUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet
AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet AST Neuropsykiatriskt tillstånd, där genetiska faktorer och miljöfaktorer under graviditet och
Läs merProjektmaterial NÄTTIDNING. Dalarö folkhögskola
Projektmaterial NÄTTIDNING Dalarö folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund...3
Läs merVad är autism? Lotsen Centralt skolstöd. Cecilia Ljungström. Malin Nilsson. Specialpedagog
Vad är autism? Cecilia Ljungström Specialpedagog cecilia.ljungstrom@ Malin Nilsson Specialpedagog malin.d.nilsson@ Lotsen Centralt skolstöd Specialpedagoger och logopeder Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Läs merAtt möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal
Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal Marie Julin, specialpedagog Diana Lorenz, socionom Autismforum 2010-04-12 Marie Julin och Diana Lorenz 1 Huvudkriterier för Aspergers syndrom Enligt DSM-IV-TR
Läs merNPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
NPF Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har många gånger svårt att få vardagen att fungera, vilket
Läs mer1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.
Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att
Läs merBemötande av barn och unga med kognitiva svårigheter
Bemötande av barn och unga med kognitiva svårigheter Diana Lorenz Kurator, Neurologkliniken KS Huddinge Jag förstår inte dig. Du förstår inte mig. Vad mer har vi gemensamt? (Ashleigh Brilliant) Neuropsykiatriska
Läs merNeuropsykiatri i förskolan
Neuropsykiatri i förskolan Leg. Psykolog George Rein Omtolkning av beteende Beteenden vid funktionsnedsättning är normala beteenden De uppträder mer intensivt och mer frekvent eftersom personer med funktionsnedsättning
Läs merAntal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203
Antal svarande Fråga. I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=23 9 9 8 79 Antal svarande 7 6 5 4 I mycket hög grad I hög
Läs merVIS - Verksamt i skolan
2014-06- 18 Gunilla Carlsson Kendall, psykolog www.provivus.se Om ADHD för barn och ungdomar AkMv och processinriktad utbildning Komple5era den kunskap som finns hos pedagoger Verksamma strategier i den
Läs merUnga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh
Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh Gillberg ESSENCE (early symptomatic syndromes eliciting neuro developmental clinical examinations
Läs merDu är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB
Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,
Läs merVerktygslåda för mental träning
Lek med tanken! Instruktioner för Verktygslåda för mental träning Här hittar du några verktyg som hjälper dig som är aktiv idrottare att bli att bli ännu bättre i din idrott. Är du tränare eller förälder
Läs merBARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING
BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning
Läs merStudie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN
Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- och diskussionsmaterial till webbutbildningen i BPSD-registret Materialet kan användas som underlag för gruppdiskussioner vid till exempel arbetsplatsträffar
Läs merHur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog
Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog stina.jarvholm@vgregion.se Koncentrationssvårigheter, Vem/vad menar vi? Stora varaktiga
Läs merHålla igång ett samtal
Hålla igång ett samtal Introduktion Detta avsnitt handlar om fyra olika samtalstekniker. Lär du dig att hantera dessa på ett ledigt sätt så kommer du att ha användning för dem i många olika sammanhang.
Läs merUtmanande beteende och avledningsmetoder
Iraj Yekerusta Utmanande beteende och avledningsmetoder Teoretiska perspektiv Det finns olika syn och tolkningar om beteendeproblem. Hanteringen av beteendeproblem varierar utifrån det perspektiv man agerar
Läs mer