Familjär kolorektal cancer (HNPCC) är inte ett syndrom utan en uteslutningsdiagnos.

Transkript

1 1/5 Dokumentnamn: Ärftlig kolorektal cancer Utfärdande PE: HMC Utfärdande enhet: Mag-tarmmedicinska kliniken Framtagen av: Olga Bednarska, specialistläkare ICD-10 kod: Z80.0 Z85.0 Sökord: Lynch syndrom, kolorektal cancer, polypos, Peutz- Jeghers syndrom, ärftlig cancer Målgrupp: Läkare, SSK Godkänd av: Rikard Svernlöv, överläkare Kön: Alla Dokumenttyp: Medicinskt PM Giltig fr o m: Giltigt t o m: Diarienummer HMC Ålder: Alla Ärftlig kolorektal cancer föreligger vid kända syndrom: Lynchs syndrom Familjär adenomatös polypos (FAP) MUTYH-associerad polypos (MAP) Juvenil polypos (JP) Peutz-Jeghers syndrom (PJS) Hyperplastisk polypos syndrom (HPS) Familjär kolorektal cancer (HNPCC) är inte ett syndrom utan en uteslutningsdiagnos. Lynchs syndrom är ett multitumörsyndrom som orsakas av mutationer i DNAreparationsgener, med särskilt höga risker för kolorektal- och endometriecancer. Defekt DNA-reparation leder till att somatiska mutationer lättare ansamlas, vilket kan bidra till tumörtillväxt. Lynchs syndrom orsakar cirka 1-3% av kolorektal cancer i Sverige. Debutåldern för kolorektal cancer vid Lynchs syndrom är lägre än vid motsvarande sporadiska tumörer. Kolorektal cancer associerad till Lynchs syndrom är ofta högersidig. Minst 1/3 av individerna har multipla primärtumörer. Risken för metakron cancer har rapporterats vara upp till 60% efter 30 år. Ett flertal rapporter har visat att regelbunden koloskopi vid Lynchs syndrom minskar risken för cancer och förlänger förväntad överlevnad. Koloskopikontroller varje-vartannat år från års ålder. Familjär adenomatös polypos (FAP) kännetecknas av ett stort antal polyper i framförallt duodenum, kolon och rektum, men även manifestationer i andra vävnader och organ är vanliga. Andra vanliga fynd a r polyper i övre delen av magsa cken (funduskörtel polyper). Molekylärgenetiskt påvisas oftast en APCmutation, men avsaknad av mutation utesluter inte FAP. Prevalensen är ca 35 per en miljon. Kolorektal cancer drabbar alla som inte upptäcks och behandlas i tid och Senast reviderat, datum: (åååå-mm-dd) Reviderat av (namn, titel, klinik): Godkänt revideringen:

2 2/5 medianåldern vid diagnos ligger kring 40 år. Merparten (70-80 %) av tumörerna är belägna i vänsterkolon och rektum. Koloskopikontroller årligen från ca 12 års ålder fram till kolektomi. Efter kolorektal kirurgi ska patienter med ba ckenreservoar/kockreservoar endoskoperas vartannat a r och patienter med IRA var sja tte ma nad mht risk att patienter med ba ckenreservoar har en % risk att utveckla adenom och 1 % risk att utveckla cancer i analkanalen eller reservoaren efter 10 a r. För patienter med IRA är den kumulativa risken för rektalcancer % efter 25 år. Endoskopisk uppföljning av övre gastrointestinalkanalen a r ocksa nödva ndig pa grund av den ökade risken för duodenalcancer. Gastroskopi med början vid a rs a lder rekommenderas. Med hja lp av den sa kallade Spigelmanklassifikationen (tabell 1) kan svårighetsgraden bedömas pa ett strukturerat sa tt. Vid stadium 0-II ga ller skopi-intervall på 2 år och vid stadium III skopi-intervall på 1 år. När stadium IV föreligger är kirurgi indicerat. Tabell 1. Spingelmanklassifikationen av duodenal adenomatos vid FAP. MUTYH-associerad polypos (MAP) är ett ärftligt polypsyndrom där man kan påvisa mutationer i genen MUTYH (tidigare MYH). Syndromet kännetecknas av adenomatösa tjocktarmspolyper och nedärvs autosomalt recessivt. Risken för kolorektalcancer är kraftigt förhöjd, den exakta risken är fortfarande osäker eftersom syndromet är relativt nyupptäckt. MUTYH-mutationer har identifierats hos cirka 25 % av individerna med klinisk bild som vid FAP/AFAP da r ingen APC-mutation pa visats. I enstaka fall med fa kolorektala polyper rekommenderas a rlig endoskopisk uppfo ljning. Patienter som opererats med IRA fo ljs upp 1-2 ga nger per a r. Juvenil polypos (JP) a r ett a rftligt polypsyndrom som karakteriseras av talrika hamartom i framförallt tjock- och ändtarmen, men hamartom kan även förekomma i

3 3/5 magsäcken och tunntarmen. JP är mycket ovanligt och incidensen uppskattas till en per Mutationer i SMAD4 eller BMPR1A har påvisats hos sammanlagt 40 % av individerna. Risken för kolorektalcancer är ökad. Vid förekomst av hamartom i övre mag-tarmkanalen ökar även risken för ventrikelcancer. Koloskopikontroller årligen från 20 årsålder samt gastroskopi vid förekomst av hamartom i övre mag-tarmkanalen. Individer som opererats med IRA fo ljs med a rlig rektoskopi. Peutz-Jeghers syndrom (PJS) är ett sällsynt polypsyndrom associerat med hyperpigmentering av hud och slemhinnor. Polyperna utgörs av hamartom. Syftet med uppföljning av vid PJS är att upptäcka stora gastrointestinala tumörer för att minska risken för ileus/blödning och att upptäcka cancer på ett tidigt stadium. Tunntarmkontroller: En första MR tunntarm alternativt kapselendoskopi görs vid a rs a lder. Om polyper ses vid den första undersökningen görs uppföljande undersökningar vartannat a r. Om inga fynd ses vid den första undersökningen blir na sta undersökning vid 18 a rs a lder och da refter vartannat a r upp till a tminstone 75 a rs a lder. Koloskopikontroller: Indexkoloskopi görs vid a rs a lder. Om polyper ses vid den första undersökningen görs uppföljande koloskopier vartannat a r. Om inga polyper hittas blir na sta undersökning vid 18 a rs a lder och da refter var tredje a r. Vid fynd av polyper rekommenderas tannat a r till a tminstone 75 a rs a lder Gastroskopikontroller: Indexgastroskopi görs vid 20 a rs a lder och da refter vartannat a r upp till a tminstone 75 a rs a lder. Hyperplastiskt polypos syndrom (HPS) anses föreligga om minst ett av följande kriterier är uppfyllda: minst fem hyperplastiska polyper proximalt om sigmoideum varav 2 är större än 10 mm mer än 30 hyperplastiska polyper i kolon hyperplastiska polyper proximalt om sigmoideum hos individ med förstagradssla ktning med HPS Syndromet är mycket ovanlig och det finns ingen gen kopplad till det. Diagnosen sta lls ofta mellan 55 och 65 års ålder och syndromet ses lika ofta hos ma n som kvinnor. Cancerrisken a r störst i högerkolon. Koloskopikontroller varje till vartannat år, samt årligen efter kolektomi och IRA.

4 4/5 Familjär kolorektal cancer föreligger i cirka % av alla fall av kolorektal cancer och betraktas som uteslutningsdiagnos när kända syndrom med kolorektalcancer är uteslutna och i familjeanamnes finns två eller flera individer kolorektalcancer. Familjär kolorektal cancer skiljer sig inte från sporadisk kolorektal cancer förutom att den ofta kan debutera vid yngre ålder. En risk över 10 % en rimlig cut-off nivå för koloskopi. Rekommendationer för uppföljning är modifierade efter brittiska och amerikanska rekommendationer och anpassade till svenska förhållanden anges nedan (vgs Fig.1.) Koloskopikontroller var 5:e år när 1 första grads släktning (FGS, d.v.s. förälder/syskon/barn) som insjuknade i colon cancer vid åldern <50 år, 2 FGS varav minst en <60 år 3 FGS Engångskoloskopi senast vid insjuknandeåldern för släktingen när 1 FGS år 2 FGS > 60 år Koloskopi bör om inte annat anges utföras 5-10 år innan lägsta insjuknandeålder i familjen. Koloskopikontroller bör ske upp till års ålder och eventuellt längre. Innan fortsatt koloskopikontroll görs en sammantagen klinisk bedömning. Hänsyn tas då till allmänt hälsotillstånd, tidigare fynd vid koloskopier samt patientens egen motivation. Vid fynd av adenom övergår individen till vedertaget polypuppföljningsprogram för att sedan återgå till kontroller enligt ovan.

5 5/5 FGS med CRC <50 år år minst 1FGS <60 år >60 år >60 år engångsskopi engångsskopi Figur 1. Flödesschema koloskopikontroller vid familjär kolorektal cancer. Koloskopi bör om inte annat anges utföras 5-10 år innan lägsta insjuknandeålder för släktingen. Koloskopikontroller bör ske upp till års ålder. Engångskoloskopi bör utföras senast vid insjuknandeåldern för släktingen. FGS- första grads släktning (förälder, syskon, barn); CRC-kolorektal cancer. Ansvarsfördelning Endoskopienheten Magtarmmedicinska Kliniken (MTK) genomför koloskopisurveillance av högrisk patienter enl ovan. Patienter med ärftlig kolorektal cancer följs av Klinisk genetik regionmottagning (KGR) som ansvarar för koloskopisurveillance enl ovan. Remiss för koloskopi skickas av KGR till Endoskopienheten MTK 3-4 månader innan planerade datum för undersökning. I remissen anges: Onkogenetisk patient- mutationsbärare eller högrisk Ev blodförtunnande medicinering Tidigare koloskopi Ev patientens önskemål om undersökning i narkos Månad när undersökningen önskas Vid fynd av adenom övergår individen till klinikens polypuppföljningsprogram (vgs separat PM). Kopia på anteckning om vidare planering skickas till KGR som kompletterande remissvar. Ansvarig läkare på MTK skickar remiss till KGR för fortsatta kontroller när polypuppföljningsprogram är avslutad för att patienter kan återgå till koloskopisurveillance enligt ovan.