Information och samtyckesformulär inför genomisk utredning av ovanliga sjukdomar och syndrom med metoderna genomisk array och exomanalys
|
|
- Marie Lundgren
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Information och samtyckesformulär inför genomisk utredning av ovanliga sjukdomar och syndrom med metoderna genomisk array och exomanalys Detta informationsblad och samtyckesformulär är riktat till dig och din familj. Nya metoder, såsom genomisk array och exomanalys, innebär en förbättrad möjlighet att utreda och i många fall förklara orsaken till ovanliga sjukdomar och syndrom. Information om en underliggande genetisk orsak till symptomen utgör en viktig vägledning för optimalt omhändertagande inom sjukvård och rehabilitering samt är en nyckel för er att kunna söka egen kunskap och stöd via tillgängliga informationskällor och anhöriggrupper på nätet t.ex. via och (Unique). Genomisk array och exomanalys är genetiska analyser. Detta informationsblad syftar till att ge dig en grundläggande förståelse för vad det innebär, följande punkter förklaras: Vad är kromosomer, gener, exon och exom? Varför utförs genomisk array och exomanalys? Varför behövs prov från föräldrar eller andra anhöriga? Vilka är möjliga resultat vid analyserna? Betydelsen av en ökad kunskap kring våra gener och deras funktion Vad krävs för att vi ska kunna påbörja analysen? Hantering av data och sekretess Samtyckesformulär för patienter eller vårdnadshavare Vad är kromosomer, gener, exon och exom? Varje cell med cellkärna i kroppen innehåller kromosomer, vilka lagrar din genetiska information. Denna information avgör hur vi ser ut, hur vår kropp fungerar och den styr utveckling av kroppens alla organ såsom hjärna, hjärta och njurar. Varje cell innehåller normalt 46 kromosomer, vilka kan sorteras upp i 23 par. I varje kromosompar har vi ärvt en kromosom från mamma och en från pappa. De första 22 paren är likadana hos män och kvinnor medan det 23:e paret utgörs av könskromosomer (X och Y). Kvinnor har två X-kromosomer medan män har en X- och en Y-kromosom (XX respektive XY). Bilden visar en cell vars cellkärna innehåller kromosomer. En kromosom är uppförstorad och visar att den består av tätt packat DNA av vilket mellan 1-2% utgörs av gener. De flesta gener består i sin tur av flera kodande delar (exon) vilka innehåller den information som kroppens celler behöver för att skapa proteiner som upprätthåller alla livsuppehållande funktioner. Tillsammans utgör alla exon i de ca proteinkodande generna vårt exom.
2 Varför utförs genomisk array och exomanalys? Tidigare kunde endast en gen i taget undersökas och därför kunde det ofta ta flera år att identifiera orsaken till sjukdomar vilka kan orsakas av förändringar i flera olika gener. Med genomisk array och exomanalys är det numera möjligt att undersöka samtliga gener parallellt. Med metoden genomisk array kan vi upptäcka kromosomförändringar så som förluster (deletioner) eller tillskott av genetiskt material (duplikationer). Arrayanalysen kan på så sätt upptäcka förändringar i kopietal (vi har normalt 2 kopior av varje gen) av de gener som finns inom den påverkade delen av en kromosom. Dessa kopietalsförändringar har kopplats till flera hundra olika ovanliga sjukdomar och syndrom, vilka är väl kartlagda och där ofta liknande fall har hittats tidigare. Av bland annat denna anledning rekommenderas att en genomisk array utförs som ett första steg vid utredningar av ovanliga sjukdomar och syndrom. Läsning (sekvensering) av de proteinkodande generna (exomanalys) utförs främst för att hitta mutationer vilka uppstått i viktiga gener (s.k. de novo mutationer - föräldrarna bär inte på samma mutation i detta fall) eller för att hitta mutationer vilka nedärvts från både modern och fadern (s.k. recessiva mutationer, där föräldrarna är friska bärare av varsin mutation i samma gen, men där barnet blir sjukt på grund av att ha ärvt mutationer från båda föräldrarna och då saknar en fungerande gen). Kom ihåg att varje gen förekommer i par (på varsin kromosom) där den ena ärvts från pappan och den andra från mamman. Varför behövs prov från föräldrar eller andra anhöriga? I vår bedömning utgår vi från de symptom som patienten har. Det är därför viktigt att vi har så mycket information som möjligt om den som ska undersökas. Alla symptom ska noggrant beskrivas på den remiss vi har tagit fram för genomisk array och exomanalys. Det är även mycket viktigt att vi har kunskap om någon förälder har något symptom eller utseendemässig likhet som kan relateras till patienten. Tolkningen av resultaten från de genetiska undersökningarna underlättas avsevärt om vi kan jämföra med bägge föräldrarna och ev. med syskon eller andra nära släktingar. Orsaken till att vi måste undersöka närmast anhöriga är att alla bär på flera vanligen helt ofarliga genetiska förändringar. Genom att jämföra barnets analysresultat med föräldrarnas kan vi snabbare och säkrare fastställa orsaken till den aktuella sjukdomen/tillståndet. Vilka är möjliga resultat vid analyserna? Det finns en liten risk/möjlighet för fynd som ej eftersökts (sekundära fynd) vid både genomisk array och vid exomanalys. Dessa fynd kan inte klart kopplas till den aktuella frågeställningen, men de kan vara av medicinsk betydelse för dig eller din familj, vilket ev. kan ge möjlighet till behandling eller förebyggande åtgärder. Det kan t.ex. vara förändringar i gener vilka är kopplade till en ökad cancerrisk eller till att en viss typ av narkos ska undvikas vid en ev. framtida operation. Utöver ovan diskuterade och ovanliga sekundära fynd förväntas tre olika utfall: 1. En eller flera genetiska förändringar upptäcks vilka bedöms som sannolikt orsakande till den aktuella sjukdomen/tillståndet. 2. En eller flera genetiska förändringar upptäcks för vilka det i dagsläget är oklart om de säkert kan associeras med den aktuella sjukdomen/tillståndet. 3. Ingen förändring upptäcks som kan förklara den aktuella sjukdomen/syndromet.
3 Betydelsen av en ökad kunskap kring våra gener och deras funktion Kunskapen ökar hela tiden kring hur gener, och de proteiner de kodar för, samverkar för att bygga upp våra celler samt hur dessa celler tillsammans bygger upp vår kropp till en fungerande helhet. Idag är fortfarande många av våra geners funktion inte känd och därför kan framtida kunskap komma att leda till att analysresultatet omtolkas, vilket kan leda till en ny kontakt med sjukvården. Vad krävs för att vi ska kunna påbörja analysen? Blodprov från patient och föräldrar behövs och ska skickas tillsammans med för ändamålet framtagna remisser. Utan föräldraprov kan inte alla delar av analysen utföras och utredningen försvåras. Av olika skäl används ibland prov från hud eller material som tagits bort vid en operation. Från mottagna prover isoleras DNA för vidare analys. Vi rekommenderar att ditt eller din/dina vårdnadshavares skriftliga samtycke till genomisk array och exomanalys ska vara oss tillhanda innan vi påbörjar utredningen (se del 1 i samtyckesformuläret). Ni har självklart rätt att när som helst dra tillbaka detta samtycke. Hantering av data och sekretess De prover som lämnas för analys förs in i Klinisk genetiks datasystem enligt sjukvårdens rutiner. Denna information används för att planera och följa arbetet och omfattar t.ex. uppgifter om hur olika familjemedlemmar är släkt, vilket material vi har fått från olika personer, var det finns lagrat, vilka analyser som utförts samt resultat av analyserna. DNA kommer också att sparas i klinikens biobank. Resultat från analyserna, i helt anonymiserad form, kan komma att införas i internationellt välrenommerade databaser med avsikt att hjälpa din familj och andra patienter med liknande symptom. Klinisk forskning När vi hittar genetiska förändringar som inte beskrivits tidigare vill vi ibland gå vidare med andra studier för att bättre förstå om dessa förändringar kan orsaka den sjukdom som utreds. För att möjliggöra klinisk forskning, efter den aktuella analysens avslutande, erbjuds ni därför att ge ert samtycke till detta (se del 2 i samtyckesformuläret). Om du har vidare frågor: Kontakta din läkare för vidare information och vägledning. Detta informationsblad och samtyckesformulär har tagits fram av Klinisk genetik i Lund. Postadress: Lund sjukhusområde, Klinisk genetik, Lund
4 Vänligen fyll i samtyckesformuläret på nästa sida. Observera att i frånvaro av ditt/ert samtycke kan fortfarande den medicinskt påkallade genetiska utredningen slutföras och då kommer ingen avidentifierad information att delas och ingen vidare klinisk forskning utföras såtillvida inte kontakt och samtycke med patient eller anhöriga dokumenterats på annat sätt.
5 Samtyckesformulär för patienter eller vårdnadshavare I frånvaro av samtycke kan fortfarande den medicinskt påkallade genetiska utredningen slutföras och då kommer ingen avidentifierad information att delas och ingen vidare klinisk forskning utföras såtillvida inte kontakt och samtycke med patient eller anhöriga dokumenterats på annat sätt. Del 1 Samtycke inför genetisk utredning med metoderna genomisk array och exomanalys 1. Jag har läst igenom tillhandahållen information och önskar att DNA från mig/mitt barn/person under mitt förmyndarskap ska analyseras med genomisk array och/eller exomanalys 2. Jag förstår också att det finns en möjlighet för sekundära fynd, vid både genomisk array och vid exomsekvensering, och att jag kan komma att informeras om fynd vilka bedöms vara av medicinsk betydelse för en annan sjukdom än den som utreds. 3. Jag förstår att kunskapen ökar kring genetiska sjukdomar och tillstånd och att ny kunskap kan leda till omtolkning av de slutsatser som dras vid den aktuella analysen. 4. Jag samtycker till att avidentifierade resultat från analyserna kan komma att införas i välrenommerade databaser med avsikt att hjälpa min familj och andra patienter med liknande symptom. 5. Jag har informerats om att DNA kommer att sparas vid klinikens biobank och att resultaten av studien journalförs vid Klinisk genetik i Lund. Jag förstår även att jag kan kontakta Klinisk genetik i Lund om jag inte längre vill att analyserna ska slutföras. Patientens namn Patientens personnr Datum Signatur patient/vårdnadshavare Namnförtydligande patient/vårdnadshavare Del 2 Intresse för vidare klinisk forskning Jag samtycker till att vidare studier utförs efter den aktuella analysens avslutande och till att avidentifierade resultat kan utges i vetenskapliga tidskrifter. Exempelvis kan kompletterande laboratorieanalyser utföras för att söka samband mellan genetiska fynd och symptom. Patientens namn Patientens personnr Datum Signatur patient/vårdnadshavare Namnförtydligande patient/vårdnadshavare
Kromosom translokationer
12 Uppsala Örebroregionen: Klinisk Genetik Rudbecklaboratoriet Akademiska barnsjukhuset 751 85 Uppsala Tel: 018-611 59 40 Fax: 018-55 40 25 http://www.scilifelab.uu.se/ Genetiska patientföreningars paraplyorganisation:
Vad händer i ett genetiskt laboratorium?
12 utveckla nya metoder eller låta sådana prover delta i kvalitetskontrollprogram, såvida inte patienten har uttryckt att man inte vill att ens prov ska vara del av sådan verksamhet. Som alla andra sparade
X-bunden nedärvning. Information för patienter och föräldrar. Genetiska patientföreningars paraplyorganisation: Sällsynta diagnoser
12 Uppsala Örebroregionen: Klinisk Genetik Rudbecklaboratoriet Akademiska barnsjukhuset 751 85 Uppsala Tel: 018-611 59 40 ; Fax: 018-55 40 25 X-bunden nedärvning Norra sjukvårdsregionen: Klinisk Genetik
GENOMISK UTREDNING AV OVANLIGA SJUKDOMAR OCH SYNDROM MED METODERNA ARRAY OCH EXOMSEKVENSERING (POSTNATALT) PM
27--12 GENOMISK UTREDNING AV OVANLIGA SJUKDOMAR OCH SYNDROM MED METODERNA ARRAY OCH EXOMSEKVENSERING (POSTNATALT) PM Inför en genomisk utredning krävs tydlig och utförlig beskrivning av aktuell symptomatologi.
Information för patienter och föräldrar
12 Västra Götalandsregionen: Klinisk Genetik Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Sahlgrenska 413 45 Göteborg Tel: 031-343 44 14 / 031-343 42 06 (sekr); Fax: 031-84 21 60 Stockholmsregionen: Kliniskt genetiska
Genetik - Läran om det biologiska Arvet
Genetik - Läran om det biologiska Arvet Uppgift Arv eller miljö Våra egenskaper formas både av vårt arv och den miljö vi växer upp i. Hurdan är du och hur ser du ut? Vad beror på arv och vad beror på miljö?.
Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne
Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till
Medicinsk genetik del 4: Tolka genetiska släkttavlor (pedigreen) Niklas Dahrén
Medicinsk genetik del 4: Tolka genetiska släkttavlor (pedigreen) Niklas Dahrén Vad är en genetisk släkttavla (pedigree)? ü ü En genetisk släkttavla visar förekomsten av en specifik egenskap eller sjukdom
Sara Ekvall, doktorand Inst. för immunologi, genetik & patologi Uppsala universitet Handledare: Marie-Louise Bondeson & Göran Annerén
Sara Ekvall, doktorand Inst. för immunologi, genetik & patologi Uppsala universitet Handledare: Marie-Louise Bondeson & Göran Annerén Celler & DNA Vår kropp är uppbyggd av ~100 000 miljarder celler I cellen
Klinisk genetik en introduktion
Klinisk genetik en introduktion Ulf Kristoffersson Överläkare, docent Genetiska kliniken Labmedicin Skåne, Lund Vad ska en sjuksköterska kunna om ärftlighet? Ta en familjeanamnes och rita ett enkelt släktträd
Vad är en genetisk undersökning?
12 Vad är en genetisk undersökning? Originalet framtaget av Guy s and St Thomas Hospital, London, UK, och London IDEAS Genetic Knowledge Park, januari 2007. Detta arbete är finansierat av EuroGentest,
Betygskriterier DNA/Genetik
Betygskriterier DNA/Genetik Godkänd Du skall Känna till hur DNA molekylen är uppbyggd, vilka de genetiska språket(bokstäverna) är och hur de formar sig i DNA- molekylen Känna till begreppen Gen, Kromosom,
Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar
Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar 2 Vad är en Genetisk Undersökning? Denna informationsskrift berättar vad en genetisk undersökning är, varför Du skall överväga en
Arvet och DNA. Genetik och genteknik
Arvet och DNA Genetik och genteknik Genetik Du är inte en kopia utav någon av dina föräldrar utan en unik blandning av egenskaper från båda dina föräldrar. Genetik är den del av biologin som handlar om
Medicinsk genetik del 2: Uppkomst och nedärvning av genetiska sjukdomar. Niklas Dahrén
Medicinsk genetik del 2: Uppkomst och nedärvning av genetiska sjukdomar Niklas Dahrén Genetiska sjukdomar Genetiska sjukdomar orsakas av mutationer (förändringar) i DNA:t. I vissa fall är mutationerna
Genomic Era. Vad är autism? Tvillingstudier. Genetiska Riskfaktorer för neuropsykiatriska funktionshinder
Genomic Era Genetiska Riskfaktorer för neuropsykiatriska funktionshinder MaiBritt Giacobini PRIMA Järva 50tal Watson Crick double helix 2003 Humana genomet 3 miljarder baspar kartlagt Stor implikation
Genetisk testning av medicinska skäl
Genetisk testning av medicinska skäl NÄR KAN DET VARA AKTUELLT MED GENETISK TESTNING? PROFESSIONELL GENETISK RÅDGIVNING VAD LETAR MAN EFTER VID GENETISK TESTNING? DITT BESLUT Genetisk testning av medicinska
Släkttavlor i genetiken
Släkttavlor i genetiken I den här övningen får du följa hur olika egenskaper och sjukdomar hos människan går i arv från generation till generation. Alla egenskaper och sjukdomar som är med i övningen bestäms
Medicinsk genetik del 3: Könsbunden nedärvning av färgblindhet och blödarsjuka. Niklas Dahrén
Medicinsk genetik del 3: Könsbunden nedärvning av färgblindhet och blödarsjuka Niklas Dahrén Människans kromosomer Antalet kromosomer: Människan har 22 homologa kromosompar och 1 par könskromosomer ( eller
Delprov 3 Vetenskaplig artikel
Delprov 3 Vetenskaplig artikel # of Questions: 15 Question #: 1 I denna uppgift ska du läsa en vetenskaplig artikel (CHCHD2 mutations in autosomal dominant late-onset Parkinson s disease: a genome-wide
Familjär hyperkolesterolemi med NGS-analys
Familjär hyperkolesterolemi med NGS-analys Equalis användarmöte Molekylär diagnostik Birgitta Kjellström Sektionen för Genanalys, Klinisk kemi 2017-11-16 Familjär hyperkolesterolemi Familjär hyperkolesterolemi
Facit tds kapitel 18
Facit tds kapitel 18 Testa dig själv 18.1 1. Arvsanlagen finns i cellkärnan. Inför celldelningen samlas de i kromosomer. 2. Det kemiska ämne som bär på arvet kallas DNA. 3. Instruktionerna i DNA är ritningar,
Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens
Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i Region Skåne. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda
GENETIK - Läran om arvet
GENETIK - Läran om arvet Kroppens minsta levande enheter är cellerna I cellkärnorna finns vår arvsmassa - DNA (DNA - Deoxiribonukleinsyra) Proteiner Transportproteiner Strukturproteiner Enzymer Reglerande
Mitos - vanlig celldelning
Mitos - vanlig celldelning Interfas Cellens normala tillstånd kopiering sker. Enskilda kromosomer kan inte urskiljas Profas DNA molekylerna packar ihop sig i tydliga kromosomer Metafas Cellkärnans membran
Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar
Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar www.e-imd.org Vad är störningar i ureacykeln/organisk aciduri? Maten vi äter bryts ned av kroppen med hjälp av tusentals kemiska reaktioner
Tolkning av resultat för genetiskt test av LPN1
Tolkning av resultat för genetiskt test av LPN1 Fri (N/N): En fri hund har två kopior av den normala genen (även kallat homozygot normal). Men detta resultat utesluter inte möjligheten att en hund kan
Wilson's disease for younger people
Wilson's disease for younger people 1 / 23 Varför har den ett så märkligt namn? För att läkaren som först upptäckte sjukdomen 1905 hette Wilson. FRÅGA : Vad tror du att dessa personer upptäckte? SVAR :
Fortsatta undersökningar vid fosterscreening UTREDNING VID MISSTANKE OM KROMOSOMAVVIKELSER OCH ANATOMISKA AVVIKELSER HOS FOSTRET
Brochyr att delas ut till dem som vid screening av avvikelser hos fostret hamnat i riskgruppen. Allt deltagande i fortsatta undersökningar är frivilligt. Fortsatta undersökningar vid fosterscreening UTREDNING
Vill du vara med i forskningsstudien ALASCCA?
Vill du vara med i forskningsstudien ALASCCA? Du tillfrågas härmed om du vill delta i forskningsstudien ALASCCA. Läs igenom denna information noggrant och i lugn och ro innan du bestämmer dig för om du
Genetik. - cellens genetik - individens genetik. Kap 6
Genetik - cellens genetik - individens genetik Kap 6 Vad bestämmer hur en organism (cell) ser ut och fungerar? Generna (arvsanlagen) och miljön Hur går det till? En gen är en ritning för hur ett protein
Information för patienter och föräldrar
16 Anlagstestning Alla namn i denna broschyr har ändrats för att skydda intervjuobjektens identiteter. Denna broschyr är utvecklad av The Genetic Interest Group och har översatts till svenska av Josef
Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Att få barn: bilda familj
Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Att få barn: bilda familj Att få barn: HDBuzz s reportage om olika fertilitetstekniker som kan hjälpa
Medicinsk genetik del 1: Introduktion till genetik och medicinsk genetik. Niklas Dahrén
Medicinsk genetik del 1: Introduktion till genetik och medicinsk genetik Niklas Dahrén Vad menas med genetik och medicinsk genetik? Genetik: Genetik är det samma som ärftlighetslära och handlar om hur
Presymptomatisk testning för ärftlig cancer
16 Presymptomatisk testning för ärftlig cancer Denna broschyr är utvecklad av The Genetic Interest Group och har översatts till svenska av Josef Davidsson och Ulf Kristoffersson, Genetiska Kliniken, Labmedicin
Fakta om tuberös skleros (TSC)
Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små
Erbjudande om fosterdiagnostik
Erbjudande om fosterdiagnostik Landstingen i norra regionen det vill säga Jämtland, Västernorrland, Västerbotten samt Norrbotten har fattat beslut om ett enhetligt erbjudande till blivande föräldrar som
Genetik, Gen-etik och Genteknik
Genetik, Gen-etik och Genteknik Syfte och innehåll Att utveckla kunskap om det genetiska arvet och genteknikens möjligheter. Arbetssätt Vi kommer att varva föreläsningar, diskussioner, arbetsuppgifter
Tidiga erfarenheter av arvets mysterier
Cellens genetik Cellen Växtcellen Växtcellen Tidiga erfarenheter av arvets mysterier Artförädling genom riktad avel Religiösa förbud mot syskongiftemål Redan de gamla grekerna.. Aristoteles ~350 år före
INFORMATION OM FOSTERDIAGNOSTIK. Av barnmorskan på Barnmorskemottagningen
INFORMATION OM FOSTERDIAGNOSTIK Av barnmorskan på Barnmorskemottagningen Nu ska vi prata om fosterdiagnostik Vad vet du redan om fosterdiagnostik? Har du varit i kontakt med fosterdiagnostik tidigare?
Förökning och celldelning. Kap 6 Genetik
Förökning och celldelning Kap 6 Genetik Obs! fel i boken: Sid 215, stycket längst ner står systerkromatider, skall stå homologa kromosomer Sid 217, fjärde raden andra stycket: står eller zygoter vilket
Arytmogen högerkammarkardiomyopati
Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Arytmogen högerkammarkardiomyopati Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen arytmogen
Rehabilitering för personer med hjärntumör
Rehabilitering för personer med hjärntumör Ingrid Gunnarsson, kurator Katarina Starfelt, legitimerad arbetsterapeut Neurologiska kliniken Skånes universitetssjukhus Lund Vad är rehabilitering? Cancerrehabilitering
Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom
Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom Inledning Fabrys sjukdom (även känd som Anderson-Fabrys sjukdom efter de två forskare som upptäckte sjukdomen) är en sällsynt genetisk sjukdom. Orsaken
Mitokondriella sjukdomar. Gittan Kollberg Avd för klinisk kemi Sahlgrenska Sjukhuset Göteborg
Mitokondriella sjukdomar Gittan Kollberg Avd för klinisk kemi Sahlgrenska Sjukhuset Göteborg Mitokondriell sjukdom Definition Oxidativ fosforylering Genetik och ärftlighet Biokemisk utredning av mitokondriefunktion
Hur påverkar strålning celler och organismer?
Hur påverkar strålning celler och organismer? Bo Stenerlöw Inst. f. immunologi, genetik och patologi Rudbecklaboratoriet Uppsala universitet bo.stenerlow@igp.uu.se Joniserande strålning Dos: Gray (Gy =
Genetik en sammanfattning
Genetik en sammanfattning Pär Leijonhufvud $\ BY: 3 februari 2015 C Innehåll Inledning 2 Klassisk genentik 2 Gregor Mendel munken som upptäckte ärftlighetens lagar....... 2 Korsningsrutor, ett sätt att
Nomenklatur för vanliga SNP-analyser Gör vi rätt?
Nomenklatur för vanliga SNP-analyser Gör vi rätt? Camilla Valtonen-André Tisdagen den 10 nov 2015 Nomenklatur för vanliga SNP-analyser Nomenklatur vad är det? Vad är rätt nomenklatur? Guidelines Varför
Onkogenetisk regionmottagning i Linköping. Marie Stenmark Askmalm Sigrun Liedgren Lilianne Ferraud Madelene Jansson Ann-Charlotte Isaksson
Onkogenetisk regionmottagning i Linköping Marie Stenmark Askmalm Sigrun Liedgren Lilianne Ferraud Madelene Jansson Ann-Charlotte Isaksson Dagordning Organisation Mål för onkogenetiska mottagningen Definition
Samordnad individuell plan
Samordnad individuell plan Gemensamma riktlinjer för samverkan mellan kommunerna och landstinget avseende barn och ungdomar upp till 18 år som är i behov av insatser från båda huvudmännen samtidigt Vägledning
Tillsammans för bättre hälsa
Tillsammans för bättre hälsa Vår vision är ett samhälle där alla får leva ett så friskt liv som möjligt.vi jobbar långsiktigt och brett för att kunna hjälpa forskare i deras strävan efter bättre hälsa
Information till forskningsperson
Information till forskningsperson En dosundersökande studie i två delar utförd på friska forskningspersoner med syfte att utvärdera säkerhet, tolerabilitet och effekter med LMW-DS infusionslösning efter
Sammanfattning Arv och Evolution
Sammanfattning Arv och Evolution Genetik Ärftlighetslära Gen Information om ärftliga egenskaper. Från föräldrar till av komma. Tillverkar proteiner. DNA (deoxiribonukleinsyra) - DNA kan liknas ett recept
Cystnjursjukdomar och genetik. Carina Frykholm Klinisk genetik Akademiska sjukhuset, Uppsala
Cystnjursjukdomar och genetik Carina Frykholm Klinisk genetik Akademiska sjukhuset, Uppsala Njurcystor i frisk population Ålder En cysta Bilaterala 30-49 år 1.7 % 1 % 50-70 år 11.5 % 4 % >70 år 22.1 %
Medfött långt QT syndrom ärftlig svimning
Information till patienter och anhöriga Medfött långt QT syndrom ärftlig svimning Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen långt QT syndrom (LQTS) eller är anhörig till någon med sjukdomen.
Familjära thorakala aortasjukdomar
Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Familjära thorakala aortasjukdomar Denna information riktar sig till dig som har sjukdomen FTAAD
Genetik. Ur kursplanen. Genetik
Genetik - Får dinosaurier fågelungar? Genetik Far! Får fårfår? Nej! Får fårinte får. -Får får lamm! Bild ur Genesis nr 2 1997 Nej! Dinosaurier får dinosaurier! Ur kursplanen Centralt innehåll: Evolutionens
CANCERGENETISK MOTTAGNING CAP NORR Cancerprevention norra regionen Regionalt Cancercentrum norr Norrlands Universitetssjukhus 901 85 UMEÅ
CAP NORR Cancerprevention norra regionen 2(5) Inför utredning för misstänkt ärftlig cancer Detta informationsblad skickas till Dig som antingen genom egen begäran eller genom remiss från Din läkare skall
Nytt fosterprov utmanar
Forskning & Framsteg Nr 12/2010 s. 14-16 http://www.fof.se/tidning/2011/1/nytt-fosterprov-utmanar Nytt fosterprov utmanar AV PER SNAPRUD UR F&F 1/2011. Ett enkelt blodprov från en gravid kvinna kan avslöja
Situationen för yngre med demenssjukdom på Åland 2015 & Huntingtons sjukdom - en översikt
Situationen för yngre med demenssjukdom på Åland 2015 & Huntingtons sjukdom - en översikt Christian Andersson specialist i geriatri överläkare, medicinsk chef Rehabiliterings- och geriatrikliniken Ålands
Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Internet Bankgiro Postgiro
Dokument Sida YTTRANDE 1 (5) Datum Referens: Strategisk samordning/helena Johanson 2004-09-06 Direkttel: 08-782 92 81 E-post: helena.johanson@tco.se Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM GENETIK, INTEGRITET
Demenssjukdomar och ärftlighet
Demenssjukdomar och ärftlighet SveDem Årsmöte 141006 Caroline Graff Professor, Överläkare caroline.graff@ki.se Forskningsledare vid Karolinska Institutet Centrum för Alzheimerforskning, Huddinge Chef för
Studier av ärftlig bakgrund till livmoderinflammation hos hundar
Delrapport år 2 av 3, till Svenska Kennelklubbens och Försäkringsbolaget Agrias Forskningsfond, september 2012, samt ansökan om utökat anslag för år 3. Studier av ärftlig bakgrund till livmoderinflammation
ANALYSFÖRTECKNING GENETISKA KLINIKEN I LUND
Klinisk genetik Dokumenttyp Kvalitetsmanual Författare/dokumentansvarig Anna Collin Dokumentgrupp Godkännare Styrande Soller Maria, Hjelm Catarina Gäller för (målgrupp) Genetiska kliniken Gäller from 2013-07-01
CENTRUM FÖR KARDIOVASKULÄR GENETIK
I trygga händer. Familjemottagningen. Min släkts DNA! Agnes 47 år, patient på CKG. CENTRUM FÖR KARDIOVASKULÄR GENETIK VÅRT SJUKHUS. EN VÄRLD FÖR DIG. Varje steg räknas! Avancerad teknik PATIENTENS RESA
Familjär hyperkolesterolemi
Information till patienter och anhöriga Familjär hyperkolesterolemi Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen familjär hyperkolesterolemi (FH) eller är anhörig till någon med sjukdomen.
2014-08-29 Jan Minde LINUS dagarna 1
2014-08-29 Jan Minde LINUS dagarna 1 Ärftlig smärtokänslighet Jan Minde Ortoped Gällivare sjukhus, Ortoped klinken jan.minde@nll.se 2014-08-29 Jan Minde LINUS dagarna 2 ÄRFTLIGA SJUKDOMAR I Norrbotten
Kromosomer, celldelning och förökning
Kromosomer, celldelning och förökning Kromosomen Hur ligger DNA lagrat? DNA 2 nm Prokaryota celler har vanligtvis endast en kromosom. I eukaryota celler finns alltid mer än en DNA-molekyl som bildar olika
Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.
Arvet och DNA Lokal pedagogisk planering årkurs 9 Syfte Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och om sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor
Försökspersonsinformation och Samtycke
Försökspersonsinformation och Samtycke Titel BUP1502: En öppen studie som har för avsikt att bekräfta att farmakokinetiken av plåster innehållandes buprenorfin är liknande hos äldre och yngre personer.
ACKREDITERINGENS OMFATTNING GENETISKA KLINIKEN I LUND
Klinisk genetik Dokumenttyp Kvalitetsmanual Författare/dokumentansvarig Catarina Hjelm Dokumentgrupp Godkännare Styrande Soller Maria, Hjelm Catarina Gäller för (målgrupp) Genetiska Kliniken Gäller from
et Juvertumörer Vill du bidra till ökad kunskap om tumörsjukdomar hos hund?
Djurägarinformation om Projektet et Juvertumörer hos hund Vill du bidra till ökad kunskap om tumörsjukdomar hos hund? Vi letar efter gener som orsakar juvertumörer. Varför? För att kunna testa symptomfria
En bioinformatisk genjakt
En bioinformatisk genjakt Efter en ide från: CUSMOBIO, Milano, Italien. Hur man kan söka i databaser efter information om en gen som kan ge ökad risk för bröstcacer. Bakgrund Människor utan symptom men
Screeningalternativ och risker
Kunskap ger välfärd Finohta / Harmonisering av fosterscreeningar / Hannele Laivuori och Jaakko Ignatius 1 Screeningalternativ och risker Hannele Laivuori HUSLAB Enheten för genetisk medicin Jaakko Ignatius
Vad är ett presymptomatiskt genetiskt test?
16 Tel: 018-611 59 40 ; Fax: 018-55 40 25 http://www.scilifelab.uu.se/ Norra sjukvårdsregionen: Klinisk Genetik Laboratoriemedicin, byggnad 6M, 1tr Norrlands Universitetssjukhus 901 85 Umeå Tel: 090-785
Solidariskt finansierade verksamheter 2013
Solidariskt finansierade verksamheter 2013 Verksamheter Yrkes- och miljödermatologi Arbets- och miljömedicin Biobanken Organdonation Psykiatrisk öppenvårdsmottagning för döva Genetik Yrkes- och miljödermatologi
GENETIK. Martina Östergren, Centralskolan, Kristianstad
GENETIK Martina Östergren, Centralskolan, Kristianstad www.lektion.se Vad hände först? Första bilden Första landdjuren Vikingatiden Människan på månen Jorden bildades Första kikaren Dinosaurier Första
Genetik vid polyneuropatier. Christina Jern
Genetik vid polyneuropatier Christina Jern Information lagras i DNA 2 m DNA i varje cell Bara 3 cm kodar för protein Det humana genomet februari 2001 The International Human Genome Mapping Consortium
En föräldrakoordinator berättar om koordinatorsarbetet och om koordinatorsrollen
En föräldrakoordinator berättar om koordinatorsarbetet och om koordinatorsrollen Annika Aspén-Franzén Hägersten Tel. 08 508 22 513 Mobil.0761 222 516 Urvalskriterier Koordinatorsärenden Varit aktuella
Forskningspersonsinformation till frisk frivillig kontroll
BILAGA 4 Version 4.0 2018-06-13 1(5) Forskningspersonsinformation till frisk frivillig kontroll Bakgrund och syfte Inflammation har tilldragit sig ett växande intresse som tänkbar mekanism bakom depression,
Genetik- läran om det biologiska arvet
Genetik- läran om det biologiska arvet Om vi tittar på ett släktfotografi ser vi att vissa ansiktsdrag hos föräldrarna kommer igen hos barnen, från generation till generation. Det kan vara formen på ansiktet,
Information till vårdnadshavare för minderåriga inför samtycke till Auria Biobank
Information till vårdnadshavare för minderåriga inför samtycke till Auria Biobank Vi ber om ert samtycke till användning av ert barns prover och personuppgifter i biobanksforskning. Om barnet är 12 17
Formulär för informerat samtycke (ICF) för utförande av biokemiska och/eller genetiska analyser av lysosomala lagringssjukdomar
Formulär för informerat samtycke (ICF) för utförande av biokemiska och/eller genetiska analyser av lysosomala lagringssjukdomar Viktig information för patienter Om de diagnostiska tjänsterna Syftet med
Hur skriver man en bra patientinformation? Samtyckesprocessen
Hur skriver man en bra patientinformation? Samtyckesprocessen Patientinformationen ska ge patienten all information den behöver för att ställning till om den vill delta i studien eller ej. Att delta i
Ditt barn erbjuds att delta i en studie om glutenintolerans.
Bästa förälder! Ditt barn erbjuds att delta i en studie om glutenintolerans. Studiens syfte är att ta reda på hur vanligt det är med glutenintolerans och om det finns sätt att förebygga sjukdomen. Läsåret
Kromosomrubbningar och utvecklingsfel
Kromosomrubbningar och utvecklingsfel Pär Leijonhufvud NkB/Nk1b (19 mars 2012) 1. Kromosomrubbningar och utvecklingsfel (a) Många olika typer av fel, i grunden två orsaker i. Kromosomrubbningar ii. Fel
Allmänt. Uppgift. Genetikens dilemma En debatterande uppgift i Genetik. Ekenässkolan Åk 9 Vt-19
Genetikens dilemma En debatterande uppgift i Genetik. Ekenässkolan Åk 9 Vt-19 Allmänt Nu är det dags att debattera! Under ett par veckor kommer du ges möjlighet att finslipa dina argument för att i vecka
Genetik. Så förs arvsanlagen vidare från föräldrar till avkomma. Demokrati och struktur inom och mellan anlagspar
Genetik Så förs arvsanlagen vidare från föräldrar till avkomma Hunden har 78st kromosomer i varje cellkärna, förutom i könscellerna (ägg och spermier) där antalet är hälften, dvs 39st. Då en spermie och
Datorer och matematik hjälper oss att motverka sjukdomar
Datorer och matematik hjälper oss att motverka sjukdomar Adam Ameur Bioinformatiker Lund, 26e November 2014 Introduktion till bioinformatik Bioinformatik - en tvärvetenskaplig disciplin där algoritmer
Patientinformation ärftlig cancer
Patientinformation ärftlig cancer Misstänkt ärftlig bröstcancer 1 Universitetssjukhuset i Lund Adresser till onkogenetiska mottagningar i Sverige Lund Göteborg Linköping Stockholm Uppsala Umeå Genetiska
KAN SKADLIGA GENER UTROTAS?
KAN SKADLIGA GENER UTROTAS? Den bärande idén bakom omfattande s.k. genetiska hälsoprogram är att det är möjligt att befria en hundstam från skadliga gener. En diskussion kring utformning av program för
Patientlagen och informationsplikten 2014:821
Patientlagen och informationsplikten 2014:821 141117 Informationsplikten utvidgas och förtydligas Patienten ska få relevant information om sitt hälsotillstånd de metoder som finns för undersökning, vård
Studier av ärftlig bakgrund till livmoderinflammation hos hundar
Delrapport år 1 av 3, till Svenska Kennelklubbens och Försäkringsbolaget Agrias Forskningsfond, september 2011, samt ansökan om utökat anslag för år 2 och 3. Studier av ärftlig bakgrund till livmoderinflammation
Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013
Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner
BDD-studien. när forskning blir klinisk rutin. ANDIS-dagen 22 mars Annelie Carlsson
BDD-studien när forskning blir klinisk rutin ANDIS-dagen 22 mars Annelie Carlsson TYPER AV BARNDIABETES Sekundär: CF, steroidbehanding Typ 1 Autoimmun HLA Insulinbrist Alltid insulin MODY: Maturity Onset
Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand
Patienten i centrum Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning 2016-10-22 FUB Malin Nystrand Vad jag skall prata om Kroppen och hälsan är viktigt Varför kan det vara
Har ni frågor om detta är ni välkomna att kontakta: Ingrid Lidström, telefon 090-785 12 34 alternativt 070-568 77 05.
LABORATORIEMEDICIN Laboratorienytt Nr 8, december 2010 Innehåll: 1 Innehållsförteckning 1 Påminnelse om kundkoder/streckkoder 2-4 Klinisk Genetik Amnionprover och CVS till Klinisk Genetik under Jul och
Patientinformation Misstänkt ärftlig bröst- och äggstockscancer. Familjeutredning. Södra sjukvårdsregionen
Patientinformation Misstänkt ärftlig bröst- och äggstockscancer Familjeutredning Södra sjukvårdsregionen Ord Anlag Ordlista Förklaring Se under gen BRCA1 Bröstcancergen 1 BRCA2 Bröstcancergen 2 DNA Gen
ÖVNINGSUPPGIFTER. Markera om det finns någon spontan abort, konsanguinitet, enäggstvillingar?
ÖVNINGSUPPGIFTER K 1 1 Rita Din egen släkttavla (pedigree) omfattande mor- och farföräldrar och deras avkomma. Anvisningar rörande hur en pedigree ritas ges i läroboken (sid 57). Kom ihåg att det kan också
Diagnosticera cystisk fibros med DNA-analys. Niklas Dahrén
Diagnosticera cystisk fibros med DNA-analys Niklas Dahrén Cystisk fibros Vad innebär sjukdomen?: Sjukdomen innebär att de epitelceller som bekläder kroppens ytor (inkl. luftvägarna och matsmältningssystemet)