Grupparbete 2 Annika Zetterström Utvecklingsmråden vi ser utifrån miniföreläsning vi hört. Vi tycker att det är väldigt viktigt att utveckla förtrendefulla relatiner. Många prblem kan lösas m man bara har bra kntakt med elever. Alla elever har rätt att känna sig sedda i sklan ch ha någn vuxen där sm de kan vända sig till. Detta behöver inte nödvändigtvis vara mentr, klasslärare. För att utveckla dessa relatiner vre det en bra idé att träffa eleverna utanför klassrummet/sklan, tex vid friluftsdagar, utflykter, (i Jkkmkk har vi i år 7 någnting sm vi kallar English camp, där vi far med 7:r till Kvikkjkk ch har diverse övningar, där skapar vi många bra relatiner till eleverna.) Flera vuxna i sklan vre någnting sm enligt ss skulle påverka elevernas resultat psitivt. Bättre samarbete med hemmet, (hur vet vi inte, för vi har försökt kmma på sätt tidigare). Försöka få föräldrar att förstå hur viktigt det är med deras inställning till sklan, att detta kmmer att påverka deras barn. (hur?) Att ha en gemensam studieteknik Att ge mer tid för eleverna att få mer insikt för hur de lär sig. Att försöka få eleverna att känna att sklarbetet är meningsfullt. Att ge uppmärksamhet ch rätt feedback på arbeten. Ledarskap i klassrummet är viktigt. Läraren måste vara ledaren i klassrummet. Vi är ledare inte kmpisar. Ett av våra uppdrag är att skapa arbetsr för eleverna. Utvecklingsmråden: Att haka ny kunskap i gammal är viktigt, men vi i sklan är inte alltid så bra på det. Delaktighet är viktigt ch kan ALLTID utvecklas. Höja förväntningarna på eleverna, tala m vad man förväntar sig TYDLIGHET! Få alla föräldrar att förstå att sklan är VIKTIG i alla fall ge de signalerna till sina barn. Hitta bra frmer för ch utveckla kamrathandledning ch kamratbedömning.
Att minimera förutfattade meningar så att man ej etiketterar elever. Genustänket bör utvecklas inte vara så könsbundna. Saker sm vi behöver utveckla: Vara mer flexibla när det gäller snabbare studiegång. Hitta sätt/förklaringar sm mtiverar eleverna. Variera arbetsgrupperna. Inte etikettera elever lätt att tr att man inte gör det. Vi anser att det hör ihp med lärarens förväntningar. Tydlighet i undervisningen. Nivågrupperingar. Grupparbete 2011-11-29 Diskutera vilka utvecklingsmråden man ser utifrån den miniföeläsning man just hört. Vilka är vi sm gruppat tillsammans: Gunilla Tjärnberg Specialpedagg Älvsbyn Åsa Ådem Matematikutvecklare Piteå Kmmun Ann-Christin Frsberg It/media pedagg ch Språk- läs- ch skriv utvecklare Piteå Kmmun Karin Isakssn Mellanstadielärare Alterdalens skla Hlmträsk Piteå Jhanna Mellanstadiet Sjulsmark Piteå Anita Söderström Specialpedagg ch 30% Språkutvecklare Älvsbyn Nivågrupperingar känns sm att det kan vara bra m det görs på rätt sätt, ch att det inte är fasta statiska grupper. Vi har fler G elever än riket, men färre VG ch MVG elever. Hur kmmer det sig??? Vad kan vi göra i undervisningen?? Undervisar vi de röda ch gula eleverna, medans de gröna får sitta ch vara grön ch aldrig utmanas??? Utvcklingsmråde: Att sm lärare ta emt feedback på min undervisning. Ge ch ta feedback med kllegr. Att utveckla undervisningen tillsammans. Att kamratbedöma varandra ch skapa tillfällen att reflektera. Hur införlivar vi frskning i vår vardag? Hur får vi undervisningen att grunda sig på frskning??
Samtal i klassrummet. Ämneskunskaper Våga prata m det ch rganisera undervisningen efter det! Infrmativ feedback från lärare till elever ch feed frward. Vilka utvecklingsmråden ser vi? * Attityder i hemmet för att hjälpa barnen till lärande. Men hur kan sklan påverka föräldrar i denna fråga??? Det är ng fta djupt rtade känslr sm gör att föräldrarna uttrycker sig sm de gör i vissa fall. * Relatinerna mellan lärare ch elev kan utvecklas - viktigt att relatinerna fungerar. * KASAM kan utvecklas ch är mycket, mycket viktig. Att eleverna känner sig sm en del av ett sammanhang ch därmed känner tillhörighet. * Tydlighet så barnen vet vad sm förväntas av dem. 1. Vilka utvecklingsmråden man ser utifrån "miniföreläsningen" Kmmunikativ undervisning ska vi utveckla sm huvudmråde, dvs lärarledd undervisning i dialg med eleverna. Till det vill vi även utveckla; * Höga förväntningar från läraren * Knkreta exempel * Återkppling på prestatiner * Begreppskartr (Läsförståelse) 2. Likvärdig ch rättssäker bedömning * Samsyn i kllegiet, på enheten ch i kmmunens sklr. * Att vi når samsyn i tlkningen av betygskriterierna. Ett gemensamt språk inför t.ex. utvecklingssamtalen, matriser eller liknande. Blckläsningens vara eller inte? Förväntningar på elever ch elevgrupper är lika men, den nya lärplanen brde se till att alla elever får med sig de kunskaper de ska ha med sig mellan stadieövergångarna. Idag har elever med specifika prblem gått igenm sklan utan att nå de mål sm ska nås. Hur ska det praktiskt ch knkret lösas nu i ch med den nya lärplanen. Den tredje likvärdig ch rättssäker bedömning ch betygssättning. Diskussin m en röd tråd genm elevens sklgång men även en pedaggisk diskussin kring
vad de begrepp sm lärplanen innehåller för en samsyn. en checklista ch en IUP sm följer med eleven genm hela sklgången. Samrättning av natinella prv. Det finns alltid behv av att utveckla ch arbeta med föräldrars ch elevers engagemang, attityder ch förhållningssätt. Scieknmi rättvis fördelning mellan sklr KASAM Ledarskap i klassrummet går alltid att utveckla Prfessinell utveckling kntinuerlig kmpetensutveckling Frmativ bedömning undervisningskvalité Kamrathandledning Metakgnitiva strategier Frtbildning, så att jag sm lärare känner mig trygg i lärarrllen Inre rganisatin någn persnal lyckas med bra kntakt med någn elev Blckläsning Metakgnitiva strategier. Hur tänkte du? Byte av skla? Org spelar rll Att bedöma elevers förmåga på ett rättvist ch likvärdigt sätt Var finns resurser till de elever sm inte klarar kraven för gdkänt? Vilka resurser? Att visa tydligt på ex. föräldramöten hur viktiga föräldrars psitiva inställning till sklan är. Infrmera m att påvisa vad aktuell frskning visar. Nyttja varandras kmpetenser ch speciella intressen sm pedagger Erhålla tid för gemensam planering Vi vill ha verktygslådan för hur vi ska kntinuerligt dkumentera elevernas förmågr ch kunskaper. Dkumentatin? Hur? När? Tid? Vi är en kulturgrundskla där vi jbbar utifrån estetiska lärprcesser. Vi är ideinriktade (utgår från elevernas idéer). Jbbar med temaarbeten. Knyter ihp med dans, musik, bild sv Förskleklassen har en utvärderingsbk. Prat m vad man gjrt under veckan därefter rita det sm varit rligt/lärt sig Lggbk skriver 1 sak varje dag m tex matte (vad man träat, hur man träat, m ch vad man lärt, ev även varför det blev så) Sparar arbeten i prtfli visa utveckling Prfessinell tydlighet i samarbete med hemmet Gränsöverskridande nyttjande av kmpetenser på sklan
Frtbildning Flytta ut klassrummet i samhället Arbete med att utveckla elevernas metakgnitin, ta sig tid till reflektin, uppföljning Tydlighet gentemt eleverna i hur prgressinen ser ut i lika ämnen, tydliga små steg. Visa var vi är ch vart vi är på väg. Läxr har inte str påverkan på lärande m de är för svåra att de behöver mycket hjälp hemma Psitivt bemötande av elever. Se de psitiva saker elever gör ch förstärker det Frmativ bedömning Återkppling på prestatinen Undervisning i små tydliga steg _