Försäkra dig om att allt är som det ska Förebyggande och screening av kolorektalcancer: Vad DU behöver veta
|
|
- Astrid Bergström
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Försäkra dig om att allt är som det ska Förebyggande och screening av kolorektalcancer: Vad DU behöver veta
2 Kolorektalcancer dödar genom att man skäms Vi vet att kolorektalcancer fortfarande är lite av ett tabubelagt ämne. Brist på bra, tydlig information och att man skäms är två viktiga faktorer till att man inte diskuterar förebyggande åtgärder och vilka screeningsalternativ som finns med sin läkare. Detta leder till att många människor diagnostiseras i ett sent stadium då sjukdomen blivit mycket svårare att behandla. På grund av detta dör människor i onödan. Det måste inte vara så! Kolorektalcancer kan i allmänhet förebyggas. Det finns många åtgärder för att förebygga kolorektalcancer. Det är också en av få cancertyper som kan förebyggas genom screening. I tidiga skeden kan det även enkelt behandlas. Om sjukdomen upptäcks tillräckligt tidigt kan man oftast botas fullständigt med behandling. Om du eller någon i din närhet är över 50 år eller om du eller någon i din familj har haft kolorektalcancer eller om du uppvisar tecken och symtom på sjukdomen är det viktigt att du läser denna broschyr om förebyggande och screening av kolorektalcancer. Kom ihåg att tabun och stigma växer sig starkare av tystnad. Bästa sättet att överkomma ett tabu är att prata om det. Vi ger dig information om denna typ av cancer och uppmuntrar dig att prata med andra om den, inklusive din familj, vänner och kanske din läkare. Denna broschyr har skrivits av personer som har gått igenom detta - kolorektalcancerpatienter och vårdpersonal. Vi vet av egen erfarenhet hur viktigt det är med förebyggning och screening av kolorektalcancer och vi uppmanar dig att informera dig själv, ignorera stigmat och agera. Introduktion: De viktiga frågorna Vad är kolorektalcancer? Kolorektalcancer kallas även tjocktarmscancer, ändtarmscancer, koloncancer eller tarmcancer och är cancer i tjocktarmen eller ändtarmen. Tjocktarmen och ändtarmen är en del av matsmältningssystemets mag- och tarmkanal. De hjälper till att bilda fasta avfallsprodukter (avföring) som lämnar kroppen.
3 Varför händer det? I de flesta fall startar kolorektalcancer som utväxter, så kallade polyper, på tarmväggen. Även om polyper är mycket vanligt när man blir äldre brukar de flesta av dem inte utvecklas till cancer. Ungefär 1 av 10 polyper bildar en tumör i tjocktarmen, vilket orsakar smärta, blödningar och andra symtom. Polyper kan oftast enkelt tas bort utan kirurgi innan de får någon chans att utvecklas till cancer. Det finns vissa riskfaktorer för kolorektalcancer som t.ex. ålder, familjebakgrund, kost och livsstil. Kan det förebyggas? JA. Denna broschyr ger dig många råd om olika åtgärder som kan förebygga kolorektalcancer. En av de viktigaste åtgärderna är screening och denna broschyr beskriver de olika typerna av screening som finns tillgängliga (olika typer av screening används och rekommenderas i olika länder). Många länder rekommenderar regelbunden kolorektalcancerscreening efter 50 års ålder. Med screening kan man upptäcka och ta bort polyper som därmed förhindras att utvecklas till cancer. Kan det behandlas? JA. Om det upptäckts tillräckligt tidigt kan kolorektalcancer oftast botas med ett kirurgiskt ingrepp. Detta är en annan anledning till att screening är så viktigt. Vad ska jag göra? Läs igenom denna broschyr för att lära dig mer om: Tips som visat sig fungera för att förebygga kolorektalcancer Screeningsmetoder och diagnostisering av kolorektalcancer De viktigaste punkterna i de senaste europeiska riktlinjerna för kvalitetssäkring vid screening och förebyggning av kolorektalcancer - så du vet vad du har rätt till Behandlingsmetoder vid diagnos
4 Risker och förebyggande Även om det är svårt att fastställa den exakta orsaken till varje persons kolorektalcancer, finns det vissa kända faktorer som gör att man hamnar i riskzonen. Dessa anges nedan tillsammans med råd som hjälper dig att minska risken eller vidta lämpliga åtgärder för regelbunden screening. 1. Ålder - 50 år och äldre Vilka är riskfaktorerna? Vad ska jag göra? Risken för kolorektalcancer ökar när man blir äldre. De senaste europeiska riktlinjerna rekommenderar att män och kvinnor ska screenas för kolorektalcancer från 50 års ålder. Om du är 50 år eller äldre och din läkare inte redan har diskuterat kolorektal cancerscreening med dig borde du ta upp det med honom eller henne nästa gång ni träffas. Kom även ihåg att ett screeningstest inte räcker. Regelbunden kolorektal cancerscreening rekommenderas eftersom de flesta personer inte har några symtom under flera år. 2. Sjukdomsbakgrund Vilka är riskfaktorerna? Följande personer kan ha ökad risk för kolorektalcancer: De personer som tidigare har tagit bort polyper eller som har haft cancer i tjocktarmen Kvinnor som har haft äggstocks-, livmoder- eller bröstcancer Personer som har en lång bakgrund med Crohns sjukdom eller ulcerös kolit. Vad ska jag göra? Screening rekommenderas vanligtvis för personer som är 50 år och äldre. Men alla som har en av de sjukdomsbakgrunder som nämns ovan bör screenas ännu tidigare. Fråga din läkare om du borde screenas för kolorektalcancer.
5 3 Familjebakgrund Vilka är riskfaktorerna? Vad ska jag göra? Om kolorektalcancer förekommer i familjen kan det innebära en ökad risk. En stark familjebakgrund av sjukdomen innebär att du har flera släktingar på din sida som diagnostiserats med kolorektalcancer eller att en eller flera diagnostiserats vid ung ålder (t.ex. under 45 år). Ju fler släktingar med kolorektalcancer du har eller ju yngre de diagnostiserade släktingarna är, desto större är risken för att det finns en cancergen i din familj. Om det finns en bakgrund av kolorektalcancer i din familj är det mycket viktigt att du diskuterar detta med din läkare. Alla som har en familjebakgrund bör screenas tidigare än standardåldern på 50 år. Fråga din läkare om du borde screenas för kolorektalcancer.
6 4. Kost och livsstil Vilka är riskfaktorerna? Vad ska jag göra? En stillasittande livsstil samt en kost med mycket rött kött, processat kött och fett men lite färsk frukt, grönsaker, fågel och fisk ökar risken för kolorektalcancer. Kliniska bevis har visat att övervikt är direkt kopplat till kolorektalcancer. Försök att äta balanserat och var fysiskt aktiv. Försök särskilt att: Äta mycket fibrer (särskilt kostfibrer och fullkorn kan minska risken för kolorektalcancer) Begränsa mängden mättat fett och transfett i din kost Drick mycket vatten (detta underlättar matsmältningen och hjälper till att förebygga förstoppning) Minska mängden rött och processat kött du äter varje vecka Ät mer frukt och grönsaker (fem portioner per dag) Bibehåll en hälsosam vikt Motionera regelbundet om du kan - det behöver inte innebära att träna på ett gym. Du kan helt enkelt ta trapporna, gå till affärerna, städa, gå ut med hunden eller gå av bussen några hållplatser tidigare.
7 5. Rökning och alkohol Vilka är riskfaktorerna? Vad ska jag göra? Även om rökning inte är en lika stark riskfaktor som för andra cancerformer så kan det öka risken för kolorektalcancer. Alkoholkonsumtion ökar också risken. Överväg att sluta röka och försöka minska ditt alkoholintag.
8 Screening och diagnostisering Regelbunden kolorektal cancerscreening ökar chansen att diagnostisera cancer i ett tidigt skede eller till och med förebygga genom att man hittar och tar bort polyper. Kolorektalcancer är generellt sett lättare att behandla och bota om den diagnostiseras tidigt, vilket gör att regelbunden screening är jätteviktigt. De senaste europeiska riktlinjerna rekommenderar att män och kvinnor ska delta i kolorektal screening från och med 50 års ålder. Det finns olika tillgängliga screeningsalternativ - de viktigaste beskrivs nedan. För att avgöra vilket screeningsalternativ som passar dig ska du tala med din läkare. Screeningsmetod Vad är det? Var gör jag testet? Hur ofta borde jag testas? FOBT (fekalt ockult blodtest) eller FIT (fekalt immunologiskt test) eller Kombinerat FIT- och DNA-markörtest FOBT är den huvudsakliga screeningsmetod som rekommenderas i EU. Det finns två typer - standard guajak FOBT (gfobt) och det nyare FIT - fekalt immunologiskt test. Testerna kontrollerar om det finns små mängder blod i avföringen som inte kan ses med ögat. Båda testerna används i stor utsträckning och har bevisats minska antalet dödsfall från kolorektalcancer. gfobt ersätts dock mer och mer av FIT enligt rekommendationer i EU-riktlinjerna. FIT är noggrannare och kan till skillnad från FOBT även upptäcka blödande polyper. En ny utveckling av FIT är att kombinera det med andra DNAmarkörer i avföringen. Detta nya målinriktade test är både dyrt och kräver ett fullständigt avföringsprov, men det upptäcker fler polyper än gfobt eller FIT. Hemma - avföringsprover tas av patienten själv med hjälp ett kit och provet skickas tillbaka till läkaren. En gång varje eller vartannat år.
9 Screeningsmetod Vad är det? Var gör jag testet? Hur ofta borde jag testas? Flexibel sigmoideoskopi I detta test undersöks ändtarmen och en del av tjocktarmen med hjälp av ett lätt flexibelt instrument som kallas sigmoideoskop som förs in i ändtarmen och tjocktarmen samtidigt som luft pumpas in så att läkaren tydligare kan se tarmväggen. Under en sigmoideoskopi kan onormala utväxter i ändtarmen och sigmoideum tas bort för analys (biopsi). På en läkarmottagning eller på ett sjukhus. Man blir vanligtvis inte bedövad för detta test. Den lägre delen av tarmen måste däremot tömmas före testet. En gång vart 5:e år. Screeningsmetod Vad är det? Var gör jag testet? Hur ofta borde jag testas? Koloskopi Om andra screeningstester är positiva måste patienten vanligtvis återvända till läkaren för en koloskopi för att söka efter cancer och ta bort eventuella polyper. I detta test undersöks ändtarmen och hela tjocktarmen med ett lätt flexibelt instrument som kallas koloskop som förs in i ändtarmen och tjocktarmen samtidigt som luft pumpas in så att läkaren tydligare kan se tarmväggen. Under en koloskopi kan eventuellt onormala polyper i tjock- och ändtarmen tas bort. Vanligtvis på ett sjukhus eller en läkarmottagning. De flesta patienter får något slags lugnande medel under testet. Det tar ungefär minuter. För att göra testet behöver man vanligtvis en dags fasta och laxerande förberedelser. En gång vart 10:e år.
10 Screeningsmetod Vad är det? Var gör jag testet? Hur ofta borde jag testas? Datortomografi (CT) Datortomografi är ett röntgentest som tar många bilder samtidigt som den roterar runt dig medan du ligger på ett bord. En dator sätter sedan ihop dessa bilder till bilder av de kroppsdelar som analyseras (t.ex. tjock-/ändtarm). På sjukhus. Datortomografi tar längre tid än vanlig röntgen. Du måste ligga stilla på ett bord medan det görs. Under testet förs bordet in och ut genom en ringformad skanner. En gång vart 5:e år. Observera: Andra screeningsmetoder finns men används kanske inte i lika stor utsträckning eller täcks kanske inte av försäkringskassan. Dessa innefattar: Kolonröntgen med dubbelkonstrast Luft och barium pumpas in i ändtarmen. Lösningen kan visa eventuella polyper eller tumörer via röntgen. Kolonröntgen används mycket mindre ofta än förr eftersom det är mindre effektivt än andra metoder (t.ex. koloskopi) när det gäller att upptäcka små polyper och cancer.
11 Ändtarmsundersökning med finger Läkaren undersöker ändtarmens insida med ett finger med handske på. DNA-test på avföring Ett test som söker efter vissa onormala DNA-delar (genetiskt material) i ett avföringsprov. Kapselendoskopi Ett nytt mindre invasivt alternativ till koloskopi, där en digital videokamera som har samma storlek och form som ett piller sväljs för att visualisera magtarmkanalen. Den kommer senare gå ut med avföringen. Genom att använda denna minimalinvasiva procedur kan man undvika potentiella risker förknippade med fentanyl, strålning och blödning samtidigt som man bidrar till att minska ångest och rädsla. Diagnostisering Om man misstänker kolorektalcancer efter screening eller ett diagnostiskt test gör man vanligtvis en biopsi. Läkaren tar bort en liten vävnadsbit med ett speciellt instrument och proverna skickas till ett labb där en patolog (en läkare som är utbildad i att diagnostisera cancer och andra sjukdomar) tittar på dem i ett mikroskop. Det enda sättet att ge en tydlig diagnos är att titta på proverna i ett mikroskop.
12 Europeiska riktlinjer för screening och diagnostisering en kort sammanfattning År 2011 publicerade den Europeiska kommissionen den första utgåvan av europeiska riktlinjer för kvalitetssäkring vid screening och diagnostiseing av kolorektalcancer. Riktlinjerna utgör en viktig milstolpe eftersom de bidrar till att skapa ett riktmärke för bästa praxis vid screening av kolorektalcancer som ska följas av alla länder i hela EU. Riktlinjerna består av totalt 10 kapitel och över 250 rekommendationer. De hjälper allmänheten och patienter att veta vad de kan förvänta sig från screening av kolorektalcancer. Riktlinjerna anger att alla europeiska medborgare ska kunna få tillgång till rekommenderade förfaranden och procedurer. Exempel på viktiga rekommendationer: Ålder för screening: Män och kvinnor från 50 års ålder bör delta i kolorektal screening. Tillgång till information: Det är viktigt att se till att så många personer som möjligt i målgruppen får relevant information för att kunna fatta välgrundade beslut om huruvida de vill delta i screening för kolorektalcancer. Tydlig information: En broschyr för allmänheten rekommenderas. Information om risker och fördelar vid screening för kolorektalcancer, risker för kolorektalcancer (förekomst och riskfaktorer), betydelsen av testresultat, potentiella diagnostiska tester och potentiella behandlingsalternativ bör inkluderas. Screeningsplatser: Screeningtjänster bör erbjudas på platser som är lämpliga för deltagarna och ligga i närheten av kliniska tjänster. Personliga preferenser: Tjänsterna ska tillhandahållas med tanke på individernas värderingar och preferenser samt med ett folkhälsoperspektiv. Tillgång till screeningstjänster: Tillgång till screening och eventuell uppföljning för personer med onormala testresultat bör inte vara begränsat av ekonomiska faktorer. I princip bör screeningen vara gratis för deltagarna. Borttagning av lesioner: Pre-maligna lesioner som upptäcks vid screeningsendoskopi bör tas bort. Patienter med stora pre-maligna lesioner som inte kan tas bort med endoskopisk resektion bör remitteras till kirurgisk resektion. Tydlig kommunikation efter screening: Innan patienterna lämnar endoskopimottagningen ska de få en muntlig förklaring av resultaten från deras procedur. De bör även få skriftlig information som stöder den muntliga förklaringen.
13 Ta emot testresultat: Tiden i dagar mellan då screeningtestet utförts och deltagaren mottar resultaten bör vara så kort som möjligt: acceptabel standard >90 % inom 15 dagar. Uppföljning: Uppföljande koloskopi efter positiv screening (alla modaliteter) bör schemaläggas inom 31 dagar efter remittering (acceptabelt >90 %, önskvärt >95 %). Påbörja hantering av kolorektalcancer: Tidsintervallet mellan positiv flexibel sigmoideoskopi eller koloskopi och definitv hantering bör minimeras och i 95 % av fallen vara högst 31 dagar (acceptabel standard).
14 Efter diagnos - blicka framåt Om man får en positiv diagnos för kolorektalcancer är behandlingen oftast mycket effektiv, särskilt om cancern har diagnostiserats i ett tidigt skede. Sedan mitten av 1980-talet har överlevnadsfrekvensen för kolorektalcancer ökat delvis på grund av ökad medvetenhet och screening. Genom att man finner fler polyper och cancerceller i tidigare (lokala och regionala) skeden är det lättare att behandla sjukdomen. Förbättrade behandlingsalternativ har också bidragit till ökad överlevnad. Överlevnaden fem år efter kolorektalcancer upptäckts i ett tidigt skede är över 90 %. Överlevnaden fem år efter kolorektalcancer upptäckts i ett senare skede kan ligga på upp till 20 %. Vilka behandlingar som erbjuds för dig och vad ditt resultat blir beror på flera faktorer där den viktigaste är i vilket skede cancern är vid diagnostisering. Din läkare informerar dig om i vilket skede din kolorektalcancer är genom att använda antingen siffror (stadium 0-4) eller bokstäver (sk. TNM-skeden, där TMN står för tumörnodmetastaser). Behandling Om cancer diagnostiseras i ett tidigt skede kan en operation helt avlägsna kolorektalcancern. Vilken typ av operation du gör beror på var cancern är, vilken typ av cancer det är, hur stor den är samt om den har spridit sig. Många sjukhus erbjuder idag minimalinvasiv kirurgi som har många fördelar för patienten. Snitten är mycket mindre än vid traditionell kirurgi och det innebär oftast mindre obehag. Detta leder till i en kortare sjukhusvistelse, mindre behov av läkemedel, en snabbare återgång till normala aktiviteter och mindre synlig ärrbildning. Det är viktigt att veta att de långsiktiga resultaten är likartade oberoende av om det är en öppen eller minimalinvasiv procedur, men minimalinvasiv kirurgi ger potentiellt fördelen att återhämtning efter operationen går snabbare. Strålbehandling (cancerbehandling med röntgenstrålning) används ofta vid ändtarmscancer men mycket sällan vid tjocktarmscancer. Det används antingen före kirurgi (neoadjuvant) för att minska tumörens storlek eller efter kirurgi (adjuvant) för att säkerställa att alla cancerceller är förstörda. Om operation inte är räcker för att ta bort cancern kan cellgifter (läkemedel mot cancer) användas för att förstöra cancerceller. Cellgiftsläkemedel kan förhindra att cancercellerna delar och reproducerar sig, men eftersom behandlingen även attackerar normala, friska celler har den många biverkningar.
15 Det finns andra, nyare typer av behandlingar, inklusive biologiska behandlingar, som riktar sig direkt mot cancercellerna och påverkar normala celler i mindre utsträckning. En analys av relevanta biomarkörer i en kolorektal cancertumör kan göras innan läkemedel förskrivs. Biomarkörer kan ange om det är sannolikt att en specifik behandling kan fungera för dig och hjälper din läkare att skräddarsy din behandling därefter. Detta kallas personlig medicin. Vid kolorektalcancer är familjen med RAS-gener (gener som tillverkar proteiner som är inblandade i cellkommunikation, celltillväxt och celldöd) viktiga biomarkörer som hjälper läkare att fastställa vilket läkemedel som är rätt. Det finns två olika typer av RAS-gener som läkare analyserar. Normala RAS-gener kallas vildtyp och förekommer i cirka 50 % av alla kolorektaltumörer. De återstående 50 % av tumörerna har muterade RAS-gener och kallas RAS-mutanter. Behandlingsbeslut fattas baserat på om tumören har en vildtyp eller muterad RAS-gen. Tester utförs på cancerceller som avlägsnas antingen via biopsi eller kirurgi. Ytterligare information och stöd Mer information om stadier, behandling, screening, diagnostisering och alla andra frågor som tagits upp i denna broschyr finns på vår hemsida eller på vår Facebook-sida på
16 Denna broschyr har kommit till tack vare: Professor Halloran MBE, BSc, MSc, DipCB, EuroClinChem, FRCPath EuropaColon s Expert Patent Advisory Group Merck Serono Olympus Eiken Chemical Co. Ltd. Ross Williams - Oberoende författare Feb 2016 Registreringsnr: Kontor: 92 Palatne Road, London N16 8ST. twitter.com/#!/europacolon
Tarmcancer en okänd sjukdom
Tarmcancer en okänd sjukdom Okänd sjukdom Tarmcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige (efter prostatacancer och bröstcancer). Det lever ungefär 40 000 personer i Sverige med tarmcancer.
Läs merTarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle
Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle Dr Åke Berglund, Onkologen Akademiska Sjukhuset i Uppsala, talar om Onkologisk behandling samt livsstilsfaktorer. Dr Torbjörn Sakari och Stomisköterska
Läs merDa Vinci kirurgisystem
Da Vinci kirurgisystem Danderyds sjukhus Robotteknologin da Vinci gör det möjligt för kirurger att operera med högre precision som gör ingreppen säkrare och medför snabbare återhämtning för patienten jämfört
Läs merScreening för cancer i tjock- och ändtarm (kolorektal cancer) med flexibelt sigmoideoskop
Detta är en uppdatering av ett svar från SBU:s. Denna uppdatering färdigställdes 20:e juni 2013. SBU:s svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför
Läs merKolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!
Kolorektal cancer Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför! 6100 fall av CRC/år i Sverige 3:e vanligaste cancerformen Kolorektal cancer Colon - rectum (15 cm från anus) Biologiskt
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2006:18 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:43 av Birgitta Rydberg m.fl. (fp) om screening för tjocktarmscancer Föredragande landstingsråd: Inger Ros Ärendet Motionärerna
Läs merKolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!
Kolorektal cancer Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför! 6100 fall av CRC/år i Sverige 3:e vanligaste cancerformen Kolorektal cancer Colon - rectum (15 cm från anus) Biologiskt
Läs merFakta äggstockscancer
Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket
Läs merFakta om lungcancer. Pressmaterial
Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i
Läs merColorektal cancer. Nya fall
Colorektal cancer Nya fall Colorektal cancer (tjocktarmen = colon eller ändtarmen = rektum) är efter bröstcancer hos kvinnor och prostatacancer hos män den vanligaste cancerformen. Varje år diagnosticeras
Läs merTILL DIG MED HUDMELANOM
TILL DIG MED HUDMELANOM Hudmelanom är en typ av hudcancer Hudmelanom, basalcellscancer och skivepitelcancer är tre olika typer av hudtumörer. Antalet fall har ökat på senare år och sjukdomarna är nu bland
Läs merOnkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13
Onkologi -introduktion Outline: Vad är cancer? Incidens i Sverige och världen Riskfaktorer/prevention Behandling Nationell cancerstrategi Cancer is a threat to the individual and a challenge for the society
Läs merSvensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande
BESLUTSUNDERLAG 1(5) Landstingsstyrelsen Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande Bakgrund Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har tillsammans med cheferna för de sex regionala
Läs merEuropaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets rekommendation om cancerscreening (KOM(2003) 230 - C5-0322/2003-2003/0093(CNS))
P5_TA(2003)0502 Cancerscreening * Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets rekommendation om cancerscreening (KOM(2003) 230 - C5-0322/2003-2003/0093(CNS)) (Samrådsförfarandet)
Läs merLJ2012/609. Landstingets kansli Folkhälsa och sjukvård Therese Eklöv
2012-06-18 LJ2012/609 Landstingets kansli Folkhälsa och sjukvård Therese Eklöv Landstingsstyrelsen Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merSammanfattning av rapport 2015/16:RFR13. Cancervården utmaningar och möjligheter
Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13 Cancervården utmaningar och möjligheter 2 Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13 Förord Ungefär varannan människa som är ung i dag kommer någon gång under sin livstid
Läs merDu ska få cytostatika
Du ska få cytostatika FÖRE BEHANDLINGEN Du ska få cytostatika Du ska få cytostatika. Cytostatika är medicin mot cancer. FÖRE BEHANDLINGEN När det är din tur När ditt namn ropas upp är det din tur att få
Läs merÄr tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?
1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Läs merförstå din hunds maghälsa
förstå din hunds maghälsa Det är inte ovanligt Mag-tarmsjukdomar (vanligtvis associerade med t.ex. kräkningar och/eller diarré) är några av de mest förekommande anledningarna till att man tar hundar till
Läs merATT LEVA MED ULCERÖS KOLIT FERRING PHARMACEUTICALS
ATT LEVA MED ULCERÖS KOLIT FERRING PHARMACEUTICALS Du som läser det här har av din läkare just fått veta att du troligen har ulcerös kolit. Säkert känns det omtumlande att få besked om att du har en sjukdom
Läs merBRÖSTCANCER KAN FÖRHINDRAS
BRÖSTCANCER KAN FÖRHINDRAS Det centrala målet för Rosa Bandet-insamlingen är att allt flera bröstcancerfall kan förhindras eller behandlas och att varje person får det stöd hon behöver i olika skeden av
Läs merDel 3_12 sidor_20 poäng
Del 3_12 sidor_20 poäng En 72-årig man söker på distriktsläkarmottagningen för blod i avföringen. Sedan en tid tillbaka har han noterat blod när han torkat sig och han tror han har hemorrojder, han har
Läs merATT LEVA MED CROHNS SJUKDOM FERRING PHARMACEUTICALS
ATT LEVA MED CROHNS SJUKDOM FERRING PHARMACEUTICALS Du som läser det här har just fått veta att du troligen har Crohns sjukdom. Säkert känns det omtumlande att få besked om att du har en sjukdom som du
Läs merATT LEVA MED CROHNS SJUKDOM FERRING PHARMACEUTICALS
ATT LEVA MED CROHNS SJUKDOM FERRING PHARMACEUTICALS Du som läser det här har just fått veta att du troligen har Crohns sjukdom. Säkert känns det omtumlande att få besked om att du har en sjukdom som du
Läs merFör bättre läkemedelsanvändning och bättre hälsa
Handla klokt! För bättre läkemedelsanvändning och bättre hälsa Läkemedelskommittén ska verka för en rationell, säker och kostnadseffektiv hantering av läkemedel. Kommittén utses av landstingsstyrelsen
Läs merOm PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar
Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen
Läs merKolorektalcancerscreening, PET-CT, palliativ vård av barn, SVF-läget. Förbundsdirektionen Beatrice Melin, Anna-Lena Sunesson
Kolorektalcancerscreening, PET-CT, palliativ vård av barn, SVF-läget Förbundsdirektionen 2017-09-26 Beatrice Melin, Anna-Lena Sunesson 2017-10-04 Screening för kolorektal cancer Nu är det dags! 2017-10-04
Läs merOm PSA-prov. för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar
Om PSA-prov för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen: April 2010. Detta är en uppdaterad version av den broschyr som utkom 2007.
Läs merStora skillnader för drabbade av tarmcancer
Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare
Läs merPREVENTION Miriam Elfström, Med. Dr. Verksamhetsutvecklare cancerprevention
PREVENTION Miriam Elfström, Med. Dr. Verksamhetsutvecklare cancerprevention 2018-06-01 Prevention Primärprevention Sekundärprevention Tertiärprevention Normalt Pre-klinisk fas Klinisk fas Frisk Sjukdomen
Läs merATT LEVA MED ULCERÖS KOLIT FERRING PHARMACEUTICALS
ATT LEVA MED ULCERÖS KOLIT FERRING PHARMACEUTICALS Du som läser det här har av din läkare just fått veta att du troligen har ulcerös kolit. Säkert känns det omtumlande att få besked om att du har en sjukdom
Läs merVad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri!
Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Hej, det här är Chris från Chris Beat Cancer. I dag har jag ett väldigt speciellt videoklipp till er. Jag blir ofta kontaktad
Läs merFERRING PHARMACEUTICALS PICOPREP INSTRUKTIONER FÖR TARM- RENGÖRING INFÖR KOLOSKOPI VUXEN DOSERING I DENNA FOLDER
PICOPREP INSTRUKTIONER FÖR TARM- RENGÖRING INFÖR KOLOSKOPI FERRING PHARMACEUTICALS VUXEN DOSERING I DENNA FOLDER INSTRUKTIONER FÖR TARMRENGÖRING INFÖR KOLOSKOPI Din läkare/sjuksköterska har kallat dig
Läs merOm PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer
Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Information från Socialstyrelsen i samarbete med: Sveriges Kommuner och Landsting Sjukvårdsrådgivningen Svensk Urologisk Förening Svensk Onkologisk Förening
Läs merWntResearch. Ett unikt sätt att bekämpa tumörspridning. 20 september, 2017
WntResearch Ett unikt sätt att bekämpa tumörspridning Extra Bolagsstämma, Malmö 20 september, 2017 Tf VD Ulf Björklund Vad har en cancercell för egenskaper som bidrar till sjukdomens allvar? Ökad celldelning
Läs merFrågor och svar om prostatacancer och Zytiga (abiraterone)
Frågor och svar om prostatacancer och Zytiga (abiraterone) Vad är prostatacancer? Prostatacancer uppstår när det bildas cancerceller i prostatans vävnader. Prostatacancer är ofta en långsamt växande cancer
Läs merVi bygger för cancervården
Vi bygger för cancervården Enligt nationella beräkningar kommer antalet personer som lever med cancer fördubblas fram till år 2030, vilket leder till att behovet av strålbehandling ökar. De patienter som
Läs merOm PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar
Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Augusti 2014. Detta är en uppdaterad version av de broschyrer som utkom 2007
Läs merMät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa.
Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa. Många som har högt blodtryck märker ingenting. Just därför är det så viktigt att mäta det. Här på Apotek Hjärtat kan vi hjälpa
Läs merGOTLANDS 1(2) KOMMUN 27 oktober 2008 Hälso- och sjukvården
GOTLANDS 1(2) KOMMUN 27 oktober 2008 Hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvårdsnämnden Begäran om medverkande i screeningprogram för colorektal cancer I Sverige är cancer i grovtarm och ändtarm den tredje
Läs merNeovaskulär (våt) åldersrelaterad makuladegeneration. Identifiera symptomen och åtgärda dem i tid
Neovaskulär (våt) åldersrelaterad makuladegeneration Identifiera symptomen och åtgärda dem i tid Bayer Medinfo hjälper dig med alla frågor om Bayers produkter. Telefon 020 785 8222 (vardagar kl. 9 15)
Läs merAtt behandlas med Eloxatin PATIENTINFORMATION
Att behandlas med Eloxatin PATIENTINFORMATION 2 Den här broschyren är till för att hjälpa dig förstå hur Eloxatin (Oxaliplatin) verkar, och hur din behandling med läkemedlet kommer att gå till. Se den
Läs merVärt att veta om kronisk förstoppning
Värt att veta om kronisk förstoppning 1 När blir förstoppningen kronisk? Skillnaden mellan vanlig förstoppning och kronisk förstoppning är hur länge besvären håller i sig. Förstoppningen övergår i kronisk
Läs merRöntgen och nuklearmedicin
Röntgen och nuklearmedicin Vad är undersökningarna bra för och är de säkra? Strålning används på olika sätt för att ta bilder av kroppens inre. Bilderna behövs för att kunna hitta sjukdomar och som hjälp
Läs merFramtidens hälsoundersökning redan idag
Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.
Läs merefter knä- eller höftledsoperation
PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar
Läs merSammanställning av svar på frågorna som ställdes vid föreläsningskvällen på
Sammanställning av svar på frågorna som ställdes vid föreläsningskvällen på Falu Lasarett den 8 0ktober 2013. Medverkande: Gunn Westlund, Stomisköterska Birgitta Runström, Kirurg Bertil Malmodin, Mag-Tarmläkare
Läs merKolorektal cancer. Fereshteh Masoumi
Kolorektal cancer Fereshteh Masoumi Epidemiologi Närmare 6000 nya fall av kolorektal cancer diagnostiseras årligen ( 11% av all cancer) Tredje vanligaste tumörformen i Svergie Medianåldern för kolorektal
Läs merFlera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer
Cancerkartan Sverige På kommande sidor redovisar vi en bild av hur väl landstingen uppfyller de mål för processer som är satta i de nationella riktlinjerna för bröst-, lung-, tjock- och ändtarmscancer
Läs merYngre. Frysa dina äggceller? Information om hur det går till att ta ut en bit av en äggstock och frysa in.
Yngre Frysa dina äggceller? Information om hur det går till att ta ut en bit av en äggstock och frysa in. Innehållsförteckning Varför ska jag frysa in mina ägg? Hur går det till? Hur tas en bit av äggstocken
Läs merTill dig som fått pankreascancer
Till dig som fått pankreascancer 3 Att få beskedet Du har cancer är skrämmande, inte bara för den som själv drabbas utan även för närstående och vänner. Det är naturligt att känna sig chockad och rädd
Läs merMAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING
MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING Den här broschyren är en översättning av World Cancer Research Funds sammanfattning av forskning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar
Läs merFRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12
FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12 FÖR EXTERN ANVÄNDNING (F&S om ZYTIGA är endast avsedd för media) Vad är prostatacancer? Prostatacancer uppstår när det bildas cancerceller i prostatans
Läs merEnkät: tarmcancer. Frågor om dig. E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Enkät tarmcancer, maj 2013
Enkät: tarmcancer E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Denna enkät skickas ut till de medlemmar i Mag- och tarmföreningen i Stockholm som har som har tarmcancer angiven som diagnos i medlemsregistret.
Läs merNjurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus.
Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. SUT20140120PSE02 Njurcancer Bakgrund
Läs merÄldre kvinnor och bröstcancer
Äldre kvinnor och bröstcancer Det finns 674 000 kvinnor som är 70 år eller äldre i Sverige. Varje år får runt 2 330 kvinnor över 70 år diagnosen bröstcancer, det är 45 kvinnor i veckan. De får sin bröstcancer
Läs merMAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING
MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING Den här broschyren är en översättning av World Cancer Research Funds sammanfattning av forskning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar
Läs merNutrition vid bäckencancerrehabilitering
Nutrition vid bäckencancerrehabilitering Dialogmöte Sundsvall 2018-11-06 Linda Ölund Leg Dietist Innehåll Varför äter vi? Nordiska näringsrekommendationerna Undernäring och ofrivillig viktnedgång Vilka
Läs merKURSANTECKNINGAR PATIENTUTBILDNING. KURS: Introduktionskurs om cancer
KURSANTECKNINGAR PATIENTUTBILDNING KURS: Introduktionskurs om cancer Publicerad i november 2003 Kursinformation Välkommen till en introduktionskurs för patienter om cancer. Denna kurs presenteras av AstraZeneca.
Läs merRöntgen och Nuklearmedicin ALERIS RÖNTGEN
Röntgen och Nuklearmedicin ALERIS RÖNTGEN Vad är undersökningarna bra för och är de säkra? Strålning används på olika sätt för att ta bilder av kroppens inre. Bilderna behövs för att kunna hitta sjukdomar
Läs merPatientdagbok. Till dig som skall starta behandling med Resolor. (prukaloprid)
Patientdagbok Till dig som skall starta behandling med Resolor (prukaloprid) 14414 Patientdagbok_SE.indd 1 2014-11-14 09:28 Resolor patientdagbok Information som är bra att ha: Din dos Resolor Andra läkemedel
Läs merSeminarium kolorektal cancer.
Seminarium kolorektal cancer. Tid: Onsdagar 9.00-11.30 (obs! håll tiden!) Antal studenter: 2 grupper = ca 5-6 studenter Studenterna är rekommenderade att läsa aktuella sidor i läroboken före seminariet
Läs merFakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling
Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling GIST en ovanlig magtumör GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) är en ovanlig form av cancer i mag-tarmkanalen. I Sverige
Läs merPresymtomatisk diagnostik av ärftlig kolorektal cancer
Presymtomatisk diagnostik av ärftlig kolorektal cancer Publicerad 00-02-02 Reviderad 01-09-03 Version 3 Alerts bedömning Metod och målgrupp: Förebyggande kontrollprogram för ärftlig kolorektal cancer (cancer
Läs merÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD. Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)?
ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)? ENGAGe ger ut en serie faktablad för att öka medvetenheten om gynekologisk cancer och stödja sitt nätverk på gräsrotsnivå. Äggstockscancer
Läs merVi vill med den här broschyren ge dig information på vägen.
Njurcancer Du har fått den här broschyren för att du har fått diagnosen njurcancer eller för att man hos dig har hittat en förändring i njuren där njurcancer kan misstänkas. Vi vill med den här broschyren
Läs merPATIENTINFORMATION. Din behandling med Avastin (bevacizumab)
PATIENTINFORMATION Din behandling med Avastin (bevacizumab) 1 Din läkare planerar att du ska få behandling med läkemedlet Avastin (bevacizumab). Den här broschyren kommer att hjälpa dig förstå hur Avastin
Läs merRegional baslinjemätning för standardiserade vårdförlopp
Regional baslinjemätning för standardiserade vårdförlopp Bröstcancer Lungcancer Lymfom Tjock- och ändtarmscancer Ledtider ur regionala kvalitetsregister 2015-11-16 Sju landsting i samverkan Regionalt cancercentrum
Läs mer0ékl Centrala etikprövningsnämnden Sid 1 (3)
0ékl Centrala etikprövningsnämnden Sid 1 (3) - ^ ^ C E N T R A L E T H I C A L R E V I E W B O A R D BESLUT Dnr Ö 17-2008 2008-09-12 KLAGANDE Landstinget i Uppsala län Box 602 751 25 Uppsala, genom Kirurgiska
Läs merBRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING MAT OCH CANCER
BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING MAT OCH CANCER 2:A UPPLAGAN Den här broschyren bygger på den tredje expertrapporten från World Cancer Research Fund (WCRF) utgiven i maj 2018. WCRF har identifierat olika
Läs merTips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se
Tips och råd om överaktiv blåsa Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se VES-100973-1 02.2011 Relevans.net Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan.
Läs merBehandling av prostatacancer
Behandling av prostatacancer Sammanfattning Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i Norden. Hög ålder, ärftlighet, viss geografisk och etnisk tillhörighet är riskfaktorer för att drabbas
Läs merHögt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.
Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför
Läs merDINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA
DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:
Läs merIllamående och kräkningar vid cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi
Illamående och kräkningar vid cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi Vem blir illamående? Illamående och kräkningar är vanliga biverkningar vid behandling av cancersjukdom, men kan också
Läs merPATIENTINFORMATION OM PRADAXA FÖR PATIENTER SOM FÖRESKRIVITS BEHANDLING MED PRADAXA
INFORMATION OM FÖRMAKSFLIMMER OCH DESS BEHANDLING PATIENTINFORMATION OM PRADAXA FÖR PATIENTER SOM FÖRESKRIVITS BEHANDLING MED PRADAXA Du 4. Om blodproppen hamnar i ett kärl i hjärnan och täpper till det
Läs merVerksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS
2014 01 20 Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 1. Antal föreningarna, Den 1 januari hade de 26 patientföreningarna 8 200. Målet för helåret 2013 var att nå 8 000 och det målet överträffades
Läs merAtt inte behandla divertikulit. Läkemedel i Skåne 7-8 mars 2018 Jan Lillienau, sektion gastroenterologi SUS
Att inte behandla divertikulit Läkemedel i Skåne 7-8 mars 2018 Jan Lillienau, sektion gastroenterologi SUS The Short Story Studier visar att okomplicerad divertikulit inte läker snabbare med antibiotika
Läs merFRÅGOR & SVAR INFORAMTION OM VELCADE TILL PATIENT
FRÅGOR & SVAR INFORAMTION OM VELCADE TILL PATIENT SÅ FUNGERAR DIN BEHANDLING MED VELCADE VELCADE används för behandling av benmärgscancer (multipelt myelom) hos patienter som fått minst två tidigare behandlingar
Läs merRegionala cancercentrums preventiva uppdrag
Regionala cancercentrums preventiva uppdrag Senada Hajdarevic Processledare för Vägen in till cancervården & Cancerprevention datum namn Regionala cancercentrum ska förverkliga målen i den nationella cancerstrategin
Läs merDenna broschyr har du fått av din behandlande läkare. Guide för anhöriga. Svar på dina frågor. www.bms.se
Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Guide för anhöriga Svar på dina frågor Att ta hand om någon med avancerat malignt melanom är inte en lätt uppgift. Det kan också kännas oroväckande
Läs merScheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva. www.scheriproct.se. för mer information och länk till webbshop
Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva L.SE.12.2014.1480 December 2014 Information om HEMORROJDER, TILLHÖRANDE KLÅDA OCH IRRITATION SAMT YTLIGA SPRICKBILDNINGAR
Läs merHJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART.
HJÄRTGUIDEN En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. Välkommen till Hjärtguiden Hjärtguiden vänder sig till dig som behandlats
Läs merTill dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga
Till dig som fått VELCADE Information till patienter och anhöriga Information om Velcade till patienter och anhöriga Din läkare har rekommenderat behandling med VELCADE (bortezomib). VELCADE är det första
Läs merDel 8. Totalpoäng: 10p.
Totalpoäng: 10p. En 66-årig kvinna söker på distriktsläkarmottagningen för problem med magen. Senaste tiden känt sig allmänt sjuk, periodvis illamående, tappat aptiten och fått problem med oregelbunden
Läs merUnderlag för införande av kolorektalcancer-screening i Region Skåne
VO kirurgi och gastroenterologi Sektion gastroenterologi Jan Lillienau Docent, överläkare 046 17 13 87 E-mail: jan.lillienau@skane.se Datum 181214 Underlag för införande av kolorektalcancer-screening i
Läs merIMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård
IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig
Läs merDina levnadsvanor din hälsa
Dina levnadsvanor din hälsa Må bättre i vardagen Prata levnadsvanor med din vårdgivare Fysisk aktivitet, matvanor, rökning/snusning och alkoholvanor. Vi har verktygen - du gör jobbet. Vi coachar dig mot
Läs merProstatacancerförbundet Yttrande över Socialstyrelsens förslag till nya anvisningar om PSA-prov för Prostatacancer.
Prostatacancerförbundet 2009-11-02 Socialstyrelsen Yttrande över Socialstyrelsens förslag till nya anvisningar om PSA-prov för Prostatacancer. 1. Allmänt Prostatacancerförbundet uppskattar att förbundet
Läs merMAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?
MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN? Den här broschyren är en översättning av World Cancer Research Funds sammanfattning av forskning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar
Läs merScreening för f r tidigupptäckt av kolorektal cancer: Vad ska en allmänmedicinare verksam i glesbygd göra? g. Onkologiskt centrum
Screening för f r tidigupptäckt av kolorektal cancer: Vad ska en allmänmedicinare verksam i glesbygd göra? g 2011-05 05-19 Sven Törnberg T Onkologiskt centrum Vilket är r problemet? Att ha ont i magen?
Läs merDELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING
EU RMP Läkemedelssubstans Bicalutamid Versionnummer 2 Datum 2 maj 2014 DEL VI: OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI: 2 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Bicalutamid (CASODEX 1 )
Läs merMAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?
MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN? Den här broschyren utgår från World Cancer Research Funds (WCRF) sammanfattning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar risken för cancer.
Läs merInformation till dig som får behandling med ZALTRAP (aflibercept)
Information till dig som får behandling med ZALTRAP (aflibercept) 2 Om ZALTRAP I denna broschyr kan du läsa om vad behandling med ZALTRAP innebär, så du vet vad du kan förvänta dig av behandlingen. ZALTRAP
Läs merTILL DIG SOM VILL VETA MER OM FÖRMAKSFLIMMER FÖRMAKSFLIMMER
TILL DIG SOM VILL VETA MER OM FÖRMAKSFLIMMER FÖRMAKSFLIMMER INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Vad är förmaksflimmer? 3 3 Sambandet mellan förmaksflimmer och stroke 6 4 Hur behandlas förmaksflimmer? 8 5 Blodförtunnande
Läs merIbandronat Stada 150 mg filmdragerade tabletter. 3.11.2014, Version V2.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Ibandronat Stada 150 mg filmdragerade tabletter 3.11.2014, Version V2.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1b Information om sjukdomsförekomst
Läs mer02b KOLOSTOMI STOMIVÅRD. Äta gott Leva gott
02b KOLOSTOMI STOMIVÅRD Äta gott Leva gott Råd till dig som har en kolostomi Alla individer har olika behov oavsett om man har stomi eller inte. De tips och råd som finns i denna broschyr är endast en
Läs merHälsosamma levnadsvanor
Hälsosamma levnadsvanor för dig som har eller har haft cancer Inledning Vad vi äter, dricker, hur vi rör på oss och om vi röker har stor betydelse för vår hälsa både på kort och lång sikt. Socialstyrelsen
Läs merTill dig som vill veta mer om pankreascancer
Till dig som vill veta mer om pankreascancer i TILL DIG SOM VILL VETA MER OM PANKREASCANCER I denna broschyr hittar du en del information om pankreascancer, vad diagnosen innebär och vart du kan vända
Läs merPatientdagbok. Till dig som skall starta behandling med Resolor. (prukaloprid)
Patientdagbok Till dig som skall starta behandling med Resolor (prukaloprid) Resolor patientdagbok Information som är bra att ha: Din dos Resolor Andra läkemedel Läkarens namn Telefon E-post Informera
Läs mer