Ett mentorskapsprogram för kvinnliga ledare inom IT- och telekom



Relevanta dokument
Checklista förändringsledning best practice Mongara AB

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Turismutbildning 2.0

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16

YH och internationalisering

Styrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande

Projektet Tobaksfri ungdom i Västra Götalandsregionen

PERSONALSTRATEGI. för KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige Uppdaterad av kommunstyrelsen

NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI

Nordiskt Forum Malmö 2014

Genomförandebeskrivning Digiresan

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s

Workshop kulturstrategi för Nacka

Växtverk & Framtidstro!

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV,

Centrala Sacorådet i Malmö stad

Digital strategi för Ödeshögs kommunala skola

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO

~'& .,~, REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Den första ingenjören (DFI) Swerea SWECAST Nytt. Förstudie

Rapport delprojektgrupp HR i genomförandefasen aug jan 2014 hemsjukvårdsreformen

l Gran kning av projektet: Etablering aven nod för utomhu pedagogik

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé.

Sammanställning av diskussionskarusellen

Praktiska exempel på jämställdhetsarbete i advokatverksamhet

MÅNGKULTURELL DIALOG AVRAPPORTERING VÅREN 2010

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Näringslivspolitiskt program

~'A REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Ett regionalt näri.ngslivsinrikta forskningsprogram Högskolan i Jönköping

Regional samverkanskurs 2014

Folkhälsoplan BRÅ- och Folkhälsorådet

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens?

Samråd om översynen av EU:s handikappstrategi

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek

Uppföljning av sommar 2015 Annika Sörensdotter

Livslångt lärande Kompetensutveckling i arbetslivet. Författare: Olle Ahlberg

ARSREDOVISNING. - Verksamhetsberättelse och bokslut för o 7

Kravspecifikation / Uppdragsbeskrivning

1. Rambölls uppdrag. Uppdrag Utredning och analys av omställningsarbete för Mötesplatser för unga vuxna Botkyrka kommun PM nr 01 Datum

"~' REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN

TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y

Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna

Bredbandspolicy för Skurups kommun

GÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: ,

Avsiktsförklaring och riktlinjer

Projektplan. Sametinget och Naturvårdsverket

Verksamhetsberättelse 2016

Uppdrag om kvalitetsutveckling. e-lärandeområdet vid Uppsala universitet

Kommunikationsplan Miljö- och samhällsnytta Vi skapar ren välfärd

C. V. Rolf Berndtson. Rolf Berndtson och har akademisk examen med betyg i företagsekonomi, ADB, matematik och meteorologi.

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM

Rådgivningen, kunden och lagen

Leda digitalisering 21 september Ale

KomBas-projektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 2007 inom ramen för Miltonprojektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnoser

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna

Likabehandlingsplan för Gävle kommunkoncern 2018

Diarienummer

Beslut inriktning för ledarskapet samt uppdrag och direktiv för verksamhetsdelarna i ny organisation från januari 2017

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015

-boken. Jämställdhet i arbetslivet Doris Thornlund, projektledare Länsstyrelsen i Norrbottens län

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013

Projekt #svenskrodd2020 barn och ungdom

Till samtliga deltagare vid Telö 17 seminarieövning november 2017

Information från socialkontorets ledningsgrupp

Aktörsgemensam CBRNEstrategi

Upplägg Syftet med konferensen. Vad är föräldrastöd. Frågan om evidens. Nationella föräldrastödsstrategin

Investerings prospekt

Nya tillstånd och tydligare krav i IVO:s tillsyn från 2 januari 2019

Underlag inför mål och budget för. Miljönämnden

f 1 (5) 1. Inledning Ordförande öppnade sammanträdet och hälsade alla välkomna.

Kvalitetsgranskning av svenskundervisning för invandrare (sfi) i Stockholms stad

Nya vårdformer för patienter med allvarliga självskadebeteenden och allra störst behov av heldygnsvård

TILLVÄXT. Underlag för projektbeslut- WBS Women Business School

Mobil närvård Västra Götaland Lathund. Delrapport 2 kortfattad sammanfattning av följeutvärderingens resultat och rekommendationer

LYSA-projektet. Sammandrag av utvärdering. Juni 2008 juli Empiricus utvärdering ab Juni 2010

Utvärdering av BROs kontaktpersonsverksamhet

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad

Företagsinkubatorn ÅTC Växthuset (I kraft t.o.m. 2012)

Fritidshemmets uppdrag och utmaningar. ALP observatörsutbildning 10 september 2015

Riktlinjer för upphandling av konsulttjänster och entreprenader inom mark, anläggnings och byggsektorn

Identifiera, förebygga och motverka osakliga könsskillnader i kärnverksamheten

Protokoll - styrelsemöte Stockholms Skidförbund

Stadgar Kontakt Nässjö Stadgar. för

Huvudprocesser i ett företag

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

Yttrande över Strategi för konkurrenskraft inom högprioriterade vårdområden

Delrapport 1 Landsbygd i centrum Juni 2014

Integration och mångfald _

SAMLAT PLANDOKUMENT FÖR LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSARBETE 2014

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning

DIGITALISERINGSPLAN

Att ta emot internationella gäster på Vilda

Sätra skolas kvalitetsredovisning

ÅRSRAPPORT AVSEENDE ÅR 2010

Transkript:

DATUM RAPPORTNUMMER 2007-06-28 PTS-ER_2007:21 ISSN 1650-9862 Ett mentrskapsprgram för kvinnliga ledare inm IT- ch telekm Uppföljning av piltprjektet

Wmentr uppföljning av piltprjektet Förrd Regeringen gav i december 2005 Pst- ch telestyrelsen (PTS) i uppdrag att genmföra ett mentrskapsprjekt för att öka andelen kvinnliga chefer ch främja jämställdheten i IT- ch telekmbranschen. Denna rapprt utgör en uppföljning ch återrapprtering av uppdraget. En slutredvisning av regeringsuppdraget ska ske senast den 30 juni 2007. PTS har drivit detta mentrskapsprjekt sm ett piltprjekt - genm ett knkret prgram - med en intern prjektledare ch prjektgrupp, externa knsulter samt en extern styrgrupp med representanter från branschen ch Jämställdhetsmbudsmannen. I styrgruppen har Jaime Aleite, utredare Jämställdhetsmbudsmannen, Björn Axelssn, direktör IT&Telekmföretagen inm Almega, Ingrid Bremark, persnaldirektör EDB (tidigare HP), Anne-Marie Franssn, VD IT&Telekmföretagen inm Almega ch Anders Skarin, styrelseprffs ch VD Nirax Management AB medverkat. Ledarutvecklingsknsulterna Ardida med VD Karin Stephanssn har varit engagagerade för att genmföra ch följa upp prgrammet. Katarina Kämpe har varit beställare på PTS. Katarina Apazidiz, Britt-Marie Arne- Hellström, Katarina Bååth ch Dana Galuz har deltagit i prjektet från PTS sida. Ulrika Strömqvist har varit prjektledare. Stckhlm i juni 2007 Marianne Treschw Generaldirektör Pst- ch telestyrelsen

Wmentr uppföljning av piltprjektet Innehåll Sammanfattning...7 1 Uppdrag...9 1.1 Uppdraget från regeringen...9 1.2 Bakgrund...9 1.3 Förutsättningar...10 1.4 Eknmiska ch tidsmässiga ramar...10 1.5 Metd ett piltprjekt...11 1.6 Kntakter med bransch ch mvärld...11 2 Analys ch planering...12 2.1 Så tänkte vi...12 2.2 Vår mdell för mentrskapsprgram...12 2.3 En fråga m ledningsförsörjning ch knkurrenskraft...14 3 Genmförande...15 3.1 Så gjrde vi...15 3.2 Dessa företag med adepter ch mentrer har deltagit...15 3.3 Tre värdföretag...15 3.4 Matchning adept ch mentr viktig...15 3.5 Prgrammet...16 3.6 Marknadsföra ch löpande sprida inf...17 3.7 Så nyttjade vi medlen...20 4 Uppföljning ch slutsatser...21 4.1 Löpande uppföljning...21 4.2 Individen adepters ch mentrers syn...21 4.3 Företagen deras syn ch måluppfyllelse...22 4.4 Branschen - har prjektet haft betydelse?...23 4.5 Några slutsatser...24 5 Wmentr att leva vidare...25 5.1 Frtsatt stafettpinne branschen själv intresserad...25 5.2 Några framgångsfaktrer för frtsatt prgram...25 Bilagr Bilaga 1 - Deltagande företag... 27 Bilaga 2 - Deltagande adepter ch mentrer... 29 Bilaga 3 - Sammanställning av företagens mål ch måluppfyllelse... 31 Bilaga 4 - Sammanställning av enkätsvar... 39 Pst- ch telestyrelsen 5 (46)

Wmentr uppföljning av piltprjektet Sammanfattning Pst- ch telestyrelsen, PTS, fick i december 2005 i uppdrag av regeringen att genmföra ett mentrskapsprjekt med inriktning på IT- ch telekmbranschen i syfte att öka antalet kvinnliga chefer i IT- ch telekmsektrn. Prjektet skall utfrmas utifrån de erfarenheter sm gjrts i det av Jämställdgetsmbudsmannen genmförda Wmen t the Tp-prjektet. Regeringen har beslutat att PTS får dispnera 500 000 krnr för uppdraget. PTS har drivit Wmentr sm ett piltprjekt ch har haft en extern styrgrupp från branschen ch Jämställdhetsmbudsmannen för att säkerställa såväl ett allsidigt kunskapsperspektiv sm bred förankring i branschen. Prgrammet har varit ni månader långt ch startade i augusti 2006 ch avslutades i maj 2007. 30 företag från IT- ch telekmbranschen har deltagit i Wmentr med 30 adepter ch mentrer. Prgrammet har mfattat ttalt sex heldagar, en extra nätverksträff för adepter ch löpande samtal mellan adept ch mentr varje månad. Inledningsvis i augusti genmfördes en tvådagars intrduktin för adepter ch mentrer ch prgrammet avslutades med en heldags avslutning ch nätverksträff. Dessutm har tre heldagsseminarier med lika kunskapsmment kring jämställdhet, förändring ch mtivatin genmförts. Den avslutande uppföljningen av prgrammet visar att företagen, adepterna ch mentrerna ger prgrammet ett gtt betyg. Sm helhetsbetyg gav adepterna 3,8 av 4 i betyg, mentrerna 3,6 av 4 ch företagen genm persnalcheferna 3,6 av 4. Uppföljningen visar ckså att 24 av företagen helt eller delvis uppfyllt de mål de själva satt upp för sin medverkan i prgrammet. Värt att lyfta fram är att ett mentrskapsprgram är ett verktyg av många för att få en hållbar förändring. Att få fler kvinnr på ledande psitiner inm IT- ch telekmbranschen är ett långsiktigt ch medvetet arbete sm kräver branschens ch företagens frtsatta engagemang. Sm ett frtsatt verktyg ser PTS det sm glädjande att branschen genm branschrganisatinen IT&Telekmföretagen inm Almega visat tydligt intresse att ta över stafettpinnen ch driva prgrammet vidare. De förväntas ta beslut m sitt frtsatta huvudmannaskap efter smmaren ch har ambitinen att sätta igång ett frtsatt prgram redan i höst. Radera ej denna rad Pst- ch telestyrelsen 7 (46)

Wmentr uppföljning av piltprjektet 1 Uppdrag 1.1 Uppdraget från regeringen Pst- ch telestyrelsen, PTS, fick i december 2005 följande uppdrag av regeringen (N200579612/ITFU): Regeringen uppdrar åt Pst- ch telestyrelsen att genmföra ett mentrskapsprjekt med inriktning på IT- ch telekmbranschen i syfte att öka antalet kvinnliga chefer i IT- ch telekmsektrn. Det övergripande syfte är att bidra till ökad jämställdhet i sektrn. Prjektet skall utfrmas utifrån de erfarenheter sm gjrts i det av Jämställdgetsmbudsmannen genmförda Wmen t the Tp-prjektet. PTS ska i ett första skede ta fram en hs Näringsdepartementet ch hs relevanta delar av näringslivet förankrad prjektplan. Det frtsatta prjektet ska sedan genmföras utifrån denna prjektplan. Resultatet av uppdraget skall redvisas till regeringen (Näringsdepartementet) senast den 30 juni 2007. Regeringen har beslutat att PTS får dispnera 500 000 krnr för uppdraget. 1.2 Bakgrund I den IT-plitiska prpsitinen (prp. 2004/05:175) betnade den dåvarande regeringen vikten av att öka jämställdheten inm IT-sektrn. I strategiprgrammet IT- ch telekmbranschen - en del av Innvativa Sverige, sm tgs fram gemensamt av den dåvarande regeringen, näringslivet ch de fackliga rganisatinerna, lyftes mentrskapsprjektet fram sm en åtgärd för en stärkt IT- ch telekmsektr. IT-strategin var en del i arbetet med Innvativa Sverige - En strategi för tillväxt genm förnyelse, sm den dåvarande regeringen presenterade under 2004. En undersökning från Wmen s Business Research Institute, Wmbri, 1 för 2006, sm genmförs på uppdrag av SNS, visar att det finns färre kvinnliga chefer inm telebranschen i jämförelse med flera andra branscher. Telekmbranschen har 24 prcent kvinnliga chefer ch inm den privata sektrn är mtsvarande siffra 26 prcent. Det kan nteras att andelen kvinnliga chefer inm telekmbranschen ökade från 21 prcent 2005 till 24 prcent för 2006. 1 Kvinnliga chefer i näringlivet 2006 utförd av Wmbri för SNS prjekt Fler kvinnr på ledande pster Pst- ch telestyrelsen 9 (46)

Wmentr uppföljning av piltprjektet 1.3 Förutsättningar 2 Enligt uppdraget ska PTS mentrskapsprjekt utfrmas från de erfarenheter sm gjrts i det av Jämställdhetsmbudsmannen genmförda Wmen t the Tpprjektet. Wmen t the Tp var ett samarbetsprjekt mellan Estland, Danmark, Grekland ch Sverige, sm genmfördes med stöd av den Eurpeiska Kmmissinen. Prjektet syftade till att påskynda utvecklingen samt att skapa en plattfrm för ett långsiktigt ch uthålligt arbete med att få fler kvinnliga tppchefer. Prjektet riktade sig i första hand till arbetsgivare i näringsliv ch ffentlig förvaltning sm bestämt sig för att satsa på fler kvinnr på tppen. I Sverige leddes prjektet av Jämställdhetsmbudsmannen med Marie Trllvik sm prjektledare. Femtn privata ch ffentliga arbetsgivare deltg. Wmen t the Tp har haft tydligt fkus på att jämställdhet är en framgångsfaktr för både män ch kvinnr, ch inte minst de rganisatiner ch företag de verkar i. Fler kvinnr på ledande psitiner bidrar till bättre lönsamhet, knkurrenskraft ch kundfkus 3 genm ett smart resurstänkande, större satsning på mångfald, bättre kundfkus, ökat förtrende hs investerare ch ägare ch att arbetsgivare upplevs sm mer attraktiva. För att öka kmpetensen ch uthålligheten i arbetet med att få fler kvinnr på tppen har Wmen t the Tp flera lika strategier med fkus på både individch strukturperspektiv (W2T-metden). Strategierna fkuserar på att: ledningens engagemang är avgörande seminarier, möten ch nätverk behövs stötta kvinnrs karriärlust lyfta fram förebilder sm mänskliga chefsideal 1.4 Eknmiska ch tidsmässiga ramar PTS får enligt uppdraget dispnera 500 000 krnr för att genmföra uppdraget. Resultatet av uppdraget ska redvisas till regeringen senast den 30 juni 2007. 2 Se www.wmen2tp.net 3 Flera studier visar detta. T ex Wmen in the executive suite crrelate t high prfits. Adler, Ry (2001). Pepperdine University, The Bttm Line: Cnnecting Crprate Perfrmance and Gender Diversity. Catalyst (2004).www.catalyst.rg, Wmen n Bards: Nt Just the Right Thing - But the Bright Thing. Cnference Bard f Canada (2002). Ottawa, Canada., Jämt lönsamt hur öka lönsamheten ch utveckla verksamheten med jämställdhetsarbete. Erikssn, Michael, Hanssn, Git (2003). Götebrg: Centrum för FörändringsLedning Chalmers Teknikpark., The Kingsmill Review Of Wmen s Emplyment And Pay. Kingsmill, Denise (2001). www.kingsmillreview.gv.uk, Jämställdhet ch lönsamhet NUTEK (1999). www.nutek.se 10 (46) Pst- ch telestyrelsen

Wmentr uppföljning av piltprjektet 1.5 Metd ett piltprjekt PTS har genmfört ett mentrskapsprgram sm ett piltprjekt. Prjektet har genmförts med en intern prjektledare ch prjektgrupp, externa ledarutvecklingsknsulter ch en extern styrgrupp med representanter från branschen ch Jämställdhetsmbudsmannen. 1.6 Kntakter med bransch ch mvärld Sm ett viktigt led i att ta fram en mdell för ch planera genmförandet av prjektet har PTS haft flertalet kntakter med lika aktörer ch intressenter inm ch utm branschen. PTS gjrde ckså tidigt ett vägval i prjektet att ha en extern styrgrupp från branschen ch Jämställdhetsmbudsmannen för att säkerställa såväl ett allsidigt kunskapsperspektiv sm bred förankring i branschen. Pst- ch telestyrelsen 11 (46)

Wmentr uppföljning av piltprjektet 2 Analys ch planering 2.1 Så tänkte vi Utgångspunkten vid planeringen har varit att, utifrån den eknmiska ram sm givits med uppdraget, ta fram en mdell för branschen för ett branschöverskridande mentrskapsprgram ch att i ett piltprjekt genmföra denna mdell rent praktiskt. Målsättningen har varit att stödja branschen att i större utsträckning ta tillvara ch utveckla kvinnrs kmpetens sm ledare. En grundsyn sm präglat prjektet, sm en del av den kunskapsöverföring sm gjrts från Jäms tidigare prjekt, är vikten av företagsledningarnas engagemang ch perspektivet att detta är en framtida ledningsförsörjnings- ch knkurrensfråga för branschen. För att skapa gda förutsättningar för att genmföra prgrammet valde PTS tidigt att i prjektets planeringsfas knyta till sig en extern styrgrupp med bred förankring i branschen ch med ett kunnande kring jämställdhetsfrågr. Styrgruppen har bestått av: Jaime Aleite, utredare Jämställdhetsmbudsmannen Björn Axelssn, direktör IT&Telekmföretagen inm Almega Ingrid Bremark, persnaldirektör EDB Anne-Marie Franssn, VD IT&Telekmförtagen inm Almega Anders Skarin, tidigare VD CapGemini Nrdic, nu styrelseprffs Katarina Kämpe, chef för PTS strategiavdelning ch stf generaldirektör, (beställare) Styrgruppens uppgift har varit att med sin erfarenhet ch kmpetens agera sm stöd till beställaren, ha en vägledande rll ch bidra med input till att göra gda vägval inm prjektet. Styrgruppen har haft sin primära uppgift under våren 2006 i samband med planering av prjektet ch att sätta igång prgrammet. Styrgruppen har träffats regelbundet ch följt prjektet från ax till limpa. PTS genmförde en upphandling för att hitta en prfessinell aktör med erfarenhet av att genmföra mentrskapsprgram. Ledarutvecklingsföretaget Ardida fick uppdraget ch har genmfört prgrammet för PTS räkning. Ardida har ckså haft i sitt uppdrag att följa upp prgrammet vid dess slut för PTS räkning. För att nå ut till branschen med detta prgramerbjudande var det PTS strävan att tidigt etablera ett varumärke ch att kntinuerligt kmmunicera ch få genmslag för detta. Prgrammet fick namnet Wmentr. 2.2 Vår mdell för mentrskapsprgram Tillsammans med ledarutvecklingsknsulterna Ardida ch med stöd av styrgruppen, har PTS tagit fram ett nimånaders branschöverskridande 12 (46) Pst- ch telestyrelsen

Wmentr uppföljning av piltprjektet mentrskapsprgram för IT- ch telekmbranschen. En mdell med ett branschöverskridande prgram sm ckså skulle kunna användas i andra branscher. Syftet med prgrammet har varit att: bidra till IT- ch telekmbranschens framtida chefsförsörjning genm att ta tillvara ch utveckla kvinnr sm en för branschen viktig kmpetensch rekryteringsbas för framtida ledare. göra det möjligt för de kvinnr sm deltar i prgrammet att vidga ch utveckla sina prfessinella nätverk. synliggöra medverkande företag sm lärande exempel, visa de sm medverkar i prgrammet ch andra kvinnliga ledare sm förebilder. Prgrammet ska ckså ha bidragit till att: medverkande kvinnr har förutsättningar till en medveten karriärplanering sm framtida chefer genm att deras företag, sm en del av prgrammet tillsammans med adepten, har satt upp mål för detta. öka medverkande kvinnrs självinsikt ch självförtrende så att de vill frtsätta sm chefer ch ledare inm IT- ch telekmbranschen. Prgrammet har vänt sig till: IT- ch telekmföretag sm vill utveckla ch ta tillvara kvinnrs kmpetens för att säkra sin framtida försörjning av chefer ch sin framtida knkurrenskraft. För att delta har prgrammet ställt krav på företagen att: sätta upp ett mål kring hur företaget har avsett att bidra till en jämnare representatin av kvinnr ch män på chefspsitiner inm företaget till den 31 maj 2007. nminera en kvinnlig adept ch två kvinnliga eller manliga mentrer till prgrammet. Av mentrerna har en valts ut med utgångspunkt från det behv sm adepterna har. Adepterna har fått en mentr från ett annat företag, dck ej från ett företag sm är direkt knkurrerande. tillsammans med adepten ta fram en karriärplan under prgrammets gång. De sm deltagit i prgrammet sm adepter bör: ha eller ha haft minst en befattning sm första linjechef, en vilja att frtsätta sin chefskarriär ch av arbetsgivaren anses ha gd ptential att utvecklas sm chef samt ha förutsättningar att uppnå en högre chefspsitin. Pst- ch telestyrelsen 13 (46)

Wmentr uppföljning av piltprjektet De sm deltagit i prgrammet sm mentrer är: kvinnr eller män sm bör ha haft minst ti års erfarenhet sm linjechefer ch en vilja att dela med sig av sina erfarenheter. Ingen avgift har tagits ut för prgrammet. Däremt har deltagande företag stått för sina adepters ch mentrers arbetstidskstnader samt eventuella rese- ch lgikstnader. Relatin med samtalet sm plattfrm Mentrskap bygger på ett ömsesidigt utbyte ch respekt med samtalet sm plattfrm. För en närande ch lärande relatin under prgrammets gång har det krävts en aktiv dialg där adepten varit tydlig ch öppen med sina behv ch en mentr sm varit villig ch lyhörd att dela med sig av sina erfarenheter. 2.3 En fråga m ledningsförsörjning ch knkurrenskraft Utvecklingen i IT- ch telekmbranschen är en viktig faktr för hur det svenska samhället utvecklas. För att företagen i branschen ska behålla ch stärka sin knkurrenskraft handlar det m att leta både bland män ch kvinnr för att hitta den bästa kmpetensen ch framtidens chefer ch ledare. I kvinnrna har företagen tillgång till en kmpetens ch en resurs sm utgör hälften av beflkningen. I kvinnrna har ckså företagen tillgång till kmpetens ch perspektiv för utveckling av framtidens prdukter ch tjänster för att i högre utsträckning möta de krav företagens kunder ställer. Kunder sm representeras av såväl män sm kvinnr sm slutanvändare. En grundpelare i detta piltprjekt har varit att att synliggöra ch tillvarata kvinnr sm en viktig kmpetens ch resurs inm IT- ch telekmbranschen. Att erbjuda ett verktyg sm bidrar till att kvinnr får ch tar större plats för att branschen i förlängningen ska kunna stärka sin knkurrenskraft. 14 (46) Pst- ch telestyrelsen

Wmentr uppföljning av piltprjektet 3 Genmförande 3.1 Så gjrde vi Wmentr är ett ni månader långt prgram sm startade i augusti 2006 ch avslutades i maj 2007. PTS gick i maj 2006 ut med en öppen inbjudan till branschen - primärt medelstra ch stra IT- ch telekmföretag - att genm ett ansökningsförfarande söka till prgrammet. I planeringsfasen hade prgrammet planerat för 15 företag att delta. Efter ansökningstiden gått ut i maj 2006 hade över 30 företag, såväl små, medelstra sm stra företag, ansökt m att få delta. I samråd med styrgruppen bestämde sig då PTS för att ge plats åt samtliga sökanden under förutsättning att de uppfyllde ansökningskraven. 3.2 Dessa företag med adepter ch mentrer har deltagit I prgrammet har följande företag deltagit (se ckså bilaga 1): Acand Bredbandsblaget CapGemini Cmbra (numera ÅF) Cnnecta Drutt EDB EDS Ericssn Glcalnet HiQ HP IBM IFS Infinen Mandatr Micrsft Netlight Prevas Siemens Sgeti Steria StreamServe TDC Sng Tele2 Telenr TeliaSnera TpNrdic (numera Atea) WM-data ÅF Dessa företag har deltagit med 30 adepter ch mentrer i prgrammet (se bilaga 2) 3.3 Tre värdföretag HewlettPackard, IBM ch Telenr i Sverige invlverades tidigt inför prgramstarten genm att de visade ett engagemang i dessa frågr ch att de gärna deltg i ch bidrg till prgrammet. Dessa företag har varit värdar under tre av prgrammets heldagsseminarier. Detta har inneburit att de haft möjlighet att föreläsa m sitt eget arbete kring jämställdhetsfrågrna ch lyft fram kvinnliga förebilder inm företaget sm föreläsare. Sm värdföretag har de ckså stått för det praktiska arrangemanget ch kstnaderna för dessa dagar. 3.4 Matchning adept ch mentr viktig Utgångspunkten för mentrskapsprgram är individen - såväl adepten ch dess behv sm en mentr med vilja att dela med sig. Och en viktig förutsättning för ett lyckat prgram är en gd matchning så även för Wmentr. För att säkerställa en lyckad mentrsrelatin i prgrammet fick därför samtliga deltagande företag nminera två mentrkandidater var till prgrammet. Utifrån Pst- ch telestyrelsen 15 (46)

Wmentr uppföljning av piltprjektet enskilda intervjuer med adepter, vars behv är grunden för matchningen, matchade Ardida ihp mentrparen. Vid matchningen har hänsyn tagits till eventuella knkurrensaspekter. 3.5 Prgrammet Prgrammet har mfattat ttalt sex heldagar, en extra nätverksträff för adepter ch löpande samtal mellan adept ch mentr varje månad. Inledningsvis i augusti genmfördes en tvådagars intrduktin för adepter ch mentrer ch prgrammet avslutades med en heldags avslutning ch nätverksträff. Dessutm har tre heldagsseminarier med lika kunskapsmment kring jämställdhet, förändring ch mtivatin genmförts. Så här har prgrammet ägt rum 4 förutm löpande samtal mellan adept ch mentr varje månad: 1. Intrduktinsdagar 22 ch 23 augusti 2006 En intrduktin i vad mentrskap är, vad sm ingår i mentr- respektive adeptrllen, vilka resultat sm kan uppnås samt vilka fallgrpar sm bör undvikas. Tid för reflektin över egen situatin, egen mtivatin ch egna utmaningar m m. (1/2 dag för mentrer, 2 dagar för adepter) Tid ch plats: Kl 9.00-17.00, mingel kl 18-20 på Clarin Htel Stckhlm Kl 9.00-17.00 på Clarin Htel i Stckhlm Värd: Pst- ch telestyrelsen, PTS 2. Heldagsseminarium 5 ktber 2006 Adepter ch mentrer träffades för gemensam inspiratin ch avstämning. Deltagarna delade erfarenheter, byggde nätverk ch lyssnade på föreläsare. Tid ch plats: Kl 9.00-17.00 i Stckhlm Tema: Jämställdhet. Gästföreläsning av Ltta Snickare, författare till bken Det finns en särskild plats i helvetet för kvinnr sm inte hjälper varandra. JämO medverkade ckså. Tid ch plats: Kl 9.00-17.00 på HP i Slna Värd: HewlettPackard, HP 3. Heldagsseminarium 12 december 2006 4 Detaljerat prgram för resp träff återfinns på www.wmentr.se 16 (46) Pst- ch telestyrelsen

Wmentr uppföljning av piltprjektet Adepter ch mentrer träffades för gemensam inspiratin ch avstämning. Deltagarna delade erfarenheter, byggde nätverk ch lyssnade på föreläsare. Tema: Mtivatin ch halvtidsuppföljning. Tid ch plats: Kl 9.00-17.00 på Nrdic Sea Htel i Stckhlm Värd: Telenr i Sverige 4. Heldagsseminarium 8 mars 2007 Adepter ch mentrer träffades för gemensam inspiratin ch avstämning. Deltagarna delade erfarenheter, byggde nätverk ch lyssnade på föreläsare. Tema: Förändring Tid ch plats: Kl 9.00-17.00 på IBM i Kista Värd: IBM Svenska AB 5. Avslutning 21 ch 22 maj 2007 Adepter ch mentrer träffades för gemensam inspiratin, utvärdering ch blick framåt. En extra nätverksträff för adepter inledde träffen på kvällen den 21 maj med gästföreläsare Lisbeth Carlbrg, sm pratade m det inre ledarskapet ch knsten att leva. Under dagen den 22 maj pratade bl a Ulla-Britt Fräjdin-Hellqvist m sina erfarenheter sm chef, företagsledare ch styrelseprffs. Tid ch plats: Kl 18.00 20.00 på Nrdic Sea Htel i Stckhlm Kl 09.00-17.00, mingel kl 18.00-20.00 på Nrdic Sea Htel Värd: Pst- ch telestyrelsen, PTS 3.6 Marknadsföra ch löpande sprida inf En utmaning i detta piltprjekt har varit att etablera varumärket Wmentr ch få företag inm tele- ch IT-sektrn att skaffa sig gd kunskap m prgrammet för att vilja delta. Den ursprungliga strävan i prjektet var att få minst 15 ansökningar från företag att medverka i prgrammet. Denna strävan uppfylldes med råge när över 30 företag sökte till prgrammet. Att marknadsföra ch löpande infrmera m piltprjektet ch Wmentr sm varumärke har varit en medveten satsning. Pst- ch telestyrelsen 17 (46)

Wmentr uppföljning av piltprjektet Webbplats sm kmmunikatinsplattfrm 5 En webbplats tgs tidigt fram i prjektet för att på ett tillgängligt ch kstnadseffektivt sätt sprida kunskap m prgrammet. På webbplatsen har prjektet synliggjrt deltagande företag, adepter ch mentrer, löpande infrmerat m prgrammet, berättat m hur man sätter upp mentrskapsprgram samt lyft fram lärande exempel från deltagande företag. Wmentrs webbplats har sedan piltprjektets start haft 84 500 besök. Löpande under prjektets gång har webbplatsen i genmsnitt haft 1500 besök i månaden. I 5 Se www.wmentr.se 18 (46) Pst- ch telestyrelsen

Wmentr uppföljning av piltprjektet mars ökade dck besöken till 15 000 besök. Detta har sedan i rask takt följts av 24 000 besök i april, 16 000 besök i maj ch hittills i juni 11 000 besök. Löpande inf till media Media har kntinuerligt infrmerats m Wmentr såväl via pressmeddelanden, inledande pressträff, löpande webbnyheter ch via enskilda kntakter. Detta har resulterat i att under prgrammets gång flera medier i större eller mindre mfattning skrivit m prjektet, t ex Dagens Industri, Veckans Affärer, Ny Teknik, Cmputer Sweden, Metr ch Telekm Idag. Verktyg för företagen ch mvärld sm vidareinfrmatörer PTS har under prjektets gång tagit fram verktyg för såväl deltagande företag att internt ch externt marknadsföra sitt deltagande sm mvärld att ta del av prjektet. Wmentr har förmedlat webbadressen ch banners för nedladdning från webbplatsen. Dessutm har såväl bilder sm nyhetstext förmedlats till företagen för att enkelt kunna infrmera internt eller marknadsföra externt. Synliggörande generellt PTS har löpande tagit tillfällen i akt att infrmera m Wmentr i lika sammanhang. För dessa ändamål har det tagits fram ch använts såväl rllups ch pennr sm presentatiner. Pst- ch telestyrelsen 19 (46)

Wmentr uppföljning av piltprjektet 3.7 Så nyttjade vi medlen PTS fick 500 000 krnr att dispnera för att genmföra uppdraget. Dessa har utnyttjats för att täcka de externa kstnader myndigheten haft för piltprjektet. Interna kstnader för att planera ch genmföra prjektet har myndigheten burit självt. Värdföretagen HP, IBM ch Telenr i Sverige stått för de externa kstnaderna för det praktiska arrangemanget såsm lkaler ch lunch för tre av de träffar sm genmförts inm prgrammets ram. Så här har PTS nyttjat de 500 000 krnr sm varit dispnibla för uppdraget: Genmförande av prgrammet Marknadsföring ch kmmunikatin Lkaler m m 305 000 krnr 50 000 krnr 145 000 krnr 20 (46) Pst- ch telestyrelsen

Wmentr uppföljning av piltprjektet 4 Uppföljning ch slutsatser 4.1 Löpande uppföljning Prjektet har genm enkätundersökningar kntinuerligt följt upp adepternas ch mentrernas intryck av prgrammet ch de genmförda träffarna. I januari 2007 genmfördes en halvtidsuppföljning av Wmentr. 23 av 30 adepter ch 16 av 30 mentrer svarade på enkäten. Vid en sammanställning av denna uppföljning angav de sm svarat att de träffades regelbundet i sina adept- ch mentrpar. De svarande adepterna ch mentrerna angav ckså att de haft ett bra eller mycket bra helhetsintryck av prgrammet ch de enskilda träffarna. Fler adepter än mentrer hade valt alternativet mycket bra. Flera svarande adepter framförde önskemål m mer tid för adepterna att vara tillsammans för att stärka nätverket ch mer tid för mingel med de andra adepterna. Detta resulterade i att PTS bjöd in adepterna till en extra nätverkskväll den 21 maj i anslutning till den sista träffen i prgrammet. 4.2 Individen adepters ch mentrers syn I samband med avslutningen av själva prgrammet har Ardida på uppdrag av PTS följt upp de deltagande adepternas ch mentrernas syn på ch erfarenheter av prgrammet. Så tyckte adepterna Den avslutande enkäten visar att adepterna har varit väldigt nöjda med prgrammet. 25 av 30 adepter svarade på enkäten. Prgrammet sm helhet fick betyget 3,8 av 4 möjliga. Mentrprgrammet sm verktyg för att bidra till fler kvinnliga ledare inm ITch telekmbranschen fick ett någt lägre men ändå gtt betyg - 3,2 av 4. Adepterna var nöjda med matchningen (betyg 3,5), vilket är en mycket viktig kmpnent för ett lyckat mentrskapsprgram. När det gäller förbättringsmöjlighet är den vanligaste kmmentaren att företagens ledning måste engagera sig mer. Det nämns ckså att Wmentr måste upprepas många år innan det har verkan. Adepterna säger att mentrskapet har gett dem självkänsla, självförtrende, md, nätverk, inspiratin, energi, reflektin, nya perspektiv ch branschkunskap. Pst- ch telestyrelsen 21 (46)

Wmentr uppföljning av piltprjektet Så tyckte mentrerna En slutsats sm kan dras är att även mentrerna är nöjda med prjektet. 24 mentrer svarade på enkäten. Prgrammet sm helhet fick betyg 3,6 av 4 möjliga. Någt färre anser att mentrprgrammet är ett bra verktyg för att bidra till fler kvinnliga ledare inm IT ch telekmbranschen 3,1 av 4. Mentrerna ger matchningen samma gda betyg sm adepterna 3,5 av 4. Mentrerna upprepar samma kmmentarer sm adepterna att företagens engagemang kunde har varit bättre ch att företagsledningen ch styrelsen måste driva frågan i respektive företag m det ska bli någn långsiktig förändring. Mentrerna anser ckså att Wmentr måste ställa större krav på ch sätta tryck på deltagande företags ledning ch att det önskades mer PR i media kring Wmentr. Mentrernas svar på frågan m vad mentrskapet har gett dem liknar i strt sett adepternas svar: reflektin, inspiratin, bekräftelse, stärkt i chefsrll, nätverk, nya perspektiv, kunskap m annat företag ch förståelse för att kvinnr kan behöva extra stöd i karriären. 4.3 Företagen deras syn ch måluppfyllelse För att medverka i Wmentr har företagen satt upp egna mål kring hur man avser att i större utsträckning nyttja kvinnr sm kmpetens ch resurs i sitt arbete med ledningsförsörjningen under det kmmande året. Företagen skulle ckså upprätta en persnlig karriärplan innan prgrammets slut tillsammans med adepten med. Deltagande företags persnalchefer har ckså haft möjlighet att tycka till m prgrammet i en slutlig utvärderingsenkät. Så tyckte persnalcheferna Deltagande företags persnalchefer har ger prgrammet samma betyg sm mentrerna 3,6 av 4. Persnalcheferna är däremt mest kritiska till mentrskapsprgrammet sm verktyg att få fler kvinnliga ledare betyg 2,9 av 4. Det är ett av många bra verktyg sm behövs enligt dem. Persnalcheferna understryker vikten av långsiktiga insatser. Samtidigt uppskattar de att en extern part lyfter frågan. De anser att mentrskapet har stärkt deras adepter ch mentrer, givit inblick i hur andra företag arbetar med jämställdhet ch ökat fkus på kvinnligt ledarskap. Enligt persnalcheferna har prgrammet gett mest på individnivå, vilket ligger i mentrskapsprgrammets natur. Måluppföljning Uppföljning av de övergripande mål företagen satt upp för sin medverkan i prgrammet visar att majriteten av företagen, 24 av dem, har uppfyllt sina mål helt eller delvis. Fyra företag har redvisat att de inte uppfyllt de mål de satt upp 22 (46) Pst- ch telestyrelsen

Wmentr uppföljning av piltprjektet på krt sikt för egen del för sin medverkan i prgrammet. Två av företagen har fusinerat eller blivit uppköpta under det senaste året ch det går därför inte att följa upp deras ursprungliga åtagande i prgrammet 6. Det är viktigt att ha i åtanke att deltagande företag själva frmulerade de mål sm var aktuella för dem på krt sikt för deltagande i prgrammet av det enkla skälet att det är för deras egen framtida ledningsförsörjning ch knkurenskraft de sätter upp dessa mål. Flera företag har nämnt att prgrammet mtiverat dem till att genmföra åtgärder ch aktiviteter sm inte funnits med i de ursprungliga målen för deltagande i prgrammet. Karriärplaner Sm en del av medverkan i prgrammet ställde företagen ckså upp på att tillsammans med adepten ta fram en individuell karriärplan under prgrammets löptid. Enligt infrmatin från adepterna själva har ni av dem tillsammans med sin arbetsgivare fått en karriärplan på plats. Flertalet persnalchefer menar dck att någn frm av karriärplan för deras adepter finns eller är på gång. För de företag sm blivit uppköpta eller fusinerat är frågan inte möjlig att följa upp. Det kan vara värt att nämna att åtminstne tre av de deltagande adepterna har tagit ytterligare karriärkliv hs sina arbetsgivare under prgrammets gång. Några har ckså tagit vidare kliv vidare hs andra arbetsgivare dck inm branschen. 4.4 Branschen - har prjektet haft betydelse? Effekterna av ett piltprjekt ch ett enskilt verktyg sm Wmentr, sm endast verkat under ett år är svåra att mäta direkt efter prjektets avslutning. Det tar åtskilliga år att se en hållbar förändring i branschen. Det krävs kntinuerliga ch långsiktiga insatser ch verktyg för branschen att på ett hållbart sätt öka antalet kvinnliga chefer inm IT- ch telekm De psitiva indikatinerna hittills visar att merparten av de deltagande företagen tagit sig en bra bit på väg för att driva dessa frågr frtsättningsvis. På individnivå har ckså flera adepter kmmenterat att Wmentr bidragit till att prgrammets deltagare tänker stanna i branschen, bland annat tack vare att de har fått ett stärkt nätverk inm denna. Förhppningsvis har ckså piltprjektet generellt i sig genm sitt varumärke bidragit till en ökad uppmärksamhet på jämställdheten inm IT- ch telekmbranschen. 6 Se bilaga 3 Pst- ch telestyrelsen 23 (46)