Elevers lust att lära

Lärgruppen Lust att lära 2011-12-17 Karlstad universitet kau.se Elevers lust att lära Säg inte att jag är dum Jag kan vifta med mina två öron, kan du? Ser jag trött ut? Min inre motivation driver mig framåt. Åsa Hallberg Siw Gamvik Patrik Högström Lotta Forsberg Kerstin Lundberg Barbro Edström Farima Yaghmaei Karlstad universitet 15 p

Inledning-Bakgrund Läsåret 2010/2011 fick två skolor i Sundsvall förmånen att delta i ett samarbete, där man med handledning från forskare vid Karlstads Universitet, utvecklingspedagoger och skolledning, gavs möjligheten att forska i sin egen vardag. Arbetsnamnet blev Sundsvalls modellskolor. St:Olofsskolan är en av två. Katrinelundsskolan är den andra. På St:Olofsskolan går elever från förskoleklass upp till år 5 samt grundsärskolan år 1-5. Katrinelundsskolan har elever från år 7-9. Båda skolorna har en stor del elever med invandrarbakgrund. Under kursintroduktionen skulle pedagogerna välja olika områden som intresserade dem. Ambitionen var att St:Olofsskolans pedagoger tillsammans med Katrinelundskolans pedagoger skulle skapa lärgrupper utifrån intressen. Dessa lärgrupper skulle sedan fokusera på ett gemensamt intresseområde. Samarbetet med Katrinelunds lärgrupper och St:Olofsskolans lärgrupper blev aldrig av, utan det skapades lärgrupper på vardera skola. Däremot kunde vi delge varandra våra tankar på nätet via gemensamma ikoner. På våra skolor valde forskare, skolledare och lärare att forska tillsammans. Detta utgör det tredje paradigmet som Tiller (2009, s.104) talar om när han säger att lära i vardagen representerar en helt ny form eller ett nytt paradigm. Skolans vardag är inte anpassade för forskande aktiviteter. Den ensamme läraren i sitt klassrum präglar fortfarande bilden även om arbetslagsutvecklingen har stark vind i seglen, speciellt i Sverige. Det första paradigmet beskriver forskare som befinner sig långt från sitt forskarfält. Man undviker noga att påverka personer eller situationer, handgripligen eller andligen. I det andra paradigmet har forskarna antagit ett inifrånperspektiv eller forskar inifrån fältet (Tiller, 2009, s.12). Lärgruppens samlade intresseområden gavs arbetsnamnet, Utveckla elevaktivt/elevorienterat arbetssätt?/hur få inifrånmotiverade elever? Detta var en för omfattandefråga och behövde smalnas av, med tanke på den tid vi hade till förfogande för undersökningen. Lärgruppen arbetade utifrån modellen lärsamtal där gruppen försökte definiera vad som var centrala begrepp för oss, samt utkristallisera begrepp som skulle leda vidare till lärgruppens problemformulering/forskningsfråga. Detta visar Sherp på (2009, s.49) i sin bok, Att leda lärprocesser, på när han säger att, Hur man definierar problemet blir avgörande för den fortsatta lärprocessen. Olika definitioner kring ett och samma problemområde leder till att man sätter sökarljuset på olika saker, vilket gör att man skaffar sig olika typer av underlag, som sedan leder fram till olika slutsatser och lärdomar. Eftersom den första fasen i lärprocessen, problemdefinitionen, är så viktig bör man ägna mycket tid till att sätta in problemet i ett större sammanhang och att avgränsa problemet såväl i omfång som till det man själv har möjlighet att påverka. Frågan är således avgörande för vilket svar man kommer fram till. Genom en felaktig ställd fråga kan man komma fram till ett felaktigt svar. Någon har uttryckt det som If war is the answer you have put the wrong question. Till en början i gruppens lärprocess var frågorna följande; Hur ser eleven på sitt eget lärande? Hur ser pedagogers arbetssätt ut? Vad driver respektive inte driver

elever att gå i skolan? Dessa frågeställningar synliggjorde för oss, att många olika faktorer påverkar vår och elevers motivation. Vidare gick funderingar till vilka faktorer som styr inre- respektive yttre motivation. Yttre motivation kan vara t e x prov, läxor, betyg, belöningar, stimuli och respons. Inre motivation kan vara när eleven har lust, nyfikenhet och inre kreativitet (Hugo, 2011, Pedagogiska magasinet). Inre- och yttre motivation var stora frågor som vi talade om i lärgruppen. Även om vi i samtal använder oss av samma begrepp så kan innebörden skilja sig åt på ett avgörande sätt., beroende på om man sätter in begreppet i en inifrån- respektive utifrån helhet (Sherp, 2009 s,45). samt PBS tar sin utgångspunkt i medarbetarnas inre motivation framför yttre hotivation i form av kontroll och inspektion. Det innebär att man bygger upp en ansvarskultur framför lydnadskultur Sherp (2005 s. 42). Gruppen använde sig av lärandesamtal i PBS- form, vilket handlar om att tillsammans fördjupa förståelsen av de problem/dilemman som man stöter på i vardagen, när man försöker förverkliga det gemensamma uppdraget. PBS står för problembaserad skolutveckling. (Lärledarutbildning, 2011). Genom lärandesamtal bröt lärgruppen ner sina tankar och förställningar kring hur pedagogerna tror att elever tänker och lär sig i skolan. Vi funderade även kring vilka faktorer som påverkade elevers motivation. Lärgruppens erfarenheter hur vi trodde att elever lär sig, berodde på Arbetsmiljö - elevens och pedagogens fysiska och psykiska arbetsmiljö. Kulturell miljö elevers olika bakgrund kan ha en inverkan på hur motiverad man är till att lära i skolan. Traditioner kan styra. Kompisar - påverkar den enskilda elevens motivation i skolan. Arbetssätt i skolan ett varierat arbetssätt kan påverka elevers vilja att lära i skolan. Samhällsstruktur och förväntningar samhällets förväntningar och attityder till elevens skolgång t e x. mamma, pappa, lärare, vänner, etc., kan påverka elevers vilja att lära i skolan. Intresse / egen nytta att elever kan se nyttan med att gå i skolan och koppla det till framtida behov. Lagar skollagen, skolplikten. Pedagogers arbets- förhållningssätt, (relationer/trygghet). Verksamhetens olika åldrar. Vi försökte kartlägga vad som är inifrånmotivation och vad som är utifrånmotivation. Giota (2002) har kommit fram till att de duktiga eleverna klarar av att både vara inre och yttre motiverade samtidigt, men för svagare elever riskerar den inre motivationen att dö om kraven på prestation blir för starka. Yttre motiverade elever behöver ofta beröm eller belöningar från lärare och föräldrar för att lära sig. I en skola där man främst arbetar med barnens yttre motivation,

riskerar att slå ut de som inte lever upp till skolans kriterier för lärande och de som saknar stöd hemifrån. En inifrånmotiverad elev känns igen då eleven arbetar för sin egen skull och arbetet skapar glädje hos eleven, utan krav på belöning. Eleven aktiverar sig utifrån sitt eget intresse och beteendet sker utifrån eget val. Elever känner sig heller inte att vara tvungen att göra något som de själva inte valt. Forskningsfrågor Vår första rubrik på fråga var Utveckla ett elevaktivt arbetssätt? Hur få inifrånmotiverade elever? Forskningsfrågorna var för stora och grep över ett för stort område, till en början. Vi insåg efter handledning att vi var tvungna att begränsa oss, med tanke på den tid vi hade att genomföra undersökningen. Hur pass omfattande datainsamlingen blir beror ju på den tid man har till förfogande. Tidsfaktorn kommer att begränsa den utsträckning i vilken man kan kontrollera sina resultat Bell (2009, S. 115). Giota (2002, s.281) menar att definiera elevers motivation samt elevers motivation att lära i skolan är den av de svåraste uppgifterna inom bl.a. pedagogiken, eftersom begreppet motivation blivit behandlade på så många olika sätt. Giota (2002, s.288), skriver att skolverket har fått kritik för att deras enkätundersökningar av elevers inställning och attityder till skolan, inte har tagit hänsyn till ett tydligt elevperspektiv, när de tittat på elevers inställning till skolan. Lärgruppen vill däremot ta hänsyn till detta genom att formulera en öppen frågeställning, som fokuseras på eleven i intervjuerna. Det var även viktigt för oss att få tillgång till flexibilitet som intervjufrågor innebär, vilket Bell talar om (2009, s.158). Vi valde att använda oss av en enkel formulering i vår frågeställning, eftersom vi menade att barnen är i låga åldrar och från grundsärskolan, samt i stor utsträckning, har svenska som andra språk. Det är viktigt att de förstår vad vi frågar dem om. Dessa tankar leder till vår forskningsfråga som lyder: Vad är det som får elever att känna lust att lära i skolan? Vår intervjufråga lyder: Vad är det som gör att du får lust att lära i skolan? Intervjufrågan är inifrånmotiverad. En inifrån motiverad fråga stämmer väl överens med läroplanens(lpo-94)intentioner om ett lustfyllt lärande. Genomförande / Undersökning Lärgruppen valde att ställa en intervjufråga med fördjupande frågor enligt PBS samtalsmodell. Samtalsmodellen syftar till, att genom en fråga som rubrik, få veta vad den intervjuade tycker, med hjälp av fördjupande frågor. Lärgruppen valde att intervjua 35 elever. Larsson (2010, s.31) beskriver att inom fenomenografiska undersökningar har antalet oftast varit mellan 20-50. Urvalet har varit subjektivt då vår ambition var att handplocka elever med varierad bakgrund och ålder. Syftet var att få reda på hur eleven föreställer sig sin om-

värld. Den fenomenografiska ansatsen som har intervjuer som bas är syftet detsamma, Larsson (2010, s.26). Tillvägagångssätt Frågorna ställdes på olika sätt p.g.a. elevernas kunskaper, bakgrund och ålder. De yngsta barnen kan inte skriva själva och de har även behov av ledande frågor. De äldre eleverna kan lättare berätta om sina åsikter. I år 1 ställdes forskningsfrågan muntligt och intervjuaren dokumenterade svaren. I år 1 till 5 i grundsärskolan användes samma tillvägagångssätt. I år 2, 3, och 4 valde gruppen att ställa intervjufrågan till eleven och eleven fick skriva enkla svar på post-it lappar. Intervjuaren ställde därefter fördjupande frågor som intervjuaren samtidigt dokumenterade. Det grundläggande förhållningssättet i en intervju med föreställningskarta bör vara att man som samtalsledare inte förstår någonting av det man vill förstå, eller tror sig ha förstått dvs. fortsätt att fråga (Scherp, 2009, s.68). Resultat Alla elever uttryckte någon gång under intervjuerna olika ämnesområden t ex matematik, svenska, idrott som svar på frågan lust att lära. Via följdfrågor fick vi elevsvar som kategoriserades under nio rubriker. * Rubriken GLAD kännetecknas av Jag blir glad av att gå till skolan för jag själv vill, jag vill för jag tycker många saker i skolan är roligt. Läraren ska vara glad och ge beröm. * Rubriken ROLIGT och KUL kännetecknas av Det är roligt/kul med svenska, matte, bild, idrott, musik. * Rubriken MOTIVERAD kännetecknas av Det som gör att jag får lust att lära i skolan är att man lär sig nya saker som man får nytta av i framtiden.. Det är viktigt att lära sig nya saker. * Rubriken INTRESSE kännetecknas av När man är ute och pratar om det lär jag mig mer. Jag gillar djur. * Rubriken PEDAGOGER kännetecknas av När min lärare lyssnar på mig, då arbetar jag mycket bättre. Min lärare lyssnar och förklara på ett sätt så man förstår. * Rubriken ARBETSMILJÖ kännetecknas av Det måste vara lugnt i klassrummet, då går det mycket bättre att lära sig.

* Rubriken KOMPISAR kännetecknas av Bra kompisar dom är snälla för dom respekterar mig. * Rubriken ELEVINFLYTANDE kännetecknas av När man får vara med och bestämma vad man ska arbeta med, då är det roligt att arbeta. * Rubriken ÖVRIGT kännetecknas av Maten på skolan är god. Jag blir mätt och orkar jobba. Utifrån de elevsvar vi fått kan vi se ett mönster som visar att elever har behov av bekräftelse, här och nu. Ett fåtal elever ser nyttan av sitt lärande och sina kunskaper, kopplat till framtida behov. Elever betonar pedagogens förhållningssätt som betydelse för deras lust att lära. Egna intressen påverkar lusten att lära. Ett sätt att se på relation mellan teori och praktik är att det är praktiken som är giltig, att det är i klassrummets här och nu som läraren skapar sin egen teori, Vilket kan vara viktigt att lyfta, när elevsvaren fokuserar på här och nu situationer som leder till ökad motivation (Claeson, 2007). Det som sticker ut är svar som hör till de basala behoven. Detta visar rubriken övrigt på. Diskussion När vi analyserar materialet såg vi, att det vi trodde inför vår undersökning om pedagogens förhållningssätt var av betydelse för elevers lärande, överensstämde med elevsvaren. För lärgruppen var pedagogens förhållningssätt kopplat till relationer och trygghet och för eleverna var det viktigt att läraren var glad och kunde förklara på ett bra sätt. En viktig faktor var att pedagogernas samlade erfarenheter utgick från vad vi trodde påverkade elevers både yttre- och inre motivation. Eleverna fick dock en inifrånmotiverad fråga, vilket innebär att vår samlade erfarenhet inte direkt kan jämföras med elevsvaren. Vi kan däremot se mönster och tolka dessa. En annan tolkning av vår undersökning är att det var pedagoger som hade en relation till eleverna, som även genomförde intervjuerna. Vi misstänker att reabiliteten i undersökningen är låg eftersom intervjusituationen inte varit lika för alla (Thurén, 2007 s.26). Vår undersökning är liten och kan bara ge oss en antydan om vad som styr elevers motivation på vår skola. Uttalanden som vi går i skolan för att lära oss, för att kunna i framtiden, man lär sig nya saker som man får nytta av i framtiden, tyder på en meningsfullhet och att vissa elever har en inre drivkraft. Gruppens lärprocess En erfarenhet som diskuterades var att pedagogerna har upplevt att elever är omotiverade i skolan. Frågorna var, vilka faktorer är det som styr de elever som är omotiverade respektive motiverade i skolan. Vad driver elever i deras lärande? Hur tänker elever kring sitt lärande?

Gruppen reflekterade över att det var många faktorer som påverkade yttre- och inre motivation. Att pedagogers förhållningssätt var viktigt i ett elevorienterat förhållningssätt. För att synliggöra de egna tankarna, kring motivation, valde vi att skriva loggbok. Gruppens process fram till problemformuleringen upplevdes lång med många tankar och tankevurpor. Eftersom lärgruppen hade möjlighet att fokusera på de elever som ingår i undervisningen på vår egen skola, sågs möjligheten att välja ett område, där vi kände att frågan låg i vår egen påverkanssfär. Varför vill en del elever och varför vill inte andra, viljan att lära sig är naturlig och att motivationen kommer inifrån, vi föds med den. Bästa lärandet uppstår när vi ser meningsfulla sammanhang, Gärdenfors (2011). Ett mönster som vi har sett under våra träffar är att vi återkommit till inre och yttre motivation. Det har varit svårt att särskilja under processens gång och vi har gärna stannat i diskussionen kring inre motivation. Svårigheter/Insikter Svårigheten var att vi inte var tillräckligt tydliga mot varandra när vi formulerade våra tankar kring hur vi skulle genomföra intervjuerna. För några var det naturligt att användas sig av PBS-samtalsmodell med eleverna, medan andra såg sig i en intervjusituation som Bell (2009, s.144-145) beskriver. En fråga i taget skall ställas, inga ledande frågor och inga värderande frågor och att göra ett urval av de som skall intervjuas. Flera av oss använde ledande frågor för att elevernas svar skulle leda till ett svar på forskningsfrågan. Utan, till viss del, ledande frågor, riskerade vi att inte få några svar alls. Vi insåg inte från början att frågan var ställd utifrån ett inifrånperspektiv. Intervjufrågan var kopplad till inifrånmotivation. Om intervjufrågan var ställd lite annorlunda hade vi kunnat koppla till yttre och inre motivation Vi kan se i svaren att yttre faktorer är av stor betydelse för motivationen i skolan. Lärgruppen fokuserade inte tillräckligt mycket på intervjumetoder. En lärdom är att vi borde ha genomfört en eller flera pilotintervjuer innan vi ställde vår intervjufråga till eleverna. (Bell, 2009, kapitel 9). När vi ser tillbaka på vår systematiska kunskapsbildning kan vi se att forskningsfrågan var relevant för våra elever på St:Olofsskolan. Vår lärdom är att skapa lust för eleverna i vardagsarbetet, där vi tillsammans hinner med att reflektera och utvärdera det arbete som vi gjort. Sammanfattning I modellskolearbetet deltog olika yrkesgrupper som vid lärsammankomsterna kunde delge varandra sina samlade erfarenheter. Vi har skapat en större förståelse för barnens hela skoldag och för varandras olika professioner.

Vi styrs av krav, förväntningar, från skola och samhälle. Viktiga aspekter för motivation är det pedagogiska mötet mellan pedagog elev samt förväntningar, som ställs på oss från olika håll i samhället. Nästa steg i processen är frågan; Hur kan jag som pedagog i det vardagliga arbetet motivera eleverna så att de styrs av egen drivkraft dvs. inifrånmotivation, utifrån ett lustfyllt lärande? Eleverna själva tycks vara motiverade av här och nu situationen och jag som pedagog på vår skola, skall göra deras vardag så lärande och glädjefull som möjligt, så att alla har möjlighet att nå så höga mål som de kan. Siw Gamvik Patrik Högström Lotta Forsberg Åsa Hallberg Kerstin Lundberg Barbro Edström Farima Yaghmaei

Källförteckning Bell, J. (2009). Introduktion till forskningsmetodik, (4:e uppl.). Lund: Studentlitteratur AB Claesson, S. (2002,2007). Spår av teorier i praktiken, (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur AB. Folkesson, L., Lendahls Rosendahl, B., Längsjö, E., Rönnerman, K. (2004). Perspektiv på skolutveckling, (8:e uppl.). Lund: Studentlitteraratur AB Giota, J. (2002). Skoleffekter på elevers motivation och utveckling, en litteraturöversikt. Pedagogisk forskning i Sverige 2002 årg. 7 nr 4 s. 279-305 Gärdenfors, P. (2011). Stimulera den livslåga lusten att lära. Fritidspedagogen nr: 2, 2011. Larsson, S. (1986). Kvalitativ analys exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur AB. Lärledarutbildning, fördjupning, dag 3 och 4, 11-12 april 2011. Sundsvall Hugo. M. (2011) När skolans lärande saknar mening, Pedagogiska magasinet, nr:2. Sherp, H-Å. (2005). Kvalitetsarbete utifrån ett lärandeperspektiv. Karlstad. Sherp, H-Å. (2009). Att leda lärprocesser. Karlstad. Tiller, T. (2009). Aktionslärande, Forskande partnerskap i skolan. (2:a uppl.). Stockholm: Liber AB Turén, T. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. (2:a uppl.). Malmö: Liber AB.