Läkemedelskommittén Halland fortbildningsmöte Gastroenterologi och anemi

Relevanta dokument
Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!

Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!

Tarmcancer en okänd sjukdom

SVF kolorektal cancer. Primärvården Kronoberg

Håkan Fermhede Kristinehamn allmöte feb 2016

Screening för f r tidigupptäckt av kolorektal cancer: Vad ska en allmänmedicinare verksam i glesbygd göra? g. Onkologiskt centrum

Seminarium kolorektal cancer.

IBS-utredning ur ett EBM-perspektiv. ska vi göra och varför?

Take-home. Vid anemi tag prover för att karaktärisera typen! Slösa inte med F-Hb!

Kolorektalcancerscreening, PET-CT, palliativ vård av barn, SVF-läget. Förbundsdirektionen Beatrice Melin, Anna-Lena Sunesson

Screening för cancer i tjock- och ändtarm (kolorektal cancer) med flexibelt sigmoideoskop

IBS-utredning ur ett EBMperspektiv. ska vi göra och varför?

Tungcancer Sjukdomar i munhåla-svalg FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Muntorrhet. Cancer. Neurologiska rubbningar.

Screening för kolorektalcancer i Stockholm och på Gotland. Sven Törnberg Överläkare, docent

Mag-tarmkanalens sjukdomar

Mag Mag--tarmkanalen tarmkanalen

Gastroenterologi HT 2014

Gastroenterologi VT 2014

Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården. Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping. Kjell Lindström sept 2011

Del 4_5 sidor_13 poäng

Symtom och tecken vid ohälsa i magtarmkanalen. Dyspepsi. Berättelsen om Helge

Symtom och tecken vid ohälsa i nedre magtarmkanalen. Appendicit. Appendicit-symptom och utredning

Gastroenterologi HT 2015

Radiologi i Na*onella Riktlinjer för Kolorektal cancer

Endoskopi: Ärftlig kolorektal cancer

Att inte behandla divertikulit. Läkemedel i Skåne 7-8 mars 2018 Jan Lillienau, sektion gastroenterologi SUS

Del 3_12 sidor_20 poäng

Okänd primärtumör. Ny medicinsk riktlinje

Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande

GASTROENTEROLOGI RDK Gunnar Henriksson Ralph Dahlgren

Anemi. Järnbrist. Jan Lillienau, Terapigrupp Gastroenterologi

Irritable Bowel Syndrome (IBS)

SveReKKS. Svenskt Register för Koloskopi och Kolorektalcancerscreening. Manual. Version 1.1 ( )

VÅRDPROGRAM. Ont i magen Expertgruppen mag - tarmsjukdomar

Colorektal cancer. Nya fall

Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013

Gastrointestinal cancer

Dålig matsmältning Ihållande smärta eller obehag från övre delen av buken Magkatarr Gastrit histologi utan samband med symtom

Symtom och tecken vid ohälsa i magtarmkanalen. Dyspepsi

DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2

SVF Urologisk cancer. Henrik Kjölhede Överläkare, med. dr. Kirurgkliniken, CLV

Anemifall Mouna, 33 årig kvinna. Anamnes Hereditet Kända sjukdomar i släkten? Nej, har inte hört något om den tidigare släkten i Irak.

Standardiserat vårdförlopp. Matstrups- och magsäckscancer

Del sidor. 26 poäng

Familjär kolorektal cancer (HNPCC) är inte ett syndrom utan en uteslutningsdiagnos.

Symtom och tecken vid ohälsa i magtarmkanalen. Dyspepsi. Berättelsen om Helge

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi

Hur kan man skilja IBS från IBD? Anders Gustavsson Gastrosektionen Medicinkliniken Centralsjukhuset Karlstad

Målbeskrivning KIRURGI Termin 8

1.1 Vilka ytterligare anamnestiska uppgifter frågar Du efter och vilka undersökningar gör Du vid detta besök? (3p).

Vårdprogram. Dyspepsi VÅRDPROGRAMMET ÄR UTARBETAT AV TERAPIGRUPP GASTROENTEROLOGI, LÄKEMEDELSRÅDET SKÅNE, I SAMARBETE MED SÖDRA REGIONVÅRDSNÄMNDEN.

Röntgenundersökningens roll i primärvården

GOTLANDS 1(2) KOMMUN 27 oktober 2008 Hälso- och sjukvården

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Kartläggning av patienter som remitteras för koloskopi från Närhälsan Ågårdsskogen vårdcentral Lidköping

Försäkra dig om att allt är som det ska Förebyggande och screening av kolorektalcancer: Vad DU behöver veta

Del 5_14 sidor_26 poäng

Institutionen för kirurgiska vetenskaper Uppsala universitet/akademiska sjukhuset Tentamen i KLINISK MEDICIN II T6 H14, kl 13-19, Magistern

Del 3_ 8 sidor_15 poäng

Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer.

Infektion. Diarré. Bakteriell överväxt Läkemedel

Anemi i ett kliniskt perspektiv. Stefan Lindgren, Gastrokliniken, SUS Malmö

kommentar och sammanfattning

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi Handläggning av olika diagnoser

Standardiserat vårdförlopp (SVF) Bröstcancer

Tjock- och ändtarmscancer

Tentamen kirurgi HT-08 MEQ kirurgi-onkologi

Hur vanligt är det med prostatacancer?

Förstudie till underlag för organiserad prostatacancertestning i Region Halland

DT- och MR-diagnostik av levermetastaser från kolorektal cancer Mats Andersson Radiologiska avd SU/Sahlgrenska


Standardiserat vårdförlopp SVF pankreascancer

Dyspepsi - tarmbesvär

Gastroskopi (EGD-skopi) Indikationer, diagnostik

Del 4. 9 sidor 17 poäng

0ékl Centrala etikprövningsnämnden Sid 1 (3)

Regionens landsting i samverkan. Koloncancer. Regional kvalitetsrapport för år 2013 Uppsala-Örebroregionen

Ulkus, gastrit, reflux och inflammatorisk tarmsjukdom. Läkemedelskommitténs. rekommendation. för Landstinget i Värmland

Irritable Bowel Syndrome

Klinisk nytta av F-Hb

Några Fakta om Nacksta, Sundsvall

Ileus Lars Börjesson

Kirurgisk behandling vid kolorektal cancer. Marie-Louise Lydrup Kolorektalteamet SUS

Kolorektal cancer. Fereshteh Masoumi

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI

Celiaki, vårdprogram 2(5) Intyg: Skola/barnomsorg angående glutenfri diet. Intyg till försäkringsbolag efter begäran.

Utredning av icke småcellig lungcancer i Värmland. En studie om handläggning före och efter införande av Standardiserade Vårdförlopp.

- snabbare, bättre och billigare? Jenny Wanegård RCO Syds registerdagar Lund

SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård?

Prövarmöte Elite Stora Hotell, Jönköping

MEQ fråga poäng. Anvisning:

Anemier. Feb 2016 Kristina Wallman

Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus

PROSTATACANCER. Johan Stranne Docent/Överläkare 17/ SK-kurs Uroradiologi Prostatacancer

Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer

Del 5_14 sidor_26 poäng

Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle

Han har tidigare sökt något år tidigare hos en kollega till dig och man bedömde då besvären som irritabel tarm syndrom (IBS).

PET/CT och lungcancer. Bengt Bergman Lungmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Transkript:

Läkemedelskommittén Halland fortbildningsmöte Gastroenterologi och anemi Jenny Gunnarsson Överläkare Gastroenterologi och Hepatologi Medicinmottagningen Hallands sjukhus Kungsbacka Varberg 2014-10-07

Läkemedelskommittén Halland fortbildningsmöte Gastroenterologi och anemi Misstänkt kolonpatologi Utredning, indikationer och val av undersökningsmetod Jenny Screening för colorektal cancer i Halland Screescostudien Jenny Hur utreder vi anemi? Vad kan allmänläkaren handlägga och vad behöver remitteras? Mikael Hur vet vi om det är järnbrist? Hur skall vi utreda och behandla? Mikael Jenny

Misstänkt kolonpatologi - Utredning, indikationer och val av undersökningsmetod Styrdokument Norra Halland (HSV, HSK) våren 2014 Medicinkliniker/Gastroenterologi, kirurgkliniker, radiologkliniker

Allmänt Undersökning av tjocktarm är oavsett metod en för patienten besvärlig undersökning Laxering Obehag Resurskrävande Komplikationsrisk Av största vikt att undersökningen görs på rätt indikation och med den mest lämpliga metoden för varje enskild patient

Undersökningsmetoder Koloskopi CT-kolografi Konventionell kolonröntgen

Koloskopi Golden standard vid utredning av riktad misstanke om kolorektal sjukdom Möjligheter till histopatologisk diagnos; biopsi och slyngade polyper Åtgärd av förändringar; exstirpation/dilatation Slipper strålbelastning. Risk för blödning och perforation, varför indikationen alltid skall uppväga ev. risker.

CT-kolografi Ofta ett möjligt alternativ till koloskopi Kolorektala polyper och cancer: likvärdigt med koloskopi för att utesluta/påvisa cancer och polyper >10 mm (lägre specificitet och sensitivitet för mindre polyper). Divertiklar minst lika bra Nackdelen att histologisk diagnos och intervention ej är möjlig

Konventionell kolonröntgen Normalt ej längre aktuell Undantag; t ex laxerad patient, undersökning tillgänglig

Val av metod - Indikation för koloskopi Stark indikation Blödningsrelaterade symtom (blod-pr, järnbristanemi med positiva F-Hb) Röntgenfynd som inger stark misstanke om kolorektal cancer eller polyper

Indikation för koloskopi, forts. Medelstark indikation Diarréutredningar, misstanke om inflammatorisk tarmsjukdom, förändrade avföringsvanor med positiva F-Hb, ärftlighet för kolorektal cancer, uppföljning av IBD, polyp eller cancer. Viktminskning kopplat till nydebuterade tarmsymtom. Uppföljning av förstagångs divertikulit där denna INTE varit föregången av CT-buk i samband med primära diagnostiken. Koloskopi bör göras inom 2-4 veckor vid stark indikation och inom 8 veckor vid medelstark indikation.

Indikation för koloskopi, forts. Ingen indikation Obstipation Buksmärtor utan tarmsymtom IBS utan alarmsymtom

Indikationer för CT-kolografi Vid inkomplett koloskopi eller om patienten bedöms olämplig för koloskopi Uppföljning av förstagångsdivertikulit ej föregången av CTbuk i samband med primära diagnostiken

Ingen indikation för CT-kolografi Kontraindicerat vid aktiv inflammation i kolon eller omedelbart postoperativt. Olämpligt vid misstanke om inflammatorisk tarmsjukdom, vid diarréutredning, familjär polypos. CT-kolografi är (liksom CT i allmänhet) något som bör undvikas hos yngre patienter om utredningsalternativ finns att tillgå. CT-kolografi skall tidsmässigt prioriteras utifrån anamnes och frågeställning men bör även i oprioriterade fall utföras inom 8 veckor

SCREESCO (Screening of Swedish Colons)

Koloncancer Den vanligaste cancerformen för både män och kvinnor ca 6000 per år i Sverige Ca 50% 5-års överlevnad. Prognosen beror helt på när cancern upptäcks 10% 5-årsmortalitet vid tidig upptäckt 90% 5-årsmortalitet vid metastaser Vi bör således hitta coloncancer tidigt!

Screening av sjukdom 1. Det skall vara en vanlig sjukdom 2. Sjukdomen skall kunna hittas relativt enkelt 3. Det skall finnas en bra behandlingsmetod 4. Man skall kunna förbättra överlevnaden 5. Det skall vara ekonomiskt försvarbart

Koloncancer i Sverige 50 Fall per 100 000 invånare Ålder vid insjuknande, fall per 100 000 invånare 2013 45 350 40 35 30 Kvinnor Män 300 250 200 150 100 Män Kvinnor 25 50 20 1980 1990 2000 2010 0

Genetik och kolorektal cancer

Polyper är ofta förstadier

Prognos 5-årsöverlevnad Stadiefördelning: ca 25 % (något mindre stadie 1) Stadie 1 Endast op; >90% Stadie 2 Op +/- cyto; 60-80% 4 1 3 2 Stadie 3 Op + cyto; 40-70% Stadie 4 Op + cyto; <10%

Metoder för kolorektalcancerscreening F-Hb eller FIT Sigmoideoskopi Coloskopi

Tidigare studier F-Hb (guaiac) Minnesota 33% minskad dödlighet i CRC Nottingham 14% minskad dödlighet i CRC Fyn 16% minskad dödlighet i CRC Göteborg 16% minskad dödlighet i CRC Metaanalys visar mortalitetsreduktion med 16%. Evidensgrad 1 Immunologisk F-Hb? Ökad sensitivitet vilket medför fler coloskopier. Studier saknas

Sigmoideoskopi Atkin W et al Lancet 2010 Shoen et al PLCO N Engl J Med 2012 RCT 40 674 personer genomgick sigmoideoskopi 11 års uppföljning CRC reducerat med 33%, mortalitet i CRC med 43% (distal CRC reducerad med 50 %) RCT 64 667 personer genomgick sigmoideoskopi vid baseline (41 820 personer år 0, 3 och 5) 12 års uppföljning CRC reducerat med 21%, mortalitet i CRC med 26%

Screesco Nationell randomiserad studie för tarmcancerscreening med olika metoder inklusive ej screenad kontrollgrupp. Uppföljning av patientupplevelse för de som genomgår screening samt hälsoekonomisk del.

Studiedesign 1. Koloskopi en gång 2. Immunologisk F-Hb, högsensitiv (10%) år 1 och år 3. 3. Kontrollarm 15 år krävs för att får svar, interim-endpoints tidigare Randomisering 1:3:6; Arm 1: 20 000, arm 2: 60 000, arm 3:120 000 Inklusion under tre år, studien kommer ta fem år. Femton år uppföljning avseende mortalitet och incidens.

Inklusionskriterier: Bosatt i Sverige och 59 62 år Exklusionskriterier: Kolektomi Nuvarande eller tidigare tarmcancer Hjärtsjukdom som krävt inläggning på sjukhus de senaste tre månaderna Skopistens bedömning att koloskopi ej skall genomföras

1. Direktkoloskopi Information/inbjudan om studien till patienten. Samtidigt fil med ID till endoskopienheten Endoskopienheten kallar inom 8 v med försättsblad från SCREESCO Personen ombeds ringa för att tiden skall gälla + få laxering (hälsoformulär per telefon) 1 påminnelse från endoskopin (fått laxering) 1 påminnelse från systemet ingen kontakt Koloskopi Fynd In i respektive vårdprogram Studien avslutad Inget fynd Studien avslutad

2. FIT Information/inbjudan om studien till patienten, 2 FIT-rör och svarskuvert. (Påminnelse från systemet om FIT ej inkommer.) Negativt Nytt FIT om 2 år Positivt - Fil med ID till endoskopienheten som kallar inom 4 v med försättsblad från SCREESCO - Personen ombeds ringa för att tiden skall gälla + få laxering (hälsoformulär per telefon). (Påminnelse från endoskopin) Koloskopi utan fynd nytt FIT om 2 år

Kontroll efter polypektomi Hyperplastisk polyp Lågriskadenom - skaftad polyp oavsett storlek - bredbasig polyp 10 mm - 2 adenom - radikal resektionsrand - histopatologisk bild saknar betydelse Lågriskadenom - förstagradssläkting med kolorektal cancer Ingen ytterligare åtgärd Ingen ytterligare åtgärd Koloskopi efter 3 år Högriskadenom - bredbasig polyp >10 mm - 3 adenom - osäker resektionsrand vid skaftad eller bredbasig polyp - histopatologisk bild saknar betydelse Malign polyp - medelhög eller hög differentiering - ingen kärl- eller lymfinväxt - T1-sm1-(T1-sm2) - radikal resektionsrand Reskopi efter 3-6 mån till clean colon Reskopi efter 3-6 mån till clean colon Koloskopi efter 3 år - låg differentiering - kärl- eller lymfinväxt - (T1-sm2)-T1-sm3 - ej radikal resektionsrand Kirurgisk resektion Koloskopi efter 3 år Koloskopi vart 5:e år 75 års ålder Kolorektal cancer Kirurgisk resektion Koloskopi efter 3 år

Vårdkedja colorektalcancer Röntgen Koloskopi med px Remiss kir.mott CT buk och thorax MR bäcken Besök (2 v) Kirurgmottagning Endoskopienhet (Rektoskopi) Behandlingsplan PAD-svar MDT Behandling

Screeningcentra i Halland - Hallands sjukhus Varberg - Hallands sjukhus Halmstad

Järnbristanemi - utredning Gastroskopi Koloskopi Kapselenteroskopi MR-tunntarm Dubbelballongenteroskopi Järnbelastning (Blödningsscint, angiografi)

Järnbristanemi - utredning Anamnes! Mag-tarmsymtom Op GBP Hereditet Tidigare brist/utredning Mm Utredning Andra fynd? B 12, Folat F-Hb Mm

Järnbristanemi - utredning Gastroskopi OBS: med px! Ulcus Malignitet Esofagit Gastrit/duodenit Atrofisk gastrit Celiaki Angiodysplasi

Järnbristanemi - utredning Koloskopi Malignitet IBD Angiodysplasier (Hemorojder)

Järnbristanemi - utredning Kapselenteroskopi Mucosal Crohn NSAID-sår Polyper Malignitet Angiodysplasier

Järnbristanemi - utredning MR-tunntarm Crohn Malignitet Tbc

Järnbristanemi - utredning Dubbelballongenteroskopi Biopsi och åtgärd av fynd i tunntarmen - Polyper - Angiodysplasier - Misstänkta maligniteter

Järnbristanemi - utredning Järnbelastning - Försämrat järnupptag, t ex systemisk skleros? Mät S-järn fastande Tabl Duroferon 100 mg 1 st Mät S-järn 1 och 2 tim senare <15 µmol/l stegring = minskat järnupptag

Utredning av ockult blödning Ockult blödning Gastroskopi/Koloskopi Positiv Terapi Negativ Förnyad gastroskopi/koloskopi? Positiv Terapi Negativ Kapselskopi Positiv Terapi Negativ Kontraindikation mot kapselskopi Ballongenteroskopi/MR-tunntarm

Järnbristanemi - utredning Utredning utifrån patient och svårighet av järnbristen Utesluta malignitet! Tolererar järnbehandling? Transfusionsbehov?