SAMRÅDSHANDLING SEPTEMBER 009 FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANER FLEMINGSBERG BOTKYRKA KOMMUN HUDDINGE KOMMUN
KS/00: KS 00/. DEL FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANER Sammafattig E pla två kommuer tre strategier E regioal stadskära Hållbar utvecklig E y stadsväv 5 Ett sammabidade vägät 5 Fimaskig gröstruktur 5 Kosekveser. Strategier Visio Flemigsberg 00 8 De fuktiosbladade regioala kära 0 De lärade och idéutvecklade regioala kära De gröskade regioala kära Hållbarhet Hållbar utvecklig De hållbara kommue Modell för hållbar utvecklig 8 verktygslådor för hållbarhet. Bakgrud 9 Bakgrud 0 E pla - två kommuer 0 Syfte 0 Regioal utveckligspla 00 Utveckligsprogram för de regioala kära Varför Flemigsberg? Avgräsig och uvarade struktur Fördjupig av översiktsplaer Processe Samråd. Plaförslag - övergripade tematisk redovisig Markavädig Målbild Struktur Fortsatt plaerig Bebyggelsestruktur 8 Målbild 8 Struktur 8 Exploaterigsgrad 0 Fortsatt plaerig 0 Stadsbyggadskaraktärer Gatukaraktärer Livsrumsmodelle Bebyggelsekaraktärer
DEL F Ö R D J U P N I N G S O M R Å D E N Trafik Målbild Trafikstruktur Gator Kollektivtrafik Gåg- och cykel Överdäckig 8 Pågåede projekt 9 Fortsatt plaerig 9 Gröstruktur 50 Målbild 50 Struktur 50 Förhålligssätt till ladskapsbild 5 Grökaraktärer 5 Fortsatt plaerig 5 Blåstruktur 5 Målbild 5 Struktur 5 Översvämigsrisk 5 Fortsatt plaerig 5 Tekisk försörjig 55 Målbild 55 Struktur 55 Fortsatt plaerig 5 Geomförade 5 Prioriterig av exploaterigsområde 5 Etappidelig 5 Aktörer Hållbarhet Fortsatt plaerig. Plaerigsförutsättigar 5 Plaerigsförutsättigar Parallella uppdrag Utveckligsprogram för de regioala kära Flemigsberg Fördjupade plaerigsförutsättigar Riksitresse 9 Bakgrud 9 Hälsa och säkerhet 0 Farligt gods 0 Buller och vibratioer 0 Luftkvalitet 0 Vatte 0 5. Kosekveser Miljökosekvesbedömig Sammafattig Behov av miljöbedömig Avgräsig Geerellt om avgräsig Geografisk avgräsig Nivå avgräsig Avgräsig av studerade alterativ Tidsmässig avgräsig Avgräsig av miljöaspekter Metodavgräsig Osäkerheter i bedömigara Miljökosekveser Gröstruktur och aturmiljö Kulturmiljö och ladskapsbild 9 Vattemiljö 80 Rekreatio och friluftsliv 8 Trafik och tillgäglighet 8 Buller 85 Utsläpp till luft 8 Övriga risker och störigar 8 Klimatet och hushållige med aturresurser 8 Samlad bedömig och måluppfyllelse 89 Samlad bedömig 89 Miljömålsuppfyllelse 89 Uppföljig av betydade miljöpåverka 9 Uppföljig för de fördjupade översiktsplae 9 Bedömigsgruder och riktvärde 9 Tillämpliga miljömål 9 Adra bedömigsgruder 9 Refereser miljöbedömig 9 Trafikprogos 95 Kollektivtrafikprogos 9 Dages resade 9 Framtida resade 9 Kommualekoomiska kosekveser 9 Kommuala kostader 9 Allmäa aläggigar 98 Bedömig av kostader 98 Samordig av aktörer 98. Strategiska för helhete 99 Käras kära och Hälsoväge 00 Målbild 00 Struktur 00 Fortsatt plaerig 0 Gräszoe sjukhuset/tullige villastad/parke 0 Målbild 0 Struktur 0 Fortsatt plaerig 0 Norra dalgåge 08 Målbild 08 Struktur 08 Fortsatt plaerig. Förhålligssätt till befitliga område Björkulla Målbild Struktur Fortsatt plaerig Hatverksby Målbild Struktur Fortsatt plaerig 8 Tullige villastad 0 Målbild 0 Struktur Fortsatt plaerig Visättra och Gratorp Målbild Struktur Fortsatt plaerig
Sammafattig E pla två kommuer tre strategier Dea fördjupig av översiktsplaer är ett samarbetsprojekt mella Botkyrka och Huddige kommuer. Syftet är att skapa förutsättigar för att utveckla Flemigsberg till e sammahägade stadsbygd över kommugräse e hållbar regioal stadskära. Grudläggade i plaerige är att bryta barriärer och sammabida isolerade efuktioella stadsdelar med varadra. Plae tar si utgågspukt i platse och ur de tre strategier: - De fuktiosbladade regioala kära e sammahägade stadsbygd - De lärade och idéutvecklade regioala kära mötet mella vård, utbildig, forskig, rättsväsede och ärigsliv utgör bas för tillväxt - De gröskade regioala kära platses aturförutsättigar får utvecklas i gröstruktur i flera ivåer De tre temaa präglar plastruktures uppbyggad och återkommer som geografiska fördjupigar över delar av Flemigsberg. E regioal stadskära Flemigsberg är utpekad som e regioal stadskära i de Regioala Utveckligsplae för Stockholmsregioe (RUFS) 00, blad aat för det strategiska läget i skärigspukte mella väg /Huddigeväge och de kommade Södertörslede, me också för dess kuskapsitesiva ärigsliv och högskoleverksamhet. Målbilde i det kommuala iriktigsbeslutet är att Flemigsberg ska utvecklas till ett starkt cetrum för vård, utbildig, kuskapsitesivt ärigsliv, forskig, veteskap och yföretagade. Samtidigt ska där fias attraktiva boedemiljöer. Flemigsberg år 00 ska ha utvecklats till ett fullvärdigt komplemet till de cetrala stadskära, med ett stort atal bostäder och arbetsplatser. Över 0 000 persoer ka komma att bo i området och 5 000 arbetsplatser fias här år 00. Dessutom ska de regioala kära fugera som cetrum för ett ärområde med ca 0 000 ivåare. Hållbar utvecklig Omvadlige av Flemigsberg till e regioal stadskära ska präglas av hållbar samhällsutvecklig där de ekologiska-, ekoomiska-, och sociala aspektera av hållbar utvecklig tas till vara. De idag goda kollektivtrafikförsörjige utvecklas med e y spårväg frå Kuges Kurva som ka dras vidare till Rikste och kollektivtrafikes attraktivitet förbättras geom e samlad cetral omstigigspukt. Gåg- och cykeltrafike får ett större utrymme och de fysiska och ifrastrukturella barriärer som fis i området överbryggas i stor utsträckig. Plae ger också förutsättigar för befitligt ärigsliv att utvecklas samtidigt som plats fis för ya verksamheter, som t ex
hadel cetralt i kära. Samtidigt förbättras kvalitetera i bostadsområdea bl a geom att tillgäglighete till de högkvalitativa gröområdea i ärhete förbättras. Geom att bladstad är de domierade markavädige bryts de efuktioella uppdelige av stadsdelara och förutsättigara för ett blomstrade socialt liv i stade förbättras betydligt. Ambitioe är att Flemigsberg ska kua erbjuda allt som hör till e stad. Sammataget skapar plae förutsättigar för ett miskat trasportbehov, mer effektiv eergiavädig och bättre vattehaterig vilket efter geomförade ka ge e miskad klimatpåverka. E y stadsväv Målet för utvecklige av Flemigsberg är att skapa e levade stadsmiljö med e bladig av bostäder och verksamheter och i e sammahägade stadsväv som bider ihop de olika stadsdelara och överbryggar de fysiska och ifrastrukturella barriärera i området. För att uppå detta krävs e mägd ya koppligar mella de befitliga stadsdelara så att e kotiuitet uppås. Det är också ödvädigt att få e mer varierad markavädig som präglas av publika verksamheter i bottevåigara. Geom att plaera för de fuktiosbladade stade skapas förutsättigar för e variatiosrik och levade stadsmiljö. E regioal stadskära behöver ett samlade cetrum, e mötespukt för alla som lever och verkar i stadsdele. Ett av där kollektivtrafike möter gåg- och cykelstråk och där itesitete är som högst. Navet ska ha ett sammahägade ät av offetliga rum för möte och ett stadsliv dyget rut. För att uppå detta måste käras fuktioer vara bladade. Här ska i alla fuktioer som hör e stadskära till; hadel, service, kultur, idrott, offetliga verksamheter, hotell, kotor och bostäder. Här behövs fuktiosbladige er på kvartersivå. De allmäa yttre miljö ska ha e hög grad av offetlighet och tillgäglighet. Det betyder att alla mäiskor ska käa sig välkoma i välgestaltade offetliga rum, och byggadera väder tydligt sia etréer och offetliga bottevåigar mot dessa rum. Flemigsberg har e uik utveckligsmöjlighet i de tuga och persoalitesiva verksamheter som reda ligger här. Karoliska uiversitetssjukhuset i Huddige är e ladets största arbetsplatser iom vårdsektor och daglige besöker e stor mägd mäiskor sjukhuset. I Flemigsberg samverkar Karoliska Istitutet, Kugliga Tekiska högskola och Södertörs högskola med offetlig verksamhet. Plae ger förutsättigar för dessa verksamheter att fortgå och utvecklas. Ett sammabidade vägät Det övergripade målet med plastrukture är att skapa ett sammahägade ät av gator som bider samma alla delar i Flemigsberg. Fler koppligar mella stadsdelara skapas, liksom fler tillfarter frå det omkrigliggade vägätet. Detta skapar förutsättigar för mer fimaskig fördelig av trafike i och geom Flemigsberg ä idag vilket ger bättre tillgäglighet och itegratio samtidigt som trafikflödea sprids. Därmed avlastas de mest cetrala stråke frå biltrafik till förmå för kollektivtrafik och gåg- och cykeltrafik. För att miska det lokala bilberoedet och verka för ett mer lågsiktigt hållbart trasportsystem ges gåg- och cykeltrafik högsta prioritet i gaturumme. Gatora i Flemigsberg ska vara viktiga strukturbildade elemet och gaturumme är defiierade eligt livsrumsmodelle. Gaturumme i Flemigsberg ska vara det föreade offetliga rummet som erbjuder möte och kotakt och vara säkra och trygga och ibjuda till vistelse. Att Flemigsberg är utpekat som e regioal kära iebär blad aat ett stort utbyte av trasporter av mäiskor och gods med adra delar av regioe. De lågväga trasportera ska utföras effektivt och med mista möjliga belastig på miljö. Persotrasportera ska i största möjliga må ske med kollektiva färdmedel, varför utbudet av effektiv kollektivtrafik till området utökas. Fimaskig gröstruktur E grudläggade målsättig är att skapa e sammahägade och tillgäglig gröstruktur, ågot som till stor del sakas idag. Gröska och vattet har viktiga roller i käras offetliga miljö, äve om de ka vara uttryckt på ett stadslikt sätt. Parker, platser och gator 5
ka vara trädplaterade och syliggöra dagvattet. Det ska fias tydliga koppligar och sambad till övergripade gröstruktur och större sammahägade aturområde. För att uppå e sammahägade gröstruktur utvecklas tre huvudstråk, Västra parkstråket, Norra dalgåge och Södra dalgåge. Det västra parkstråket ka utvecklas till ett sammaläkade gröt stråk mella Tullige villastad, sjukhuset och Glömstadale, med sjukhusparke som det cetrala parkrummet. I orra dalgåge utvecklas Flemigsbergs gård som e cetral plats i stråket med trädgårdskost, kosthatverk och café. Södra dalgåge öppas upp och tydliggörs mot Botkyrka, så ett tillgägligt gåg- och cykelstråk skapas hela väge frå Botkyrka äda till sjö Orlåge med flera etréer till Flemigsbergsskoge. De topografiskt tydliga dalgågara vidareutvecklas som rekreatiosområde utifrå befitlig potetial med fuktioer kopplat till exempelvis kultur och odlig. Här ka dagvattehaterig och våtmarker lyftas fram som ya kvaliteter på flera ställe. För att öka käsla av öppehet och tillgäglighet ka aturskoge ärmast bebyggelse och det öppa ladskapet förädlas till stadsära skog. Kosekveser Plaes miljöbedömig bedömer kosekveser av de utvecklig fördjupige av översiktsplaera föreslår jämfört med kosekvesera av ett ollalterativ. Nollalterativet, är ite uläge uta omfattar e hel del stora förädrigar. Alterativet ibegriper geerellt att området utvecklas eligt gällade detaljplaer och pågåede plautredigar. Som helhet oteras att de samlade bedömige blir positiv för plaförslaget i jämförelse med ollalterativet. Det är dock skillader mella olika frågor och bilde är ite ehetlig. De frågor där plaförslagets kosekveser är påtagligt positiva jämfört med ollalterativet är framför allt rekreatios- och trafikrelaterade frågor, ikluderade friluftsliv, buller, utsläpp till luft och tillgäglighet. Till de mer egativa kosekvesera hör att ya ytor exploateras och att spridigsstråk försvagas. Om plae ska vara lågsiktig behöver spridigssambadet geom orra dalgåge stärkas upp vid befitliga och tillkommade barriärer (Södertörslede och bebyggelse). Plaförslagets utbyggadsområde aläggs primärt i cetrala Flemigsberg och i aslutig till befitliga bostadsområde. Ur ett klimat- och hållbarhetsperspektiv bedöms detta som e positiv utvecklig. Utbyggad av bostäder och arbetsplatser i ära aslutig till var adra liksom kollektivtrafik verkar geerellt reducerade på bilresadet iom området. Utbyggad i ce trala delar iebär också att boede ges ärhet till såväl service och hadel som god kollektivtrafikför sörjig samt gåg- och cykelstråk, vilket bedöms ge förutsättigar till att miimera trasportbeho vet. Utbyggad av bostäder i cetrala läge bedöms äve ge förutsättigar för e utbyggad av fjärrvärmeätet. Sammataget ger detta goda möjlighe ter att på sikt miska utsläppe av föroreigar och växthusgaser (CO ). Trots tillskottet av ya bostadsområde i plaförslaget bedöms trafikar betet ite öka i motsvarade omfattig.
DEL. Strategier Visio Flemigsberg 00 8 De fuktiosbladade regioala kära 0 De lärade och idéutvecklade regioala kära De gröskade regioala kära Hållbarhet Hållbar utvecklig De hållbara kommue Modell för hållbar utvecklig 8 verktygslådor för hållbarhet
Visio Flemigsberg 00 8 År 00 är Flemigsberg ett av Stockholmsregioes mest betydelsefulla cetrum för utbildig, kuskapsitesivt ärigsliv, veteskap och yföretagade och e eftertraktad boedemiljö. Flemigsberg uppfattas som e av regioes mest iovativa stadskäror. Flera av världes mest framträdade veteskapliga, kulturella och affärsdrivade ätverk fis represeterade i Flemigsberg. E stor mägd framgågsrika företag iom olika brascher har etablerat sig och expaderat i Flemigsberg och ärområdet. Flemigsberg är kät för si tolerata och livsbejakade urbaa miljö i stadskära. Med statioe som av har e itesivt levade stadskära med stades alla fuktioer vuxit fram. Här fis e iteratioell kultur, gott om bra matställe, e mågsidig hadel och rika tillfälle till idrott och utomhusaktiviteter. Flemigsbergs stadskära har blivit ett besöksmål. Här arrageras ofta veteskapliga kogresser och adra eveemag med utgågspukt i regiokäras kotaktitesiva och kreativa verksamheter. De offetliga rumme; gator, torg och parker har blivit tillgägliga och välkomade för alla och yttjas ofta för publika verksamheter. Både byggader och de yttre miljö håller hög arkitektoisk kvalitet. Utöver stadsmiljö krig statioe utgör Hälsoväge och Alfred Nobels allé viktiga axlar i stadskära. Här är stadslivet tätt och utåtriktat. Verksamheter och service väder sia etréer mot de offetliga rumme. Axlara förbider ärområdet med kära, iga barriärer skiljer stadsdelara eller kommuera åt uta fotgägare och cyklister ka röra sig i e sammahägade stadsväv. Gröska är ett aturligt och ärvarade islag i stadsmiljö och kvalitetshöjade i boedemiljö. Gröskade gårdar, parker och platser är förbuda till stråk som sträcker sig via dalgågara ut i ärbeläga skogs- och sjöområde. Måga pedlar frå olika delar av Stockholm-Mälarregioe för att arbeta eller studera i Flemigsberg. De flesta som ite bor i ärområdet kommer hit med tåg. Vid de ya statioe byter ma smidigt mella regioaltåg, pedeltåg, ya spårväg syd och bussar e cetral bytespukt. Det är ekelt, tryggt och säkert att cykla och gå till Flemigsbergs statio. Stråke leder aturligt till statioe och tydligt orgaiserad cykelparkerig gör det ekelt att läma cykel för vidare resa med kollektivtrafik. Vid Flemigsbergs statio fis täta och bra direktförbidelser med tåg till Stockholms city, Arlada och Skavsta, och adra större regiokäror i Stockholm-Mälardale och övriga delar av ladet. Det tar ugefär tio miuter att åka med spårväge till Kuges kurva-skärholme och med tåget till Älvsjö eller Södertälje. Spårväge ger också bekväm kotakt med stadsdelara lägs tuelbaas röda lije. Södertörslede har placerat Flemigsberg i e helt y omvärld. De sabba och täta stombusstrafike, som på kort tid förbider Flemigsberg med adra cetrum på södertör, i västerort och orrort, har måga reseärer. De som bor, arbetar och studerar i Flemigsberg har bättre alterativ ä bile för att å sia målpukter. Måga har valt att bosätta sig i Flemigsberg eller ärområdet på grud av det cetrala läget och de attraktiva stadsmiljö, i kombiatio med de goda uppväxtmiljö för bar och uga och ärhete till gröområde. Befolkige har ökat i takt med att bostäder och kommersiella lokaler byggts i cetrala Flemigsberg och i ärområdet. De tidigare strikta uppdelige mella boede, offetliga istitutioer och företag har bladats upp. De växade dag- och attbefolkige har bidragit till att utbudet av service, kultur och kollektivtrafik berikats. I Flemigsberg är relatioe mella stad och lad balaserad geom att kära är bebyggd med e tät stadsbygd samtidigt som ärhete till de itilliggade gröområdea, bevarats, lyfts fram och gjorts mer tillgäglig. I de sammahägade stadsbygde Flemigsberg har kollektiv-, gåg- och cykeltrafike goda förutsättigar att vara ett attraktivt alterativ till bile som trasportmedel. Sammataget har miljöbelastige miskat och Flemigsberg illustrerar det lågsiktigt hållbara samhället på ett medvetet sätt. Illustratio över hur Flemigsberg ka se ut 00. E sammahähagade stadsbygd bider samma dages stadsdelar. De stora itilliggade gröområdea har blivit mer tillgägliga och förutsättigar fis för ett vitalt stadsliv.
Flemigsberg 00 BORNSJÖKILEN KÄSTA NORRA DALGÅNGEN GRANTORP FLEMINGSBERGSDALEN Cetralt stråk med samlade oder SJUKHUSET Käras kära med cetral bytespukt TULLINGE VILLASTAD VÄSTRA PARKSTRÅKET HÖGSKOLAN Ny spårväg med hållplats i ode RÄTTSCENTRUM VISÄTTRA Ny yttre förbidelse SÖDRA DALGÅNGEN Tydlig samlade stadskära och cetral bytespukt. Sammahägade stadsbygd Nya koppligar BJÖRNKULLA Mågfuktioella stadsdelar HANTVERKSBYN HANVEDENKILEN Stark offetlig verksamhet och expaderade ärigsliv är drivade för utvecklig och tillväxt. 9 TULLINGE
0 Flemigsberg har potetial att utvecklas till e regioal stadskära i de växade Stockholmsregioe. De övergripade målsättige med fördjupige av översiktsplaera för Flemigsberg är att lägga fast e plaerigsiriktig som skapar goda förutsättigar för e hållbar utvecklig till e regioal stadskära. Grudläggade i plaerige är att bryta barriärer och sammabida isolerade efuktioella stadsdelar med varadra. E tydlig sammahägade struktur av bebyggelse, gator, kollektivtrafik, gröska och vatte är förutsättigar för att lyckas med plaes tre strategiska tema: - - De fuktiosbladade regioala kära e sammahägade stadsbygd De lärade och idéutvecklade regioala kära mötet mella vård, utbildig, forskig, rättsväsede och ärigsliv utgör bas för tillväxt - De gröskade regioala kära platses aturförutsättigar får utvecklas i gröstruktur i flera ivåer De fuktiosbladade regioala kära - e sammahägade stadsväv E regioal kära behöver ett samlade cetrum, e mötespukt för alla som lever och verkar i stadsdele. Ett av där kollektivtrafike möter gåg- och cykelstråk och där itesitete är som högst. Navet ska ha ett sammahägade ät av offetliga rum för möte och ett stadsliv dyget rut. För att uppå detta måste käras fuktioer vara bladade. Här ska alla fuktioer som hör e stadskära till fias; hadel, service, kultur, idrott, offetliga verksamheter, hotell, kotor och bostäder. Måga mäiskor kommer att ha måga aledigar att söka sig hit. Fuktiosbladige i käras kära behövs er på kvartersivå. Navet - käras kära, måste vara lätt att å oavsett om ma bor strax itill eller lägre ifrå, oavsett om ma kommer för första gåge eller är här varje dag och oavsett idividuell förmåga att ta sig fram. Det betyder att kära måste ha e strategisk placerig i e fimaskig och sammahägade stadsväv. Här möts måga vägar, ite mist gåg- och cykelvägar. Iga barriärer ska hidra itilliggade stadsdelars aturliga sambad med kära. För att höja kocetratioe av mäiskor i käras cetral del behöver hållplatser för kollektivtrafikes olika färdslag samordas till goda bytespukter. De allmäa yttre miljö ska ha e hög grad av offetlighet och tillgäglighet. Det betyder att alla mäiskor ska käa sig välkoma i välgestaltade offetliga rum. Gator och platser är till för alla, och byggadera väder tydligt sia etréer och offetliga bottevåigar mot dessa rum. Gröska och vattet har viktiga roller i käras offetliga miljö, där de ka vara formade på ett stadslikt sätt. Trädplaterigar, dagvattedammar och dagvatteräor ka vara elemet i platser och parker såväl som i gaturum. Det ska fias tydliga koppligar och sambad till övergripade gröstruktur och större sammahägade aturområde. Ma ska kua starta si gröa joggigruda äve i kära. De cetrala delara av Flemigsberg utvecklas till e vital stadskära - ett av för offetligt liv, kollektivtrafik och e mägd fuktioer som hör stade till. Fuktiosbladig behövs er till kvartersivå.
De lärade och idéutvecklade regioala kära - mötet mella vård, utbildig, forskig, rättsväsede och ärigsliv utgör bas för tillväxt E regioal kära behöver verksamheter som är persoitesiva och tillväxtalstrade. Mageter för mäiskor och företag, verksamheter ite ebart av lokal karaktär uta av mist regioal betydelse. Flemigsberg har e uik utveckligsmöjlighet i de stora och persoalitesiva verksamheter som reda ligger här. Huddige sjukhus är e av ladets största arbetsplatser iom vårdsektor med ett stort upptagigsområde av besökade. I Flemigsberg fis reda ett etablerat och välkät samarbete mella offetlig service, forskig/utbildig och ärigsliv som är e viktig och stark tillväxtmotor ite bara för Flemigsberg och regioe uta äve för Sverige. Bio- och medicitekik är ågra av Sveriges viktigaste framtidsområde iom ärigslivet och ya företag växer fram ur forskigsverksamhete. Detta samarbete behöver förutsättigar för att utvecklas och växa ytterligare. Ju fler verksamhetsfält som är represeterade ju bättre fuktiosbladig och potetial för utvecklig av kära. Utöver verksamhetera iom hälsa fis i Flemigsberg äve stora istaser iom rättsväsedet. Samlat på södra sida av statioe ligger polise, Huddige häkte och Södertörs tigsrätt. Här fis e utveckligspotetial för e möjlig starkare kopplig till högskoleutbildigara. Förutom strategiskt placerade byggrätter behöver verksamhetera utvecklas i e sammahägade struktur med samhällelig service och goda kommuikatioer. För att locka till sig attraktiva medarbetare och studeter i kokurres med adra lärosäte och forskigsmiljöer behöver platse vara lättillgäglig, attraktiv, trygg och mågsidig. Det behöver fias luchrestaurager, gym, rekreatio, hotell, välfugerade kollektivtrafik, service, attraktiva boedemiljöer mm. Det är omvät också viktigt att de akademiska campusmiljö blir e öppe del av stade, tillgäglig för alla. De service och det utbud campus behöver och alstrar kommer äve hela stade till godo. Studet- och ärigslivet blir e del i det gemesamma stadslivet. E samlade park och sammahägade stråk ka vara viktiga mötesplatser som förear och stimulerar möte. För att stödja Flemigsberg som cetrum för kuskapsitesiva verksamheter och lärade krävs e attraktiv stadsmiljö som främjar möte mella mäiskor.
De gröskade regioala kära - platses aturförutsättigar får utvecklas i gröstruktur i flera ivåer E regioal kära behöver e väv av gröska, e välutvecklad gröstruktur för rekreatio och ekologi, likväl som bebyggelse- och gatustruktur. De fimaskiga gröstrukture består av tre ivåer, sammabuda med varadra. Frå de lilla skala i Flemigsbergs ire verksamhets- och bostadskvarter med gröskade gårdar, ärrekreatio och uteplatser ska ma geom smalare eller bredare stråk kua å de två omgivade regioala grökilara, Havedekile och Borsjökile. E regioal grökil är ett större sammahägade aturområde med opåverkad skog och strövområde. Närhete till dea resurs är idag ite tydlig och utyttjad i Flemigsberg. Till de fimaskiga skala hör äve gröskade offetliga rum, som parker, platser och trädplaterade gator. Dessa viktiga platser är tillgägliga och till för alla i stade och ka i e sekves geom käras cetrala delar gemesamt bilda ett sammahägade stråk till större aturområde. Flemigsbergsområdet karaktäriseras av dess kuperade topografi, barrskogsklädda höjder och öppa marker i dalgågara. De öppa dalgågara förtydligas geom att vegetatio hålls efter, och fuktioer som odlig håller dale öppe och tillgäglig. Alla fuktioer behöver ite fias överallt uta ett gröstråk ka utvecklas efter befitliga förutsättigar, för odlig/kulturladskap, ett aat för sport/fritid. Vattet bildar e blå struktur i gröstrukture. Flemigsbergs dalgågar är e slumrade resurs som är strategiskt viktig att förädla med välvalda fuktioer, gågoch cykelät och e asvarsfull skötsel. Rätt utyttjade blir dalgågara strategiska läkar mella de stora och lilla skala i gröstrukture, ekologiska resurser med bl a våtmark, trygga förbidelser för fotgägare och cyklister samt itegrerade mötesplatser mella mäiskor och stadsdelar. Gröområdea krig Flemigsberg utgör e slumrade potetial. Geom att förbättra tillgäglighete ka gräszoera utvecklas till attraktiva rekreatiosstråk.
5
Hållbarhet Hållbar utvecklig Hållbar utvecklig har i Brudtladkommisioe (98) defiierats som e utvecklig som tillgodoser dages behov uta att ävetyra kommade geeratioers möjligheter att tillgodose sia behov. De tre dimesioera av hållbarhetsbegreppet; ekologisk-, social-, och ekoomisk hållbarhet, har sitt ursprug i dea defiitio. Tidigare har fokus varit främst på de ekologiska aspektera av hållbarhetsbegreppet, meda ma idag har kommit att alltmer diskutera äve de sociala och ekoomiska aspektera. De hållbara stade är e komplex stadsbyggadsuppgift med måga bestådsdelar. E del tar sitt uttryck i de fysiska miljö meda adra faktorer återfis på e orgaisatorisk ivå. De fysiska plaerige måste dock skapa förutsättigar för att å målbilde äve för område som ite direkt har kopplig till de byggda miljö. De hållbara kommue Både Botkyrka och Huddige kommu arbetar för e lågsiktig hållbar utvecklig. Botkyrka har skrivit uder Ålborg 0-deklaratioe som syftar till att skapa hadligsprogram för att skapa hållbara städer. Huddige är medlem i föreige Ekokommuer i samverka som är e samarbetsorgaisatio för kommuer. De övergripade målsättige för båda orgaisatioera är desamma, me metodike skiljer sig ågot. Eftersom plaområdet för fördjupige av översiktsplaera för MARKEN Odligsmark Värdefull atur Kulturhistoria Bebyggelse KLIMATET Sol och skugga Vid och lä Fuktigt och torrt Varmt och kallt HÄLSA Materialval Iomhusklimat Ljudmiljö Föroreigar LIVSMILJÖ Tillgäglighet Trygghet Idetitet Sköhet DELAKTIGHET Jämställdhet Iflytade Demokrati Kommuikatio GESTALTNING Stad för alla Fuktiosbladig Offetliga rum Mågfald INDIVIDEN SOCIAL & GRÖN & BLÅ Gröa kilar Naturvård STADEN Parker och träd Vatte i stade Friluftsliv Hydrologi Geologi Flora och faua NATUREN PLATSEN Gåg och cykel Kollektivtrafik TRANSPORTER Biltrafik Gods och trasporter & ENERGI Möteslokaler Hushållig Sceer och muséer Fjärrvärme Biobräsle Sol - vid - vatte FLÖDEN EKOLOGISK Flemigsberg sträcker sig över båda kommuera har e friståede modell tagits fram för att beskriva sambade. De modell som aväds har samma grudvärderigar som Ålborg 0 och Ekokommuer i samverka. Modelle syftar till att fugera som e checklista för kommade plaerig och itetioe är att lyfta kokreta frågor i plaerige. Geom att aväda checklistora ka ett helhetstäkade uppås äve i de eskilda projekte och udvika att frågora belyses utifrå ett alltför begräsat utsitt. Geom att göra flera små beslut på lokal ivå ka ma medverka till att väda egativa effekter, både på regioal ivå som t ex ökade trasporter och på global ivå som klimatpåverka. Modell för hållbar utvecklig För att på ett mer kokret och gripbart sätt behadla de tre dimesioera av hållbarhetsbegreppet har dessa delats i DEN HÅLLBARA KOMMUNEN GEMENSAMT EKONOMISK Bibliotek Idrott och motio Forskig / Utbildig FRITID VATTEN Vattevård Omsorg Dricksvatte & Dagvatte Avloppsvatte PRIVAT AVFALL Sorterig Orgaiskt avfall Farligt avfall Återavädig ARBETSLIV Företagsklimat Sysselsättig Kapitalmarkad Lokal ekoomi NÄRINGSLIV Idustrier Småföretag Kuskapsföretag Livsmedelsproduktio INFRASTRUKTUR Skötsel och uderhåll Tekisk ifrastruktur OFFENTLIG Vård Skola Admiistratio Vägar och gator SERVICE Hadel Tjäster Nöjesliv Kultur Modell för hållbar utvecklig som strukturerar kokreta frågor till e samlad helhetsbild. Geom att kotrollera att alla tårtbitar är behadlade ka ma få e idikatio på om plaerige är på rätt väg. i tematiska grupper. I gruppera återfis yckelbegrepp som är viktiga för att å de hållbara kommue. Trots att det i Flemigsberg fis begräsat med adra ytor ä bebyggd mark är det viktigt att vidga hållbarhetsbegreppet till att omfatta äve stades omlad eftersom e stad i sig själv ite ka bli helt självförsörjade. Med begreppe ges kokreta område att arbeta med samtidigt som de gör det möjligt att systematisera arbetet. De samlade bilde av de tre dimesioera av hållbarhetsbegreppet tillsammas med yckelbegreppe bildar e modell för hållbar utvecklig. Dea aväds dels i geomföradekapitlet och dels i del - plaförslag, fördjupigsområde, för att beskriva de hållbarhetsaspekter som är särskilt relevata för varje delområde. Modelle omfattar aspekter som rör hela samhället för att ge e helhetsbild av problematike. För att ge e vägledig till vilka kokreta åtgärder som bör behadlas i samhällsbyggadet har 8 tematiska delområde
FÖP strategier, idéer, mål Relatioe mella fördjupig av översiktspla, detaljplaerig och bygglovgivig. Verktygslådora aväds i processes alla steg. DP Bygglov fysisk form, iehåll kokretiserig I Karlsruhe samsas ett attraktivt kollektivtrafiksystem med ett vimlade folkliv. idetifierats. De 8 begrepp som idetifierats ka betraktas som verktygslådor i plaerige, ett hjälpmedel för att se till att relevata hållbarhetsaspekter behadlas. E del faller iom rame för fysisk plaerig, adra frågor bör behadlas i adra sammahag. Verktygslådora som aväds i dea pla är täkta att fugera som e checklista för de kommade plaerige av Flemigsberg. För att uppå de lågsiktigt hållbara stade krävs att de itetioer som beskrivs i dea pla följs upp i detaljpla och bygglovskede. 8 verktygslådor för hållbarhet Verktygslådora är strukturerade eligt figure itill. Uder respektive rubrik behadlas de frågor som är relevata för området. Det är viktigt att läsa hela modelle och dess verktygslådor som e helhetsbild eftersom det i e del fall ka återkomma samma fråga uder flera olika rubriker, me röra olika delar av helhetsbilde. Ekologisk hållbarhet När det gäller de ekologiska hållbarhete hadlar det dels om att apassa sig till platse och dels att plaera så att ma sluter kretsloppe. För att kua apassa sig till platse så måste ma börja med att studera platse och dess förutsättigar. Det ma studerar är ature, markavädige och mikroklimatet för att se hur ma i si plaerig ka apassa sig till förutsättigara på platse. I plaerige hadlar det om hur ma ka ta vara på platses kvaliteter och att udersöka hur ma ka utveckla platse för att uppå kommues mål om e hållbar samhällsutvecklig. När det gäller kretsloppsapassige hadlar det om att arbeta med eergifrågora, VA-frågora och med avfallshaterige. Här är strategi att på varje område utgå frå samhällets behov, se hur ma ka miska behove geom att effektivisera och seda udersöka hur dessa behov ka tillfredställas på ett hållbart sätt. Ett bra arbetssätt är att dela upp behove i sia olika bestådsdelar och att seda arbeta med dessa delflöde. Social hållbarhet När det gäller de sociala hållbarhete så hadlar det både om idivides välfärd och om gemeskap, om att fysiskt utforma samhället så att ma ger förutsättigar för allt som behövs för att ge stade ett stimulerade liv. När det gäller idivide är de frågor som ska tas upp sådaa som påverkar idivideras hälsa, livsmiljö och möjligheter att delta i samhällsbyggadet. Det hadlar om att skapa det goda samhället, ett demokratiskt och öppet samhälle, ett samhälle för alla. När det gäller de fysiska gestaltige hadlar det om att bygga de hela stade där det fis både bostäder, arbete, service och fritidsaktiviteter. E stad med e väl utbyggd kollektivtrafik så att ma ite måste ha bil för att kua bo där, e stad där det är så ära till det mesta så att ma att ma ka gå eller cykla. E stad där gröska och vatte itegrerats i stadsmiljö för att skapa trivsamma offetliga rum. E stad som möter atur och ladsbygd på ett sådat sätt att friluftsliv och motio är lätt åtkomlig. Ett sätt att åstadkomma detta är att bearbeta radzoe där bebyggelse och atur möts och att miimera avgräsade elemet och tomma ytor mella stades olika delar. Ekoomisk hållbarhet Ekoomisk hållbarhet hadlar om att skapa ett samhälle som dels är e god plats för privat företagsamhet me som också har e väl fugerade och effektiv offetlig sektor. För att de privata företagsamhete skall blomstra måste ma se till att det är lätt att etablera sig för olika typer av företag och att ma gyar lokal företagsamhet. Ma bör sträva efter att skapa e stor arbetsmarkad med måga olika möjligheter till sysselsättig. Me äve de offetliga ekoomi spelar stor roll för ekoomi. De offetliga sektor med skola, vård och omsorg är ågot som påverkar alla ivåara i kommue och påverkar dess attraktivitet. Ma skall heller ite udervärdera kommues ivesterigar för att uderlätta möjlighetera till friluftsliv, motio och kultur för att skapa det attraktiva samhället. E väl utbyggd och välfugerade ifrastruktur är e egeskap som uppskattas av kommues ievåare, drar till sig företag och adra gör att fler mäiskor vill flytta till kommue. Utbudet och tillgäglighete till service är e viktig del i samhällslivet och bör ägas särskild omtake i plaerige.
GLÖMSTADALEN KÄSTA Katriebergsväge GRANTORP TULLINGE VILLASTAD SJUKHUSET Hälsoväge Alfred Nobels allé HÖGSKOLAN Huddigeväge FLEMINGSBERGSDALEN RÄTTSCENTRUM VISÄTTRA 8 TULLINGE HANTVERKSBYN BJÖRNKULLA Flemigsberg idag: -- Starkt separerade delområde -- Efuktioella stadsdelar -- Storskalig trafikstruktur -- Topografi ger kvalitet och karaktär, me ger samtidigt barriäreffekter -- Iget samlat cetrum, brister i hadels- och serviceutbud -- Stora kuskapsitesiva arbetsplatser -- Växade ärigsliv -- Goda kollektivtrafikförbidelser -- Närhet till regioala grökilar - e slumrade potetial
. Bakgrud Bakgrud 0 E pla - två kommuer 0 Syfte 0 Regioal utveckligspla 00 Utveckligsprogram för de regioala kära Varför Flemigsberg? Avgräsig och uvarade struktur Fördjupig av översiktsplaer Processe Samråd 9
Bakgrud Norra statio Botkyrka kommu och Huddige kommu vill med detta arbete skapa förutsättigar för att Flemigsberg, med stadsdelara Tullige, Gratorp, Visättra och Björkulla, föreas i e gräsöverskridade stadsbyggd i flera dimesioer, e regioal kära. Utvecklige av e regioal kära som ligger i två kommuer är e helt y uppgift som ite har si giva lösig. Arbetet är både lågsiktigt och hadligsiriktat. Ispirerade miljöer för forskig, utbildig, sjukvård, rättsväsede och ärigsliv ska skapas. Målet är att utveckla ett komplemet Stockholms city med e itressat variatio av bostäder och arbetsplatser - e regioal kära med alla fuktioer som hör e stadskära till. Geom att arbeta gemesamt med e fördjupig av översiktsplaera ka ma bortse frå de admiistrativa kommugräse och få e sammahålle plaerig av området. 0 E pla - två kommuer Fördjupige av översiktsplaera i Flemigsberg är ovalig då plaområdet späer över kommugräse och är ett gemesamt projekt för Botkyrka och Huddige kommuer. Beslut kommer att ske parallellt i de båda kommuera för att plae ska få si verka som ett samlade grepp för dea gemesamma mötespukt. Syfte Syftet med plaerige är att Flemigsberg ska utvecklas till ett starkt cetrum för vård, utbildig, kuskapsitesivt ärigsliv, forskig, veteskap och yföretagade. Samtidigt ska där fias attraktiva boedemiljöer. Fördjupige av översiktsplaera för de regioala kära Flemigsberg ska skapa möjlighet för dea utvecklig. Arbetet tar si utgågspukt i e hög befolkigstillväxt och ett stort tillskott på arbetsplatser. Stockholmsregioe beräkas växa med ca 0 000 ivåare per år de kommade tioårsperiode. Reda år 05 beräkas, miljoer mäiskor bo i läet. E stor del av dea tillväxt ska ske i de regioala kärora, vilket iebär Flemigsberg har ett strategiskt läge i regioe med goda kommuikatioer och ärhet till stora sammahägade gröområde. ett stort tillskott av bostäder i Flemigsberg. Flemigsberg år 00 ska ha utvecklats till ett fullvärdigt komplemet till stadskära, med ett stort atal bostäder och arbetsplatser. Över 0 000 persoer ka komma att bo i området och 5 000 arbetsplatser fias där år 00. Dessutom ska de regioala kära fugera som cetrum för ett ärområde med ca 0 000 ivåare, dvs. i samma storleksordig som e mellastor svesk stad. E stor utmaig för fördjupige av översiktsplaera är att möjliggöra dea starka utvecklig av verksamheter och befolkig, samtidigt som området får e mäskligare skala och miljö ges e attraktiv och trivsam utformig.
Figur över RUFS visio, mål och strategier Regioal utveckligspla 00 Visioe i RUFS 00 (Regioal utveckligspla för Stockholmsregioe - RUFS 00. Utställigsförslag) är att Stockholmsregioe ska vara Europas mest attraktiva storstadsregio. E regio som ska vara bra att bo och leva i och lockade att besöka. Det ska fias gysamma förutsättigar för att bedriva måga olika slags verksamheter och regioe ska locka iflyttare, besökare och ivesterare. Kopplat till dea visio fis fyra mål uppsatta: E öppe och tillgäglig regio - E ledade tillväxtregio - E regio med god livsmiljö - E resurseffektiv regio - För att å måle har ett atal strategier formulerats, blad aat att vidareutveckla e flerkärig och tät regio. Syftet med detta är att dea struktur ger förutsättigar för resurseffektivitet, tillgäglighet och dyamik. I de regioala utveckligsplae har sju regioala käror idetifierats utöver cetrala Stockholm, Täby cetrum/ Arige, Kista Solletua/Häggvik, Barkarby - Jakobsberg, Kuges kurva - Skärholme, Haige C, Södertälje och Flemigsberg. Gemesamt för alla är att de är beläga i skärigspuktera mella de radiella ifartsledera till Stockholm och de yttre kommuikatiosrig som fis 8 0 5 0 8-0 0 0 8 0 0 5 0 8 9 9 0 5 5 8 9 8 9 0 9 5 0 5 0 0 0 5 0 5 55 9 50 5 5 5 50 5 0 5 8 5 9 0 9 5 59 8 5 9 0 8 5 0 9 5 5 8 0 8 8 9 5 50 9 5 9 8 9 9 9 5 0 95 5 5 5 5 0 8 5 9-8 5 5 5 8 5 9 8 9 5 8 5 5 5 0 0 0 9 9 9 9 5 90 9 8 5 5 0 5 0 9 0 5 0-9 8 9 8 9 0 5 5 8 0 9 9 9 9 5 5 0 0 8 0 8 5 9 0 0 0 0 9 8 9 5 0 5 8 5 9 5 8 8 5 5 9 5-0 - - 5 5 5 9-9 - 0 5 9 0 9 8 5 0 9 9 5 8 A 0 5 8 0 0 5 0 5 9 9 5 9 0 8 9-0 9 0 5 8 0 8 5 0 8 5 5 0 0 0 5 5-50 - 0 0 8 8 5 0 8 5 0 9 9 8 9 8 5 0 5 5 0 0 9 9-5 8-5 0-5 5 9 0 9 5-8 59-5 9 0 8-9 8 0 9 9 9 5 9 8 5 0-8 8 0 0 5 5 5 0 5 5 8 0 5 9 0 5 0 9 9 9 0 0 0 9 9 9 0 8 0 9 9 9 5 0 95-9 0 8 5 5 9 9 8 59 9 0-0 5 5 9 9 0 8 0 5 8 5 8 0 9 9 8 0 0 0 0 8 9 9 9 8 9 5 8 0 9 0 8 5 08 05 5 5 8 9 9 0 8 0 0 8 5 9 8 5 0 8 A 50 58 5 8 8 5 9 9 5 8 0 5 8 9 9 0 A 5 9 05 90 8 8 5 5 9 5 8 0 9 50 5-9 09 8-5 9 0 9 0 9-0 0 8 5 9 0 8 0 5- - 89 8 0 0 0 9 0 05 5 8 5 8 5 8 8 5 5 9 50 9 0 9 55 5 5 9 5 55 58 5 5 55 58 8 9 9 0 A 0 9 00-0 5 80 8 5 9 9 90 0 5 8 5 0 5 0 8 8 5 9 099 5 5 5 0 0 5 0 8 5 9 5 9 8 9 0 0 8 0 59 0 9 0 5 8 9 5 9 9 9 8 9 8 8 8 5 5 8 5 5 5 5 5 5 0 5 0 9 55 9 0 5 5 8 58 98 8 90 5 5 9 5 0 5 9 8 9 9 8 5 0 5 9 8 50 A 5 8 5 8 5 5 5 A A 0 5 9 9 0B 0 5 9 0 9 5 5 9 8 0 0 58 9 9 9 50 8 5 5 9 0 0 8 8 50-0 9 5 8 5 5 8-9-95 9 8 8 5 5 8 9 5 9 5 9 0 9 0 0-8- 5 85 80 0 9 5 8 9 9 8 8 9 5-80 9 5 8 0-0 8 9 9 5 8 8 88 9 5 9 0 5 8 0-5 9 9 5 98 0 5 8 8 9 8 5 0 5 0 0 0 80 5 5 5 9 9 8 5 9 8 0 9 0 8 8 9 5 8 8 9 9 95 5 500 A 0 0 8 5 9 9 5 9 5 8 9 00 5 8 5 5 0 5 5 0 90 8 5 58 88 80 0 9 - -9 90-0 8 5 8 8 5 55D 0 Huddigehalle skola Kvarbergs- Sörskoges IP skola Tomtberga- Pigstkyrka skola ässkola igs- ämd- Tekiska huset Hör- Ägsäskyrkogård Tomtberga Kommual- Ridhus gym. Storägs- Storäges id.omr. Cetrum- Huddige museum Kyrkskola Polis hus Skolkyrka Klockargårde Tigshus hus valle kyrka Sjödalsgymasiet Folkets- Vattetor Återviigscetral Visättraskola Polishus Vissättravalle Sportceter Visättra Vistaskola Flemigsbergs gård Vistagårde Skjutbaa Björkulla skola Häkte Vattetor Aersta Södertörs högskola Uiversitetsområdet Karoliska Novum istitutet Karoliska Uiversitetssjukhuset Huddige Ridstall Värmecetral Rättspsyk. kliik Ifektioskliike Flemigsb. k:a skola Baslätts- Trädgårds- Novum forskigspark Tullige gymasium stadsskola Tulligehalle skola Vattetor Tulligebergs- Parkhemsskola Eklidsskola Falkbergsskola Glömstadales sportfält Kolera kyrkogård S:t Botvids begravigsplats Dagvattedamm Vattetor Vattetor Bratbriks kyrka Tullige gård Koloiområde Tullige Flottsbrobacke Flottsbrobadet Stesdalsbadet Campigplats Hatverksgym. Södertörs Fria Skyttbriks idustriområde Hamrige idustriceter Båtham Alby gård s Sporthallsgg a torget Gymasie- G y mi e v. h L a t g e Väg e v äg g A l v ä e j p i o C h a m B å g v. e ä er o v g Mus s e ä g p s. lv v V i k i g a rgårdsv. v. g r av g e vä e f S o l a ä Kvarbergspla L Gamleg. v. Kryddst. S t u r. s o é v l u t s v.. R u v Drakv. Liljev. e h d d y k i B j ö r G H. sg - b e r s v av ä g e m Smedsta h o l Hörigsäsv. bergsv. T u s r v. ä e m s v g e. L a g m a s v v P i l. e e d e v ä g r. - l s v Dalst. Ek ed a ö r v C T L ä av. l P a m v. s g - g e. r i r v. K l a a H ö ä s v ä e A p elv g m s v ä e Sjödalsv. g l v ä Ägsäsv. e C t ra. Edsv. d s v h D a l e r F ö rå f ry f e s B l ä ck v am d g sle e s m p v. T m o l s v. F l u g s v a ä o r v d a l s. v l ä g e t r B jö k h p s v. Ä pp es M ar i e g Ta g s va m v äg ä v - y s g g B r R åd Rådst. v m ba e Sta backsv. e sst. d r r e a t o. L a g s t Tigsv. Domarv. äg e A s å rd v. u alv g K y r k o l Klockarväge d a s b. ö S j K o m m ö Sj i g ev äg e e d a ls v ä g m a s v a c k s. Solväge. M å v s äg e l v. S k id b Soltorpsb. Boyes b. Kari Paradistorget v d a l s ar ie alm - g s v. M g å r d s M B r u N s v. y ä v e i u F v ä k g s v. ä r rä v g g N o E Backv. ge Forellv. Forelltorget Sjödalstorget E H ud d s t a t i o g e Fullersta d stspl. H u d i torget c ä g b a Fullersta Trafikplats s stuguv. v. Råd- Huddige Norrägsväge Pehrs v. Patro Trafikplats Huddige äg. Liv s - k e r K y k e i F r H a Mariedalsst. l g e d v. ä g e. g s v s - e e h ö s v ä k o v g H ed. v d er s. Urmiesv. d S k ö l - m ö v S ö r s - v ä g e r s v. d s r p B i i å u l d s k v. v äg e f A l l a G o lg f rip - a e- G kv. y t t s v.. r S k to p s g ård v s P r o t t v. S o r g s ö rd a lav. g v i - Väg ä e G h e m g. s S l m äll t. F o r b ä lo rv g e H o K a H o l m b ck e äg e K o Å k e äg e v äg e s l v r d v g Po l å llst. äg e l v rs t a - g vv ä e ä g k B jö r s t. r k k o k v äg e g v ä e Rättar tuet Norrägsst. s g å r d v. Claras - a r s t Solursb. Bersåst. l Fu l e F u l l e gräd Klippv. ä S k o g e v o l m s äg e h B e rg Britas gräd m st. D a m v vä g e Ägo e s v ä g v. ä m s s v g e vä g e v o c k s. v. Ste b atu r u s. o v. s v S i dd g e l L i l a S u r s u t N ep u g M a j å äg H. r s v. u s v ä g e V ä d u V e sv. e r s v Katv. l M e l s Rig M ö j e t. ö jd s. e v äg g K r R i M a m o s g s v s o s ev. h i l l s k. o g D B jö r m s o s e e l å v t e s S R F å g Vistaväge M å lar v. f Råi stesv. S k ä Fuebov. v g e Mov. e Utsiktsv. v ä g Mossbergav. F u r u h gräd s s Utsikts v äg e s g e e u v äg v äg e s M a r v ä ä J o v g e K at o d å S g s t Te ll u ä r o v g e e g sv ä e ar ä g l E e k t d B al. i r k u r u x v. o. C a s t r v. o l lu ö r v a v. P v M e rio L i l l B j le s v. ta k r H e u O e rs r - m a v. B e - s v. o M i d s m e v ä g l A m a Tu Murbruksv. t lli g e e H ö g -. G a as v r s s ät e v.. r d s v L v. T o i d e d s v e Väg 59 k h a g s l r e u t. K y A L u as Blomstergr. Blomsterv. äg e å P l a t v å å t s v ä g K E b b a B ä v g e t. Vista a s t v äg e skolv. l s e s ö m o Elb e Patro Lars v. d e äg e e g s l s v et a- g A g v ä e u. T l p a v. g s b er s v e äg o Biväge Åsväge M Slättv. Ytterv. äg e y v äg e e Ha g b i V s t av Hagebyv. y Hag e b. i s t av g e V ä alsv a T lld Blåsväge Orkast. Vidv. ä g e s li g a p O r to e d v. k e R G i Hyacitv. Sc l l a v. D iag o u v. k F lem i r p s K r o K ä s t a v. i Medic v. G ra t o e äg r B e g a v r v V å d a r v. k t s ac e Lövstast. P o s t b ac ö t g e ä g e t l s ä Värmesl. R b g ek a a g at l K av ev äg e äg e s A u l a r eb e g s v ä v K v te l d als Eijrav. Väg 59 t K äs a i K at r e a ä g Ko r t v r e M y Lidaväge. M j ö l - ars äg e - ö d v M G la s s v. - t. ö Ö s s j v år d l - Fjäl g v ar r s ä g e Ta llb v s v. äg e k o g ås - B a r rs G r a ä. jö v g e r s v r s lö v K ä B j ö r k ä i v k s v g e N y b o J ä ä L i d a v g e m a Lillägsväge M a P ål v äg e Vårb. v v ä g K ä ttr av g e a l to r R eg u ä V i s ä d sv g e e T er ap iv äg M a g å r ä g e a k u l l v e r ig B jö r a k u l l H ä l s o B j ö r v ä g e Blickagåge a A lf r e d N o b e ls ll é g ev ä e Väg Hörselsliga Logopedväge dalsväge Gustav Adolfsväge Lillerudsväge v ä g Margaretaväge N i a l s Regiast. Värigsv. Kästaväge Sibyllaväge g e av Jarlav. V a s ä Per Albis v. erudsväge s S p is e v. dgår dsv. Lill e r e Li v r k S b å v e g g s. Oskars v. v R ä g e Tall Peter Pas väg väg e it d i S g v a r s Eddastige Karolierstige e Igrids väg i k s v äg Diaav. r t E väge g e Glömsta k s t. a d H u d i g g evä e l V i o v ä g e u r g r ö Vråväge s v. M G g g r ö a å e v äg e a b els llé g o v ä e p Ny o d N o v äg e P g e i r s v ä e e A l f r elk är Sy r e ä L ö v g äg e k N e j l i os s ev R e m g ä e a c k e R id d r R i d d a s t. s v b ä B o k v g e g e ä ro s v g e a t S p a F y r f s d a a l vä v ä g e K ä s t t S o c k Dy m m ä g e. Grä s k s r.v. m M a b B lå k l o s c - k v.. si s - o k v. e R es d av S p k r s T r å g t. v ä r l s äg e e l v ä g a k L ag g rv. g e b r s L o v ise i g e B l ck a s v ä ä em sv g e äg e s t. ö u rg r h Pa rk ä k v v g e e s b. e v äg ö d r a M i B o P l- e v äg r d ä er s k o O ll s t. F l N o r m all o. S j V L il es t p p s v ä Ä lg g r s v o S ö d r g A l p vä e v äg e g äs v ä e b e r g s e r Ä lg g T i g s ä A l p v g a p p S T t i a v r r K i s ev. e s v äg Bor Brobyggarv. Erik Pukes väg ä v. e p a r h d e s m o l S k S to c k h. g s v l a S G am b tig er Vällistav äge Glömstaväge äg e e erg s v g m o vä ri eb. at A pe lv Plo m ä x elv g e v. K e P et u i v ä g e k eb a c e O H äg g A s k v äg e N ib b l hagsv. Björkeb ac k e i N b b l gårdsv. g s tav ä e K as ta jev m vallav. g e Norr- Sör- A l d ab. v ä g e ä A l m v g e g b e r s v. ä e m s v o A l m b H ä g g Väg 59 h Park M e l la ä als v ge r o ra d S t e Nr v äg e ä v V i t e A k v e o v ä g e t i g e E Palettv. Örbergsgr. l ev äg Nib b e Ö m Talls o o s v äg v äg e e v rd s äg e s b e rg.. G e v t u al v i s v. ä g e g v ä g d e a Ma ri R o m m a r v. ä V å r v g e a S b o d L i p s t. A a g p v ä e v äg e Rö e T r a Fuxv. t Flo v tbr o äg e s to r p s v ä g e tr a d äg e ls v ä g e - s e g b s e r l lv lv l s v h ä l L ise u d s å s v G rg Ö r r g s s S ler e b e b o S l A d Ö r Ö r v v iu s. d e d g å r T r ä r S a l s v ä g s g e tra d m v äg e. P i v t v. H K r u ö s e äg s sb e r g v Sk a s h ä l l k e e A d l u T ll i g St a U K ä v S o l ä g e s S t a v k r o l Tu l i H am r v i f tes. E s k ä g ev g e ä v. er v g e i r h a te M e k a ik ak a r Väs l ade m t t ev. S. O o M o r g v s M å k e v - s. e väg Middagsv. A f t o v k e s äg e. äg e r a P l åt s l g a v. e e ed v ä g r p a v ä g v li t a r j S G u S m ä g e ä s v g e m Fo r ar v. r la g a v r D al k ä r å P l t s e Murkelv. äg e Skvattramv. o s s v äg v h em s ä g e k S to c m s v äg e o r s v äg e o Sk g s g m o v ä e e v r o k ä g g P B er i l K v ti lj v äg e r m e v ä g e F lo t å r d H e väg äg e - r t t ev g s s e v ä e e s v ä g s r l i d v a R u d ä g g e e ä g S o l s R ö m o Kvällsv. v. N y F a d Nattv. s J o h B lu r v s. g s v t o r p b e v o r p s. å s i g e e t s t l l v. M Tu l l l a r e l v. e l g e Pa g v s ä Trasformatorv. i r pe g S å s t G. u g u v g e v lä t t s. l ér s v. i lo tt l jvä G e a m m e Teg. B a s F F g e åg elv väg e i A l c e ar - e ä g t u u v b a v lid s äg H us c k trö m s s a p r k v. g s F r i åg s S k o - S l m - m - tie äg e r M a d s e M E k o r ä g e S k y s e l i u v B er th v äg s t r ö m v. v i g s Richters Väg. r a v er s s D ah l - e ielk s s F le h eliu B äg e te s v R i k s Ö s ta v äg v ä g e g e s v ä a. F alk b c a u s k e v er g s ä g e äg e Ek lid d s v s v ä g G e g å b a c k S li r b ä c k b F alk å r d a v r ö t r a d g e s vv N o i. T u ll a V ä s t t B åts ig m b s v. B ä a ls v g e. a R t ål t Ut s i k s v. v äg e r a B e r d s. G v m s k lb ac e t rö s o T u e s B er r s H ålv as t e ä gev g e Skyttbriksväge H am ri ä i g e v g e r s ta v äg e G ju t m ä Him m g em s v ä e Hörigsparke äs Stesättra Stesättra torp Sörskoge Stesättra Björklud Fullersta Fullersta- Råds- Solgård gård Tomtberga Flemigsberg Brodal Våtmarke Stesättra mosse Smedes kärr Orrmosse parke Rosehill Skogsborg Lövsta Berga Fågelsåge Vistaberg Hatverksby Kästa Vårdkase Gratorp Flottsbro friluftsområde Klätterberg Loviseberg Alby Häggstaberget Masmo Trädgårdstorp Tullig lathem Skasberget Örberget Sjöstuga Hamra grustag Lilla Torberget Skyttbrik holme Flottsbro Nors- Dale Högtorp Vita villora Svarta villora Gula Kyrkdamme Tulligesjö Albysjö Flemigsberg Tullige Huddige Översiktskarta med plaområdet markerat eller plaeras. De regioala kärora är täkta att avlasta city och möjliggöra befolkigstillväxt och samtidigt förbättra regioes miljö och ivåaras hälsa. Utveckligsprogram för de regioala kära Botkyrka och Huddige kommuer har tillsammas med Ladstiget och Regioplaekotoret tagit fram ett utveckligsprogram för de regioala kära 00. Programmet, som iehåller beskrivigar av viktiga förhållade och idetifierade käckfrågor, är täkt att ligga till grud för det fortsatta utveckligsarbetet. I lije med utveckligsprogrammet sker e kraftsamlig för Flemigsbergs utvecklig geom samarbetet uder amet Flemigsberg from brais to busiess. Uppdraget är att samorda akademi och praktik, för att driva på utvecklige av kuskapsstade Flemigsberg. Arbetet är lågsiktigt och hadligsiriktat. Flemigsberg ska bli kät som e plats där kuskap driver ärigslivet. Varför Flemigsberg? Flemigsbergs är beläget i skärigspukte mella läsväg och de framtida Södertörslede mella Masmo/
Iriktigsbeslut Här är vi u! Prelimiärt atagade 008 009 00 J F M A M J J A S O N D J F M A M J J A S O N D J F M A M J J A S O N D Samråd Utställig Samrådshadlig Utställigshadlig Plaförslag Tidpla för framtagadet av de fördjupade översiktsplae. Kuges kurva och Haige. Det fis reda idag e regioal- och pedeltågsstatio med ett stort atal reseärer per dag. De geografiska förutsättigara för att utvecklas till e od i de regioala stadsväve fis alltså reda idag. Flemigsberg är också e kuskapsitesiv plats med Huddige sjukhus, som är ett av regioes största sjukhus, Södertörs högskola, KTH och KI. Detta gör att det reda idag fis e stor pedlig till Flemigsberg vilket medför e potetial att utveckla. Avgräsig och uvarade struktur Området som behadlas avgräsas av Flemigsbergsskoges aturreservat i sydöst, de plaerade Södertörslede i orr, Katriebergsväge i ordväst och Södra Parkhemsväge samt Pålamalmsväge i sydväst. Detta område är att betrakta som de regioala kära Flemigsberg huvudsakliga område. Detta består i stort av e rad efuktioella stadsdelar starkt separerade frå varadra. Atige iehåller e del ebart bostäder eller ebart verksamheter av e art. Storskalig ifrastruktur och topografiska skillader skiljer områdea åt. Det fis äve stora skillader i skala på bebyggelse mella de olika delara. De båda kommuera bids samma av järväge, Huddigeväge, Alfred Nobels Allé samt Katriebergsväge. Det området som studeras i fördjupige av översiktsplaera beäms fortsättigsvis plaområdet eller Flemigsberg i detta dokumet. Fördjupig av översiktsplaer Alla kommuer ska eligt pla- och bygglage ha e översiktspla (ÖP) som omfattar hela kommue. E fördjupig av översiktspla (FÖP) är e ädrig eller kompletterig av de kommutäckade översiktsplae. Det ka atige hadla om speciella sakfrågor som exempelvis vidkraft, eller som i detta fall, ett avgräsat geografiskt område. Dea fördjupig av översiktsplaera ersätter de kommuomfattade översiktsplaera i berörda delar. E FÖP ska, liksom de kommutäckade översiktsplae, redovisa allmäa itresse och miljö- och riskfaktorer som bör beaktas vid beslut om avädige av mark och vatte. Plae skall visa kommueras sy på hur området ska utvecklas och hur redovisade riksitresse och gällade miljökvalitetsormer ska tillgodoses. E ÖP eller e FÖP är ite juridiskt bidade uta edast vägledade för kommues strategiska plaerig. Lagkrave är övergripade och kommue har stor frihet att apassa plae efter regioala och lokala förhållade. Översiktsplae är ige åtgärdspla uta ska förbereda och möjliggöra e täkbar framtida utvecklig. Plae skapar möjligheter me garaterar ite ett geomförade. E översiktspla betraktas alltid medföra e betydade miljöpåverka, därför ska plaes miljökosekveser redovisas eligt bestämmelsera i miljöbalkes kapitel om miljöbedömigar. Processe När förslag till fördjupad översiktspla upprättas ska kommuera samråda och föra e dialog med lässtyrelse, regioplaeorga och adra kommuer som berörs av förslaget. Tillfälle till samråd ska fias äve för de mydigheter, orgaisatioer och eskilda medborgare som har ett väsetligt itresse av förslaget. Efter samrådet sammaställs framförda sypukter i e samrådsredogörelse. Översiktsplae ställs därefter ut. De som vill läma sypukter på plaförslaget ska göra detta skriftlige uder utställigstide. Efter utställige sammaställs ikoma sypukter i ett utlåtade. Översiktsplae atas slutlige av kommufullmäktige. Eftersom e översiktspla ite är juridiskt bidade ka de ite överklagas. Tidpla Samråd höste 009 Utställig våre 00 Atagade höste 00 Samråd Samråd kommer att pågå uder höste 009. Uder samrådet bereds remissistaser tillfälle att yttra sig och allmähete får möjlighet att läma sypukter.