Vägverket sept 2007

Relevanta dokument
I Infrastrukturdag Västmanland 30 oktober 2012

Varför bildas Trafikverket?

Justering av hastighetsgränser för ökad trafiksäkerhet (Regionala hastighetsanalyser)

Plan för rätt fart i Piteå

Regionala systemanalyser

Utredningen om översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv. Arbetsnamn: Cyklingsutredningen Antaget den 20 januari 2011

Trafikverkets arbete med fotgängare

Publikation 2004:93B. Den goda resan. Nationell plan för vägtransportsystemet Sammanfattning

Införande av nya hastighetsgränser

Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard. Nationell rapport

Säkra och trygga skolvägar

Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan!

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket

Förslag till nya föreskrifter för väg 180, Västra Götalands län

Aktuell avfallspolitik

Planering för samhällsutveckling och åtgärdsvalsstudier i tidig planering Annica Lindström, Planering

Samverkan för säker cykling

Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard. Västernorrlands län

Vad gör Trafikverket i trafiksäkerhetsarbetet. TMALL 0141 Presentation v 1.0. Ylva Berg, Gdks

Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard. Gotlands län

Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard. Jönköpings län

Gatukontorsdagar Håkan Wennerström Regionchef Region Väst

Bilaga 5 Samlad effektbedömning

11 punkter för ökad trafiksäkerhet

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen

Bygg om eller bygg nytt

VÄGHÅLLNING I LEKSANDS KN

Underlag till. Förslaget om nya hastigheter

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra!

År 2020 Fler rör sig i staden

Vilka är transporternas viktigaste hållbarhetsutmaningar? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Ställningstagande om utveckling av infrastrukturplaneringen

INLANDSVÄGEN SYD uppföljning av åtgärdsplaneringen för

Hastighets gränser. ur ett. svenskt. perspektiv. Trafikdag

Trafikkonferens Stefan Johansson, SSYt

MIIT Genomförande grupp. Underlag Cykel Underlag Cykel. Pernilla Sott Stråkkoordinator

Klimateffekter av Nationell plan för transportsystemet. Sven Hunhammar, Måldirektör miljö och hälsa, Kompl. med bilder

Samverkan för säker cykling och gångtrafik

Nya hastigheter. i östra Mölndal. Rätt fart för en attraktiv stad

Trafiksystemet i framtiden, strategier och visioner i de nordiska länderna

Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard svar på remiss från kommunstyrelsen

Avsiktsförklaring trafiksäkerhetsåtgärder på del av Huddingevägen

Ärende nr: TRV 2012/87759

ITS ger dig stöd för resan

Ärendenr: TRV 2012/86131

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN

Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard. Örebro län

Göteborgs Stads riktlinjer för resepolicies

Einar Schuch och Christer Agerback

Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard (TRV 2016/19427)

Regeringens proposition 2012/13:25

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Beredningsunderlag till förslag om hastighetsföreskrifter på väg 563 inom Gotlands län.

Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard. Kronoberg län

Förslag till dagordning

Omkomna personer vid polisrapporterade vägtrafikolyckor, antal dödade per invånare. Åren

Skåne ska dra nytta av sin flerkärniga ortstruktur

Kalmar län Hur reser vi 2030? Vad löser vi med infrastrukturplanerna ? Helena Ervenius

Dialogmöte 2. Regeringens infrastrukturproposition Förankring av syfte och mål från dialogmöte 1 Förslag till innehåll tillståndsbilder

Systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas standard. Lycksele Richard Hultmar Sktm

Presentation av förstudien - Fåröförbindelsen. Välkomna!

KOLLEKTIVTRAFIK - EN INVESTERING I SAMHÄLLSNYTTA

Sammanfattning av remissinstansernas inkomna synpunkter

BILAGA 3-8 TILLHÖRANDE REGIONAL TRANSPORTPLAN FÖR VÄRMLANDS LÄN

den 9 maj :39

Samhällsekonomisk analys och underhåll förklarat på ett enklare sätt

TRAFIK- OCH TRANSPORTPLANERING FÖR ETT INKLUDERANDE SAMHÄLLE

Nollvisionen 10 år över 600 sparade liv Nils Petter Gregersen

Trafiksäkerhetsprogram för Stockholms stad , Del 1 Analys av befintlig trafiksäkerhetssituation

Information om Utökade trafiksäkerhetsåtgärder för cyklister

Sammanfattning av remissinstansernas inkomna synpunkter

Ärendenr: TRV 2012/23446

Stråk 2 Workshop 1. Funktion, potential och brister

ITS Arlanda Catherine Kotake

Att åka. Skoltaxi. norrkoping.se

Ny årlig planeringsprocess för genomförande av länsplanen i Värmland. Bilaga 1. Grums Kommun

Målbild med mätbara samt generella mål

Hållbar transportplanering Så mycket bättre och ändå så svårt! Lena Smidfelt Rosqvist Trivector Traffic AB

policy Riksidrottsförbundets policy FÖR TRAFIKSÄKRA OCH MILJÖANPASSADE TR ANSPORTER INOM IDROTTEN

Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard. Jämtlands län

FRÅN PROBLEMINRIKTADE TILL

Mål % enheter mer hållbara transporter (Kollektivtrafik, cykel och gång) Minska biltrafiken till 630 mil/ person -65% CO2 per person 33

Kommunförbundet Skåne TC-konferens

Regeringen Beslut om inriktning och budgetramar

REGLER OCH RUTINER FÖR GUPP OCH ANDRA FARTHINDER I BÅSTADS KOMMUN

Förslag till nationell plan för transportsystemet november Kompl. med bilder. TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.

Analys och slutsatsprotokoll för dödsolyckor

Bussar och gupp ett samverkansprojekt

JÄRNVÄGS- INVESTERINGAR

GÅNG- OCH CYKELPLAN Piteå kommun

Hållbar planering varför det?

Leif Nilsson. Aktuellt om trafiken i Sundsvall

Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard. Dalarnas län

Varför översyn och förändringar?

Kapitel 3 Funktionsanalys av transportsystemet

Remissvar angående För Sveriges landsbygder en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd (SOU 2017:1)

Beredningsunderlag till förslag om hastighetsföreskrifter på väg 534 inom Gotlands län.

Karta. Bakgrund och målbild. Kartor som visar aktuella sträckor, se bilaga 1. Beredningsunderlag och Konsekvensutredning

Transkript:

Vägverket 1 Vägverket 18 sept 2007

Vägverket 2 Vägverkets roller... Sektorsansvarig myndighet, vägtransportsektorn Sektorsansvar = vara samlande, stödjande, pådrivande för utvecklingen inom VTS Stödja andra aktörer så att vi når uppsatta samhällsmål, t.ex verka för en hållbar utveckling i samverkan med kommuner och regionala organ. Träffa överenskommelser Väghållare Myndighetsutövning

Vägverket 3 Transportpolitiska mål Övergripande mål: Att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Delmål: Tillgängligt transportsystem Hög transportkvalitet Säker trafik God miljö Positiv regional utveckling Ett jämställt transportsystem

Fakta Vägverket Region Mitt Vi ansvarar för ca 2 000 mil vägar, varav 540 mil är grusvägar, 3 100 broar och ca 50 rastplatser. Vi har ca 1430 mil enskilda vägar med statsbidrag. Regionkontor i Härnösand Lokalkontor Falun, Gävle och Östersund Drygt 200 anställda Ca 2,7 miljarder kr i årlig omsättning Omfattar ca 1/3 av Sveriges yta, 4 län, 40 kommuner samt ca 1 miljon människor

Vägverket 5 Region Mitts budget 2005 Total: Bärighet: Vinterdrift: Trafiksäkerhet: 2300 milj kr 392 milj kr 392 milj kr 180 milj kr inkl 10 milj kr inom sektorverksamheten

Vägverket 6 Vi gör den goda resan möjlig med människan i centrum skapar Vägverket möjligheter till effektiva, säkra och miljöanpassade transporter för medborgare och näringsliv.

Vägverket 7 Kännetecken Trovärdiga Självbetjäningstjänster via telefon och Internet Ett telefonnummer till Vägverket Vi gör den goda resan möjlig Ett gemensamt förhållningssätt Bästa 24- timmarsmyndighet Utökad service Öppna Kreativa samhällsbyggare Raka vägen till Vägverket Digital assistent Kundskap Nya vv.se

Vägverket 8 Historik Landskapslagarna - Påbud om väghållningsplikt Magnus Erikssons landslag varje bonde måste delta i anläggande och underhåll av vägar i förhållande till sin andel i socknen 1841 - Kongliga styrelsen för allmänna wäg- och wattenbyggnader (vägskatt) 1934 - Bondeväghållningen avskaffas 1944 - Förstatligande av vägar på landsbygden 1959 - Vägplan för Sverige generalplan för framtida vägnätet 1992 - Regionindelning 24 vägförvaltningar -> 7 regioner 1993 - Trafiksäkerhetsverket (TSV) -> Vägverket

Vägverket 9

Vägverket 10 Trafikutveckling 1960 5 mil motorväg 2005 159 mil motorväg

Vägverket 11 TRAFIKARBETET 1997-2010 Ökad personbilstrafik + 29 % Ökad lastbilstrafik + 37 % Länstrafiken, buss + - 0 % (regionala skillnader) Ökad busstrafik (långväga) + 22 % Gång och Cykel - 6 %

Vägverket 12 Trafikutveckling 1950 Bilandel 30% GC-andel 16% 2005 Bilandel 77% GC-andel 3,5 % Tåg 7,5 % 1960 5 mil motorväg 2005 159 mil motorväg

Vägverket 13 Resmönster 1950 Genomsnitt 8 km per dag 300 mil per år 2005 Genomsnitt 41 km per dag 1500 mil per år Lika mycket tid på transporter 50-70 min per dag

Vägverket 14 78 000 tur-och-retur-resor till månen 200 tur-och-retur-resor till solen Svensk personbil kör i genomsnitt 1 440 mil om året. Sammanlagda körsträckan för landets drygt 4 miljoner personbilar = 6 miljarder mil. 78 000 tur-och-retur-resor till månen 200 tur-och-retur-resor till solen Bilarnas körsträcka är faktiskt 10 gånger längre än avståndet mellan solen och Pluto. Pluto är ju den yttersta planeten i vårt solsystem.

Vägverket 15 VM, döda i trafiken 1990-2004 Antal döda i trafiken i Region Mitt 1990-2004 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Källa: Vägverkets olycksdatabas och djupstudiedata för region mitt ( döda till följd av sjukdom är inkluderade).

Vägverket 16 Historik 1967 - Högertrafik 1975 - Lag om säkerhetsbälte framsäte 1986 - d.o i baksäte 1997 - Nollvisionen 1998 - Sektorsansvaret 1999 - Yrkeschaufförer

Vägverket 17 Nollvisionen Trafiken är en helhet, där olika komponenter, vägar, fordon och trafikanter måste samspela för att säkerheten ska garanteras. Gemensamt ansvar de som utformar vägtransportsystemet (politiker, väghållare, planerare, fordonstillverkare, myndigheter etc.) har det yttersta ansvaret för säkerheten, den enskilda människans ansvar är att följa lagar och bestämmelser.

Vägverket 18 Nollvisionen exempel på åtgärder Fysiska åtgärder Mitträcken Cirkulationsplatser GC-vägar Beteendepåverkan Information Körkortsutbilning Övervakning -> ATK Regler Kör- och vilotider Alkoholgränser Översyn hastighetsgränser

Vägverket 19

Spar vid tid när vi kör fortare? 2007-09-20 Vägverket 20

Vägverket 21 Försök med hastighetsbegränsning 30 km/tim vid hållplats. Ökad trygghet för bussresenärer och bussförare i Örnsköldsviks kommun.

Vägverket 22

Vägverket 23

Vägverket 24 30-regeln, Örnsköldsvik Gäller på vägar med hastighet 50 70 km/tim Regeln gäller i hela kommunen med undantag för E4 Regeln gäller vid omkörning eller möte av stillastående buss vid hållplats 1 september 2007

Vägverket 25

26 Vägverket 2007-09-20 Från väghållare till kreativ samhällsbyggare VÄG 1993 myndighetsutövning 1990-talet sektorsansvar 2000-talet kundorientering VÄG Pendelparkering Rastplats Busshållplats Vägmärke Halkbekämpning Miljö Snöröjning Trafiksäkerhet Transport- VÄG Pendelparkering Rastplats Busshållplats Vägmärke Halkbekämpning Miljö Snöröjning Trafiksäkerhet Fordontjänster Körkortstjänster Barns skolresa Pendlingsresa Yrkestrafiktillstånd Transportdispenser Läget på vägarna

Vägverket 27 Från fyra uppgifter till två huvudprocesser Medborgare Näringsliv Statlig väghållning Produktion Sektorsuppgifter Myndighetsutövning

Vägverket 28 Kundorientering Kunskap om vad som efterfrågas systematiskt sätt inhämta information om vilka behov som våra kundgrupper har Utifrån-in-perspektiv Utgå från kundernas behov och uppdragsgivarens krav Kommunikation Struktur för att löpande kommunicera med kunderna och uppdragsgivaren.

Vägverket 29 Kundorientering Kundorientering innebär att vi är medvetna om vem som är vår kund förstår och utgår från kundens situation och behov har respekt för kundens erfarenheter och kunskaper har ett helhetstänkande vi är en länk i en kedja kommunicerar med kunden

Vägverket 30 Arbeta kundinriktat Vägverket ska möta medborgarnas och näringslivets behov på ett sådant sätt att de transportpolitiska målen uppnås Ansvariga för kundgrupperna utsedda, s.k kundansvariga Samordna, strukturera, utveckla Vägverkets kontakter med kundgruppen Utveckla kontakterna med kundgruppen Intern röst för kundruppen Kompetensstöd

Vägverket 31 Kundgrupper i näringslivet Transportköpare Bas och Processindustri Privat service Livsmedelsindustri och handel Offentlig service

Vägverket 32 Kundgrupper i näringslivet Transportsäljare/Transportörer Gods Personer

Medborgarnas resor 2007-09-20 Vägverket 33 indelning efter livets olika faser Barn och unga 0 18 år Ungdomar 18 24 år Yrkesverksamma Äldre Funktionshindrade

Kundkontakter Arbetet med utveckling av kundkontakter i Region Mitt sker bland annat genom: Kundtjänst Dialogprojekt Regionala kundgruppsdokument Utbildning i kundbemötande 2007-09-20 Vägverket 34 Region Mitts kundtjänst

Nästa kapitel >> 2007-09-20 Vägverket 35 Prioriterade behov inom medborgarnas resor Attraktivare kollektivtrafik, säkrare skolskjuts och bättre färdtjänst Säkrare och mer anpassad trafikmiljö för funktionshindrade Bättre förutsättningar för gående och cyklister Bättre möjligheter för äldre att färdas med bil Ökat kundinflytande Kortare restider Ökad regelefterlevnad 4

Vägverket 36 Äldre Prioriterade behov -Attraktivare kollektivtrafik i ett hela resan perspektiv -Bättre regelefterlevnad särskilt gällande rattonykterhet -Ökad separering av gående från cyklister på GC-vägar -Säkrare och enklare utformning av fysiska miljöer samt bättre drift- och underhållstandard -Öka möjligheten att kunna köra bil högt upp i åldrarna -Behov av delaktighet och inflytande Andra behov -Ökat stöd till kvinnor att återuppta och fortsätta med bilkörning -Väginformationen (skyltar, vägmarkering, kantstolpar etc) anpassas till äldres förutsättningar 8G

Vägverket 37 Funktionshindrade Prioriterade behov Mer anpassad kollektivtrafik i ett hela resan perspektiv Enklare och mer funktionell färdtjänst Säkrare och mer anpassad utformning av fysiska miljöer samt bättre drift- och underhållsstandard Bättre bemötande, kunskap och förståelse för funktionshindrades behov i VTS Behov av delaktighet och inflytande Andra behov Enklare och tydligare trafikmiljö 8I

38 Vägverket 2007-09-20 Från väghållare till kreativ samhällsbyggare VÄG 1993 myndighetsutövning 1990-talet sektorsansvar 2000-talet kundorientering VÄG Pendelparkering Rastplats Busshållplats Vägmärke Halkbekämpning Miljö Snöröjning Trafiksäkerhet Transport- VÄG Pendelparkering Rastplats Busshållplats Vägmärke Halkbekämpning Miljö Snöröjning Trafiksäkerhet Fordontjänster Körkortstjänster Barns skolresa Pendlingsresa Yrkestrafiktillstånd Transportdispenser Läget på vägarna

Vägverket 39 Vägverkets planering Inriktningsplaneringen är den fas i planeringsprocessen där förutsättningarna för och det grundläggande syftet med åtgärderna i planerna läggs fast. Åtgärdsplaneringen visas de åtgärder som prioriterats och som avses genomföras under en planperiod av tolv år i det fall det ekonomiska utrymmet överrensstämmer med de planeringsramar som planeringen bygger på.

Långtidsplanering 2007-09-20 Vägverket 40

Vägverket 41 Vägverkets planering Långtidsplaner - 10 år (revidering efter ca 4 år) Nationell plan (E14, E45) Regeringen fastställer Länstransportplan (övriga vägar) Länsstyrelsen fastställer Strategisk plan tydliggör den långsiktiga inriktningen av verksamheten och de övergripande prioriteringarna. utmaningar Mål samt strategier Årliga verksamhetsplaner Objekt utifrån tilldelade ramar

Vägverket 42 De långsiktiga planerna - Vem ansvarar för vad? Vägverket regeringen fastställer Nationella vägnätet (E 14 och E 45) Investeringar, t ex Pilgrimstad Lockne Trafiksäkerhetsåtgärder Hela statliga vägnätet Bärighetsåtgärder, t ex Ljungdalen Miljöåtgärder, t ex Järpen, buller, vattenskydd Drift och underhållsåtgärder, t ex snöröjning, dikning, hyvling, beläggning Länsstyrelsen egen fastställelse Länsvägnätet (övriga vägar, t ex väg 84) Investeringar Trafiksäkerhetsåtgärder, Statsbidrag kommunala vägnätet Kommunen egen fastställelse Kommunala vägnätet

Vägverket 43 Underlag för Vägverkets planering Nollvisionen Särskild trafiksäkerhetsplan Nationella program -> regionala program Kollektivtrafik Miljö Tillgänglighet Cykel

Vägverket 44 Åtgärder i långtidsplanerna Önskelista på fysiska åtgärder från kommunerna Vägverket bereder och lämnar underlag till Länsstyrelsen Beslut i Länsstyrelsen Önskemål om förändringar kräver att länsstyrelsen reviderar planen

Vägverket 45 Negativa konsekvenser av bilsamhället Trafiksäkerhetsrisker Miljöpåverkan - hälsoproblem Buller Utsläpp Trängsel Försämrad tillgänglighet för gående och cyklister Leder lätt till utglesningar, t.ex. extern handel

Vägverket 46