HÖGSKOLAN I HALMSTAD KURSPLAN Telefon 035-16 71 00 - www.hh.se Sida 1 (5) Sektionen för lärarutbildning Kurskod: Utbildningsvetenskap för Lärarprogrammet (31-60), 30 hp Education Science, Intermediate Level 30 credits Grundnivå Progression: 31-60 Huvudområde: Utbildningsvetenskap Kursplanen är fastställd i Lärarutbildningsnämnden (2007-11-19) och gäller från och med vårterminen 2008. Kursens inplacering i utbildningssystemet Kursen utgör allmänt utbildningsområde inom lärarexamen 210 330 hp. Behörighetskrav Allmänt utbildningsområde (AUO) Utbildningsvetenskap 1-30 hp. Minst 75% av poängen, inklusive verksamhetsförlagd utbildning (VFU), inom AUO/Utbildningsvetenskap 1-30 hp. Kursens mål När ordet lärare används utan precisering i den följande texten avses lärare för förskola och fritidshem, grundskollärare och gymnasielärare (inklusive lärare inom vuxenutbildningen). När ordet skola används utan precisering avses alla former från förskola till gymnasieskola. När ordet elev används avses barn, ungdomar och vuxna som deltar i undervisning. Kursen syftar till att den studerande tillägnar sig kunskaper om skolan som lärmiljö, om undervisningens komplexitet, dess olika komponenter och variationsmöjligheter, samt utvecklar förståelse för hur lärare kan skapa förutsättningar för elevers lärande och stimulera kunskapsutveckling. Kursens mål är att konkretisera begreppet inkluderande syn- och arbetssätt genom att introducera specialpedagogik som ämnesområde. Detta sker genom att studenten tillägnar sig grundläggande kunskaper om centrala specialpedagogiska synsätt, förhållningssätt samt traditionella och icke-traditionella metoder. Den studerande skall utveckla kunskaper om hur forskning och skolans verksamhet samverkar och då fördjupa kunskaper om ledarskap och värdegrundsfrågor som hållbar utveckling, mångkultur och jämställdhet i ett kommunikativt perspektiv. Efter delkurs 1 skall studenten utveckla kunskaper om skolans samhällsuppdrag, skolan som organisation och organisering tillägna sig grundläggande begrepp, teorier och forskning inom ledarskap utgående från olika teman utveckla kunskaper om skolledares och lärares ledarskap och kompetens utveckla kunskap om skolledares och lärares ansvar som pedagogiska ledare vad det gäller skolans utveckling, som lärare och handledare i klassrummet och som kollega i ett arbetslag ha förstått lärarens uppdrag och arbete i klassrummet, i arbetslaget och med skolledningen utveckla kunskaper om bedömning av elever utveckla kunskaper om utvärdering av skolans verksamhet utveckla kunskaper i kommunikation samt konflikthantering på organisations-, grupp- och individnivå i ett helhetsperspektiv utveckla kunskaper om hållbar utveckling, etiska, moraliska, demokratiska samt etniska aspekter i lärares arbete Efter delkurs 2 förväntas studenten kunna redogöra för olika grundläggande teoretiska perspektiv, begrepp och förhållningssätt inom specialpedagogiken redovisa skolans styrdokument ur ett inkluderande perspektiv beskriva metodiska angreppssätt inom läs-, skriv- och matematikutveckling i relation till barn i behov av särskilt stöd översiktligt analysera olika typer av funktionsnedsättningars konsekvenser för det pedagogiska arbetet bedöma svårigheter och möjligheter som pedagoger kan möta i en skola för alla använda åtgärdsprogram och förstå skillnader mellan åtgärdsprogram och annan dokumentation som individuella utvecklingsplaner värdera och analysera relationen mellan specialpedagogik och pedagogik samt mellan klasslärare och specialpedagog kritiskt granska det egna förhålningssättet till pedagogiskt arbete med barn i behov av särskilt stöd
Sida 2 (5) Efter delkurs 3 skall studenten utveckla kunskap om estetikbegreppet och dess definition i olika historiska, samhälleliga och kulturella kontexter utveckla kunskap om olika sätt att definiera estetiskt lärande och estetiska lärprocesser utveckla kunskap om olika legitimeringsstrategier för estetiskt lärande och estetiska lärprocesser i skolan utveckla kunskap om olika former av estetiska lärprocesser i skolan utveckla kunskap om olika sätt att arbeta ämnesövergripande i skolan utveckla en förmåga att problematisera, värdera och kritiskt granska olika aspekter av estetiskt och ämnesövergripande lärande utveckla en förmåga att hantera konkreta lärsituationer av estetisk och ämnesövergripande karaktär Efter delkurs 4 skall studenten tillägna sig kunskaper om lärares undervisande och fostrande uppgifter i en demokratisk skola tillägna sig kunskaper om undervisning om hållbar utveckling för skolverksamheterna tillägna sig kunskaper om lärares yrkeskultur, yrkesspråk och yrkesetik tillägna sig kunskaper att utveckla den egna kompetensen och ta ansvar för den egna utvecklingen till en professionell lärare tillägna sig kunskaper om utbildningsrelaterad forskning tillägna sig kunskaper om skolverksamheters förnyelsearbete med utgångspunkt samhällets mål Kursens huvudsakliga innehåll Kursen består av fyra delkurser som integrerar vetenskaplig kunskap och beprövad erfarenhet inom ledarskap, undervisning och lärande. VFU ingår med 0,75 hp i delkurs 2 och 4 och VFU:n planeras i början av terminen av den studerande i samverkan med högskolan och VFU-lärare. Delkurs 1 och 4 innehåller delar som motsvarar centrala kunskapsområden och delkurs 2 och 3 består av tvärvetenskapliga ämnesstudier. (Working for inclusion in school, 7,5 ECTS) Framväxten och definitioner av specialpedagogik som område belyses. Ett specialpedagogiskt synsätt och centrala teorier kring detta behandlas, nationella och lokala styrdokument som ligger till grund för ett specialpedagogiskt arbete studeras liksom den specialpedagogiska praktiken. I kursen ges en översiktlig bild av olika skolformer och vilka funktionshinder pedagoger kan komma att möta i förskolan/skolan. Inom läs-, skriv- och matematikutveckling berörs några metodiska angreppssätt i relation till hur val av arbetssätt kan försvåra eller underlätta utvecklingen. En orientering om åtgärdsprogram, dess innehåll och relation till annan dokumentation som individuella utvecklingsplaner ges. Innehållet i kursen kommer vid varje moment att återkoppla till en konkretisering av inkluderande syn och arbetssätt. Delkurs 3: Estetiska lärprocesser och ämnesövergripande teman, 7,5 hp (Esthethic processes for learning and topic-bridging themes, 7,5 ECTS) Delkurs 4: Lärare och skola i förändring, 7,5 hp (Teachers and schools in change, 7,5 ECTS) Undervisning Undervisningen sker huvudsakligen genom föreläsningar, lektioner och seminarier. Studierna bedrivs dessutom via fältstudier, laborationer, gruppövningar, övningar och enskilt kunskapssökande. Examination Som betyg för hel kurs används något av uttrycken Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. Examination sker i form av skriftliga och muntliga uppgifter och tentamina individuellt och/eller i grupp. Efter genomgången kurs har studenten rätt till en ordinarie examination samt därefter fyra examenstillfällen. För att få godkänt resultat på kurs, som förutsätter att studenten gjort VFU med godkänt resultat är antalet VFU-perioder minst två. På verksamhetsförlagd utbildning (VFU) ges endast betyget Godkänd eller Underkänd. Efter genomgången VFU med underkänt betyg har studenten rätt till ytterligare en VFUperiod. För att bli godkänd på kurs som innehåller VFU krävs obligatorisk närvaro på samtliga VFU-moment. Kursvärdering I kursen ingår kursvärdering. Denna ska vara vägledande för utveckling och planering av kursen. Kursvärderingen ska dokumenteras och redovisas för studenterna. Delkurs 1: Ledarskap för lärare, 7,5 hp (Teacher leadership, 7,5 ECTS) Delkurs 2: Inkluderande syn- och arbetssätt, 7,5 hp Kurslitteratur Delkurs 1, Ledarskap för lärare
Sida 3 (5) Bergem, Trygve (2000). Läraren i etikens motljus. Lund: Studentlitteratur. (230 s. ISBN: 9789144012674 Stensmo, Christer (1997) Ledarskap i klassrummet. Lund: Studentlitteratur. (148 s.) ISBN: 9789144003290 Wahlström, Gunilla, O (2005). Samspel och ledarskap: en vardagsbok för pedagoger. Stockholm: Runa. ( 143 s.) ISBN 91-88298-83-3 Tillkommer egensök av artiklar från databaser samt valbar litteratur, tillsammans ca 500 sidor, som väljs i samråd med delkursansvarig lärare. Andersson, Gunnar & Persson, Anders (2002). Coaching och handledning av grupper. Lund: Studentlitteratur Levi, Daniel (2001). Group dynamics for teams. Thousand Oaks, Calif: Sage Publications. Persson, Anders (2003). Skola & makt. Om viljan till kunskap, beroendet av utbildning och tvånget att gå i skola. Stockholm: Carlsson. Stensmo, Christer (2000) Ledarstilar i klassrummet. Lund: Studentlitteratur. Delkurs 2 Inkluderande syn- och arbetssätt Ahlberg, Ann (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur Dammert, Raoul (2005). Funktionshinder - vad är det? Om olika skador, sjukdomar och funktionshinder som till följd av brister i samhället leder till handikapp. Stockholm: Fritzes Haug, Peder (1998). Pedagogiskt dilemma: specialundervisning. Stockholm: Liber Distrubition. www.skolverket.se/publikationer Nilholm, Cleas (2007). Perspektiv på specialpedagogik (omarbetad upplaga). Lund: Studentlitteratur Persson, Bengt. (2001). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber Tideman, Magnus et al (2004). Den stora utmaningen om att se olikhet som resurs i skolan. Högskolan i Halmstad och Malmö Högskola. Ljungblad, A-L (2003). Att möta barns olikheter - åtgärdsprogram och matematik. Varberg: Argument. Lundberg, I & Herrlin, K (2005). God läsutveckling - kartläggning och övningar. Stockholm: Natur och Kultur. Skolverket (2001). Att arbeta med särskilt stöd med hjälp av åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket. Williams, Pia, Sheridan, Sonja & Pramling Samuelsson, Ingrid (2000). Barns samlärande en forskningsöversikt. Stockholm: Liber Distribution. www.skolverket.se/publikationer Ytterligare material kan tillkomma enligt lärares anvisningar Delkurs 3 Estetiska lärprocesser och ämnesövergripande teman Aulin-Gråhamn, Lena & Thavenius, Jan. (2003) Kultur och estetik i skolan. Rapporter om utbildning 9/2003. Malmö högskola, Lärarutbildningen (Finns att hämta som PDF-fil, se nedan) (270 s.) 2 Balldin, Mona & Einarsson, Elisabeth (1995). Berätta, dikta och måla. Serie: Ämnesdidaktiska studier. Institutionen för metodik och ämnesteori. Lärarhögskolan i Malmö. (best. Holmbergs Internetshop) (100 s.).
Sida 4 (5) 1 Marner, Anders & Örtegren, Hans (2003). En kulturskola för alla: Estetiska ämnen och läroprocesser i ett mediespecifikt och medieneutralt perspektiv. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. (Finns att hämta som PDF-fil på Myndigheten för skolutvecklings hemsida - publikationer.) (117 s.) Saar, Tomas (2005). Konstens metoder och skolans träningslogik. Karlstads Universitet. Institutionen för utbildningsvetenskap. Avdelningen för pedagogik. (112 s.) ISBN 91-85335-69-X 1. För studenter som läser till lärare för gymnasieskolan och grundskolans senare år. 2. För studenter som läser till lärare för förskola, fritidshem och grundskolans tidigare år. Texten från Malmö Högskola finns som PDF-fil. Gå till Malmö Högskola, Publikationer, Lärarutbildningens publikationsserier, Rapporter om utbildningen, Läs mer om vilka rapporter som publicerats. Här finns de under respektive årtal. Valbar litteratur, ca 300 sidor, som fördjupningsmaterial och annat arbetsmaterial, tillkommer enligt lärares anvisningar. Sundin, Bertil (2003). Estetik och pedagogik - i dynamisk balans? Stockholm: Bokförlaget Mareld. Lindgren, Monica & Folkestad, Göran (2005). Skolans musikaliska och estetiska verksamhet i en avreglerad skola. Forskningsprojekt kring försöksverksamheten Utan timplan-med oförändrat uppdrag. Finns som PDF på Musikhögskolan Göteborgs Universitet under rubriken Forskning. Ericsson, Claes (2002). Från guidad visning till shopping och förströdd tillägnelse: Moderniserade villkor för ungdomars musikaliska lärande. Lunds Universitet. Musikhögskolan i Malmö. Törnquist, Els-Mari (2000). Skapande föreställning. Elevers uppfattningar av arbetet i ett musikalprojekt. Lunds Universitet. Musikhögskolan i Malmö. Nilsson, Bo (2002). Jag kan göra hundra låtar. Barns musikskapande med digitala verktyg. Lunds Universitet. Musikhögskolan i Malmö. Thavenius, Jan (2002). Skolan och den radikala estetiken. Pedagogiska magasinet nr. 1 (2002). Delkurs 4 Lärare och skola i förändring Arevik, Sten & Hartzell, Ove (2007). Att göra tänkandet synligt. En bok om begreppsbaserad undervisning. Serie: Didactica 11. Lärarhögskolan i Stockholm: HLS. (251 s.) ISBN: 978-91-7656-631-2 Colnerud, Gunnel & Granström, Kjell (2002). Respekt för läraryrket. Om lärares yrkesspråk och yrkesetik. Stockholm: HLS. (286 s.) ISBN 978-91-7656-529-2 Korp, Helena (2006). Lika chanser i gymnasiet? En studie om betyg, nationella prov och social reproduktion. ( Malmö Educational sciences no 24) Malmö högskola lärarutbildningen Finns på nätet. Menckel, Ewa, (2002). Vänskap vinner. Halmstad: Högskolan i Halmstad. (s. 27-114, 141-155, 178-186) (112 s.). www.skolliv.nu Persson, Anders (2003). Skola och Makt. Om viljan till kunskap, beroendet av utbildning och tvånget att gå i skola. Första upplagan 1994. Stockholm: Carlssons. (224 s.) ISBN 91-7203-580-3 Persson, Anders (2003). Social kompetens När individen, de andra och samhället möts. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur. (s 133-166) Finns att kopiera på LUT:s expedition. 1. Skolverket (2004). Likvärdig bedömning och betygsättning. Allmänna råd och kommentarer. En skrift om likvärdig bedömning och betygsättning. www.skolverket.se (68 s.) 2. Skolverket (2004). (Red.) Att visa vad man kan. En samling artiklar om ämnesproven i år 5. (215 s.). www.skolverket.se 2. Skolverket (2005). Allmänna råd och kommentarer Kvalitet i förskolan. (46 s.) www.skolverket.se
Sida 5 (5) Skolverket (2005). Allmänna råd och kommentarer. Den individuella utvecklingsplanen. (17 s.) www.skolverket.se 1. Tholin, Jörgen. (2003). Att kunna klara sig i ökänd natur En studie av betygskriterier historiska betingelser och implementering av ett nytt system. Skrifter från Högskolan i Borås. Borås: Högskolan i Borås. (211 s.) www.hb.se Wrethander Bliding, Marie (2007) Inneslutning och uteslutning barnets relationsarbete i skolan. Lund: Studentlitteratur. (192 s.) ISBN 9789144046044 1. Främst för lärarstudenter som läser till lärare för gymnasieskolan och grundskolans senare åldrar. 2. Främst för lärarstudenter som läser till lärare för förskola, fritidshem och grundskolan tidigare åldrar. Ytterligare material kan tillkomma enligt lärares anvisningar. Aili, Carola, Persson, Håkan & Persson, Kerstin (2003). Mentorskap att ta hand om nya lärare. Lund: Studentlitteratur. Alerby, Eva, Kansanen, Pertti. & Kroksmark, Tomas. (2000). Lära om lärande. Lund: Studentlitteratur. Andersson, Gunnar & Persson, Anders (2002). Coaching och handledning av grupper inom universitets- och högskoleutbildning. Lund: Studentlitteratur. Claesson, Silwa. (1999). Hur tänker du då? Empirisk studie om relationen mellan forskning om elevuppfattningar och lärares undervisning. Diss. Göteborgs Studies in Educational Sciences 130: Acta universitatis Gothoburgensis. 248 s.