Mitos - vanlig celldelning

Transkript

1 Mitos - vanlig celldelning Interfas Cellens normala tillstånd kopiering sker. Enskilda kromosomer kan inte urskiljas Profas DNA molekylerna packar ihop sig i tydliga kromosomer Metafas Cellkärnans membran försvinner och kromosomerna lägger sig på rad Anafas Kromosomerna delas till varsin sida av cellen Telofas Cellen delar sig och nya membran till cellkärnor bildas Interfas Kromosomerna packas upp för att kunna göra sitt jobb igen.

2 Meios Reduktionsdelning - celldelning i könsceller Interfas Cellens normala tillstånd kopiering sker. Enskilda kromosomer kan inte urskiljas Profas I DNA molekylerna packar ihop sig i tydliga kromosomer och grupperar sig parvis Metafas I Cellkärnans membran försvinner och kromosomparen lägger sig på rad Anafas I En kromosom av varje par dras till varsin ända av cellen Telofas I Cellen delar sig och nya membran till cellkärnor bildas, varje cell innehåller nu en kromosom av varje par Profas II Telofas II Ny celldelning liknande Mitos sker vilket leder till 4 stycken celler med vardera hälften så många kromosomer som ursprungscellen, 23 stycken hos människan Interfas II Kromosomerna packas upp för att kunna göra sitt jobb igen.

3 Människans kromosomer 46 stycken DNA molekyler 23 stycken par En i varje par från varje förälder 22 av paren är autosomala Det vill säga de är nästintill identiska och kodar för samma saker Det sista paret är könskromosomerna som bestämmer individens kön

4 Gener Specifik kodsekvens i kromosomer som kodar för en specifik egenskap

5 En enda kromosom har mängder med gener Människans 22 par är autosomala alltså innehåller samma gener med små variationer.

6 Gener kan vara olika starka Eftersom vi har två kromosomer med samma kod har vi dubbla gener, dock med några skillnader i kodordningen Gener kan vara Dominant Starkaste Vikande/Recessiv Svagare och slås ut av de dominanta För att tydliggöra hur gener och därmed egenskaper nedärvs görs korsningsschema

7 Ex. Gener för ögonfärg Väldigt förenklat bestämmes ögonfärgen av ett anlag som kan koda för Brun eller Blå färg Brun är dominant och markeras med stor bokstav (B) Blå är recessivt och markeras med liten bokstav (b)

8 Korsningsschema ögonfärg B B b Bb Bb b Bb Bb

9 Korsningsschema för möjliga kombinationer av ögonfärg B b B B B b b B B b b b

10

11

12 Lika eller olika gener Som sagt vi har 22 stycken autosomala kromosomer som kodar för samma egenskaper Generna kan vara Dominanta eller Reccessiva Om ett kromosomparet har samma genvariant (alltså samma kodning) är organismen Homozygot för den genen Är det olika genvarianter är organismen Heterozygot för den genen Exemepel BB och bb = Homozygot för anlaget till ögonfärg Bb = Heterozygot för anlaget till ögonfärg

13 Nedärvning av blodgrupp Ibland är det inte så enkelt med två anlag där den ena är dominant och den andre recessiv. Blodgrupp (AB0 systemet) bestämmes av ett anlag och finns i tre stycken varianter IA är dominant för blodgrupp A IB är dominant för blodgrupp B i0 är recessivt för blodgrupp 0 Två dominanta gener ger uttryck tillsammans A + B AB Gör korsningsscheman med möjliga korsningar!

14

15 IA + IA = blodgrupp A IA + i0 = blodgrupp A IB + IB = Blodgrupp B IB + i0 = Blodgrupp B IA + IB = Blodgrupp AB i0 + i0 = Blodgrupp 0

16 Könsbunden nedärvning Färgblindhet Genen (f) som kodar för färgblindhet sitter på X kromosomen Detta är ett recessivt anlag (därav litet f) Färgseende är ett dominant anlag (F) 8% av alla män är färgblinda men endast 0,5% av kvinnorna. Varför????

17

18 Blödarsjukan är också könsbunden Blödarsjukan Anlaget sitter på X kromosomen och är recessivt Sjukdomen är mycket ovanlig hos kvinnor, varför tror du detta? Kvinnor kan vara anlagsbärare men inte vara sjuka Får ett flickfoster anlaget på båda X-kromosomerna dör det innan födseln

19