Genetik/Avel Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Genetik/Avel Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar 2004-11"

Transkript

1 Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar

2 Introduktion Genetiska kunskaper hos uppfödare är en nödvändighet för att förstå vad till exempel SKKs hälsoprogram innebär och varför det är viktigt att följa dessa. Hur nedärvs de genetiskt betingade defekterna som finns inom en ras, hur stort inflytande har miljön på en egenskap, vilka färger kan valparna få i den tilltänkta parningskombinationen? Det är en lång rad av frågeställningar som vi har lättare att förstå om vi har genetiska kunskaper. Man kan nog påstå att det inte finns några genvägar i avelsarbetet, att bedriva ett avelsarbete tar tid och vi vet att Rom inte byggdes på en dag. Kanske blir inte första generationen vad vi önskade, det kanske tar ytterligare några generationer tills vi nått vårt mål för vissa egenskaper medan det för andra egenskaper krävs endast en generation för en förändring. Vi har alla som mål att föda upp friska, sunda hundar med god hållbarhet och som dessutom fungerar för det användningsområde de är skapade för. Att minska risken för genetiskt betingade sjukdomar och defekter är givetvis något som vi alla strävar efter och därför är det viktigt att vi besitter så goda kunskaper som möjligt. Denna studiecirkel är grundläggande för att skapa de baskunskaper som varje uppfödare och hundägare bör ha. Genom att deltaga i Svenska Kennelklubbens uppfödarutbildning kommer flera av de frågor vi har, att kunna besvaras och vi blir kunnigare som uppfödare. Lycka till med studierna! 2

3 Delmålsbeskrivning Grundkurs hälsoprogram med förklarande genetik Mål att ge kunskaper om rasbildning och dess konsekvenser att ge goda kunskaper om SKKs olika hälsoprogram och konsekvenserna av dessa att ge insikt i sambandet mellan olika genetiska nedärvningsmodeller och respektive hälsoprogram med särskild tonvikt på frågor som uppstår vid val av avelsdjur Efter kursen skall deltagaren ha kunskaper om betydelsen av rasens ursprung och dess användningsområde ha förståelse för skillnaden mellan genotyp och fenotyp ha goda kunskaper om SKKs olika hälsoprogram och förstå vikten av att följa programmen kunna ge exempel på nedärvningsmodeller kunna diskutera nedärvning av till exempel sjukdomar med hänsyn till hälsoprogrammen ha kännedom om och kunna använda sig av aktuella databaser för information Material Kursböckerna Avelsboken och Uppfödarboken, samt OH-bilder. Tidsram för studiecirkeln Fem träffar på vardera 3 gånger 45 minuter alternativt ett veckoslut. Studiecirkelns genomförande Detta är ett exempel på hur studiecirkeln kan genomföras. Studiecirkeln bör anpassas till deltagarnas erfarenhet och intresse. Cirkeldeltagarna bör ha tillgång till böckerna före starten av studiecirkeln. Tiden mellan träffarna bör vara sådan att inläsning av aktuella avsnitt är möjligt. Det kan eventuellt finnas behov av att föreläsare kommer till träff 2 och pratar om DNA och nedärvningsmodeller. 3

4 Förslag till cirkelupplägg Inför träff 1 Cirkeldeltagarna bör ha fått kursböckerna, Avelsboken och Uppfödarboken, samt studiehandledningen i god tid innan träff 1. Träff 1 Första träffen kan handla om: 1. Tamhundens historia 2. Rasbildning 3. DNA Träff 3 Tredje träffen kan handla om: 1. Avel för kvalitet 2. Avelsplanering 3. Avelsurval Träff 4 Fjärde träffen kan handla om: 1. Avel för exteriör 2. Avel för mentalitet Träff 2 Andra träffen kan handla om: 1. Genetiska nedärvningsmodeller 2. Inavel - släktskap Träff 5 Femte träffen kan handla om: 1. Avel för hälsa 2. Hälsoprogrammet 3. Nya metoder och möjligheter 4

5 Råd och anvisningar Träff 1 Deltagarnas förberedelser inför studiecirkelns start Läs Avelsboken kapitel 1 och 2 s samt kapitel 4 s , OH-bild nummer 1-5 Hundens historia och rasbildning Starta kursen med att i gruppen diskutera: - När domesticeringen av hunden påbörjades. - Vad menar vi med begreppet "hundras"? - När och hur rasbildningen påbörjades. Skynda långsamt och strategi är nyckelord som nämns när man talar om rasbildning. Diskutera dessa nyckelord och fundera över varför dessa ord är så viktiga i hundaveln, liksom rådet att vi ska lära oss av historien. Innan vi nu går vidare så skulle det kanske vara på sin plats att vi funderar över vilket mål vi har med vår uppfödning. Ett avelsmål är en viljeyttring om ett mål jag vill uppnå. Vi vill givetvis föda upp sunda och friska hundar som ska kunna användas i det arbete de är tänkta för, men nu ska vi formulera fler mer specificerade mål. Diskutera i gruppen om de mål deltagarna formulerat. Lägg målformuleringarna åt sidan och spara dessa till slutet av kursen, vi kanske då har fått en annan syn på aveln och måste omformulera våra mål. DNA Innan vi kan gå vidare behöver vi kontrollera våra kunskaper i genetik. Att ha kunskaper i genetik är till hjälp vid val av avelsdjur, dessutom ger det oss en förståelse för att det inte alltid blir det resultat vi förväntat oss. Vi har givetvis också stor nytta av kunskaper i genetik när vi diskuterar SKKs hälsoprogram. Studera bilden på s. 43 cellen, s. 44 kromosomer och DNA. DNA, deoxiribonukleinsyra, den genetiska koden kanske vi också kan säga. Diskutera i gruppen: - DNAs byggnad och vad som skiljer DNA och RNA. - Vad är en kromosom och hur många har hunden? - Vad är en gen? 5

6 - Vad är ett genpar och varifrån härstammar vardera gen i paret? - Vad kodar en gen för? - Är det någon skillnad på DNA i cellkärnan i de olika cellerna i kroppen? - Vad är ett baspar? Protein är uppbyggt av aminosyror, tre baser är koden för en aminosyra. De fyra tillgängliga baserna i DNA molekylen är adenin, cytosin, guanin och tymin. Beroende på ordningsföljden på baserna så får cellen instruktion om vilka aminosyror som ska kopplas samman, till exempel TGC = cystin, CCC = prolin, GCA = alanin o.s.v. Om vi säger att ett protein består av 300 aminosyror, så innebär det 3 gånger 300 baspar för att koda för detta protein. Därutöver behövs ytterligare baser för bland annat kontrollfunktioner. Läs noggrant på s om vad det innebär om till exempel en bokstav (bas) blir överhoppad eller vad man menar med en felkopiering. Diskutera i gruppen proteinernas medverkan i viktiga livsprocesser s. 46. Studera bilderna på s samt texten på s mitos och meios, diskutera vad som är skillnaden mellan mitos och meios. På s kan vi läsa om äggcellen och spermien och konstaterar att vardera bidrar med hälften av arvsmassan. Om vi nu tittar noggrannare på äggcellen så kan vi konstatera att det även finns annat som följer med äggcellen. Vad är det? På s får ni viktig information som vi bland annat ska ta med oss när vi senare ska studera färgnedärvning hos hund. Det är nu viktigt att vi repeterar kapitel 4 inför nästa träff där vi återigen kan ta upp de funderingar vi har för att sedan gå vidare. 6

7 Råd och anvisningar Träff 2 Inled träffen med att repetera från föregående träff samt diskutera de frågeställningar som deltagarna har. Avelsboken kapitel 6 s , kapitel 7 s och kapitel 14 s OH-bilder nr Kapitel 3 s , OH-bilder nr Genetiska nedärvningsmodeller De nedävningsmodeller man talar om är: - enkel recessiv arvsgång - enkel dominant arvsgång - polygen arvsgång - könsbunden arvsgång Innan vi börjar diskutera nedärvningsmodeller så är det nog på plats att vi förtydligar de olika begrepp vi kommer att använda. Först av allt bör vi ha klart för oss att den individ vi ser framför oss är ett resultat av både arvet och miljön den har varit utsatt för redan så tidigt som under fosterstadiet och fram till det att vi ser individen. Det vi då ser kallar vi fenotyp eller vi kan även säga företeelsetyp. Arv + miljö = fenotyp vi kan också säga genotyp + miljö = fenotyp. Om vi till exempel betraktar ett genpar och anger detta med bokstäver, kan vi använda oss av beteckningen som används för en av de nio gener som styr hundens färg. B (bruna serien). Dominant gen: betecknas B och anger en gen som i både enkel och dubbel uppsättning ger upphov till egenskapen (den rådande). Recessiv gen: betecknas b och fodras i dubbel uppsättning för att ge upphov till en egenskap (vikande). B- ger möjlighet till normalt svart pigment b- ger brun pälsfärg När vi nu studerar ett genpar så kan vi således få tre olika kombinationer: B - B, B - b eller b - b. 7

8 B - B och b - b kallas bägge för homozygoter (lika). Här kan vi för att skilja på dessa kalla B - B för en dominant homozygot och b - b för en recessiv homozygot. B - b kallas för heterozygot (olika). Enkel recessiv arvsgång Diskutera i gruppen vad detta innebär. På s kan ni finna några exempel? Vi kan ex titta på den B (bruna serien) s Studera även s. 29 i Uppfödarboken. Vi har en hanhund som är heterozygot (Bb) som parar en tik som även hon är heterozygot (Bb). De spermier som bildas innehåller således den dominanta B eller den recessiva b. Eftersom även tiken är heterozygot i detta genpar, kommer hennes äggceller att innehålla den dominanta B eller den recessiva b. Om vi nu gör ett korsningschema och placerar in de två gameterna från hanen vågrätt och de från tiken lodrätt och sedan kombinerar dessa får vi följande resultat. Vad kan vi nu konstatera om vi ser på ovanstående korsningsschema? Vi har 25 % dominant homozygota, vilka saknar den recessiva genen. 50 % är heterozygota och anlagsbärare för den recessiva genen b, bärare på anlaget för brun färg. 25 % är recessivt homozygota och det är de individer som i detta exempel är bruna till färgen. Det krävs att individen är homozygot för att en recessiv gen ska synas. Diskutera hur vi kan eliminera en egenskap med enkel recessiv arvsgång ur en population! Man talar i boken om att dessa egenskaper kan hålla sig gömda i flera generationer, hur kan detta vara möjligt? I detta avsnitt talas också om mutationer, diskutera vad en mutation innebär! 8

9 Enkel dominant arvsgång Läs s Vi har en hanhund som är dominant homozygot (BB). Vi parar honom med en tik som är recessivt homozygot (bb). Vilka alternativ kan vi nu få i de spermier som bildas? Endast spermier med dominanta B bildas! Hos tiken kan endast någon av de recessiva b finnas i äggcellen. Om vi nu gör ett korsningsschema och placerar de två könscellerna från hanen vågrätt och från tiken lodrätt och sedan kombinerar dessa så får vi följande resultat. Vi ser nu att samtliga avkommor är heterozygota i detta genpar. Vi ser att det endast krävs en dominant gen för att vi skall få effekt. Diskutera varför det till skillnad från enkel recessiv arvsgång här är lätt att eliminera egenskapen från populationen! Diskutera det ni finner i kursboken om stubbsvansanlag och ställ gärna upp ett korsningsschema. Polygen arvsgång Läs s Lägg märke till betydelsen av prefixet "poly". - Diskutera i gruppen vad denna arvsgång innebär. - Diskutera exempel på egenskaper som vi anser vara viktiga för oss som har denna form av nedärvning. Kapitel 5 s Läs igenom kapitlet som ger ett exempel på polygen nedärvning. Diskutera i gruppen: - innebörden av begreppet tröskelvärde - vad är en normalfördelning? Lägg speciellt märke till texten på s. 75 vänstra spalten (Man kan konstatera att o.s.v.). 9

10 Vi måste nu ha klart för oss att en förutsättning för att kunna bedriva avel på egenskaper med polygen arvsgång är att egenskapen är mätbar, vi kan nu även tala om kvantitativ nedärvning. Vi bör nu också ha klart för oss att dessa egenskaper även påverkas av miljöfaktorer, kön och ålder (läs s. 70 samt noggrant s. 76 avelsvärde). Diskutera texten under rubriken avelsindex. Skulle det vara möjligt att i framtiden använda oss av avelsindex som ett instrument i avelsarbetet? Diskutera kring texten på s Nu kan det vara lämpligt att man i gruppen diskuterar om möjligheterna att eliminera egenskaper med polygen arvsgång. - Är det möjligt att eliminera sådana egenskaper? - Hur går vi till väga i vårt avelsarbete för att begränsa spridningen/eliminera dessa egenskaper? Könsbunden nedärvning Läs s Diskutera i gruppen vad det skulle kunna innebära om vi i avel använder en tik som är anlagsbärare för hemofili A och parar henne med en frisk hane. - Är det några av avkommorna ni skulle kunna tänka er att använda i avel? Om vi nu i avel använder en tik som ej är anlagsbärare och parar henne med en hane som är drabbad av blödarsjuka. - Är det några av avkommorna ni skulle kunna tänka er att använda i avel? Diskutera i gruppen hur vi kan eliminera egenskaper med könsbunden nedärvning. Inavel och släktskap Läs s , diskuteras i gruppen. Läs s Som vi kan se av texten i Avelsboken är inavel och nära släktskap resultatet av bland annat avel i små populationer. Vi kan nu konstatera att släktskapsgrad anger hur stor del av generna som två individer har gemensamt på grund av att de är släkt. 10

11 Det "normalt" sett närmaste släktskapet är 50 %, valpen får 50 % av sina gener från sin far och 50 % från sin mor. Vi inser då att släktskapet till vardera förälder är 50 %. Det finns ett undantag som vi måste ha klart för oss, släktskapet mellan enäggstvillingar är 100 %, dessa härstammar från en och samma befruktade äggcell. Se tabellen på s. 32 släktskap i %. Studera figur A på s. 30. Lägg märke till att bilden beskriver nedärvningen i ett genpar! Följ generna från far och morföräldrarna och lägg märke till att fadern har fått en gen från vardera farfar och farmor. Av dessa gener har sedan en gått vidare från fadern till avkomman. Läs texten och studera bilden. Gå nu vidare till figur B på s. 31. Där vi kan se vad som händer vid inavel. Nu finner vi uttrycket inavelskoefficient: Inavelsgraden/inavelskoefficient anger hur stor del av generna som dubblerats genom föräldrarnas släktskap. Inavelskoffecient uttrycks i decimaltal exempel 0,25 vilket motsvarar en inavelsgrad på 25 %. Lägg märke till avkomman längst till vänster i figuren! Denna har fått båda sina gener i genparet från sin far som även är morfar. Den ena genen i paret kommer direkt från honom som far och den andra via modern. Om vi studerar detta genpar som vi kallar dubblerat (det är en och samma gen i dubbel uppsättning) och funderar över släktskapet mellan far och avkomma i detta fall, hur stort är då släktskapet? Denna avkomma har erhållit en av faderns gener, men i dubbel uppsättning. Släktskapet blir således 50 % och vi har här inte ökat släktskapet, men vilken gen har vi fått i dubbel uppsättning? Är det en gen vi önskar? Kan det vara en oönskad gen som vi vill eliminera ur populationen? Studera figuren noggrant och diskutera de olika alternativen i fråga om genparen hos avkommorna! Läs s , inavelsberäkning. 11

12 Som nämns i boken kan inavel beräknas med olika metoder och vi kan här nämna ytterligare en metod som är relativt enkel. Vi kan använda formeln 0,5 n1+n2+1 (1+FA) n1= antalet generationsled från gemensam ana till fader, n2 = antalet generationsled från gemensam ana till moder samt FA står för inavelkoefficient som den gemensamma anan eventuellt har sedan tidigare. Om vi nu tar exemplet i boken med halvsyskonparning på s. 32. Den gemensamme anan är A1,A2 finner vi som förälder till P och Q. Detta innebär att n1 blir 1, antalet generationsled från A till P är 1 och n2 blir även det 1 eftersom antalet generationsled från A till Q är 1. Eftersom vi inte har information om A själv har någon inavelskoefficient så antar FA värdet 0. Det blir om vi sätter in siffrorna i formeln 0, (1+0) = 0, 125 dvs. 12,5 % av generna hos avkomman är dubblerade. Vi kan också ta ett exempel på kusinparning. A och B är kusiner, C och E är syskon. Vi kan nu se att vi har två gemensamma anor, nämligen G och H. Vi får nu räkna för vardera gemensamma ana. G = 0, (1+0) = 0,5 5 = 0,03125 H = 0, (1+0) = 0,5 5 = 0,03125 = 0,06250 det vill säga vi får en inavelsgrad på 6,25% 12

13 Diskutera i gruppen innebörden av begrepp/verkan av: - matadoravel - effekter av inavel - effekt av utavel - genetisk variation - förlust av genetisk variation - effektiv populationsstorlek Till nästa träff kan deltagarna fundera över hur vanligt det är med parningar mellan närbesläktade djur inom respektive ras. Vi kan också fundera över hur många tikar som används i avel och hur många handjur som används i respektive ras. Detta kan vara lämpligt att inleda kommande träff med. 13

14 Råd och anvisningar Träff 3 Inled träffen med att repetera från föregående träff samt diskutera de frågeställningar som deltagarna har. Avelsboken kapitel 8 s , kapitel 9 s samt kapitel 10 s Avel för kvalitet s Diskutera i gruppen: - förändrar avel/avelsurval populationen? - hur kombinerar vi bevarandetanken om raserna och samtidigt talar om utveckling? - vad menar vi med kvalitet? - när och hur bedöms kvalitet? - vilken hänsyn tar vi/bör ta till hundens ålder, utveckling, mognad samt kön vid bedömning av kvalitet? Avelsplanering s Charles Darwin sa att de individer som är bäst lämpade för att klara en viss miljö fortplantar sig bäst. Det handlar om det naturliga urvalet. De förutsättningarna som gäller för att en egenskap ska förändras på grund av det naturliga urvalet är: - individerna skiljer sig åt ifråga om egenskapen - egenskapen är ärftlig - egenskapen påverkar förmågan att överleva och fortplanta sig Om inte dessa tre kriterier är uppfyllda, så finns det ingen anledning till att egenskapen ska förändras. Diskutera i gruppen om hur vårt avelsurval har förändrat eller kan förändra en ras, då ovanstående kriterier för det naturliga urvalet icke gäller. Vilka kriterier har vi för urval? Hur kan jag som uppfödare veta att mina mål för uppfödningen är riktiga? Var kan jag vända mig för att få hjälp? s Diskutera i gruppen! De övergripande målen är att sträva efter god exteriör, funktion, mentalitet och hälsa. 14

15 Hur ser vi på detta när vi har ökat våra kunskaper? Vi tar nu hänsyn till bland annat nedärvningsmodeller, kunskaper om släktskap, och vi vet även vilken information vi kan få. s Vi kan nu ta fram det avelsmål vi formulerade under träff 1 och diskutera vidare och se hur vår syn på avelsmålet har förändrats. Lägg målformuleringen åt sidan för att återigen ta fram den vid den sista träffen. Avelsurval Kapitel 10 s Diskutera texten på s Det är nu viktigt att vi förstår vad begreppet arvbarhet innebär. Vi kan ytterligare förtydliga genom att nämna att arvbarhet anges i % och antar värden mellan 0 och 100 %. Vi kan också uttrycka det i heritabilitet (h 2 ) vilket anges i decimaler mellan 0-1,0. Vi kan säga att den mätbara delen av skillnaden mellan individerna som beror på arvet är arvbarheten och resten av skillnaden beror på miljön. Till miljön räknas alla mätfel (brister). Vi tar som exempel: När det vi ser/kan mäta av egenskapen helt beror på arvet är arvbarheten 100 %. Om vi nu tänker oss att olika miljöbetingade faktorer påverkar egenskapen, kan delar av arvet döljas. Egenskapen är fortfarande lika mycket genetiskt betingat, men vi kanske ser ett annat resultat på grund av miljöpåverkan. Det vi ser är påverkat av arv plus miljö. Den delen som beror på arvet och mäts av oss är arvbarheten. Vi kan endast bedöma det vi ser och det är endast det som är ärftligt som kan överföras till kommande generation. Även om en egenskap är ärftligt betingad så kan vi bara ta hänsyn till det vi kan se. När vi läst texten i boken och förstår vad arvbarheten står för kan vi också börja fundera över om vi på något sätt skulle kunna öka värdet på arvbarheten. Det skulle givetvis vara värdefullt om vi kunde se vilket budskap generna har. Tänk om vi kunde ta bort miljöpåverkan på enskilda egenskaper och enbart se vad generna säger. 15

16 När vi talar om urval och avelsvärdering talar vi om: - Individvärdering - Härstamningsvärdering - Värdering av släktingar - Avkommevärdering Diskutera innebörden av ovanstående! 16

17 Råd och anvisningar Träff 4 Inled träffen med att repetera från föregående träff samt diskutera de frågeställningar som deltagarna har. Avelsboken kapitel 13 s och kapitel 12 s OH-bilder nr Avel för exteriör Läs texten på s och diskutera följande frågeställningar: - är det någon skillnad i grundprinciperna när man bedriver avel för exteriör eller mentalitet alternativt hälsa? - diskutera arvsgång för exteriöra egenskaper! - diskutera varför inavel eller så kallad linjeavel har varit en mycket använd metod i hundavel för exteriör! - kan kursdeltagarna se några faror i att inte koppla funktion till exteriör hos en hundras? - i naturen råder det naturliga urvalet, hur har vi genom århundradena och hur kan vi i framtiden påverka detta med vår avel för exteriör? - diskutera de negativa konsekvenser en avel mot det extrema kan ge! - diskutera hur vi på bästa sätt kan avelsvärdera ett djurs exteriör! Avel för mentalitet Läs texten på s och diskutera följande frågeställningar: - vad menar vi med mentalitet? - vad är god mentalitet? - hur viktiga är de mentala egenskaperna? - kan vi till exempel ställa exteriör mot mentalitet och vilket är viktigast? - kan de mentala egenskaperna ha någon påverkan på en hunds duglighet som exempelvis jakt-, utställningseller brukshund? - vilka mentala egenskaper är viktigast hos kursdeltagarnas raser? - hur kan vi på bästa sätt mäta de mentala egenskaperna? - kan kursdeltagarna se någon koppling mellan en ras ursprung, ursprungsanvändning och önskvärda mentala egenskaper för rasen? 17

18 Vi diskuterade tidigare kopplingen mellan funktion och exteriör, vilka metoder har vi för att mäta avelsvärdet för funktion? I Avelsboken på s.129 beskrivs två alternativ för hur man ska utforma prov eller beskriva egenskaper. - vad skiljer de två alternativen åt? - kan kursdeltagarna se några risker med de två alternativen? - diskutera vilken inverkan olika miljöaspekter som, till exempel vem som har tränat hunden, kan påverkat resultatet! Diskutera texten på s. 132 i Avelsboken, "Fördelar nackdelar". I Avelsboken på s. 134 kan kursdeltagarna läsa om MH. Studera även figur R och S samt s. 139 protokoll. - vad innebär MH? - hur bedöms MH? - diskutera skillnaderna mellan figur R och S! - diskutera fördelar respektive nackdelar mellan dessa två avkommegrupper! - hur och av vem skapas idealprofil för en ras? 18

19 Råd och anvisningar Träff 5 Inled träffen med att repetera från föregående träff samt diskutera de frågeställningar som deltagarna har. Läs Avelsboken kapitel 11 s och kapitel 15 s samt kapitel 5 s Avel för bättre hälsa Givetvis vill varje uppfödare föda upp hundar som är friska och hållbara. Men verkligheten kanske blir en annan, det är kanske så att i en ras förekommer det någon sjukdom som många individer drabbas av och som ger lidande för hunden och medför stora kostnader för djurägaren. Kan man ställa exteriör, mentalitet och hälsa mot varandra? Kan vi fundera över vilket som är viktigast? Läs s och diskutera följande frågeställningar: - hur kan jag finna uppgifter på aktuella hälsostörningar hos min ras? - vilka metoder har vi för att dokumentera vilka individer som har genetiskt betingade hälsostörningar? - har arvsgången för aktuell hälsostörning någon betydelse för vilken avelsstrategi vi tillämpar? - kan urval för hälsa förbättra hälsotillståndet i en ras? Genetiska hälsoprogram På sid 154 i Avelsboken "Svenska Kennelklubbens genetiska hälsoprogram syftar till att minska förekomsten av fysiska och mentala störningar samt att förbättra eller vidmakthålla rashundens möjligheter till en långsiktig och hållbar utveckling i framtiden". Läs s och diskutera följande frågeställningar: - vad innebär SKKs genetiska hälsoprogram? - vad står RAS för? - vad är målet med RAS? - vad menar man med rasvårdande åtgärder? - hur berörs kursdeltagarnas raser av hälsoprogrammet? - vilka individer ska vi utesluta ur avel enligt hälsoprogrammet? 19

20 Nya metoder och möjligheter Läs s Diskutera i gruppen sådant som till exempel: - etiska aspekter på forskningen! - vad kan dessa kunskaper ge oss i vårt avelsarbete? - vad ska vi använda dessa kunskaper till? - kan det finnas några risker? Hur går vi vidare? (diskutera i gruppen) Nu kanske vi åter ska ta fram vårt avelsmål, hur såg mina mål ut? Efter dessa träffar kanske jag måste revidera mina mål! Vad var viktigast? Vilken avelsstrategi bör finnas för min ras? Ja, det är mycket som man bör ta hänsyn till i avelsarbetet och förhoppningsvis har vi nu större kunskaper om genetik och avel. 20

Genetik. Så förs arvsanlagen vidare från föräldrar till avkomma. Demokrati och struktur inom och mellan anlagspar

Genetik. Så förs arvsanlagen vidare från föräldrar till avkomma. Demokrati och struktur inom och mellan anlagspar Genetik Så förs arvsanlagen vidare från föräldrar till avkomma Hunden har 78st kromosomer i varje cellkärna, förutom i könscellerna (ägg och spermier) där antalet är hälften, dvs 39st. Då en spermie och

Läs mer

Sammanfattning Arv och Evolution

Sammanfattning Arv och Evolution Sammanfattning Arv och Evolution Genetik Ärftlighetslära Gen Information om ärftliga egenskaper. Från föräldrar till av komma. Tillverkar proteiner. DNA (deoxiribonukleinsyra) - DNA kan liknas ett recept

Läs mer

KAN SKADLIGA GENER UTROTAS?

KAN SKADLIGA GENER UTROTAS? KAN SKADLIGA GENER UTROTAS? Den bärande idén bakom omfattande s.k. genetiska hälsoprogram är att det är möjligt att befria en hundstam från skadliga gener. En diskussion kring utformning av program för

Läs mer

Släkttavlor i genetiken

Släkttavlor i genetiken Släkttavlor i genetiken I den här övningen får du följa hur olika egenskaper och sjukdomar hos människan går i arv från generation till generation. Alla egenskaper och sjukdomar som är med i övningen bestäms

Läs mer

Medicinsk genetik del 3: Könsbunden nedärvning av färgblindhet och blödarsjuka. Niklas Dahrén

Medicinsk genetik del 3: Könsbunden nedärvning av färgblindhet och blödarsjuka. Niklas Dahrén Medicinsk genetik del 3: Könsbunden nedärvning av färgblindhet och blödarsjuka Niklas Dahrén Människans kromosomer Antalet kromosomer: Människan har 22 homologa kromosompar och 1 par könskromosomer ( eller

Läs mer

GENETIK - Läran om arvet

GENETIK - Läran om arvet GENETIK - Läran om arvet Kroppens minsta levande enheter är cellerna I cellkärnorna finns vår arvsmassa - DNA (DNA - Deoxiribonukleinsyra) Proteiner Transportproteiner Strukturproteiner Enzymer Reglerande

Läs mer

Mitos - vanlig celldelning

Mitos - vanlig celldelning Mitos - vanlig celldelning Interfas Cellens normala tillstånd kopiering sker. Enskilda kromosomer kan inte urskiljas Profas DNA molekylerna packar ihop sig i tydliga kromosomer Metafas Cellkärnans membran

Läs mer

Tidiga erfarenheter av arvets mysterier

Tidiga erfarenheter av arvets mysterier Cellens genetik Cellen Växtcellen Växtcellen Tidiga erfarenheter av arvets mysterier Artförädling genom riktad avel Religiösa förbud mot syskongiftemål Redan de gamla grekerna.. Aristoteles ~350 år före

Läs mer

Medicinsk genetik del 2: Uppkomst och nedärvning av genetiska sjukdomar. Niklas Dahrén

Medicinsk genetik del 2: Uppkomst och nedärvning av genetiska sjukdomar. Niklas Dahrén Medicinsk genetik del 2: Uppkomst och nedärvning av genetiska sjukdomar Niklas Dahrén Genetiska sjukdomar Genetiska sjukdomar orsakas av mutationer (förändringar) i DNA:t. I vissa fall är mutationerna

Läs mer

Förökning och celldelning. Kap 6 Genetik

Förökning och celldelning. Kap 6 Genetik Förökning och celldelning Kap 6 Genetik Obs! fel i boken: Sid 215, stycket längst ner står systerkromatider, skall stå homologa kromosomer Sid 217, fjärde raden andra stycket: står eller zygoter vilket

Läs mer

Parning och valpning Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar 2004-03-25

Parning och valpning Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar 2004-03-25 Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar 2004-03-25 Introduktion Att föda upp en valpkull är en fascinerande upplevelse, men även en period som innebär mycket arbete. Det är en ansvarsfylld

Läs mer

Genetik - Läran om det biologiska Arvet

Genetik - Läran om det biologiska Arvet Genetik - Läran om det biologiska Arvet Uppgift Arv eller miljö Våra egenskaper formas både av vårt arv och den miljö vi växer upp i. Hurdan är du och hur ser du ut? Vad beror på arv och vad beror på miljö?.

Läs mer

Det är fåfängt att göra med mera det som kan göras med mindre

Det är fåfängt att göra med mera det som kan göras med mindre Det är fåfängt att göra med mera det som kan göras med mindre Δ GENETICA ÄRFTLIGHETSGRAD VAD ÄR DET? Urval för att förbättra egenskaper genom avel är bara meningsfullt om de mät- eller bedömningsvärden

Läs mer

Vad man bör tänka på när man har en liten ras? Erling Strandberg, professor vid institutionen för husdjursgenetik, SLU, Uppsala

Vad man bör tänka på när man har en liten ras? Erling Strandberg, professor vid institutionen för husdjursgenetik, SLU, Uppsala Vad man bör tänka på när man har en liten ras? Erling Strandberg, professor vid institutionen för husdjursgenetik, SLU, Uppsala Norsk Buhund är en ganska liten ras i Sverige. För en liten ras finns det

Läs mer

Avelsregionernas och enskilda medlemmars synpunkter på förslagna nya Avels- och Uppfödaretiska Regler: Frågor och svar

Avelsregionernas och enskilda medlemmars synpunkter på förslagna nya Avels- och Uppfödaretiska Regler: Frågor och svar Avelsregionernas och enskilda medlemmars synpunkter på förslagna nya Avels- och Uppfödaretiska Regler: Frågor och svar Avelsindex Fråga: Avelshundar i kombination bör ha ett index över 100. Är det minst

Läs mer

Arvet och DNA. Genetik och genteknik

Arvet och DNA. Genetik och genteknik Arvet och DNA Genetik och genteknik Genetik Du är inte en kopia utav någon av dina föräldrar utan en unik blandning av egenskaper från båda dina föräldrar. Genetik är den del av biologin som handlar om

Läs mer

UTVÄRDERING AV PRA FÖR PAPILLON (år 2013)

UTVÄRDERING AV PRA FÖR PAPILLON (år 2013) UTVÄRDERING AV PRA FÖR PAPILLON (år 2013) Progressiv retinal atrofi, PRA, är en ärftlig ögonsjukdom som finns hos rasen papillon. Sjukdomsgången innebär en gradvis förtvining av retina (näthinnan) som

Läs mer

Genetik. Ur kursplanen. Genetik

Genetik. Ur kursplanen. Genetik Genetik - Får dinosaurier fågelungar? Genetik Far! Får fårfår? Nej! Får fårinte får. -Får får lamm! Bild ur Genesis nr 2 1997 Nej! Dinosaurier får dinosaurier! Ur kursplanen Centralt innehåll: Evolutionens

Läs mer

Betygskriterier DNA/Genetik

Betygskriterier DNA/Genetik Betygskriterier DNA/Genetik Godkänd Du skall Känna till hur DNA molekylen är uppbyggd, vilka de genetiska språket(bokstäverna) är och hur de formar sig i DNA- molekylen Känna till begreppen Gen, Kromosom,

Läs mer

Kleiner münsterländer

Kleiner münsterländer Rasspecifik avelsstrategi RAS för Kleiner münsterländer Både uppfödare och hanhundsägare bör sätta sig in i den avelsstrategi som gäller för rasen. /Källa: SKK. Inledning 1 Bakgrund Rasspecifik Avelsstrategi

Läs mer

Rasspecifik Avelsstrategi. Berner Sennenhund. Utarbetad av Svenska Sennenhundklubbens Avelsråd i samarbete med uppfödare, täckhundsägare och hundägare

Rasspecifik Avelsstrategi. Berner Sennenhund. Utarbetad av Svenska Sennenhundklubbens Avelsråd i samarbete med uppfödare, täckhundsägare och hundägare Rasspecifik Avelsstrategi Berner Sennenhund Utarbetad av Svenska Sennenhundklubbens Avelsråd i samarbete med uppfödare, täckhundsägare och hundägare Utvärdering av RAS 2010 Svenska Sennenhundklubben 2011-05-21

Läs mer

Vad kan man vänta av korsningsavel?

Vad kan man vänta av korsningsavel? Vad kan man vänta av korsningsavel? Inom hundaveln diskuteras allt oftare korsning som en väg ur de problem som en för långt gående inavel skapat i många hundstammar. Men det är inte så enkelt att man

Läs mer

Svenska Rottweilerklubben/AfR

Svenska Rottweilerklubben/AfR Uppföljning rasspecifika avelsstrategier Kapitel 1: Prioritera avel för mentala egenskaper anpassade till rasernas funktion och samhällets krav. Mål 1:1: minst 80 % av kullarnas valpar blir mentalbeskrivna.

Läs mer

Medicinsk genetik del 4: Tolka genetiska släkttavlor (pedigreen) Niklas Dahrén

Medicinsk genetik del 4: Tolka genetiska släkttavlor (pedigreen) Niklas Dahrén Medicinsk genetik del 4: Tolka genetiska släkttavlor (pedigreen) Niklas Dahrén Vad är en genetisk släkttavla (pedigree)? ü ü En genetisk släkttavla visar förekomsten av en specifik egenskap eller sjukdom

Läs mer

SBR SV / Lotta Fabricius Kristiansen Drottningodling för nybörjare

SBR SV / Lotta Fabricius Kristiansen Drottningodling för nybörjare Drottningodling för nybörjare Introduktion till drottningodling -kursöversikt Biologin bakom drottningodlingen Förädling och avel Utrustning Metoder till husbehov och yrkesmässigt Parning och drönarsamhällen

Läs mer

Avelsstrategi, Avelspolicy och Avelsmål för kort- och långhårig collie

Avelsstrategi, Avelspolicy och Avelsmål för kort- och långhårig collie Avelsstrategi, Avelspolicy och Avelsmål för kort- och långhårig collie Giltighetstid Avelsstrategin och avelspolicyn gäller tills vidare, medan avelsmålens giltighetstid är sju år, dvs. målen skall vara

Läs mer

Mentalitet och avel. www.viljashundskola.se sid 1

Mentalitet och avel. www.viljashundskola.se sid 1 Mentalitet och avel Mentalitet uppfattas och beskrivs ofta som något som är ganska svårt att förutsäga och att förutsäga en enskild individs mentalitet är ganska svårt. För att styra mentala egenskaper

Läs mer

Hur blev boxern så bra och vad kan vi lära av historien? Skribent: Anna Persson

Hur blev boxern så bra och vad kan vi lära av historien? Skribent: Anna Persson Hur blev boxern så bra och vad kan vi lära av historien? Skribent: Anna Persson Lennart Swenson är forskare med specialisering på hundars reproduktion, funktion och hälsa på institutionen för husdjursgenetik

Läs mer

FÖRSLAG! Varje uppfödare har ett ansvar för att dessa egenskaper bevaras och han/hon skall besitta erforderliga kunskaper om dessa.

FÖRSLAG! Varje uppfödare har ett ansvar för att dessa egenskaper bevaras och han/hon skall besitta erforderliga kunskaper om dessa. FÖRSLAG! Avels- och Uppfödaretiska Regler Fastställda på SShK:s årsmöte 1984.06.09 Reviderade på årsmöten, 1986.05.24, 90.06.14, 91.04.20, 92.05.23, 94.05.07, 95.05.13, 99.05.29, 2000.05.27, 2011.XX.XX

Läs mer

Avelsvärdering för HD och AD. Sofia Lindberg Institutionen för husdjursgenetik, SLU

Avelsvärdering för HD och AD. Sofia Lindberg Institutionen för husdjursgenetik, SLU Avelsvärdering för HD och AD Sofia Lindberg Institutionen för husdjursgenetik, SLU HD och AD är kvantitativa egenskaper Påverkas av många olika gener. Inverkan av olika miljöfaktorer. Uppvisar kontinuerlig

Läs mer

FÖRSLAG! Varje uppfödare har ett ansvar för att dessa egenskaper bevaras och han/hon skall besitta erforderliga kunskaper om dessa.

FÖRSLAG! Varje uppfödare har ett ansvar för att dessa egenskaper bevaras och han/hon skall besitta erforderliga kunskaper om dessa. FÖRSLAG! Avels- och Uppfödaretiska Regler Fastställda på SShK:s årsmöte 1984.06.09 Reviderade på årsmöten, 1986.05.24, 90.06.14, 91.04.20, 92.05.23, 94.05.07, 95.05.13, 99.05.29, 2000.05.27, 2012.03.10

Läs mer

Medicinsk genetik del 1: Introduktion till genetik och medicinsk genetik. Niklas Dahrén

Medicinsk genetik del 1: Introduktion till genetik och medicinsk genetik. Niklas Dahrén Medicinsk genetik del 1: Introduktion till genetik och medicinsk genetik Niklas Dahrén Vad menas med genetik och medicinsk genetik? Genetik: Genetik är det samma som ärftlighetslära och handlar om hur

Läs mer

Avelsstrategi och Avelsmål för kort och långhårig collie

Avelsstrategi och Avelsmål för kort och långhårig collie Avelsstrategi och Avelsmål för kort och långhårig collie Bakgrund I SKKs Verksamhetsplan antagen på Kennelfullmäktige 2001, finns ett mål som säger att samtliga rasklubbar ska ha en rasspecifik avelsstrategi

Läs mer

Index för HD och ED Ett nytt verktyg i avelsarbetet

Index för HD och ED Ett nytt verktyg i avelsarbetet Index för HD och ED Ett nytt verktyg i avelsarbetet Foto: Åsa Lindholm Sofia Malm Vad är HD och ED? Två av de vanligaste ärftliga defekterna hos hund Tillväxtrubbningar i skelettet, orsakar artros i leden

Läs mer

LYCKA TILL! Glöm inte att skicka in utvärderingen till utbildningsansvarig efter avslutad kurs. Utvärderingsblankett finns sist i denna manual.

LYCKA TILL! Glöm inte att skicka in utvärderingen till utbildningsansvarig efter avslutad kurs. Utvärderingsblankett finns sist i denna manual. MANUAL FÖR GRK:S UTBILDNING Inledning Golden retrieverklubbens rasutbildning kan genomföras antingen i studiecirkelform eller i form av två veckoslutsträffar. Det går också att genomföra utbildningen i

Läs mer

Arv och genetik - 9E - läsår v48-v5

Arv och genetik - 9E - läsår v48-v5 Inledning Arv och genetik - 9E - läsår 16-17 - v48-v5 Under denna period läser vi om arv, genetik och genteknik: - dels hur mekanismerna fungerar på cell- och individnivå: gener, DNA, kromosomer, celldelning,

Läs mer

RAS-DOKUMENTATION FÖR PAPILLON i SVERIGE

RAS-DOKUMENTATION FÖR PAPILLON i SVERIGE RAS-DOKUMENTATION FÖR PAPILLON i SVERIGE papillion-001 2005-02-12 Sidan 1 av 13 Innehållsförteckning Förord Papillon Ringens arbete tom 2003 Historik Statistik Avelspolicy Avelsstrategi Avelsplaner Tidsplan

Läs mer

Vad säger SKK? Om grundregler, avelspolicy och annat som styr aveln. Karin Drotz, avelskonsulent SKK

Vad säger SKK? Om grundregler, avelspolicy och annat som styr aveln. Karin Drotz, avelskonsulent SKK Vad säger SKK? Om grundregler, avelspolicy och annat som styr aveln. Karin Drotz, avelskonsulent SKK Wolvey Piquet of Clairedale tik f. 1950 Hur väljer vi avelsdjur? Vilka avelsmål har du? Vad känner ni

Läs mer

Huvudstyrelsen för Springerklubben överlämnar bifogat reviderat förslag till Uppfödarstrategi för beslut vid Fullmäktigemötet 2007.

Huvudstyrelsen för Springerklubben överlämnar bifogat reviderat förslag till Uppfödarstrategi för beslut vid Fullmäktigemötet 2007. Motion 1 Huvudstyrelsens förslag till Uppfödarstrategi Huvudstyrelsen för Springerklubben överlämnar bifogat reviderat förslag till Uppfödarstrategi för beslut vid Fullmäktigemötet 2007. Huvudstyrelsen

Läs mer

X-bunden nedärvning. Information för patienter och föräldrar. Genetiska patientföreningars paraplyorganisation: Sällsynta diagnoser

X-bunden nedärvning. Information för patienter och föräldrar. Genetiska patientföreningars paraplyorganisation: Sällsynta diagnoser 12 Uppsala Örebroregionen: Klinisk Genetik Rudbecklaboratoriet Akademiska barnsjukhuset 751 85 Uppsala Tel: 018-611 59 40 ; Fax: 018-55 40 25 X-bunden nedärvning Norra sjukvårdsregionen: Klinisk Genetik

Läs mer

Rasspecifik avelsstrategi RAS för Strävhårig vorsteh

Rasspecifik avelsstrategi RAS för Strävhårig vorsteh Rasspecifik avelsstrategi RAS för Strävhårig vorsteh Både uppfödare och hanhundsägare bör sätta sig in i den avelsstrategi som gäller för rasen. /Källa: SKK. Inledning Bakgrund Rasspecifik Avelsstrategi

Läs mer

Grundregler för medlemmar i Svenska Kennelklubben (SKK) och dess medlemsorganisationer

Grundregler för medlemmar i Svenska Kennelklubben (SKK) och dess medlemsorganisationer 1 Grundregler för medlemmar i Svenska Kennelklubben (SKK) och dess medlemsorganisationer Kapitel 1 regler för medlemmar i SKK-organisationen Det krävs av varje medlem i SKK-organisationen 1:1 Att behandla

Läs mer

GENETIK. Alltdu vill veta om. Kromosom. Cell. I varje kroppscell finns en komplett uppsättning av arvsmassan i form av DNA.

GENETIK. Alltdu vill veta om. Kromosom. Cell. I varje kroppscell finns en komplett uppsättning av arvsmassan i form av DNA. Alltdu vill veta om ENETIK Varför liknar den ena valpen sin mamma, den andra sin pappa och den tredje förfaller vara en sort för sig själv? Det handlar till stor del om genetik, läran om ärftlighet. Hur

Läs mer

Avelsstrategi för portugisisk vattenhund Historia

Avelsstrategi för portugisisk vattenhund Historia Avelsstrategi för portugisisk vattenhund Historia Portugisisk vattenhund är en riktigt gammal ras som har funnits längs hela Portugals kust sedan urminnes tider. Redan så tidigt som på 1200-talet finns

Läs mer

Genetik, Gen-etik och Genteknik

Genetik, Gen-etik och Genteknik Genetik, Gen-etik och Genteknik Syfte och innehåll Att utveckla kunskap om det genetiska arvet och genteknikens möjligheter. Arbetssätt Vi kommer att varva föreläsningar, diskussioner, arbetsuppgifter

Läs mer

GENETIK. Martina Östergren, Centralskolan, Kristianstad

GENETIK. Martina Östergren, Centralskolan, Kristianstad GENETIK Martina Östergren, Centralskolan, Kristianstad www.lektion.se Vad hände först? Första bilden Första landdjuren Vikingatiden Människan på månen Jorden bildades Första kikaren Dinosaurier Första

Läs mer

Juridik Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar 2003-03-25

Juridik Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar 2003-03-25 Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar 2003-03-25 Introduktion Juridikboken är en del i det utbildningspaket som Svenska Kennelklubben (SKK) erbjuder uppfödare och andra hundintresserade.

Läs mer

MIN HANE EN AVELSHUND? Artikeln är författad av Åsa Lindholm på uppdrag av SKK/AK.

MIN HANE EN AVELSHUND? Artikeln är författad av Åsa Lindholm på uppdrag av SKK/AK. MIN HANE EN AVELSHUND? Artikeln är författad av Åsa Lindholm på uppdrag av SKK/AK. Ett framgångsrikt avelsarbete bygger på att funktionella, trevliga, friska och fina hundar väljs som föräldradjur till

Läs mer

Rasspecifik avelsstrategi för bostonterrier

Rasspecifik avelsstrategi för bostonterrier Rasspecifik avelsstrategi för bostonterrier Reviderad version fastställd av SKK 2014-xx-xx Uppdaterad 2014-11-07 Innehållsförteckning Avelsstrategi Population/Avelsstruktur Hälsa Mentalitet/Funktion Exteriör

Läs mer

Avelspolicy & avelsstrategier 2012-2016

Avelspolicy & avelsstrategier 2012-2016 Avelspolicy & avelsstrategier 2012-2016 INLEDNING Detta deldokument i Golden retrieverklubbens RAS, är till för att användas vid det dagliga arbetet i klubben när det gäller att förverkliga våra mål och

Läs mer

Genetik och Avel. eller. man får ändå vara glad att det blev som det blev när det inte blev som det skulle

Genetik och Avel. eller. man får ändå vara glad att det blev som det blev när det inte blev som det skulle Genetik och Avel eller man får ändå vara glad att det blev som det blev när det inte blev som det skulle Biet är en enastående organism för vilken evolutionen fram till idag slutat i ett mycket avancerat

Läs mer

ELEMENTÄR - SVÅRARE FÄRGGENETIK. Del 3

ELEMENTÄR - SVÅRARE FÄRGGENETIK. Del 3 ELEMENTÄR - SVÅRARE FÄRGGENETIK Del 3 av Maria Grönkvist Efter det att jag i förra numret av HR skrev en lista på den genetiska koden för en del färgvarianter har jag fått en fråga som lyder: hur får man

Läs mer

Information om SKK:s index för HD och ED

Information om SKK:s index för HD och ED Information om SKK:s index för HD och ED Text: Sofia Malm Höft- och armbågsledsdysplasi (HD och ED) är vanligt förekommande i många, framförallt storvuxna, hundraser. Trots mångåriga hälsoprogram orsakar

Läs mer

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 november 2017

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 november 2017 Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 november 2017 DET HÄR HÄFTET TILLHÖR: Vad ska vi göra? Den här terminen ska vi att arbeta med genetik läran om ärftlighet. Kan föräldrar

Läs mer

Lessons sparvpapegojor genetik och mutationer

Lessons sparvpapegojor genetik och mutationer Lessons sparvpapegojor genetik och mutationer Latinskt namn: Forpus coelestis coelestis Engelskt namn: Lesson s Parrotlet / Pacific Parrotlet / Celestial Parrotlet Färger och mutationer: röna fåglar Naturfärg.

Läs mer

Kommentarer om nuvarande RAS

Kommentarer om nuvarande RAS Kommentarer om nuvarande RAS För några månader sedan gick det ut en "enkät/tycka till om RAS papper" till uppfödare och hanhundsägare. Det är nu dags att redovisa dessa kommentarer och detta sker anonymt.

Läs mer

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik LPP Nervsystemet, hormoner och genetik Det är bara hormonerna och han är full av hormoner är två vanliga uttryck med ordet hormon, men vad är egentligen hormoner och hur påverkar de kroppen? Vi har ett

Läs mer

Tolkning av resultat för genetiskt test av LPN1

Tolkning av resultat för genetiskt test av LPN1 Tolkning av resultat för genetiskt test av LPN1 Fri (N/N): En fri hund har två kopior av den normala genen (även kallat homozygot normal). Men detta resultat utesluter inte möjligheten att en hund kan

Läs mer

MDR1-defekten Hur det hela började av Marie Baaz

MDR1-defekten Hur det hela började av Marie Baaz MDR1-defekten Hur det hela började av Marie Baaz I början av åttiotalet lanserades ett nytt preparat, där det verksamma ämnet kallas för ivermektin. Detta är ett antiparasitärt preparat med mycket brett

Läs mer

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 21 augusti 2017

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 21 augusti 2017 Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 21 augusti 2017 DET HÄR HÄFTET TILLHÖR: Vad ska vi göra? Den här terminen ska vi att arbeta med genetik läran om ärftlighet. Kan föräldrar

Läs mer

Rev E 1(6) briard Sid 1 (6)

Rev E 1(6) briard Sid 1 (6) AfBd:s övergripande mål är enligt stadgarna att väcka intresse för och främja avel av sunda, mentalt och exteriört goda Briarder och bevara och utveckla dess bruksegenskaper. SKK som är huvudman för alla

Läs mer

Pedagogisk planering Bi 1 - Individens genetik

Pedagogisk planering Bi 1 - Individens genetik Centralt innehåll Genetik Arvsmassans uppbyggnad samt ärftlighetens lagar och mekanismer. Celldelning, dnareplikation och mutationer. Genernas uttryck. Proteinsyntes, monogena och polygena egenskaper,

Läs mer

Facit tds kapitel 18

Facit tds kapitel 18 Facit tds kapitel 18 Testa dig själv 18.1 1. Arvsanlagen finns i cellkärnan. Inför celldelningen samlas de i kromosomer. 2. Det kemiska ämne som bär på arvet kallas DNA. 3. Instruktionerna i DNA är ritningar,

Läs mer

ELEMENTÄR - SVÅRARE FÄRGGENETIK. Del 5

ELEMENTÄR - SVÅRARE FÄRGGENETIK. Del 5 ELEMENTÄR - SVÅRARE FÄRGGENETIK Del 5 av Maria Grönkvist Det har blivit dags för den sista delen av min artikelserie. Denna gång tänkte jag delge er läsare mina funderingar angående en del färger, ge ett

Läs mer

Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras)

Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras) Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras) Lokal Pedagogisk Planering i Biologi Ansvarig lärare: Janne Wåhlin Ämnesområde: Genetik

Läs mer

Kullstorleken håller sig runt 5 valpar, vilket får ses som ytterst tillfredsställande.

Kullstorleken håller sig runt 5 valpar, vilket får ses som ytterst tillfredsställande. Populationsstorlek, registreringssiffror Generellt ses fallande registreringssiffror och antalet registreringar under perioden ligger i genomsnitt på 1178. Detta till trots, är cocker spanieln en populär

Läs mer

Rasspecifik avelsstrategi RAS för. Långhårig vorsteh. Både uppfödare och hanhundsägare bör sätta sig in i den avelstrategi som gäller för rasen

Rasspecifik avelsstrategi RAS för. Långhårig vorsteh. Både uppfödare och hanhundsägare bör sätta sig in i den avelstrategi som gäller för rasen Rasspecifik avelsstrategi RAS för Långhårig vorsteh Både uppfödare och hanhundsägare bör sätta sig in i den avelstrategi som gäller för rasen Inledning Bakgrund Rasspecifik Avelsstrategi På Svenska Kennelklubbens

Läs mer

Metoder för att identifiera genetisk sjukdomar

Metoder för att identifiera genetisk sjukdomar Hunden människans sjukaste vän Olof Vadell Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2012 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Hunden har varit en

Läs mer

BÄRARE: Hunden har genmutationen för PLL i enkel uppsättning, den andra genen är normal (Nm)

BÄRARE: Hunden har genmutationen för PLL i enkel uppsättning, den andra genen är normal (Nm) Primär Lins Luxation(PLL) TESTRESULTAT Ett forskarteam viduniversity of Missouri, College of Veterinary Medicine i USA fann under 2009 genmutationen för PLL och bara en kort tid senare meddelade Animal

Läs mer

Heritabilitetsskattningar och avelsvärderingsmetodik för kvantitativa egenskaper. Erling Strandberg Inst för husdjursgenetik, SLU

Heritabilitetsskattningar och avelsvärderingsmetodik för kvantitativa egenskaper. Erling Strandberg Inst för husdjursgenetik, SLU Heritabilitetsskattningar och avelsvärderingsmetodik för kvantitativa egenskaper Erling Strandberg Inst för husdjursgenetik, SLU Typ av eg. Bakgrund Fenotyper Exempel Kvalitativa Olika typer av egenskaper

Läs mer

Genetik en sammanfattning

Genetik en sammanfattning Genetik en sammanfattning Pär Leijonhufvud $\ BY: 3 februari 2015 C Innehåll Inledning 2 Klassisk genentik 2 Gregor Mendel munken som upptäckte ärftlighetens lagar....... 2 Korsningsrutor, ett sätt att

Läs mer

Rasspecifik avelsstrategi RAS för Korthårig vorsteh

Rasspecifik avelsstrategi RAS för Korthårig vorsteh Rasspecifik avelsstrategi RAS för Korthårig vorsteh Både uppfödare och hanhundsägare bör sätta sig in i den avelstratetgi som gäller för rasen / Källa: SKK Inledning Bakgrund Rasspecifik Avelsstrategi

Läs mer

SKKs avelskommitté informerar om genetiska tester

SKKs avelskommitté informerar om genetiska tester SKKs avelskommitté informerar om genetiska tester Tillgången till genetiska tester för olika sjukdomsanlag hos hund ökar lavinartat. Att som uppfödare eller hundägare bedöma nyttan med och tillförligheten

Läs mer

PROVGENOMGÅNG AVSNITT 1.2 BIOLOGI 1

PROVGENOMGÅNG AVSNITT 1.2 BIOLOGI 1 PROVGENOMGÅNG AVSNITT 1.2 BIOLOGI 1 63 % RESULTAT 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 E C A POÄNGSNITT 24,67 ATT GÖRA ETT BRA

Läs mer

Rasspecifika Avels Strategier

Rasspecifika Avels Strategier Rasspecifika Avels Strategier för Gos d Atura Catalá Detta dokument är sammanställt av: Camilla Forsner, Monika Höglund och Veronica Ferreira för Ras klubben för Övriga Gårds och Vallhundar gos-d-atura-catala-001

Läs mer

AVELSSTRATEGI (RAS) För Strävhårig Vizsla

AVELSSTRATEGI (RAS) För Strävhårig Vizsla AVELSSTRATEGI (RAS) För Strävhårig Vizsla Beskrivning av rasens historiska bakgrund och utveckling Den strävhåriga vizslan har samma bakgrund som den korthåriga fram till 1920-talet. Vizslans ursprung

Läs mer

Utvärdering av åtgärder inom ramen för SKKs genetiska hälsoprogram för fysisk hälsa. Mall med exempel på olika program

Utvärdering av åtgärder inom ramen för SKKs genetiska hälsoprogram för fysisk hälsa. Mall med exempel på olika program Utvärdering av åtgärder inom ramen för SKKs genetiska hälsoprogram för fysisk hälsa Mall med exempel på olika program Nivåer av hälsoprogram I första hand gäller utvärderingen hälsoprogram på nivå 2 med

Läs mer

Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art.

Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art. Naturens behov av genetisk variation Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art. Då vi benämner en art i naturen som utrotningshotad

Läs mer

Rasspecifik avelsstrategi RAS för Strävhårig vorsteh

Rasspecifik avelsstrategi RAS för Strävhårig vorsteh Rasspecifik avelsstrategi RAS för Strävhårig vorsteh Både uppfödare och hanhundsägare bör sätta sig in i den avelsstrategi som gäller för rasen. /Källa: SKK. Inledning Bakgrund Rasspecifik Avelsstrategi

Läs mer

Avelsplanering, med fokus på genetisk variation. Sofia Malm

Avelsplanering, med fokus på genetisk variation. Sofia Malm Avelsplanering, med fokus på genetisk variation Sofia Malm Avelskonferens SÄK, 12 augusti 2016 Hur bedrivs hundavel? Uppdelning i ett stort antal hundraser Många små populationer och subpopulationer Enskilda

Läs mer

Arv och miljö, eller kineser, koreaner och japaner

Arv och miljö, eller kineser, koreaner och japaner Arv och miljö, eller kineser, koreaner och japaner Som vi vet styrs de egenskaper vi får, av vilka egenskaper våra förfäder hade. Vi har sett tabellen (Punettdiagram) med kaninerna. Nu ska vi använda våra

Läs mer

Short Toe (Brachydactyly) Hos Staffordshire Bull Terrier.

Short Toe (Brachydactyly) Hos Staffordshire Bull Terrier. Short Toe (Brachydactyly) Hos Staffordshire Bull Terrier. Även kallad High Toe hos andra raser. -Hej Danne, du jag tänkte kolla med dig angående valpen vi köpte av er, det är så att den saknar en tå. Eller

Läs mer

Information om index för HD och ED

Information om index för HD och ED www.skk.se/uppfödning 1 januari 2013 Information om index för HD och ED Höft- och armbågsledsdysplasi (HD och ED) är vanligt förekommande hos många hundraser. För ett effektivare avelsarbete för bättre

Läs mer

Valpens beteende Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar

Valpens beteende Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar 2003-10-16 Introduktion Beteendeboken är en av de delar som ingår i SKKs uppfödarutbildning som Svenska Kennelklubben (SKK) erbjuder uppfödare

Läs mer

Index för HD och ED - nu för fler raser. Sofia Malm

Index för HD och ED - nu för fler raser. Sofia Malm Index för HD och ED - nu för fler raser Sofia Malm Indexutbildning, 16 april 2016 Pilotraser Golden, labrador, flatcoated, rottweiler, bernersennen sedan 2012 Jämthund och norsk älghund grå (gråhund) sedan

Läs mer

Utvärdering av RAS. kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2010. innan de används i avel. Lämplig ålder för hunden att genomföra MH-beskrivning

Utvärdering av RAS. kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2010. innan de används i avel. Lämplig ålder för hunden att genomföra MH-beskrivning Utvärdering av RAS kortsiktiga mål för airedaleterrier år 2010 Svenska kennelklubben fastställde RAS vad gäller airedaleterrier vid sammanträdet i avelskommittén 12-13 februari 2005. RAS-sammanställningen

Läs mer

Genetik. - cellens genetik - individens genetik. Kap 6

Genetik. - cellens genetik - individens genetik. Kap 6 Genetik - cellens genetik - individens genetik Kap 6 Vad bestämmer hur en organism (cell) ser ut och fungerar? Generna (arvsanlagen) och miljön Hur går det till? En gen är en ritning för hur ett protein

Läs mer

Rasspecifik Avelsstrategi

Rasspecifik Avelsstrategi Rasspecifik Avelsstrategi för Dvärgpinscher Arbetsgruppen har bestått av: Helen Andersson Gunnel Karlsson Miia Lindberg Annette Persson Rasspecifik Avelsstrategi för DVÄRGPINSCHER Historik Dvärgpinschern

Läs mer

avel för bättre höftleder

avel för bättre höftleder del 3 om höftledsdysplasi text & foto: Åsa Lindholm avel för bättre höftleder I tredje och sista delen i artikelserien om höftledsdysplasi handlar det om HD och avelsarbete. Om förekomsten av HD inom en

Läs mer

Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: Klockan:

Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: Klockan: Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: 120312 Klockan: 0800-13.15 Betygsgränser:!!! 50-66%! Betyg 3!!!!! 67-83%! Betyg 4!!!!! 84-100%! Betyg 5 Fråga 1-4 Cellbiologi Fråga 5-7 Genetik Fråga 8-10 Växtfysiologi!!!!

Läs mer

Avelsvärdering med index. Erling Strandberg, inst för husdjursgenetik, SLU

Avelsvärdering med index. Erling Strandberg, inst för husdjursgenetik, SLU Avelsvärdering med index Erling Strandberg, inst för husdjursgenetik, SLU Index i hundaveln Vad? Varför? Hur? Vad är index? Avel att välja de bästa hundarna till att bli föräldrar fast ännu hellre Att

Läs mer

RAS Uppföljning 2 2014

RAS Uppföljning 2 2014 2015-02-12 1 RAS Uppföljning 2 2014 Nuläge Registreringar 1990-2009 Trenden mellan 1990 och 2009 har varit ständigt nedåtgående. År 2009 registrerades 36 buhundar, varav 2 var importerade till Sverige.

Läs mer

Avelsvärdering med index mentalitet och HD/ED

Avelsvärdering med index mentalitet och HD/ED Avelsvärdering med index mentalitet och HD/ED RAS/RUS-konferens SBK, Arlanda 2014-11-08 Katja Nilsson (en del bilder från Sofia Malm, SKK) Index i hundaveln Vad är det? För vilka egenskaper? Varför ska

Läs mer

Svenska Rottweilerklubben/AfR

Svenska Rottweilerklubben/AfR AVEL- OCH HÄLSOKOMMITTÉN Ansvarig avel Syfte Avelsansvariga har som syfte att hjälpa nya och redan etablerade uppfödare med frågor gällande avel på rottweiler. Till tikägare som efterfrågar ska minst tre

Läs mer

12 januari 2016 kommer långhårig collie att få HD index

12 januari 2016 kommer långhårig collie att få HD index 12 januari 2016 kommer långhårig collie att få index Både korthårs- och långhårscollie har som första raser Mentalindex. För korthårscollie är dock -index inte aktuellt för närvarande. Det är en jämförelsevis

Läs mer

Avels ut-värdering, kristallkulan och vågen

Avels ut-värdering, kristallkulan och vågen Avels ut-värdering, kristallkulan och vågen Avelsframsteg görs om de genetiskt bästa hundarna väljs till avel. Enkelt! Klart slut! Alltsedan vi människor började föda upp djur så har vi haft önskemål om

Läs mer

Bilaga 1: Populationsanalys Utförd av Per-Erik Sundgren fram till och med 2004

Bilaga 1: Populationsanalys Utförd av Per-Erik Sundgren fram till och med 2004 Bilaga 1: Populationsanalys Utförd av Per-Erik Sundgren fram till och med 2004 Underlag för analys Analysunderlaget är rasdata från SKK fram till och med december 2004. Analyser utgår från att de uppgifter

Läs mer

Genetik- läran om det biologiska arvet

Genetik- läran om det biologiska arvet Genetik- läran om det biologiska arvet Om vi tittar på ett släktfotografi ser vi att vissa ansiktsdrag hos föräldrarna kommer igen hos barnen, från generation till generation. Det kan vara formen på ansiktet,

Läs mer

Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: ad Klockan:

Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: ad Klockan: Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: 120831ad Klockan: 0800-13.15 Betygsgränser: 50-66% Betyg 3 67-83% Betyg 4 84-100% Betyg 5 Fråga 1-4 Cellbiologi Fråga 5-7 Genetik Fråga 8-10 Växtfysiologi Skriv svar

Läs mer

Rasspecifik avelsstrategi RAS för. Korthårig vorsteh

Rasspecifik avelsstrategi RAS för. Korthårig vorsteh Rasspecifik avelsstrategi RAS för Korthårig vorsteh Både uppfödare och hanhundsägare bör sätta sig in i den avelstratetgi som gäller för rasen / Källa: SKK Avelsstrategi (RAS) korthårig vorsteh Beskrivning

Läs mer