Barn- & Kvinnocentrum, US 2005-07-18 Sida 1 (5) Förvaltningsberättelse oktober 2003 Kund/Medborgarperspektiv BKC:s totala produktion fram till och med oktober 2003 ligger på 108% av avtal. KK:s högspecvård () ligger på 122%, medan länssjukvården (LSV) ligger på 104%. Barn- och Ungdomsmedicinska klinikens (BUM:s) sjukvård gentemot östgötar har ökat jmf med 2002 och ligger f n på 125% för och 104% för LSV. Eftersom tillåtet värde är max 110% resp 105% finns således stor sannolikhet att vi överskrider denna gräns med utebliven ersättning/återbetalningsskyldighet som följd. 140% 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% Produktion i förhållande till avtalad volym - högspecvård, LSV- länssjukvård KK E-län KK F, H- län KK KK LSV E- LSV F, län H-län BK E-län BK F, H- län Utfall % Mål % BK BK LSV E- LSV F, län H-län Diagram 1. Produktion tom oktober i förhållande till avtalad volym tom oktober för E, F och H-län Produktionen för patienter utanför avtal har minskat från 10 397 tkr till 5 787 tkr i 2003 års prisläge. Orsaken är framför allt att neonatalavdelningen, som föregående sommar tog emot ett antal patienter från Stockholmsregionen, ej kunde göra så denna sommar pga plats/personalbrist då tre östgötabarn behövde mycket långvarig och intensiv vård för att bli friska. Produktionen gentemot E-län, F-län och H-län har ökat med totalt 19 646 tkr. Processperspektiv Prioriteringsarbetet för den barn- och ungdomsmedicinska verksamheten har resulterat i ett 50 sidor långt dokument med samtliga större sjukdomsgrupper presenterade. Dokumentets omfattning förklaras av pediatrikens särskilda ställning som åldersbaserad diversehandel och skall jämföras med de sammanslagna dokumenten inom ett flertal specialiteter i vuxenvården. En horisontell kalibrering har gjorts mellan huvudgrupperna avseende prioriteringsgraderna 7-10. Hela prioriteringsarbetet är genomfört på länsbasis, dvs samsyn råder mellan länets tre distrikt om prioriteringarna. Till de processer som årligen följs upp på BUM US med hjälp av balanserat styrkort hör bl.a. aktualiteten för klinikens PM, uppdatering av vårdregister inom diabetesvård, neonatologi, onkologi och PNUT samt en årlig enkät till personalen avseende klinikens omfattande teamarbete. Även inom kvinnosjukvård har ett omfattande prioriteringsarbete genomförts på länsbasis, med en noggrann beskrivning av potentiella besparingar vid kapning av listan nedifrån. Dokumenten från såväl barn som kvinnosjukvård har utgjort grund för de politiska beslut om utbudsbegränsningar inom resp specialitet som gjorts under hösten. Processkartläggning enligt KPP modell är klar på KK, och beräknas vara klar på BUM i januari 2004.
Barn- & Kvinnocentrum, US 2005-07-18 Sida 2 (5) Utvecklingsperspektiv Under november har länets tre barnenheter genomfört mycket uppskattade, gemensamma fortbildningsdagar, Östgötadagar i pediatrik. Programmet innehöll både föreläsningar och bikupemoment där praktiska samarbetsfrågor diskuterades. Som förberedelse till BKC Östergötland arbetar tre grupper: i obstetrik, gynekologi resp. barnmedicin, för att förbereda samverkan. Ett praktiskt exempel på den första gruppens arbetsuppgift är överförandet av västra distriktets förlossningar till US fr o m 19/12 2003, samt utarbetandet av vårdkedjan för genomförande av länets planerade kejsarsnitt i Norrköping. En medarbetare på Barnkliniken, leg sjuksköterskan Annika Esping, har mottagit ett nationellt pris för sitt utvecklingsarbete för vård av barn med kirurgisk åkomma. Vid den nyligen timade installations/promotionshögtiden vid Linköpings universitet var BKC representerad genom följande medarbetare: Installation av adj professor Orvar Finnström (pediatrik, särskilt neonatologi); samt promotion av läkarna Marie Cedergren och Ann Josefsson (KK), och Elisabeth Olhager och Pia Laurin (Barnmedicin). I en tid när krisen för klinisk forskning debatteras intensivt, och många enheter rapporterar svårigheter att rekrytera läkare till forskning, är vi stolta över att ha fyra läkare tillika kvinnor bland de nypromoverade. Professor Barbro Wijma, KK/HU; har precis erhållit ett flermiljonanslag för utveckling/utvärdering av pedagogisk metodik i undervisning. Utbildning i baskunskaper i data är nu slutförd. Nytillkommande medarbetare kommer framledes att erbjudas motsvarande grundkurs av centrums egna IT-resurspersoner. Medarbetarperspektiv Vid uppföljningen av personalenkäten har vi identifierat följande förbättringsområden som vi arbetar vidare med: Arbetstider BKC:s verksamhetsutvecklare, Lena Forsén, har utrett frågan tillsammans med medarbetare och fackliga företrädare. De har analyserat tidsåtgång för användandet av tvättstugemodell för schemaläggning. Arbetsgivare och medarbetare/fackliga företrädare är överens om det positiva att medarbetaren skall kunna påverka arbetspassens förläggning, men vi är också överens om målet att halvera tidsåtgången för schemaläggning. Lön Revisionsförhandlingarna med samtliga fackförbund i det närmaste klara. Framför allt förhandlingarna med Vårdförbundet på KK har varit svåra och utdragna, då BKC:s ekonomiska läge inte medgivit lika god löneutveckling för barnmorskorna som deras kollegor på andra orter erhållit. Sjukskrivningar Sjuktalen på BKC är minskande, och låg i augusti nära landstingets genomsnitt. Vi förutsåg redan då en ökning efter sommaren, vilket besannats. Trots detta är sjukskrivningstalet nu lägre än vid årets början. Många faktorer har bidragit till de minskade sjukskrivningstalen. Alla arbetsledare har uppmanats att ha särskilt fokus på dessa frågor, och samtliga positioner som arbetsledare inom BKC är nu tillsatta med ordinarie befattningshavare, rekryterade i samråd med fackliga företrädare. BKC deltar också, som ett av fyra centra, i projekt Valentin som bl a syftar till att minska sjuktalen.
Barn- & Kvinnocentrum, US 2005-07-18 Sida 3 (5) Procentuell sjukfrånvaro 11 10 9 8 7 6 Jan Feb Mar Barn- & Kvinnocentrum US Total sjukfrånvaro Apr Maj Jun Jul Månad Diagram 2. Sjukfrånvaro på BKC tom oktober Aug Sep Okt Nov Dec År 2002 År 2003 Ekonomiperspektiv Det ekonomiska resultatet för BKC per oktober 2003 (-4 561 tkr) har försämrats jämfört med motsvarande period 2002 (387 tkr), med totalt -4 948 tkr Den största skillnaden ligger i det koncernbidrag som betalades ut under år 2002 på totalt 10 mkr som ekonomisk kompensation för år 2002 års beräknade underskott. Per oktober 2002 hade 8 332 tkr betalats ut till BKC. Tar man hänsyn till detta har således 2003 års resultat per oktober istället förbättrats med 3 384 tkr. Intäkterna för såld sjukvård, (exkl. Läkemedelsersättning, ersättning för utomlänsremitterade patienter samt utökad ersättning för Barnhälsovården) har ökat med 15 780 tkr. I avtalsförhandlingarna med HSN beviljades ett belopp på 4 000 tkr i ökat anslag. Som tidigare nämnts har produktionen ökat radikalt jämfört med 2002 gentemot E-län, H-län och F-län. En annan för vårt centrum synnerligen betydelsefull förändring skedde 1juli 2003, då medel för utomlänsvård inom resp specialitet fördes över till centrumnivån totalt 12 030 tkr för år 2003. Per oktober gav ersättningen för utomlänsremitterade patienter ett överskott på 631 tkr vilket torde var högst skenbart pga eftersläpningar i faktureringen. Bland de patienter som varit långliggare inom högspecialiserad vård på neonatalavdelningen finns barn som tidigare skulle ha remitterats direkt för utomlänsvård. Kostnaden har därmed kommit att belasta BKC direkt, men har också medfört att en substantiell del av avtalsutrymmet för högspecvård använts för ett fåtal patienter, samtidigt som samma patienters långvariga och intensiva vårdbehov omöjliggjort emottagandet av utomlänspatienter och därmed intäkter till BKC. Kostnadsökningar På kostnadssidan har personalkostnaderna (löner inkl arbetsgivaravgift ersättning för personal) stigit med 8 000 tkr vilket motsvarar en ökning på 6,4%. Ökningen beror till drygt hälften på höjd arbetsgivaravgift år 2003 4 485 tkr. Utbetalda löner exkl externfinansierade löner har stigit med 3,91%, jämfört med 4,11% i augusti.
Barn- & Kvinnocentrum, US 2005-07-18 Sida 4 (5) Bland övriga kostnader januari tom oktober 2003 är de största kostnadsökningarna följande: % tkr OPC/IVA 7,01% -1 316 tkr Lokalkostnader 9.76% -1 201 tkr (varav media 619 tkr) Transport och post 30,80% - 251 tkr Telefonkostnader 27,37% - 225 tkr Admtjänster 5,50% - 482 tkr ITkostnader (ej LT) 12,14% - 250 tkr Läkemedel slutenvård 8,47% - 431 tkr Prover 3,96% - 452 tkr Totalt Läkemedelskostnader -4 608 tkr Nettokostnaden för läkemedel inom öppenvården visar ett underskott på -551 tkr för klinikpreparat och ett överskott för allmänläkemedel. Den allra största kostnaden härför sig till behandling med tillväxthormon, GH-preparat. Länets tre huvudansvariga läkare för denna vård har preciserat behandlingsindikationer i ett länsgemensamt dokument. Samtidigt föreligger i många fall nationella riktlinjer för GH-behandling vid vissa sjukdomstillstånd, och flera nya sjukdomstillstånd har tillkommit till behandling med ökad kostnad som följd. En alltför restriktiv inställning i Östergötland avseende behandling riskerar därför att tangera vad som är lagligt möjligt för oss att påverka (jämför tidigare diskussion avseende ny läkemedelsbehandling vid reumatologi). Läkemedelsfrågan har belysts vid läkarmöten på BUM respektive KK. Klinikcheferna har gett respektive subspecialitet uppdrag att presentera kostnadsreduktion motsvarande 10%. Förslagen skall genomföras i samförstånd med länets två andra enheter för barn-kvinnosjukvård och primärvården. Handlingsplan 2003 BKC måste i år, 2003, dra ner på sina kostnader dels med det generella besparingskravet på 1,5% (ca 4 000 tkr) dels med 10 000 tkr motsvarande det koncernbidrag som beviljades för 2002 men ej för 2003. Då stora delar av BKC:s verksamhet är av akut karaktär har centrumledningen en svår balansgång när det gäller att hålla nere produktionen och därmed kostnaderna. För perioden januari - oktober 2003 ligger producerade volymer klart över avtalade volymer för båda klinikerna (se diagram under Kundperspektivet). BKC:s handlingsplan har varit/är följande: 1. Att finansiera kostnaden för ombyggnationen av Förlossningen med uppsägning av lokaler, ca 574 tkr på helårsbasis. Kommentar: Förhandling med LFÖ pågår i denna fråga, då vi inte kunnat minska kostnaden i den takt som var planerat. 2. Personalbesparing på BB/Förlossning i och med ombyggnation. En besparing på 2 030 tkr på helårsbasis, skall i år ge effekt från och med april 2003 på 1 300 tkr. Kommentar: I detta besparingsförslag låg ett höggradigt samutnyttjande av personal mellan förlossningsavdelningen och BB. Tyvärr har det visat sig att avståndet mellan enheterna omöjliggör samutnyttjande av personal i den utsträckning det var tänkt. Ett fullskaligt genomförande skulle ha äventyrat patientsäkerheten redan med nuvarande arbetsuppgifter, och definitivt inför den kommande ökning av arbetsmängd som uppstår när västra distriktets normalförlossningar kommer att överföras till US.
Barn- & Kvinnocentrum, US 2005-07-18 Sida 5 (5) 3. Besparingar på läkemedel öppenvård. Kommentar: v g se ovan under läkemedel. 4.Att ej producera mer än avtal. Kommentar: BKC har detta år producerat mer än avtal för samtliga län inom regionen och BUM har redan i oktober kommit upp i avtalet för hela 2003 gentemot E-län. Samtidigt har produktionen minskat mot län som saknar avtal. Vi vill särskilt påpeka effekten av vård av tre nyfödda östgötabarn, som behövt extra intensiv och långvarig vård för att bli friska. I ett fall rörde det sig om ett barn som skulle opereras på annan ort och som vi tidigare direkt skulle ha sänt dit. Det vårdades nu istället preoperativt hos oss i samråd med opererande enhet, och som en konsekvens av vår strävan att hålla nere kostnaden för utomlänsremisserna. Vården av dessa tre barn har konsumerat drygt en tredjedel av årets avtalade volym av gentemot E-län. Försämringen av årets prognos, från 3 mkr till 7 mkr, förklaras av att fortsatt neonatalvård för östgötabarn under året enbart genererar kostnader eftersom avtalsramen redan är överskriden. Med hänvisning till ovanstående kommentarer tvingas vi därför att revidera det prognostiserade årsresultatet i förgående delårsbokslut till 7 000 tkr. Detta förutsätter att kostnaden för utomlänspatienter ej överstiger budget vilket i dagsläget är mycket svårt att bedöma då eftersläpning i fakturering alltid föreligger. Karin Fälth-Magnusson Linköping 2003-11-24