Genetik - Läran om det biologiska Arvet

Transkript

1 Genetik - Läran om det biologiska Arvet

2 Uppgift Arv eller miljö Våra egenskaper formas både av vårt arv och den miljö vi växer upp i. Hurdan är du och hur ser du ut? Vad beror på arv och vad beror på miljö?. A Rita av tabellen nedan och skriv in minst tio av dina egenskaper. Dela upp dem i sådana som du tror beror mest på arvet, och sådana som du tror beror mest på miljön. Skriv upp exempel på både inre egenskaper som exempelvis glad, och yttre egenskaper som exempelvis ögonfärg.. B Ge exempel på vilka egenskaper som du tror kommer mest från din mamma respektive mest från din pappa. Vilka egenskaper verkar bara du ha i din familj? C Finns det någon egenskap som du har som du inte tycker du ärvt från någon av dem?. D Diskutera med en kamrat om vi kan förändra våra egenskaper? Sammanfatta vad ni kommer fram till.

3 Vad är en cell?

4 I en cell I cellkärnan DNA Gen arvsanlag

5 I cellkärnan finns DNAmolekyler Alla cellkärnor i alla celler i en organism har en likadan uppsättning DNA-molekyler (ej könscellerna) Människan har 46 DNA-molekyler i sin cellkärna. När cellen delar sig syns kromosomerna vilket är DNA-molekylerna som rullat ihop sig till stavar. Det är 23 kromosomer från far (spermien) och 23 kromosomer från mor (äggcellen) Antalet DNA-molekyler i varje cellkärna skiljer sig mellan olika arter t ex apa 48, häst 64, fjäril 380.

6 Varje kromosom innehåller en DNA-molekyl Det är DNA:t som bär på arvet och den information som styr våra biologiska egenskaper t ex ögonfärg och hårfärg. Om DNA från en enda cell skulle vecklas ut skulle det bilda en 1,5 meter lång tråd. DNA har två uppgifter: att föra det genetiska arvet vidare till kommande generationer och styra cellens produktion av protein. T = Tymin A = Adenin C = Cytosin G = Guanin

7 En gen/arvsanlag är en bit av en DNA-molekyl Informationen i DNA:t är uppdelad i många små delar. Varje del kallas ett arvsanlag eller en gen. En gen består av ett antal kvävebaser som tillsammans bildar en kod eller ett recept på ett protein. Människan har ca olika gener i sina kromosomer, var och en med sitt speciella recept/budskap.

8 Proteiner gör att du är du Kroppens celler består till stor del av en sorts ämnen som kallas proteiner. Det är dem som gör att du och din kompis är olika. Mörkare hår = mkt av proteinet Melanin i hårstrået, ljust hår = lite av proteinet Melanin. Det finns också proteiner för tillväxthormon, temperament och bollsinne. Det är arvsanlaget (generna) i cellerna som har recepten på hur proteinerna ska tillverkas. Arv och miljö hör också ihop t ex solbränna = arvsanlagen i hudens celler samarbetar med solljuset, dvs miljön.

9 DNA-molekylen kopierar sig själv

10 Vanliga celler och könsceller

11 Befruktning ger åter dubbla kromosomer

12 Korsnings- schema kön

13 Flicka eller pojke? - könskromosomerna bestämmer XX XY

14 Med modern teknik finns idag möjlighet att påverka om det ska bli en pojke eller en flicka. a) Diskutera med en kamrat vilka följder det skulle kunna få om alla kunde välja kön på sina barn. b) Finns det några omständigheter där det skulle kunna vara motiverat? c) Jämför med vad resten av klassen kommit fram till.

15 Hur blir det enäggstvillingar?

16 Hur blir det tvåäggstvillingar?

17 Många barn

18 Hur blir det siamesiska tvillingar? watch? v=anqc4nziuwc

19 Ingen tror det när de ser dem men de är tvillingar Lucy är vit och rödhårig. Men hennes tvillingsyster Maria har fått mammans halvjamaicanska drag. Tvåäggstvillingarna i familjen Aylmer är en på miljonen och fascinerar nu en hel värld. När barnmorskan tog hand om oss var hon helt enkelt mållös, berättar Lucy för Daily Mail. Det är ingen som tror på dem när de säger att de är tvillingar. Även när vi klär oss lika ser vi ju inte ut som systrar, än mindre tvillingar. Vi har vänner som har tvingat oss visa födelseattesten för att bevisa det, säger Lucy Aylmer. Bara i Storbritannien föds det par tvillingar varje år. Men det är bara en chans på 500 att tvillingarna ska ha olika hudfärg. 3 mars, 2015

20

21 Gregor Mendel Genetikens fader. Levde på 1800-talet. Studerade arvsanlag hos ärtväxter och insåg att det både finns dominanta och recessiva anlag. Mendel korsade ärtplantor som hade olika egenskaper, till exempel olika färg på blommorna och frön som var skrynkliga eller släta.

22 Dominanta och recessiva anlag Dominant är ett ord som beskriver en variant av en gen som bara behöver finnas på en av kromosomerna i ett kromosompar för att komma till uttryck. Recessiv är ett ord som beskriver en variant av en gen som måste finnas på båda kromosomerna i ett kromosompar för att komma till uttryck.

23 Mendels ärtväxter Pistill Pistill Pollenkorn från fader Pollenkorn från fader Homozygot=Två lika anlag Heterozygot=Två olika anlag

24 Korsningsschema

25 Vilka färger får dessa kaniners ungar om den vita mamman har anlaget homozygot vv och den svarta pappan homozygot SS? Gör ett korsningsschema och svara sedan på hur många procent som blir vita respektive svarta?

26 Vilka anlag har du? Arbeta med den utdelade uppgiften.

27 Blodgruppers nedärvning

28 Blodgrupper I Sverige använder vi oss av AB0- systemet. I Sverige är blodgrupp A och 0 vanligast. Ni ska vi träna på att göra korsningsscheman på följande blodgrupper. Rita upp 10 stycken korsningsscheman i er bok så kör vi! A och B är dominant 0 recessivt. Föräldrars blodgrupp Barnet får blodgrupp 0 och och A0 A eller 0 0 och B0 B eller 0 0 och AB A eller B A0 och A0 A eller 0 A0 och B0 A, B, 0 eller AB A och AB A, B eller AB B och B B eller 0 B och AB AB och AB A, B eller AB A, B eller AB

29 Vem kan ta emot din blodgrupp? Givaren har blodgrupp A O B AB Mottagaren måste ha blodgrupp A eller AB A, B, O eller AB B eller AB AB

30 Uppgift Blodgrupper har sedan en tid med stor framgång använts som genetiska bevis vid utredningar om vem som är pappa till barnet. I Sverige tillhör 47% blodgrupp A, 38% blodgrupp 0, 10% blodgrupp B och 5% blodgrupp AB. Diskutera med en kamrat hur ni tror att man kan använda blodgruppsbestämning vid faderskapsmål och varför det kan vara viktigt att veta vem fadern är.

31 När arvet skadas Kromosomavvikelser Mutationer - en förändring i DNA Ärftliga sjukdomar Skador i könskromosomerna Arv och miljö i samspel

32 Mutation En mutation är en plötsligt och slumpmässig förändring av generna. En skada i generna. Förändringen kan ske när individen blir utsatt för vissa kemikalier, UV-strålning, virus mfl Mutationer kan vara positiva eller negativa för individen. Vanligtvis är de mer negativa. Sker mutationen i könscellerna får barnet en mutation som föräldrarna saknar. Sker mutationen i någon annan cell förs den inte vidare till någon annan generation. T ex cancer

33

34 Ärftliga sjukdomar Beror på att det är en gen som är skadad så att något viktigt protein inte kan bildas. De ärftliga sjukdomarna kan både vara recessiva eller dominanta. De recessiva sjukdomarna måste ha anlaget på båda kromosomerna för att sjukdomen ska slå igenom. Därför märks oftast inte att man har en skadad kromosom i ett genpar. För dominanta ärftliga sjukdomar räcker det med att att en kromosom i ett genpar är skadad för att sjukdomen ska slå igenom. Men trots att anlaget är dominant får inte alla avkommor anlaget då bäraren också kan ha anlag för en frisk gen.

35 Ärftliga sjukdomar kan också vara könsbundna. Vissa ärftliga sjukdomar finns i könskromosomerna. Detta medför att vissa sjukdomar oftare drabbar det ena könet framför det andra. T ex färgblindhet - genen för att se färg ligger på X-kromosomen och om den genen är skadad kan man bli färgblind. Pojkar har som känt XY och om X saknar genen för att se färg kommer han att bli färgblind. Flickor klarar sig bättre då deras andra X kromosom kan fungera.

36 Hur många siffror ser ni i de olika cirklarna?

37 Vilken färg har klänningen?

38 Frågan är vilken färg den här klänningen har? Blå och svart säger vissa, guld och vit, säger andra. Vad beror det på att vi upplever färg så olika? Vi ringde upp en ögonläkare för att reda ut saken. Jag har inga defekter i mitt färgseende, och jag ser den svart och blå, säger ögonläkaren Felix Cullin. Därmed inte sagt att det är något fel på dem som ser den i vit och guld. Enligt den privatpraktiserande ögonläkaren Felix Cullin i Karlskrona kan skärmen på datorn återge färgen på olika sätt vilket kan ställa till förvirring. Om däremot två olika personer tittar på samma skärm och ser olika färg kan det innebära att den ena personen har en slags färgsinnesdefekt. Detta behöver inte leda till att man konsulterar läkare, menar Felix Cullin. Färguppfattningen är olika från person till person. Om man har ett särskilt yrke där det är viktigt med färgseende kan det förstås vara anledning att kolla upp det, om man exempelvis jobbar som sjökapten, menar Felix Cullin. Färgblindhet beror på en genetisk förändring och gör att man upplever färger som "normala" och ser den eventuella "felfärgen" som facit. Det är först när andra påtalar färgvalet som en träta kan uppstå. Färgblinda personer kan ha på sig kombinationer av färger som för normalt seende upplevs som annorlunda, säger Felix Cullin. Hör honom reda ut begreppen kring färgseende i ljudfilen ovan.