Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå med i kyrkan är det högsta på väldigt länge så var minskningen större än ökningen i samtliga kommuner. 1 Detta har märkts speciellt i storstadsregionerna där medlemsantalet i Svenska kyrkan ligger på ungefär 50 procent samtidigt som medlemsantalet ute på landsbygden minskar i en mycket lägre hastighet. Vad är det då som har skapat denna stad-land effekt? Är det helt enkelt så att folk i storstäder inte känner något behov i att vara med i någon kyrka så som de som bor ute på landet. Att det istället har blivit en ekonomisk fråga där det mer handlar om att betala kyrkoavgiften än att vara medlem i Svenska kyrkan. Dessutom räknar svensk kyrkan med att tappa cirka 50 000 medlemmar om året, om de tappar färre ser de det som något positivt. I dagens samhälle så är kyrkan helt enkelt inte lika viktig som den var tidigare så den viktigaste frågan för Svenska kyrkan är hur de ska göra för att försöka stoppa raset och samtidigt vad de ska göra för att kunna höja sitt medlemsantal igen. Forskningsproblem Utträdet ur Svenska kyrkan är inget nytt utan något som pågått ett tag men på senare år har det blivit ett mer aktuellt ämne just för att kyrkans betydelse har i dagens samhälle en mycket mindre roll än tidigare. Detta har skapat problem främst inom kyrkoväsendet men på vilket sätt påverkar det resten av samhället. Finns det några fördelar med att ha ett funktionellt kyrkoväsen eller är det bara en ekonomisk förlust för det svenska folket att fortfarande betala kyrkoavgiften. Dessutom är det en stor skillnad mellan människor som bor i storstäder och de som bor på landet, vad är det som ligger till grund att kyrkorna backar så mycket i större städer och vad kan de göra för att stoppa raset i antalet medlemmar. Frågeställning Finns det något samband mellan regioner i Sverige och medlemsantal, alltså att personer i storstadsregioner i större utsträckning väljer att gå ur Svenska kyrkan? Hur kommer det sig att Svenska kyrkan räknar med att tappa 50 000 medlemmar om året? Är utträdet ur Svenska kyrkan egentligen en enbart ekonomisk fråga eller är det med religiös anledning folk väljer att lämna? Vad bör Svenska kyrkan göra för att åter få tillbaka sin status? Det är också värt att resonera kring hur svenska kyrkan kommer reagera på ett fortsatt tapp i samma mängd över en längre tid? Samt kommer det uppstå några problem om Svenska kyrkan tappade så pass många medlemmar att det inte längre går att bedriva sin verksamhet? Är det helt sonika nödvändigt för Sverige att Svenska kyrkan existerar? 1 http://www.dn.se/nyheter/sverige/kyrkans-tapp-fortsatter 2013-03-05 07:46
Syfte Syftet med undersökningen om utträdet ur Svenska kyrkan är att genom en djupare analys på en normativ nivå beskriva vad det är som har skett både inom Sverige samt Svenska kyrkan. Denna förändring har skett under en längre tid och kyrkans viktiga roll i samhället har blivit allt mindre för varje generation. Genom att redogöra för organisationen och aktörer inom Svenska kyrkan samt statens alla medborgare kunna se ett samband däremellan som kan förklara hur och på vilket sätt dagens samhälle ser på kyrkans roll. Samtidigt syftar undersökningen till att försöka förklara hur gemene mans bild av Svenska kyrkans betydelse i dagens samhälle kan komma att spela en stor roll för framtiden. Genom att undersöka detta så vill jag redogöra för om det är så att vår bild av kyrkan har skadat dess rykte och framförallt är det så att vår bild är sann. Till sist vill undersökningen genom att redogöra för kyrkans fördelar och nackdelar kunna visa upp en mer rättvis bild av kyrkan och därifrån kunna diskuttera kring kyrkans verkliga betydelse. Metod Genom att först dela in undersökningens datainsamling och analys i två olika delar så kommer upplägget inför sammanställningen av undersökningens frågeställning bli mer förståeligt. I den första delen kommer det baseras på frågeundersökningar och textinformation som genom en kvalitativ analys jämförs med teori. I den andra delen så kommer det ske en kvalitativ analys av de insamlade fakta. Genom att använda dessa två delar och väga dem mot varandra så kan man därifrån förklara undersökningens frågeställning. Det första som måste kartläggas är Svenska kyrkans arbetssätt för att se hur mycket som de själva kan göra för att stoppa utträdet. Genom att beskriva och analysera detta så får man en överblick hur detta problem ser ut inifrån. Undersökningen måste också beskriva och analysera samhällets syn på kyrkans roll eftersom undersökningen grundar sig i att förklara anledningen till Svenska kyrkans betydelse. För att kunna få en relevant information om detta kommer alla källor som hör till undersökningen att analyseras med en kvalitativ analys 2. Med detta som bakgrund kan man bygga sig en bild hur Svenska kyrkan fungerar och hur individer ställer sig till detta. För att vidareutveckla detta så krävs det att det läggs fram fakta om syftet med kyrkan, varför är det så bra att ha kvar Svenska kyrkan om nu ingen vill vara med. Genom att ta fram bakgrund och dess mål så kan man få en bild av vilka normer som ligger till grund för dess existens. För att få fram fakta om hur individer ställer sig till Svenska kyrkan är det lämpligast att använda sig av en enkätundersökning 3. Urvalet av dessa bör ske så att det omfattar så många samhällsgrupper som möjligt för att på så sätt få ett svar som representerar hela folket. Här kan man också undersöka om det är så att det finns en tydlig skillnad mellan stad-land och medlemskap samt om det finns någon så kallad utträdeskritisk ålder 4, det vill säga en speciell ålder där folk väljer att utträda ur svenska kyrkan. Eftersom jag också vill undersöka om det är den ekonomiska frågan som spelar roll för utträde så är det viktig att säkerhetsställa 2 Metodpraktikan s.237 3 Metodpraktikan s 262-263 4 http://www.dn.se/nyheter/sverige/kyrkans-tapp-fortsatter 2013-03-05 07:46
om merparten av de som begär utträde är sådana som precis börjat arbeta och tjäna pengar och då inte vill betala en kyrkoavgift. En sådan här undersökning skulle dock kräva enorma resurser eftersom omfattningen på antalet frågade personer är väldigt stor. Därför kommer denna del istället bli en teorikonsumerande fåfallstudie 5. I den andra delen så inriktar man sig mer på kyrkans betydelse i framtiden. Skulle det spela någon roll för individerna i samhället. Att genom kvalitativ fakta se om det är värt för individer att tjäna ekonomiskt nu på något som senare kan kosta mer. Det måste också tas i beaktning hur samhället i övrigt skulle påverkas av en avsaknad av Svenska kyrkan Resultatet från den första delen analyserar vi sen med resultatet från den andra delen för att kunna säkerhetsställa samband i vår undersökning. Genom detta kan vi se orsakernas natur och därifrån dra slutsatser om ett beteendemönster som säger vart det svenska folket står i sin relation till Svenska kyrkan samt om det är en ekonomisk fråga. Detta kallas för en hypotetisk deduktiv metod eftersom undersökningen grundas på en hypotes som prövas för att se om de stämmer överens med verkligheten 6. Genom att säkerhetsställa detta kan man dra slutsatser som svarar på frågeställningen. Strategi Valet av strategi föll på en extensiv undersökning eftersom det finns så pass många analysenheter som kan mätas. Eftersom undersökningen har en bred inriktning så lämpar sig en extensiv undersökning mest. 7 Design Valet av design på undersökningen föll på en statistisk design. Detta grundade sig i att eftersom det som eftersöks är en insamling av information om en stor mängd analysenheter och genom detta försöker skapa en så pass kontrollerad jämförelse som det bara går. Eftersom undersökningen grundar sig i att kartlägga bland annat individers inställning till kyrkan samt kyrkans roll så är det just en stor mängd analysenheter som krävs för att kunna fastställa vad resultatet blir. Detta för att kunna få ett empiriskt stöd för vår undersökning. 8 Källor De källor som kommer användas är främst Svenska kyrkans hemsida, detta för att kunna kartlägga dess utformande och arbetssätt. Det kommer att användas enkätundersökningar, med ett urval av svarspersoner som kommer att vara basen för individers syn, detta för att kunna redogöra fakta hur svenska folket ställer sig till kyrkan samt hur de ser på den ekonomiska frågan. Denna del kommer att vägas gentemot Svenska kyrkans grunder och mål. Jag kommer även att använda mig utav ämnesspecifika källor som först och främst kommer beskriva kyrkans roll idag och framtidsutsikter, även beskrivande för individers roll. För att komplettera dessa uppgifter och kunna väga dem kommer jag presentera statistik ifrån statliga institutioner som påvisar vad det är som skett i samhället. Även svenska kyrkans egen 5 Metodpraktikan s.100 6 Metodpraktikan s.149 7 Metodpraktikan s.49-50 8 Metodpraktikan s.106-107
framtidsvision är viktig att ta i beaktning. Detta för att skapa en förståelse kring ämnet. Jag kommer slutligen också ta fram källor som behandlar kyrkans roll för politiska mål, detta för att kunna se vad kyrkans roll har för betydelse samt komplementera med medier för att kunna bygga upp en övergripande syn på hur samhället uppfattar kyrkan. Källkritik Det första man måste tänka på när man väljer en källa är hur mycket vikt man kan lägga på sanningshalten i den. Det måste klargöras att källan är objektiv och inte har någon egen vinning utav att måla upp en falsk bild. Att författaren till källan inte lägger fram sin egen åsikt och skriver utifrån sitt eget perspektiv. Det skall inte finnas några som helst motiven för källa förutom just att presentera svaren svart på vitt. På så sätt kan Svenska kyrkans egen hemsida ifrågasättas eftersom de självklart har i sitt eget intresse att vinna en tillit från folk som läser deras artiklar. Samtidigt så ska det tilläggas att Svenska kyrkan är relativt fristående från staten men fortfarande tillhör den. Så därför finns det ingen anledning att kritisera material från Svenska kyrkan utan man bör endast vara medveten om att det finns en risk för något nyanserats när man hämtar materiel från någon annan källa som beskriver svenska kyrkan. När det kommer till enkätundersökningen är det väldigt viktigt att se över vilka frågor som ställs och på vilket sätt de formuleras. Olika individer kan tolka olika frågor på annorlunda sätt. Därför är det väldigt viktigt att försöka hålla sig så faktiskt som möjligt. Så i frågeskrivar- och analysskedet är det väldigt viktigt att se till så att frågan är formulerad på rätt sätt så den inte misstolkas 9. Det är också väldigt viktigt att se till att svarspersonerna representerar hela befolkningen så att man inte i analysen får ett material som inte kan anses giltigt. När det kommer till de övriga källorna är det väldigt viktigt att lägga vikt vid de fyra källkritiska reglerna; äkthet, oberoende, samtidighet och tendens 10. Det är av yttersta vikt att man kan säkerhetsställa att det är en oberoende källa som beskriver äkta fakta. När man tittar på medierna som helhet så handlar det om att få höga tittarsiffror, vilket kan leda till att sanningshalten i just det de rapporterar inte alltid stämmer överens med verkligheten. Däremot när det kommer till ett sånt ämne som just kyrkan så är det inte riktigt samma sak. Här försöker medier mer klargöra med fakta om kyrkan. Trots detta så ska man fortfarande kritisk granska mediernas rapporter eftersom det finns stor risk att de har sin egen åsikt eller är politisk påverkade 11. Det är viktigt att när man jobbar med medier att hålla sig inom en nära tidsram eftersom fakta ofta uppdateras och därmed aldrig riktigt kan räknas som fullständig 12. Jämförelse med annan metod I denna undersökning valde jag att arbeta ifrån en hypotetisk deduktiv metod, vilket betyder att med hjälp av problemet pröva det som en hypotes för att kunna dra slutsatser med hjälp ifrån frågeställningen. I valet att använda enkätundersökningar var det för att kunna säkerhetsställa vad individer har för uppfattning och vetskap om svenska kyrkan. För att undvika att få sitt insamlade material som sekundär källa så gör man en undersökning själv, därigenom kan man själv avgöra vilka frågor som man vill ha svar på genom att ställa frågor man själv byggt upp. 9 Metodpraktikan s.262-263 10 Metodpraktikan s.314 11 Metodpraktikan s.318-319 12 Metodpraktikan s. 320-321
En alternativ metod till detta är att använda sig utav en induktiv metod. Med en induktiv metod så tittar man på verkligheten och sina observationer/resultat. I detta fall så skulle jag då ha sett till antalet personer som valt att gå ur svenska kyrkan och härleda denna insamlade fakta till undersökningens frågeställning vilket eventuellt hade kunnat ge mig ett svar. Det uppstår dock problem när man bortser från de viktiga teorierna som kan förklara kyrkans betydelse för samhället samt vad skillnaden gör om man bor på landet eller i staden som kan vara en viktig anledning till kyrkans minskning. Därigenom är det effektivare att jobba via ett forskningsproblem som hypotes för att med denna senare jämföra med verkligheten och med olika teorier. Detta medför att slutsatserna blir smidigare att förklara. Det är viktigt att ha en hög grad av validitet, denna beror till hög grad av kvalitén som man har i sina teoretiska definitioner och i sina valda begrepp, samt om de stämmer överens med sina utvalda indikatorer 13. Det går inte att fastställa hur stark eller svag validitet man kommer att få men genom att hela tiden ha den i åtanken under sin undersökning så är möjligheterna att upptäcka brister stora i ett tidigare skede. Det är dock viktigt att man i sin undersökning håller sig till sitt syfte och sitt problem eftersom det är det som man i slutändan skall svara på i sin frågeställning. När det kommer till reliabiliteten så är det viktigt att man under sin datainsamling inte begår några slarvfel 14. Det gäller att ha ett så representerat urval som möjligt i enkätundersökningen. På samma sätt gäller det att på ett så systematiskt och kvalitativt sätt som möjligt analysera all den fakta som senare utgör dina indikatorer. När man kan fastställa att både begreppsvaliditeten och reliabiliteten är goda så är utgångsläget för en lyckad resultatvaliditet väldigt stor 15. 13 Metodpraktikan s.63 14 Metodpraktikan s.70 15 Metodpraktikan s.70
Källförteckning Litteratur: Esaiasson, Peter; Gilljam, Mikael; Oscarsson, Henrik; Wängnerud, Lena; Metodpraktikan Konsten att Studera Samhälle, Individ och Marknad; Tredje Upplagan, Norstedts Juridik, 2010 Hemsidor: Tio tusentals går ur Svenska kyrkan; Dagens Nyheter (2013-03-05) http://www.dn.se/nyheter/sverige/kyrkans-tapp-fortsatter