Barn- och ungdomsförvaltningens vision:

2016-10-11 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: 1 Lärande Samskapande Styrkebaserad Lust att lära Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare Vi skapar delaktighet som präglas av att vi tillsammans ser möjligheter att skapa den framtid, den verksamhet och det bemötande vi vill ha. Vi bygger en styrkebaserad organisation som tar till vara på individers förmågor och skapar framtidstro. Barn och ungdomsförvaltningens målsättning är att visionen ska genomsyra alla verksamheter och vara verklig för varje barn/elev, så att varje dag i vår verksamhet ger dem lust att lära. Lendahlsskolans vision Alla barn och vuxna ska känna trygghet, uppleva arbetsglädje och utveckla framtidstro Arbetsplan för Lendahlsskolan Läsåret 2016/2017 Syftet med vår arbetsplan är att den ska fungera som handledning för pedagogerna samt synliggöra verksamheten för föräldrar, Barn och ungdomsnämnden, nya medarbetare, vikarier, VFU-studenter, ALPobservatörer m.fl. Alingsås kommun, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Postadress: 441 81 Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 9 Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Webbplats: www.alingsas.se

Lendahlsskolan Beskrivning av verksamheten Lendahlsskolan är en anrik skola. Det stora skolhuset är från år 1909. Vår skola har verksamhet för barn från F-klass till och med åk 5 i skola och fritidshem. Varje årskurs är indelad i två klasser som samarbetar med varandra. Under fritidstid träffas barn från åk F-1 Björnen och F-1 Oxen på sitt respektive fritidshem. I årskurserna 2-5 finns fritidsavdelningarna Väduren och Hjorten. På skolan arbetar drygt 40 personer. Vår personal har god pedagogisk utbildning och många har rik erfarenhet av att arbeta med barn. Musikprofil Sedan flera år tillbaka har vi en musikprofil inom enheten. Det främsta målet med denna inriktning är att eleverna genom musik och skapande ska få uppleva glädje och gemenskap. Vi samarbetar med Kulturskolan och ger alla våra elever i skolan utökad musikundervisning i form av grundläggande musikundervisning, Musikmix i åk 2, blockflöjtspel i åk 3, gitarrspel i åk 4 och dans i åk 5. Under elevens val ges elever möjlighet att spela olika instrument i grupp. En gång om året skapar eleverna i åk 4-5 tillsammans med musiklärare och klasslärare en musikal. I detta arbete får eleverna möjlighet att träna och utveckla olika förmågor förutom att sjunga,dansa och spela olika instrument, även att skiva manus, göra rekvisita och utföra scenarbete. 2

3 Vårt arbete på Lendahlsskolan Läroplanen, Lgr 11 ska genomsyra skolans verksamhet. Vår arbetsplan är uppbyggd kring Lgr11:s mål och riktlinjer. Så här arbetar vi för att våra elever ska nå sina mål. Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling (Lgr 11) För att våra elever ska känna sig sedda får varje elev ett personligt välkomnande varje morgon. Vi ger uppmuntrande individuella kommentarer till våra elever på olika sätt. Det kan vara att skriva en positiv reflektion på informationsbrevet eller att bekräfta eleverna i lärandesituationer och i socialt samspel. Vi startar ofta dagen med en samling där alla får komma till tals och blir lyssnade på. För att eleverna ska träna sig att respektera andra arbetar vi med att stärka gruppkänslan. Vi har samtal med eleverna om vad diskriminering och kränkande behandling är och hur vi kan hjälpa varandra att skapa en tillåtande och trygg atmosfär i klassrummet. Våra visionsord uppmärksammas varje läsårsstart av rektorerna då eleverna får ett uppdrag att åskådliggöra sina tankar kring visionen. Vår grundtanke är att om våra elever ska respektera andra människors egenvärde behöver de känna sig stärkta i sin egen person. Vi har ett fungerande schema för rasttillsyn, med tydliga banderoller för rastvännerna. Vi undviker fria val av grupperingar. Eleverna har fasta platser i matsalen under lunchen. Vid frukost och mellanmål hjälper pedagogerna till att placera eleverna vid borden. Klasslärare delar in eleverna i fotbollslag inför rasterna. Vi har olika aktiviteter för att lära känna varandra, såsom Veckans lek och fadderverksamhet Se våra främjande åtgärder i Lendahlsskolans plan mot diskriminering. Två veckor varje termin bär alla elever namnbrickor för att vi ska kunna lära känna varandra s namn. Öppen scen och olika musiksamlingar ordnas någon gång per läsår vilket skapar gemenskap. Kulturskolans allsångsprojekt bidrar till gemenskap på skolan och mellan skolor. Två gånger per år besvarar eleverna frågor angående trygghet och trivsel. En handlingsplan för läsåret upprättas utifrån elevernas svar. Lendahlsskolans regler diskuteras och revideras tillsammans med eleverna på klassråd och elevråd. Skolans Trygghetsgrupp, som består av specialpedagogerna, skolsköterska samt rektorerna, är känd för eleverna och skapar möjlighet för dem att lyfta angelägna frågor. Vi pratar med eleverna om vilka förhållningsregler som ska gälla bla Alla får vara med i leken.

4 Personalen för kontinuerliga samtal om hur vi bygger förtroendefulla relationer Vi engagerar eleverna att hålla skolan och skolgården ren genom ex. städveckor och planteringsdagar. Vi har särskilda miljöveckor där vi fokuserar på hållbar utveckling. Vi påminner eleverna att hushålla med resurser i vardagsarbete och att återanvända material. Så här kvalitetssäkrar vi processen/ Mått-mätinstrument Snabba utvärderingar av hur rasten har varit genom samtal, Hemlig bok etc Trygghetsgruppens brevlåda Iakttagelser från rastvännerna Trivselenkät under ht och vår GR-enkäten åk 2 och 5 Samtal enskilt och i grupp Plan för diskriminering och annan kränkande behandling revideras i november Utvecklingssamtal Rektors iakttagelser från Rundan.

Kunskaper, utveckling och lärande Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. ( Ur Lgr 11) Så här arbetar vi för att nå målen: Vi skapar lust att lära genom att utgå från elevernas erfarenheter och tydliga mål. Vi använder varierande arbetssätt och ger eleverna kontinuerlig respons. Pedagogerna arbetar utifrån tydliga pedagogiska planeringar som gör eleverna medvetna om vilka mål som finns för undervisningen,vilka förmågor de förväntas utveckla samt vilka kravnivåer som gäller för dem. Undervisningen utgår både från ämnesövergripande och ämnesspecifika planeringar som bygger på arbetslagets dialog kring mål, arbetssätt och utvärderingar. Vi stöder elevernas språkutveckling utifrån utifrån en strukturerad läs- och skrivundervisning. Alla elever undervisas i läsförståelsestrategier för att utveckla sin läsförmåga. De elever som inte har tillräckligt flyt i sin avkodning i åk 2 får extra träning genom Rydaholmsmodellen. Elever som har behov av att öka sin läsförståelse tränar enligt tankar från Reading recovery. Vi utvecklar elevernas skrivförmåga genom att pedagogerna modellerar olika texttyper och genrer enligt Cirkelmodellen tillsammans med eleverna. Vi tränar eleverna på att ge och ta emot respons på sina eller kamrattexter. Vi tar tillvara våra yngre elevers skrivintresse genom att erbjuda dem att skriva inspirerade av Tragetonmodellen, att genom eget skrivande utveckla sin läsförmåga. Vi använder oss av olika metoder för att träna färdigheter. Användningen av IKT ger en varierad undervisning där färdigheter tränas och utvecklas genom olika appar. Vi tränar eleverna i att inhämta information på olika sätt. Även i detta sammanhang använder vi oss av IKT. Eleverna använder även IKT för att redovisa och dokumentera sin utveckling. Vi lyfter miljö-och hälsoperspektivet på hela skolan under en vecka höst och vår. Då försöker vi få in lärandet genom många olika upplevelser. Vår musikprofil ger eleverna utökade möjligheter att få uppleva musikglädje tillsammans genom sång, spelande på instrument och dans. Våra elever ges flera tillfällen att framträda genom körsång vid våra avslutningar, den årliga musikalen för våra 4:or och 5:or samt musiksamlingar på skolan. 5 Så här kvalitetssäkrar vi processen/mått-mätinstrument Bedömningar kopplade till LPP:er Nya Språket lyfter Diamant, andra matematik diagnoser Nationella prov Språkliga tester F-3 Kunskapsuppföljningar varje termin

6 Barns och elevers ansvar och inflytande De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Eleverna ska ges inflytande över utbildningen. Informationen och formerna för deras inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. ( Ur Lgr 11) Så här arbetar vi för att nå målen: Vi har Klassrådet som ett forum där vi tränar på att diskutera och argumentera för sina åsikter. På Elevrådet får elever från alla klasser framföra klassernas åsikter och vara med att fatta beslut. För att eleverna ska kunna påverka sin undervisningssituation bjuder vi in dem till dialog på olika sätt. En modell som några klasser använder är VÖL: V=vet, Ö=önskar veta L=lärt mig. Denna modell finns presenterad av Barbro Westlund i sin bok Att undervisa i läsförståelse. Genom samtal blir eleverna medvetna om vad de redan kan, vad de är intresserade av att lära mer om samt vad de förväntas utveckla för kunskap genom temat. Under elevernas skrivarbete gör vi kopplingar till undervisningen för att uppmärksamma bra strategier för lärandet. Vi tydliggör målen för arbetsområdet för att ge eleverna möjlighet att ta ansvar för sitt lärande. Vi utvärderar regelbundet för att eleverna ska vara med och påverka arbetssätt inför kommande arbetsområde. Vi har Elevens val då eleverna får vara med och välja innehåll utifrån intresse och behov. Eleverna har möjlighet att arbeta med sina egna mål som vi har formulerat tillsammans på utvecklingssamtal. Vi sätter ord på och medvetandegör då eleverna är med i beslutande situationer för att uppmärksamma den demokratiska processen. Vi har regelbundna samtal kring rastverksamhet. Så här kvalitetssäkrar vi processen/ Mått-mätinstrument Elevintervjuer GR-enkäten

7 Lust att lära Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare. Vi skapar delaktighet som präglas av att vi tillsammans ser möjligheter att skapa den framtid, den verksamhet och det bemötande vi vill ha. Vi bygger en styrkebaserad organisation som som tar till vara på individers förmågor och skapar framtidstro. Så här arbetar vi för att nå målen Vi är tydliga med syfte och mål i undervisningen så att den upplevs meningsfull. Vi fokuserar på och gör eleverna medvetna om någon/några förmågor i taget som vi tränar på i undervisningen och när vi bedömer. Vi använder ett varierat arbetssätt, då det finns flera olika lärstilar, intressen och behov. Vi använder oss av IKT i undervisningen på olika sätt. Eleverna får t ex träna på olika förmågor och färdigheter i lärspel på dator/ipads, använda Ipads/dator som ett skrivverktyg, träna på att dokumentera arbetsprocesser och arbeten, använda IKT i olika redovisningsformer, se på film och bildspel, söka och inhämta information. Eleverna får feedback/respons både under arbetets gång och efter avslutat arbetsområde. Det kan vara lärarrespons och/eller kamratrespons som är användbar för eleven och leder till utveckling. Så här kvalitetssäkrar vi processen/ Mått-mätinstrument Dokumentation GR-enkäten Utvecklingssamtal Kontinuerlig återkoppling till eleverna.

Arbete med barn i behov av särskilt stöd På skolan har vi två specialpedagoger som tillsammans med pedagogerna arbetar för att stödja elevernas utveckling och lärande. Specialpedagogernas uppdrag är att på olika sätt stödja elever som är i behov av extra anpassningar och särskilt stöd i sin lärandesituation. För att tidigt upptäcka elevernas behov av stöd för att nå målen har vi olika typer av avstämningar och kartläggningar av elevernas språkutveckling och matematiska förmågor. Så snart en pedagog upptäcker att en elev inte utvecklas i riktning mot kunskapsmålen eller når lägsta kunskapskrav ska eleven få stöd genom extra anpassningar i undervisningen, vilka utvärderas. Visar utredningen att svårigheter kvarstår görs en utredning av elevens behov. Visar kartläggningarna ett behov av särskilt stöd upprättar specialpedagogerna åtgärdsprogram i samarbete med pedagoger, föräldrar och elev. I dessa beskrivs vad barnet behöver stöd med, hur stödet ska utformas, vilka som ska stödja eleven samt vilka hjälpmedel som behövs för en positiv utveckling. Effekterna av åtgärdsprogrammen utvärderas kontinuerligt. Specialpedagogerna arbetar med enskilda elever eller med små grupper. De arbetar också ute i undervisningsgrupperna, handleder personal samt arbetar med värdegrundsfrågor. Enhetens elevhälsoteam, i vilket specialpedagog, skolsköterska, kurator, skolpsykolog samt skolans rektorer ingår, träffas varannan vecka. Under dessa möten informeras teamet kontinuerligt om elevernas utveckling. Skolans kurator handleder personalen och har samtal med elever. Skolpsykologen handleder också personal, träffar elever för enskilda samtal. Varje terminen följs elevernas kunskapsutveckling upp. Vid dessa konferenser ser vi över och omfördelar de stödresurser som finns inom skolans ram. Inom vår skola har vi överlämningsmöten för de elever som byter pedagog. Vid dessa samtal fokuserar vi på elevernas måluppfyllelse i förhållande till de konkretiserade målen som eleverna har arbetat mot. Elevernas språkutveckling dokumenteras genom Nya Språket lyfter och resultaten från nationella proven i år 3 används som underlag vid dessa samtal. För förskolebarnen finns en specialpedagog som har ansvar för förskolorna i vårt område. Specialpedagogens uppdrag är att handleda personalen och att hjälpa till vid kontakter med föräldrar och andra myndigheter. Specialpedagogen bistår även personalen vid upprättande av åtgärdsprogram samt finns vid behov med vid övergångsamtal i vilka mottagande personal i F-klass, avlämnande förskolepersonal, rektor samt föräldrar deltar. 8 Så här kvalitetssäkrar vi processen/mått-mätinstrument Uppföljning av måluppfyllelsen varje termin Uppföljning av åtgärdsprogram

9 Samverkan Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningar för barns utveckling och lärande ( Lgr 11) Vi värdesätter den vardagliga kontakten med våra föräldrar. Den sker genom lämning och hämtning, besök i skolan, sms, telefonsamtal, blogg mm. Vi ger kontinuerlig information till föräldrarna genom veckobrev från arbetslagen. I våra brev beskriver vi mål och arbetssätt i undervisningen. Föräldrarna får också information om vad som ska hända under perioden exempelvis utflykter, läxor mm. Föräldrar till blivande sex-åringar inbjuds till informationsmöte som rör Förskoleklassens verksamhet vid två tillfällen, det första tillfället sker i slutet av höstterminen. I februari kommande termin får föräldrarna möjlighet att träffa rektorerna, personal från F-klass, fritidsverksamhet, åk 1, representanter från Elevhälsan samt vår administratör. Föräldrarna guidas runt av elever åk 5. Vid vår gemensamma skolstart i augusti bjuds föräldrar på fika, vilket är en trevlig tradition. Föräldrarna inbjuds till föräldramöten en gång per läsår då pedagogerna informerar om sitt arbete. Genom de pedagogiska planeringarna som arbetslagen formulerar innehållande mål, centrala begrepp, arbetssätt samt bedömning, får elever och föräldrar god information om hur undervisningen skapar möjlighet för eleverna att nå sina mål och hur eleverna ska visa sin kunskap. Flera pedagoger skriver kontinuerligt om elevernas utveckling i Unikum. En gång per termin kallar vi till utvecklingssamtal,då elev förälder och pedagog samtalar om elevens kunskapsutveckling mot målen samt övrig utveckling. Till ett av utvecklingssamtalen har pedagogen sammanfattat elevens kunskapsutveckling i ett skriftligt omdöme. Åtgärder för elevens fortsatta utveckling sammanfattas i en individuell utvecklingsplan, IUP. Föräldrar välkomnas till vår jul- och sommaravslutning. Så här kvalitetssäkrar vi processen/ Mått-mätinstrument Utvecklingssamtal Föräldramöten GR-enkäten

10 Kvalitetssystem - förklaringar I början av läsåret revideras respektive upprättas verksamhetens Arbetsplan Beskriver verksamheten på ett övergripande sätt. Här beskrivs hur skolan arbetar för att uppfylla läroplanens mål, hur arbetet följs upp, vilket läsårets utvecklingsarbete är, hur samverkan med andra sker mm Taktisk agenda En taktisk agenda är ett verktyg/dokument för att formulera, planera och följa upp ett utvecklingsarbete. Det är ett internt dokument som kontinuerligt följs upp under läsåret för att följa utvecklingen och kunna styra arbetet framåt kontinuerligt. I slutet av läsåret sammanställs en Nulägesanalys Är till för att ge en helhetsbild, ett nuläge av verksamheten och ligger till grund för beslut som ska fattas om vad verksamheten behöver utveckla under kommande läsår. Det som skolan bedömer är det mest angelägna att arbeta med kommande läsår förs in i en taktiska agenda. Nulägesanalysen är en sammanställning över vad som framkommit under året från Rundan rektors veckovisa besök i verksamheten som belyser: 1. Lärandemiljö, 2. Kunskapssyn, 3. Bedömning och dokumentation, 4. Ansvar och inflytande Utvecklingsområde Skolans inre utvecklingsarbete under läsåret Kunskapsuppföljning. Skolan: Redogörelse för hur man lyckats med Kunskapsmålen, Särskilt stöd, Närvaro. GR-enkät årlig enkät till elever i åk 2 och 5 samt deras föräldrar, Plan mot diskriminering och kränkande behandling arbetet mot kränkande behandling Övrigt som skolan bedömer ger en bild av nuläget i verksamheten, t.ex. om man haft ett ALP-besök under läsåret

11 Förslag till bifogade dokument Riktlinjer/handlingsplan/underlag för Plan mot diskriminering och kränkande behandling Övergång förskolan - F-klass Mottagande av nya barn Mottagande av nya medarbetare Föräldramöten Utvecklingssamtal Pedagogiska planeringar Mentorsuppdrag Arbetslag Avslutningar Studiebesök Barnråd Enhetsråd VFU, studenter och handledare Vikarier Krishantering Ordningsregler Personallistor mm Årsplan Gör en årsplan över enhetens olika återkommande moment: Grundverksamheten (t.ex. när inskolning sker, när föräldramöten, utvecklingssamtal mm hålls) Effektmål o dess delmål när de sätts och när de ska följas upp Plan mot diskriminering och kränkande behandling när den upprättas/följs upp GR-enkäten när den genomförs, när den följs upp Nulägesanalys när de olika delarna görs och när den ska vara klar (sista juni) Arbetsplan när den revideras Rundan när rektor gör besök för de 4 olika områdena...och annat som är relevant för er enhet Årsplanen kan med fördel vara en del av Arbetsplanen, dvs läggas in här sist