BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Ulrika Thafvelin 08-563 087 70 ulrika.thafvelin@uka.se Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Umeå universitet Beslut Universitetskanslersämbetet (UKÄ) ger det samlade omdömet hög kvalitet för utbildning som leder till kandidatexamen i datavetenskap vid Umeå universitet. UKÄ ifrågasätter inte längre tillståndet för Umeå universitet att utfärda kandidatexamen i datavetenskap. Ärendets hantering UKÄ beslutade den 28 oktober 2013 (reg.nr 411-00312-13) att ge det samlade omdömet bristande kvalitet för utbildning som leder till kandidatexamen i datavetenskap vid Umeå universitet. Beslutet innebar samtidigt att UKÄ ifrågasatte lärosätets tillstånd att utfärda kandidatexamen i datavetenskap. UKÄ uppmanade därför lärosätet att senast den 28 oktober 2014 inkomma med en redogörelse för de åtgärder som vidtagits med anledning av ämbetets ställningstagande. Därefter avsåg ämbetet att ta ställning till om det finns skäl att besluta att lärosätet inte längre får utfärda den aktuella examen. Lärosätet har inkommit till UKÄ med en analys av orsaken till bristerna och redovisning av vidtagna åtgärder. För uppföljningen utsåg UKÄ följande sakkunniga: Anders Haraldsson från Linköpings universitet, Gion Koch Svedberg från Högskolan i Malmö, Henrik Engström från Högskolan i Skövde, Jörgen Hansson från Högskolan i Skövde, Stefan Lindskog från Karlstads universitet, Veronica Gaspes från Högskolan i Halmstad. Underlag för bedömningen har varit lärosätets redogörelse som begärdes in av sakkunniggruppen. Bedömningen har gjorts utifrån krav som ställs i högskolelagen (1992:1434) och i högskoleförordningen (1993:100). Bedömargruppens yttrande bifogas. Universitetskanslersämbetets bedömning UKÄ bedömer att utbildning som leder till kandidatexamen i datavetenskap vid Umeå universitet nu uppfyller kvalitetskraven för högre utbildning och att utbildningen därmed ska ges det samlade omdömet hög kvalitet. Under sådana omständigheter finns det inte längre skäl att ifrågasätta lärosätets examenstillstånd. POSTADRESS Box 7703 SE-103 95 Stockholm BESÖKSADRESS Löjtnantsgatan 21 Stockholm TELEFON +46 8 563 085 00 FAX +46 8 563 085 50 ORGANISATIONSNR 202100-6495 KONTAKT registrator@uka.se www.uka.se
BESLUT 2(2) Beslut i ärendet har tagits av universitetskanslern Harriet Wallberg efter föredragning av utredaren Ulrika Thafvelin i närvaro av strategi- och planeringsansvarig Per Westman och tillförordnade avdelningschefen Viveka Persson. Harriet Wallberg Ulrika Thafvelin Kopia till: Bedömargruppen
BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 1(4) Bilaga 1 Bedömargruppens motiveringar Umeå universitet Lärosäte Umeå universitet Huvudområde/examen Datavetenskap - kandidat ID-nr A-2014-02- 3469 Bedömning av utvalda examensmål Mål: För kandidatexamen ska studenten visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor Måluppfyllelse: Hög Motivering: I utvärderingen av data it medieteknik (se Universitetskanslersämbetets beslut 28 oktober 2013, reg.nr 411-00312-13) framgår det av bedömargruppens yttrande att: Urvalet av självständiga arbeten visar på bristande måluppfyllelse avseende studenternas kunskap och förståelse inom huvudområdet. Arbetena visar på bristande förmåga avseende kunskap om den vetenskapliga grunden och på bristande kunskap om tillämpliga metoder. Litteraturstudier och centrala referenser saknas. Urvalet visar på bristande fördjupning inom någon del av området samt bristande orientering om aktuella forskningsfrågor, ofta som en konsekvens av otydliga frågeställningar och bristande litteraturstudier. Självvärderingen beskriver hur utbildningen bygger på ACMs rekommendationer och CDIO-initiativet men intervjuerna bekräftar att studenterna inte tränas i vetenskaplig grund, metoder, fördjupning och forskningsorientering vilket gör det troligt att studenterna inte uppfyller målet. I analysen av orsakerna bakom den bristande måluppfyllelsen identifierar lärosätet bland annat: (i) Breddningen av utbildningen och en ökad inriktning på anställningsbarhet har tillåtits ske på bekostnad av vetenskapligt och ämnesmässigt djup. En bidragande orsak till det har varit omfattande samläsning med ingenjörsprogram där det datavetenskapliga perspektivet inte står i centrum. (ii) Möjligheten till egna val och sparsamma förkunskapskrav har lett till att fler studenter följt en mindre genomtänkt studiegång och därmed inte utvecklat tillräckliga kunskaper i metod och teoribildning inför det självständiga arbetet. Sammantaget har detta fått till följd att studenterna har svårigheter med att identifiera och precisera datavetenskapligt intressanta frågeställningar. Studenterna gör inga eller alltför grunda litteraturstudier och utvecklar inte tillräckligt god orientering om aktuella forskningsfrågor. (iii) Bristerna i vetenskaplig metod bedöms vara en konsekvens av en bristande koordination och progression mellan kurserna i programmet. Kurserna på grundnivå har haft ett för litet inslag av orientering om aktuell forskning. Analysen framstår som genomtänkt och relevant. De åtgärder som vidtagits med anledningen av bristerna inkluderar:
BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 2(4) (i) Skapandet av ett kurspaket med 6 nya kurser, totalt 45 högskolepoäng, från introduktionskurs, kurser med den klassiska datavetenskapens grunder till en kurs som förbereder det självständiga arbetet. Kurspaketet löper som en röd tråd genom hela utbildningen för att bygga upp en förståelse för ämnets vetenskapliga grund, relevanta metoder och aktuella forskningsfrågor. (ii) Ökad fördjupning och större förkunskapskrav. Det innebär att studenten när det självständiga arbetet påbörjas har tillräcklig kunskap om den vetenskapliga grunden och om tillämpliga vetenskapliga metoder samt en orientering om aktuella forskningsfrågor. (iii) Samläsning med ingenjörsutbildningar har minskat markant. (iv) Omorganisation av handledningen och examination av det självständiga arbetet. Bland annat bedöms det självständiga arbetet av minst två disputerade lärare. Givet analysen av bristerna framstår åtgärderna sammantaget som rimliga och ändamålsenliga. Bedömarna anser att med de vidtagna åtgärderna är förutsättningarna goda för att lärosätet ska kunna säkra att studenterna uppnår hög måluppfyllelse när det gäller aktuellt examensmål. Mål: För kandidatexamen ska studenten visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer Måluppfyllelse: Hög Motivering: I utvärderingen av data it medieteknik (se Universitetskanslersämbetets beslut 28 oktober 2013, reg.nr 411-00312-13) framgår det av bedömargruppens yttrande att: Urvalet av självständiga arbeten visar på bristande måluppfyllelse avseende studenternas förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning. I flera fall saknas en tydlig frågeställning. De självständiga arbetena visar att studenterna till viss grad uppnår målet avseende diskutera företeelser, frågeställningar och situationer, men i flera arbeten är diskussionen ytliga. Självvärderingen indikerar att måluppfyllelsen är betydande avseende studenternas färdighet och förmåga att adressera en problemställning. Studenterna tränas systematisk och progressivt i analys och diskussion av problem och lösningar. Vid intervjuerna framkom det ingen god förklaring till att det är så stor skillnad på självvärderingen och de självständiga arbetena. Studenterna utför mycket av arbetet på egen hand, utan handledning från lärare. Sammantaget gör underlagen det troligt att studenterna inte uppfyller målet. I analysen av orsakerna bakom den bristande måluppfyllelsen identifierar lärosätet bland annat: (i) Utbildningen har haft en resultatfokuserad kultur där problemlösningen stått i fokus. Studenter har tränats att söka, samla och värdera information för att lösa ett aktuellt problem. Skriftliga inslag har ofta rört vid teknisk dokumentation av resultat och lösningar. Fokus på problemet har lett till att studenterna inte är vana att diskutera och formulera vetenskapliga frågeställningar. Studenter har inte heller tränats i att ha ett kritiskt förhållningssätt till det egna ämnet. (ii) I utbildningen fram till det självständiga arbetet krävs mer träning för studenten i att söka och samla information för att bättre förstå problembakgrunden. Det är inte minst viktigt när den klassiska datavetenskapliga teoribildningen behandlas. Analysen framstår som genomtänkt och relevant.
BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 3(4) De åtgärder som vidtagits med anledningen av bristerna inkluderar: (i) Skapandet av ett kurspaket med 6 nya kurser, totalt 45 högskolepoäng, som omfattar bland annat en introduktionskurs, kurser med den klassiska datavetenskapens grunder och en kurs som förbereder för det självständiga arbetet. Dessa kurser ger en kontinuerlig progression i att formulera datavetenskapliga problemställningar, genomföra och sammanställa litteraturstudier och att kritisk kunna diskutera olika frågeställningar. Givet analysen av bristerna framstår åtgärderna sammantaget som rimliga och ändamålsenliga. Bedömarna anser att med de vidtagna åtgärderna är förutsättningarna goda för att lärosätet ska kunna säkra att studenterna uppnår hög måluppfyllelse när det gäller aktuellt examensmål. Mål: För kandidatexamen ska studenten visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter Måluppfyllelse: Hög Motivering: I utvärderingen av data it medieteknik (se Universitetskanslersämbetets beslut 28 oktober 2013, reg.nr 411-00312-13) framgår det av bedömargruppens yttrande att: Urvalet av självständiga arbeten visar på bristande måluppfyllelse avseende studenternas förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga aspekter. Arbetena visar på svagheter avseende förmåga till att formulera frågeställningar och litteraturstudier. Några enstaka studenter visar förmåga att göra bedömningar med hänsyn till samhälleliga och etiska aspekter. Självvärderingen indikerar att måluppfyllelsen är hög avseende studenternas värderingsförmåga och förhållningssätt till vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter men detta är inte synligt i de självständiga arbetena. Vid intervjuerna framkom att utbildningen saknar moment som tränar studenterna systematiskt i detta mål vilket gör det troligt att studenterna inte uppfyller målet. Det är påfallande stora skillnader på det intryck som ges utifrån självvärderingen och utifrån bedömarnas värdering av de självständiga arbetena för hela denna utbildning. I analysen av orsakerna bakom den bristande måluppfyllelsen identifierar lärosätet bland annat: (i) Den bristande måluppfyllelsen av de två föregående målen begränsar studenternas möjligheter att skapa goda underlag för att göra de sammanvägda bedömningar som krävs. Utbildningen behöver säkra att studenterna utvecklar förmågan att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga aspekter. (ii) Den diskrepans som finns mellan självvärderingen och de självständiga arbetena har delvis att göra med att självvärderingen beskrev kandidatprogrammet, medan en stor del av arbetena som bedömdes var skrivna av studenter som inte hade läst kandidatprogrammet. Självvärderingen beskrev också programmets dåvarande form, medan studenterna vars arbeten bedömdes hade följt en äldre studieplan. Förkunskapskraven till det självständiga arbetet säkerställde tidigare inte att studenterna hade följt studieplanen. (iii) Studenterna får för lite träning i att diskutera och redovisa slutsatser av både eget och andras arbete. Detta främst (inom)vetenskapligt men även ur etiska och samhälleliga aspekter. Analysen framstår som genomtänkt och relevant.
BEDÖMARGRUPPENS YTTRANDE 4(4) De åtgärder som vidtagits med anledningen av bristerna inkluderar: (i) Skapandet av ett kurspaket med 6 nya kurser, totalt 45 högskolepoäng, som omfattar bland annat en introduktionskurs, kurser med datavetenskapens grunder samt en kurs som förbereder för det självständiga arbetet. I dessa kurser finns flera lärandemål kopplade till förmågan att artikulera egna bedömningar. Inte minst har nya undervisningsformer (exempelvis examinerande seminarium) lagts till för att öka möjligheten att examinera en djupare förståelse och bedömningsförmåga. (ii) Omorganisation av handledning och examination på examensarbetskursen. De kontinuerliga träffarna och seminarierna under kursens gång ger förutsättningar för studenten att presentera och utveckla sina bedömningar samt att värdera och diskutera andras bedömningar. Därtill har rutinerna för examensarbeteskursen skärpts. Nu finns det även tydligt angivet att även etiska och samhälleliga bedömningar måste göras i de fall det är relevant. Givet analysen av bristerna framstår åtgärderna sammantaget som rimliga och ändamålsenliga. Bedömarna anser att med de vidtagna åtgärderna är förutsättningarna goda för att lärosätet ska kunna säkra att studenterna uppnår hög måluppfyllelse när det gäller aktuellt examensmål.