UTAGERANDE BARN OCH UNGDOMAR ORSAKER OCH PEDAGOGISKA STRATEGIER

Relevanta dokument
PEDAGOGENS FÖRÄNDRADE YRKESROLL OCH LEDARSKAP

PEDAGOGENS FÖRÄNDRADE LEDARSKAP

ATT LEDA SAMTAL FÖR UTVECKLING

INDIVIDUELL UTVECKLINGSPLAN

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt?

Hur vägleda elever med utmanande beteende? Nicklas Kurkio Sakkunnig inom barn- och familjearbete

Läropussel, minikonferens

Problemskapande beteende

Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition. Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten

Fostran av annorlunda barn

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

VÅLD SOM UTTRYCK FÖR PSYKISK OHÄLSA FSUM

Hantering av problemskapande beteende

Dagens innehåll. Den kortkorta (hiss-)versionen Hur kan alla elever få plats på Kulturskolan?

SET. Social Emotionell Träning.

TRYGGHET & RÄDSLA. - så funkar vi

Om mentorskap. Soroptimisternas Unionsmöte

Hantering av problemskapande beteende

Extended DISC Coachande ledarskap

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Fostran av annorlunda barn. Varför? Utgångspunkt. Utgångspunkt. Barn, som kan uppföra sig, gör det

Problemskapande beteende

Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen. lasse@adhd-coaching.se

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON

Hantering av problemskapande beteende

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Likabehandlingsplan. Inger Grüner Löthman Förskolechef. Reviderad Gäller till januari Sida 1 av 5

Hantering av problemskapande beteende

Problemskapande beteende och låg affektivt bemötande

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR

Utbildning Huntingtons sjukdom

Att leva i en annorlunda värld

Beteendeproblem i förskolan

Dagens innehåll. Dagens innehåll Lågaffektivt bemötande i skolan - hur hjälper vi elever med utmanande beteende?

Verksamhetsplan. Internt styrdokument

Att förstå och möta barn och ungdomar med problemskapande beteende

Om intellektuell funktionsnedsättning

Uppdaterad Lika behandlingsplan förskolan Karlavagnen

Ledarskap - konflikt. Ledarskap - konflikt. Ledarskap - Konflikt. Definition

Kognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

PSYKOPATISKA & NARCISSISTISKA FÖRÄLDRAR

Varför traumakunskap i skolan? Åhörarkopior. psykologi.se/material/

HUR HJÄRNAN ARBETAR ELLER HUR BETER VI OSS EGENTLIGEN? Sig-Britt Jutblad, leg. psykolog, specialist i neuropsykologi, leg.

Utmanande beteende och avledningsmetoder

Ledarskap under svåra påfrestningar. Gerry Larsson

Vad gjorde vi förra gången?

Beteendeproblem i äldrevården

Hantering av problemskapande beteende

since 1998 Ther e is no trying, either you do or you don t

Vardagen - utvärdering

Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan

Grundläggande färdigheter

Lågaffektivt bemötande

Beteendeproblem i skolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lågaffektivt bemötande i äldrevården

Traumakunskap och bemötande i skolan Föreläsning med Pedagogisk Psykologi. PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden.

Lågaffektivt bemötande -vad är det och hur använder vi det? Nilsson Malin Sunesson Cecilia Ljungström Specialpedagoger Centralt skolstöd, Lotsen

Exekutiva funktioner. Dagens agenda. Vad är exekutiva funktioner? - i vardagen och föräldraskapet. Vad är exekutiva funktioner?

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Psykolog i skolan. pedagogisk psykologi.se/hjalmar. Arbetar för att främja hälsa, lärande och utveckling

Instruktioner för fältstudieuppgifter Bilaga 1.

Kognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Om autism information för föräldrar

Mentalisering och smärta

Autism en introduktion

Vuxna/unga vuxna med ADHD

Hantering av problemskapande beteende - om bemötande och förhållningssätt

KONFLIKTER. Att förebygga och hantera konflikter. Camilla Boström, kurator Helene Nilsson, kurator Studenthälsan

Hugger i sten Men jag tror att jag sakta börjar se en kontur Några armar och ben Jag jobbar mig inåt tills jag ser en figur

Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14

Åhörarkopior. pedagogiskpsykologi.se/material. Böcker. Förkunskaper. Syfte med dagen, : Anton Sjögren leg.

Riksförbundet Attention. Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon. Dagens agenda

Religionsdidaktik med inriktning mot. konfirmationsarbete, 3b. Upplevelse enligt Bushe, 1. Bushe: Sörjiga och klara relationer

Svåra eller nödvändiga samtal Olle Persson, Psykologiska inst.,

EXEKUTIVA FUNKTIONER - UTVECKLING, UTMANINGAR, RIMLIGA KRAV

Skolpsykologinsatser inom AcadeMedia

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Samtal med den döende människan

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen

LIVSKUNSKAP i Rudboda skola

Lågaffektivt bemötande i skolan. Anton Sjögren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Böcker.

Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

Kognitionskunskap som redskap för adekvat bemötande Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad )

Psykisk Hälsa en Livsresa

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Projektet 2014 från ax till limpa!

För att få respektive betyg krävs: G 40p. För att få G krävs 20p på Likabehandlingsfrågorna och 20p på Konflikthanteringsfrågorna

Scouternas gemensamma program

Speciallärare inom småbarnspedagogik och förskola Camilla Nyman och Ann-Britt Forsblom

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet

Att stödja exekutiva funktioner i praktiken

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ett namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro

Anna förmår inte gå i skolan

Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

OBS! FÅR EJ SPRIDAS VIDARE! Flerspråkighet ur ett emotions- och kognitionsperspektiv. Varför är det viktigt att studera tvåspråkiga barn?

Transkript:

UTAGERANDE BARN OCH UNGDOMAR ORSAKER OCH PEDAGOGISKA STRATEGIER

ORSAKER TILL STÖRNINGAR KAN SÖKAS PÅ FLERA NIVÅER Individ Grupp Samhällsfaktorer Ledarskap/Arbetsformer

GRUPPSTORLEK

ANTAL RELATIONER Medlemmar Relationer 2 1 3 3 4 6 5 10 6 15 7 21 8 28 30 435

Ledare Sakorienterad Relationsorienterad Ledarrollen förändrats

Att lära sig att uttrycka sin aggressivitet, konstruktivt, mot rätt person, vid rätt tillfälle och med adekvat styrka

PRIMÄRA FUNKTIONER SEKUNDÄRA FUNKTIONER

Hjärnan mognar långsamt Pannloberna mognar sist Påverkar utveckling av de exekutiva funktionerna. Konsekvenser bl.a. för förmågan sålla bland intryck och planera framåt

Exekutiva funktioner (påverkar förmågan att kontrollera, utvärdera och förändra det egna beteendet i olika situationer) v Skifta mellan olika kognitiva sammanhang v Organisering v Planering v Byta uppmärksamhetsfokus v Särskiljande av affekt (kunna tänka rationellt och sätta känslor åt sidan för att kunna lösa konflikt eller problem) v Förmåga hejda sina (oönskade egna handlingar) v Arbetsminne

v Fumktioner som också är sekundärt påverkade: vanknytning/tillit/anknytnings-mönster v Förmåga etablera relation till andra v Kognitivt / affektivt organiserad v Perspektivtänkande v Reversibla tankeprocesser v Orsak verkan tänkande v Magiskt tänkande v Mentala impulskontrollen Empati Normsystem v Upplevelse av struktur och sammanhang v Upplevelse av struktur och sammanhang v Egen självbild v Uppfattning av andras bild av sig v Fokuseringsförmåga v Förmåga urskilja adekvata stimuli

Empatins grundbultar 1. Biologiska strukturer 2. Kognitiv utveckling 3. Emotionell utveckling 4. Social utveckling

UPPHAKNING Svag normbildning (inga eller försvagade skuldkänslor) Kraftiga aggressionsutbrott Brist på inlevelse i andra

Inte självdestruktiv Impulshandlingar utan överblick av konsekvenser Klarar inte för många vuxna Svårt att uppskjuta behovstillfredsställelse Klarar inte värme/ömhet för snabbt Idoler = starka tuffingar Realitetsorientering fungerar utom vid konflikter. (Vid konflikter regression till kaos)

BEMÖTANDE

Bemötande vid upphakning Neutral till att börja med (svara på barnets inviter) Handla (i syfte att ge positiva bindningar) Går ej att ge ett tidigt stört barn tilliten verbalt Bli idol Få vuxna Hjälpa barnet se strukturer/gränser Konkreta regler Ej instruktioner i många led Tydliga instruktioner(återberätta)

Lova ingenting (träna tillit + orsak - verkan) Träna att uppskjuta behovstillfredsställelse Vädja inte till bättre jag Vid akut situation: 1. Skapa struktur (frågeteknik) 2. OBS! Vid isolering vuxet stöd Aldrig fråga: Varför? Använd: Använd: Vad gjorde du? Vad gjorde han? När? Hur? Var? (Skapar struktur i händelsen) Egen vinning!!!

Hjälp i valsituationer Konsekvens i anslutning till händelse Uppmuntran i anslutning till händelse Situationer som ger självkänsla. Bygg på barnets resurser. Familjestöd Ledarstruktur Överföring Handledning

MYCKET KOMPLEXT LEDARSKAP Uppgiftsinriktat Skapa förutsättningar för kunskapsutveckling och lärande Relationsinriktat Ta ansvar för att en så bra relation som möjligt etableras till eleverna. Förtroendekapital nödvändigt för att leda lustbarn och barn/ungdomar med låga funktioner. Struktur: Struktur och rutinhållande funktion Inramning: Avgränsning när impulskontrollen spricker. Modellskapande: Beteende hos förebilder lärs in. Utvecklande: Utveckla grundfunktioner för att bli en social varelse och utveckla lärandet Salutogent: Bygga på det välfungerande, inte bara gräva i det som inte fungerar Kommunikativt: Samtal ett huvudredskap i mötet med barn o tonåringar KRÄVER MYCKET STÖD ATT UTÖVA!!!

Redskap i ett relationsinriktat ledarskap J J J J J J J J Kommunikation Gruppdynamik o processer Bemästringsförsök vid oro och ångest. Individuella försvarsmekanismer Gruppers försvarsmekanismer vid oro Samtal, teknik, bemötande och förhållningssätt Organisationskultur/ Konflikthantering Människosyn/värderingar för att leda Förändrings och Utvecklingsprocesserer

BEMÄSTRINGS- FÖRSÖK - Aggressivitet (Ju räddare desto ilsknare) - Flykt (Bagatellisera) (Utebli) - Projektion (Överföra egna problem på andra)

- Självanklagande - Likgiltig - Totalt förnekande - Hålla med - Avledande manöver - Vän

1. Vilka bemästringsförsök har jag mött? 2. Hur hanterar jag dessa bemästringsförsök? 3. Vilka tycker jag är svårast att möta? 4. Vilka använder jag mig själv av i professionellt svåra situationer?

Strategier för att minska bemästringsförsök: MGN Sidodörren in Olika bilder ok Struktur Lyssna aktivt Fokus Vad fungerar? Metakommunikation Inte hetsa fram lösningar Mångpartiskt förhållningssätt Humor