Korsningsschema med ett anlag Monohybrid klyvning

Transkript

1 Korsningsschema med ett anlag Monohyrid klyvning Syftet med den här övningen Du ska lära dig hur egenskaper ärvs, vad som menas med dominanta och recessiva anlag och hur man ritar enkla korsningsscheman Inledning När man studerar hur olika egenskaper ärvs mellan individer är det lämpligt att göra ett korsningsschema. Korsningsschemat är helt enkelt en taell där man överskådligt kan se vilken avkomma som en korsning mellan två olika individer ger upphov till. Utförande 1. En hamsterhane som är homozygot för det recessiva anlaget rak päls (aa) korsas med en hamsterhona som är homozygot för det dominanta anlaget päls (AA). Hamsterhanen kan ilda könsceller (spermier) med antingen a eller a. Dessa fyller vi i på övre raden i korsningsschemat. a a Hamsterhonan kan ilda könsceller (äggceller) med antingen A eller A. Dessa fyller vi i till vänster. Krullig päls är dominant och skrivs därför med stor okstav, i det här fallet stora A. A Aa Krullig Aa Krullig Rak päls är recessivt och skrivs därför med liten okstav, i det här fallet lilla a. A Aa Krullig Aa Krullig a. Gör klart korsningsschemat och skriv in vilken genuppsättning när det gäller päls som ungarna kommer att få. Skriv även i korsningsschemat hur ungarna kommer att se ut när det gäller pälsen, a eller med rak päls.

2 . Två ungar ur ovanstående kull korsas och får i sin tur ungar, visa i korsningsschemat nedan hur deras ungar kommer se ut. A a A AA Aa a Aa aa c. Hur stor är sannolikheten att det föds en unge med rak päls? 25% 2. En hamster som är homozygot för det recessiva anlaget vit päls () korsas med en hamster som är heterozygot för det dominanta anlaget svart päls (). a. Fyll i korsningsschemat och ta reda på hur stor sannolikhet det är att ungarna får svart respektive vit päls. 50% / 50% B Svart Svart Vit Vit

3 3. En kvinna som har runa ögon väntar arn med en man som också är runögd. Visa med ett korsningsschema hur det kan vara möjligt att deras arn får lå ögon. B B BB Brun Brun Brun Blå

4 Korsningsschema med två anlag Dihyrid klyvning 4. Vi studerar majs som ildar frön med varierad färg och form. Anlagen för färg tillhör ett annat kromosompar än anlagen för form. Färgen är antingen lila (F) eller gul (f). Fröformen är antigen slät (S) eller skrynklig (s). a. Vilken färg är dominant? Lila. Vilken form är dominant? Slät c. En planta har anlagen Ffss. Hur ser den plantan ut när det gäller form och färg på fröna? Lila och skrynklig d. En planta har anlagen FfSs. En komination av anlag som kan finnas i könscellerna är FS, vilka fler kominationer av anlag kan finnas i könscellerna som denna planta ildar? Fs, fs, fs e. Två plantor med anlagen FfSs korsas med varandra. Gör klart korsningsschemat nedan. FS Fs fs fs FS FFSS FFSs FfSS FfSs Fs FFSs FFss Lila och skrynklig FfSs Ffss Lila och skrynklig fs FfSS FfSs ffss Gul och slät ffss Gul och slät fs FfSs Ffss Lila och skrynklig ffss Gul och slät Ffss Gul och skrynklig f. Markera i ditt korsningsschema följande

5 gula och släta markeras med gul färg gula och skrynkliga markeras med röd färg lila och släta markeras med grön färg lila och skrynkliga markeras med vit färg g. Beräkna sannolikheten för de olika varianterna i uppgiften innan. Klyvningstal 9:3:3:1 9/16 a, 3/16 Gula och släta, 3/16 Lila och skrynkliga, 1/16 Gula och skrynkliga 5. Anta följande: Vit päls (f) = recessiv, Svart päls (F) = dominant, Rak päls (p) = Recessivt, Krullig päls (P) = Dominant. En vit rakpälsad råtta korsas med en svart krullpälsad råtta. Den svarta råttan är heterozygot för åda anlagen. a. Vilka kominationer av anlag kan finnas i könscellerna från den vita råttan? Vit rakpälsad ffpp, Könsceller fp. Vilka kominationer av anlag kan finnas i könscellerna från den svarta råttan? Svart krullpälsad råtta heterozyget, Könsceller FP, Fp, fp, fp c. Fyll i korsningsschemat och ta reda på sannolikheten för att ungarna lir svarta med päls. fp fp fp fp FP Fp rak rak rak rak fp fp Vit och rak Vit och rak Vit och rak Vit och rak

6

7 Korsningsschema för könsundet arv 6. Genen för röd/grönfärg- seende sitter på X kromosomen. Den finns i två alleler, en dominant A (man ser rött och grönt) och en recessiv a (man ser inte skillnad på rött och grönt). Den manliga kromosomen, Y, saknar genen för färgseende. a. Ange nedan könet på nedanstående personer och ange också huruvida de ser färger eller inte. Person 1: X A X A Kvinna Person 2: X A X a Kvinna Person 3: X a X a Kvinna Färglind Person 4: X A y Man Färglind Person 5: X a y Man. Person 1 och person 4 skaffar arn, hur stor är risken att de får en färglind flicka respektive pojke? Gör klart korsningsschemat. Färglind flicka, Färglind pojke 0% Färgsseende y y y Färgssende

8

9 c. Person 2 och person 4 skaffar arn, hur stor är risken att de får en färglind flicka respektive pojke? Rita ett korsningsschema. Färglind flicka 0%, Färglind pojke 25% x a x a Färgsseende y y x a y Färglind d. Morfar är färglind, mormor är homozygot för det dominanta anlaget färgseende. Deras dotter skaffar arn med en färgseende man, hur är utsikterna för deras arn? (Rita korsningsschema!) Morfar x a y, Mormor Dotter x a man y x a x a y X a y Färglind X A y Bild Sex Chromosomes Ändrad av Helene Hultqvist By GYassineMraetTalk This vector image was created with Inkscape. ithe source code of this SVG is valid. (Own work) [GFDL ( or CC BY-SA ( via Wikimedia Commons