Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 21 augusti 2017
|
|
- Ellen Persson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 21 augusti 2017 DET HÄR HÄFTET TILLHÖR: Vad ska vi göra? Den här terminen ska vi att arbeta med genetik läran om ärftlighet. Kan föräldrar med blå ögon få barn med bruna ögon? Kan föräldrar med bruna ögon få barn med blå ögon? Du lär dig en metod att ta reda på det. Vi lär om DNA-molekylen och hur den fungerar. Ett snabbt växande kunskapsområde är genteknik. Genteknik för med sig möjligheter att förändra levande organismer, på ett sätt som aldrig tidigare gått. Med det följer ett behov av att fundera kring etik: Vill du kunna påverka vilket kön dina barn ska få? Vad tycker du att vi ska göra med all ny kunskap, möjligheter och risker? Vilka blir konsekvenserna när vi använder tekniken? För hållbar utveckling? Det ska vi diskutera! 1
2 Innehåll Vi arbetar med det här innehållet... 3 Arvet s i Fokusboken och Grundboken... 3 Genteknik s i Fokusboken och Grundboken... 3 Bedömning... 4 Kunskapskraven från Lgr Sammanfattningarna... 5 Begreppen... 6 A filmerna... 8 B. 10 frågor om genetik... 8 Utmaning: En gen arbetar och nya proteiner tillverkas... 9 Utmaning: Organeller i samarbete Uppgift: Kan en mamma och pappa med bruna ögon få barn med blå ögon? Utmaning: Varför hindrar lagen att kusiner skaffar barn med varandra? Rollspel: Debatt och sen diskussion om genteknik! INTRODUKTION av DNA-tester/genanalys Vad är DNA-tester? INTRODUKTION GMO Om växt och djurförädling och att utveckla nya mediciner Vad är GMO? Olika perspektiv på genteknik Vi testar 7 av de anlag du har och jämför med kamraterna Checklistan Syfte ur kursplanen för biologi Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet, genomföra systematiska undersökningar i biologi, och använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället. Det vi gör den här terminen är understruket. 2
3 Vi arbetar med det här innehållet 1 Arvet s i Fokusboken och Grundboken Att det biologiska arvet och miljön påverkar våra egenskaper Hur våra celler vet hur de ska bygga kroppens viktigaste byggstenar, proteinerna Vad arvsanlagen består av och var i cellerna de finns Hur den genetiska koden fungerar Hur informationen vandrar från generation till generation Hur anlagsparen arbetar i kromosomerna (dominanta och vikande anlag) Hur man gör ett korsningsschema Hur muterade gener kan orsaka cancer Genteknik s i Fokusboken och Grundboken Syfte med gentekniken nu i 9:an är att du ska vara med i diskussionen som pågår i samhället om genteknikens metoder och resultat. För att nå dit behöver du skaffa mer kunskap om ett par av genteknikens områden: Gentester GMO som betyder Gen Modifierade Organismer. Används bland annat för att utveckla nya mediciner och näringsrik mat. Du deltar i en debatt och diskussion: Hur används metoderna nu? Hur kommer de att kunna användas i framtiden? Hur kommer det att beröra ditt liv? Vad är etiskt, tycker du? Resonera i flera led. Ta ställning. Fokus. Vilken bok passar dig?. 1 Det här är en nedbrytning av kursplanens centrala innehåll: Kroppens celler, uppbyggnad, funktion och samverkan. Ärftlighet och förhållandet mellan arv och miljö. Genteknikens möjligheter och risker och etiska frågor som tekniken väcker. Historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för samhället, människors levnadsvillkor samt synen på naturen och naturvetenskapen. Aktuella forskningsområden inom biologi, till exempel bioteknik. De biologiska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet. Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till biologi. 3
4 Bedömning Det finns två tillfällen att visa kunskaper 1. en debatt och diskussion om genteknik 2. ett prov Ett förslag är att det skriftliga provet innehåller 1. Korta ja och nej-frågor om innehållet vi arbetat med. Det testar ord och begrepp. 2. En fråga om hur din kropp tillverkar dina proteiner där du använder begrepp och modeller från biologin. 3. En fråga om modern genteknik och för- och nackdelarna. Etik och intressekonflikter. Du värderar och diskuterar, resonerarar i flera led och tar ställning. 4. En fråga där du med Mendels klassiska genetik använder korsningsschema för att visa hur anlag ärvs. Du använder begreppen dominanta och vikande anlag. Kunskapskraven från Lgr 11 Förmåga E C A Att använda kunskap för att granska, kommunic era och ta ställning 1.1Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. 1.2 I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt. 1.3 Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Att använda biologins begrepp, modeller och teorier. Att förklara samband. 3.1 Eleven har grundläggande kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel och beskriva dessa med viss användning av biologins begrepp, modeller och teorier. 3.2 Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang ärftlighet och visar då på enkelt identifierbara samband som rör människokroppens byggnad och funktion. Eleven har goda kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang ärftlighet visar då på förhållandevis komplexa samband som rör människokroppens byggnad och funktion. Eleven har mycket goda kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang ärftlighet och visar då på komplexa samband som rör människokroppens byggnad och funktion. 3.5 Eleven kan ge exempel på och beskriva några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Eleven kan förklara och visa på samband mellan några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Eleven kan förklara och generalisera kring några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. 4
5 Sammanfattningarna 5
6 Arvet Begreppen Träna gärna med en kamrat. Hur lär du dig dem bäst? Antal rätt på förtest: Antal rätt på eftertest: Progressen: Arv Något man får av sina föräldrar. Kan vara pengar, eller anlag i cellerna. Miljö Arvsanlag Omgivningen omkring oss och det som händer oss i livet. Luften, vattnet, maten du du äter, dina vänner Gen Cancer Celldelning DNA Egenskap Sjukdom som beror på att celler delar sig okontrollerat. Att celler delar sig och blir flera, så att du växer och ersätter skadade celler. Livets molekyl. Den bär på information om hur proteiner ska se ut. Deoxiribo Nuklein Syra (Syra = Acid) Beskriver hur något/någon ser ut, är eller fungerar. Musse Pigg har stora öron. Gen Det samma som arvsanlag. Generna styr din utveckling Genetisk kod Ordningsföljden av DNA-molekylens stegpinnar bildar en kod. Den gör recept för vilka proteiner som ska tillverkas. Klon Två eller flera individer med samma arvsanlag Kromosom Finns i cellkärnan. Består av DNA och bär arvsinformationen. Homozygot Två lika anlag, till exempel BB och bb. Heterozygot Två olika anlag, till exempel Bb (ett brunt och ett blått anlag) Könscell Spermie eller ägg. Har hälften så många kromsomer som en vanlig cell. Könskromosom Bestämmer vilket kön en människa får. Finns två sorter, X och Y. 6
7 Genteknik Variation Mutation Proteiner Recept Ärftlig sjukdom Tumör Gregor Mendel När det finns många individer inom en art som har olika egenskaper. De har många olika varianter på sitt DNA. Förändring i arvsmassan, i DNA-molekylens stegpinnar. En kväverik molekyl som är byggd av hopkopplade aminosyror En instruktion för hur något skall tillverkas En sjukdom man ärver från sina släkt, föräldrar. En knöl med cancerceller. Österrikisk munk på talet som forskade på hur anlag ärvs. Medels ärftlighetslagar Sammanfattning av vad Medel kom fram till om hur anlag ärvs. Reduktionsdelning När antalet kromosomer i könscellerna halveras. Människor får 23 kromosomer i varje könscell. Kallas också för meios. Vanlig celldelning. Mitos. När celler kopierar sig. Antalet kromosomer är samma som före delningen Stamcell Biologisk mångfald Djurförädling Genetiskt fingeravtryck Genteknik Genterapi Gentest GMO Växtförädling Genbank En cell som ännu inte är specialiserad. Att det finns många olika arter och livsmiljöer. Och stor variation inom en art. Att medvetet förbättra egenskaper hos djur, t.ex. hundavel. Eller hästavel. DNA-profil. Kan användas till faderskapstest eller vid brottsutredningar Metoder att undersöka och överföra gener från en organism till en annan. Hit räknas också metoder att förändra arvsanlagen. En metod att föra in nya, friska gener i skadade celler. En metod att undersöka DNA. Gen Modifierad Organism. Människan har förändrat gener i en levande organism genom klipp-och-klistra metoden. Att medvetet förbättra egenskaper hur växter, grödor. Ett lager med frön från växter för att bevara den biologiska mångfalden. Det finns ett jättestort på Svalbard, norr om Norge. 7
8 A filmerna Se filmerna om genetik och träna begrepp med quizen, om det är ett bra sätt för dig att lära dig B. 10 frågor om genetik Fokus sidorna , Grundboken sidorna och Vad menas med variation? (fokus s 267, grundbok s 318) 2. Vilken sorts ämnen bygger upp din kropps celler mest: Protein, kolhydrat eller fett? 3. Hur många kromosomer finns det i människans kroppsceller? 4. Hur många par blir det av så många kromosomer? 5. När i cellens utveckling syns kromosomerna synligt? (se på bilden om lökcellerna fokus s 270, grundbok s 320). 6. Vilka bokstäver betecknar de kromosomer som hör ihop med kön? 7. Titta bilden med kromosomerna. Nere till höger finns två inringade uppsättningar könskromosomer. Vilken är för en pojke respektive en flicka? 8. Jämför hur stora X-kromosomen och Y-kromosomen är. I vilken borde det finns flest antal gener, i X eller i Y? 9. Hur många anlag finns det minst för att få en egenskap, ett anlag från bara en förälder, eller två så att båda föräldarna bidrar med sitt arv? 10. Ärver du egentligen anlag eller egenskaper från föräldrarna? 8
9 Utmaning: En gen arbetar och nya proteiner tillverkas Den här uppgiften gör du för att lära mer om hur proteiner byggs upp av de aminosyror vi äter. De byggs med hjälp av information från generna i cellkärnan. Men proteinfabrikerna finns utanför cellkärna Studera först bilden som visar en halv cell, och texten på sidan 322 i grundboken. cellplasman Samma! 9
10 Utmaning: Organeller i samarbete En här uppgiften är en fortsättning på den förra. Bilden visar en hel cell och uppgiften handlar även om vad som händer efter att proteinerna tillverkats i ribosomerna, som det finns 3 av i bilden.) Ribosomer (proteinfabriker) d Utmaning: Använd din kunskap om proteinsyntes och beskriv hur annat protein i din kropp skulle kunna tillverkas, med samma metod. 10
11 Uppgift: Kan en mamma och pappa med bruna ögon få barn med blå ögon? Den här uppgiften tränar dig på att använda korsningsschema, att ta hänsyn till dominanta och vikande anlag. Mer om korsningar finns i grundboken på s och fokusboken på s Där handlar det om kaniners färg på pälsen. Hur har John ärvt sina anlag? Fyll i korsningsschemat nedan. Bb B b 11
12 Utmaning: Varför hindrar lagen att kusiner skaffar barn med varandra? Den här uppgiften är bra om du behöver mera träning på att se hur anlag ärvs. Denna handlar om som kan hända om två kusiner skaffar barn tillsammans. I Sverige måste man söka tillstånd för att få gifta sig med en kusin. Ordförklaring: Recessiv betyder vikande. Det är motsatsen till dominant som betyder bestämmande. 12
13 Rollspel: Debatt och sen diskussion om genteknik! Syftet är att lära mer om genteknik och träna några förmågor: Du söker fakta från flera källor, använder kunskap för att granska, kommunicera och ta ställning. På provet kommer en fråga där du använder kunskapen. Så här går det till I debatten får du först en roll att spela: Du kommer att gå in rollen att vara för eller emot två områden av genteknik. Vi fokuserar på gentester (eller DNA-analys som det också kallas) och GMO, GenModifierade Organismer. Tillsammans med några kamrater debatterar du mot de som fått rollen att tycka tvärtom. Efter en stund släpper vi rollen och diskutera fritt. Den ska handla om genteknikens risker och möjligheter, intressekonflikter och om biologin kan ge oss nya arter och metoder för en hållbar livsstil. Hur förbereder du dig? Du ska söka fakta, för- och nackdelar, och samtidigt vara källkritisk. Därför behöver du ha koll på vilka källor du använder och hur du bedömer dem. Biologiboken och häftet här hjälper dig igång: Källkritik Är källorna trovärdiga? Kan man lita på dem? Vad vill de egentligen uppnå? Vilka vinnare eller förlorare finns det? Alltså, vilka argument talar för- eller emot? Mina förslag på Internetbaserade källor hittar du så klart via Hjälpmedel Du får ha med dig anteckningar på debatten. Baskunskap om genteknik Fokus Grundbok Ta reda på vad genteknik egentligen är. 13
14 INTRODUKTION av DNA-tester/genanalys Vad är DNA-tester? Grundbok , s 344 (första stycket) 351 Fokusbok , 295 Exempel på diskussionsfrågor: Gentester handlar också om att hitta sjukdomar, undersöka faderskap, och släktskap mellan människor. Den användas av migrationsverket för att undersöka släktskap. Biologer DNA-testar djur för att se släktskap upptäcktes att den afrikanska giraffen egentligen är 4 olika arter! Inte en. Se Sök argument för och emot! 14
15 INTRODUKTION av GMO Om växt och djurförädling och att utveckla nya mediciner Vad är GMO? Grundboken , Fokusboken ? Instuderingsfrågor: 1. Vad menas med GM-mat, eller GMO som man ibland säger? 2. Ge exempel på sådan mat! 3. Vilka fördelar finns det, jämfört med traditionell förädling, använder metoderna på urval och korsningar? Andra fördelar? 4. Varför kan man befara att den biologiska mångfalden minskar genom att använda allt mer GM-mat? Finns det andra risker? Sök argument för och emot! Sök argument för och emot! 15
16 Mer om GMO - Bakterier som tillverkar mediciner åt oss. Så här går det till. d Diskussionsfråga: Är det rätt tycker du att använda genteknik för att få bakterier att producera mediciner åt oss? Har du olika uppfattningar när det gäller olika organismer som växter, djur eller människor? Förklara varför! 16
17 Olika perspektiv på genteknik Den här uppgiften gör du för att avgöra vilket påstående som grundar sig på naturvetenskapliga undersökningar. Vilka perspektiv grundar sig andra tre på? Olika perspektiv är som att byta glasögon. Man kan se på samma fråga på olika sätt. Ekonomiskt naturvetenskapligt etiskt med Religion och hållbar utveckling Fler 17
18 Vi testar 7 av de anlag du har och jämför med kamraterna Dominant anlag symboliseras med + Vikande anlag med -. Resultat: Mitt nummer blev Finns det andra i gruppen som hade samma sju anlag som du? Räkna antalet dominanta anlag: Räkna antal vikande anlag: Slutsats: Vad kan du lära av det här? 18
19 Checklistan Jag vet att genetik handlar om läran om hur anlag ärvs. Jag vet att kromosomerna finns i cellkärnan och innehåller mitt DNA Jag vet vad provet kommer att handlar om för det står på sidan 4. Jag vet vilka förmågor vi ska utveckla och vad som ska bedömas den här terminen. För det står också på sidan 4. Jag vet att ord och begrepp finns samlade på ett ställe. De finns ju på sidan 6 i häftet. Och så har jag upptäckt att det finns en snabb-sammanfattning av allt på sidan 5. Bättre kan det inte bli. Jag kan att mina egna egenskaper ofta beror både på arv och miljö. Jag kan ge exempel på egenskaper hos mig själv som bara beror på arvet från mina förfäder. Jag vet att vi ärver anlag (gener), inte egenskaper. Men anlagen kan skapa egenskaper. Jag vet den genetiska skillnaden mellan killar och tjejer och hur könskromosomerna ser ut. Jag vet att en människa brukar ha 46 kromosomer, ägg och spermier har bara 23. Och jag vet varför det bara är hälften så många i dem. Jag vet skillnaden mellan reduktionsdelning och vanlig celldelning Jag vet vad dominanta och vikande anlag är. Jag kan rita ett korsningsschema för hur egenskaper ärvs. Jag vet två uppgifter som DNA-molekylen har. Jag vet att mina protein i kroppen byggs upp av 20 olika aminosyror. Jag kan förklara hur en cell i min kropp tillverkar nya proteiner, t ex insulin. Jag har koll på 50 % av begreppen på sidan 6 Jag har koll på 90 % av begreppen på sidan 6 Jag kan ge exempel på vad genteknik är. Jag kan söka information från flera källor om genteknik. Jag kan vara källkritisk med dem. Jag kan skilja på fakta och värderingar om genteknik. Jag kan föra diskussionen framåt och vidga den och resonera i flera steg. 19
Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 november 2017
Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 november 2017 DET HÄR HÄFTET TILLHÖR: Vad ska vi göra? Den här terminen ska vi att arbeta med genetik läran om ärftlighet. Kan föräldrar
Läs merBiologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 oktober 2016
Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 oktober 2016 DET HÄR HÄFTET TILLHÖR: Vad ska vi göra? Den här terminen ska vi att arbeta med genetik läran om ärftlighet. Kan föräldrar
Läs merBiologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 17 september 2016
Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 17 september 2016 DET HÄR HÄFTET TILLHÖR: Vad ska vi göra? Den här terminen ska vi att arbeta med genetik läran om ärftlighet. Kan föräldrar
Läs merAnvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.
Arvet och DNA Lokal pedagogisk planering årkurs 9 Syfte Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och om sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor
Läs merLokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9
Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället.
Läs merPlanering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras)
Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras) Lokal Pedagogisk Planering i Biologi Ansvarig lärare: Janne Wåhlin Ämnesområde: Genetik
Läs merArv och genetik - 9E - läsår v48-v5
Inledning Arv och genetik - 9E - läsår 16-17 - v48-v5 Under denna period läser vi om arv, genetik och genteknik: - dels hur mekanismerna fungerar på cell- och individnivå: gener, DNA, kromosomer, celldelning,
Läs meranvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi
Läs merGenetik. Ur kursplanen. Genetik
Genetik - Får dinosaurier fågelungar? Genetik Far! Får fårfår? Nej! Får fårinte får. -Får får lamm! Bild ur Genesis nr 2 1997 Nej! Dinosaurier får dinosaurier! Ur kursplanen Centralt innehåll: Evolutionens
Läs merArvet och DNA. Genetik och genteknik
Arvet och DNA Genetik och genteknik Genetik Du är inte en kopia utav någon av dina föräldrar utan en unik blandning av egenskaper från båda dina föräldrar. Genetik är den del av biologin som handlar om
Läs merDå det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.
PRÖVNINGSANVISNING Prövning i Grundläggande BIOLOGI Kurskod Biologi åk 7-9 Poäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Puls Biologi för grundskolans år 7-9, Natur
Läs meranvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i biologi
Läs merFacit tds kapitel 18
Facit tds kapitel 18 Testa dig själv 18.1 1. Arvsanlagen finns i cellkärnan. Inför celldelningen samlas de i kromosomer. 2. Det kemiska ämne som bär på arvet kallas DNA. 3. Instruktionerna i DNA är ritningar,
Läs merSammanfattning Arv och Evolution
Sammanfattning Arv och Evolution Genetik Ärftlighetslära Gen Information om ärftliga egenskaper. Från föräldrar till av komma. Tillverkar proteiner. DNA (deoxiribonukleinsyra) - DNA kan liknas ett recept
Läs merVi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut.
Evolution åk9 ht 13 Evolution i åk9 ht13 Vi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut. Du kommer att få lyssna till din lärare som föreläser om
Läs merLPP Nervsystemet, hormoner och genetik
LPP Nervsystemet, hormoner och genetik Det är bara hormonerna och han är full av hormoner är två vanliga uttryck med ordet hormon, men vad är egentligen hormoner och hur påverkar de kroppen? Vi har ett
Läs merBetygskriterier DNA/Genetik
Betygskriterier DNA/Genetik Godkänd Du skall Känna till hur DNA molekylen är uppbyggd, vilka de genetiska språket(bokstäverna) är och hur de formar sig i DNA- molekylen Känna till begreppen Gen, Kromosom,
Läs merGenetik, Gen-etik och Genteknik
Genetik, Gen-etik och Genteknik Syfte och innehåll Att utveckla kunskap om det genetiska arvet och genteknikens möjligheter. Arbetssätt Vi kommer att varva föreläsningar, diskussioner, arbetsuppgifter
Läs merKUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön.
Läs merBIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur)
BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur) Syfte Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen
Läs merLivets myller Ordning i myllret
LIVETS MYLLER ORDNING I MYLLRET Livets myller Ordning i myllret Hur kommer det sig att vetenskapsmännen ändrar sig hela tiden när det gäller hur organismerna är släkt med varandra och hur de ska delas
Läs merHur blir flera bedömningar ett betyg?
Hur blir flera bedömningar ett betyg? Styrdokument Dokumentation Att värdera bedömningars kvalitet Till övervägande del Lärare ska Lärare bör Lärare kan Lärare ska utifrån de nationella kunskapskrav som
Läs merGENETIK - Läran om arvet
GENETIK - Läran om arvet Kroppens minsta levande enheter är cellerna I cellkärnorna finns vår arvsmassa - DNA (DNA - Deoxiribonukleinsyra) Proteiner Transportproteiner Strukturproteiner Enzymer Reglerande
Läs mer3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi
3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merUndervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll
3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merPedagogisk planering Bi 1 - Individens genetik
Centralt innehåll Genetik Arvsmassans uppbyggnad samt ärftlighetens lagar och mekanismer. Celldelning, dnareplikation och mutationer. Genernas uttryck. Proteinsyntes, monogena och polygena egenskaper,
Läs merPlanering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och
Syfte: Planering Människokroppen 8C Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället. Använda kunskaper i biologi för att
Läs meranvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
BIOLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merPlanering Ljud,hörsel och vågrörelse år7
Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7 Centralt innehåll Fysik: Fysiken och vardagslivet Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan
Läs merGenetik - Läran om det biologiska Arvet
Genetik - Läran om det biologiska Arvet Uppgift Arv eller miljö Våra egenskaper formas både av vårt arv och den miljö vi växer upp i. Hurdan är du och hur ser du ut? Vad beror på arv och vad beror på miljö?.
Läs merÄmnesplanering Levande organismer 7H
Ämnesplanering Levande organismer 7H Vi kommer att arbeta med Levande organismer Syfte med undervisningen är att du ska få utveckla din förmåga att använda kunskaper i biologi för att granska information,
Läs mer"Biologi - blodet, andningen och maten"
"ologi - blodet, andningen och maten" Grundskola 8 1 1 biologiplanering Skapad 2016-09-30 av Daniel Spångberg i Björkvallsskolan, Uppsala Baserad på "Mall för pedagogisk planering Björkvallsskolan" från
Läs merGenetik- läran om det biologiska arvet
Genetik- läran om det biologiska arvet Om vi tittar på ett släktfotografi ser vi att vissa ansiktsdrag hos föräldrarna kommer igen hos barnen, från generation till generation. Det kan vara formen på ansiktet,
Läs merArv och utveckling Arvet
ARV OCH UTVECKLING ARVET Arv och utveckling Arvet Vad kan hända när mutationer drabbar könsceller? Elevboken, Förstår du?, uppgift 6, sida 337. Biologisk mångfald och vad som gynnar respektive hotar den.
Läs merKursplan Ämnesvecka Genetik vecka 5, Klass 9A
Kursplan Ämnesvecka Genetik vecka 5, 2017. Klass 9A Undervisningsform och prov Under veckan skall vi jobba med genetik. Eleverna är forskare som söker svar på ett antal undersökningsfrågor, som finns i
Läs merBetyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I samtal
Läs merDe förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen.
Akustik och Optik Grundskola 7 9 LGR11 Fy De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen. Förmåga att använda kunskaper
Läs merNO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål
NO Biologi Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och
Läs merLokal Pedagogisk planering
Lokal Pedagogisk planering Europas grönaste stad Ämne: biologi- kroppen Årskurs/termin: åk 5 vt 2016 Undervisande lärare: Martina Malmgren Inledning syfte Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till
Läs merKarbyskolan No ÅK 7 Masi Delavari. Välkommen till NO kursen!
Välkommen till NO kursen! Livets former Lpp åk 7 Inledning: I detta område ska vi gå genom olika former av livet i ordningen som de har dykt upp på jorden. Eran blir att delta i diskussioner och att i
Läs merMitos - vanlig celldelning
Mitos - vanlig celldelning Interfas Cellens normala tillstånd kopiering sker. Enskilda kromosomer kan inte urskiljas Profas DNA molekylerna packar ihop sig i tydliga kromosomer Metafas Cellkärnans membran
Läs merHavets försurning är ett relativt nytt forskningsområde men dock en aktuell samhällsfråga. Vad orsakar denna försurning och hur påverkar det haven?
"Försurning" Skapad 2014-03-20 av Catharina Andersson i Stenkulan, Lerum Redigerad senast 2014-03-29 av Catharina Andersson Havets försurning är ett relativt nytt forskningsområde men dock en aktuell samhällsfråga.
Läs merKol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7
ipreliminär planering år 8 Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7 Syftet med undervisningen: använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor
Läs merFörslag den 25 september Biologi
Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs mer1-3 C/A 1-6 onsdag vecka 6
I det här häftet finns de uppgifter som ligger till grund för min bedömning av din kunskapsutveckling i DNA och genetik. Alla ska göra uppgifterna (1),(2) och (A). I uppgift (1) och (A) är uppgiften indelad
Läs merStatens skolverks författningssamling
Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Skolverkets föreskrifter om kursplaner för kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå; SKOLFS 2012:18 Utkom från trycket den 31 maj 2012 beslutade
Läs merArbetsområde: Miljöanalys av den egna skolan - Energifallet
Arbetsområde: Miljöanalys av den egna skolan - Energifallet Huvudsakligt ämne: Kemi, åk 7-9 Läsår: 7-9 Tidsomfattning: 7-8 lektioner Ämnets syfte Undervisning i ämnet kemi syftar till: länk Följande syftesförmågor
Läs merNaturorienterande ämnen
OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen
Läs merKUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I
Läs merLärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik
Senast uppdaterad 2012-12-09 55 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Celler och bioteknik C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2.
Läs merGenetik en sammanfattning
Genetik en sammanfattning Pär Leijonhufvud $\ BY: 3 februari 2015 C Innehåll Inledning 2 Klassisk genentik 2 Gregor Mendel munken som upptäckte ärftlighetens lagar....... 2 Korsningsrutor, ett sätt att
Läs merSexualkunskap 8A. Vad är viktigt inom området? Planering. Pär Leijonhufvud. 30 januari 2015. Nyheden BY: Vecka 6. Hur fungerar könsorganen
Sexualkunskap 8A Pär Leijonhufvud $\ Nyheden BY: 30 januari 2015 C Vad är viktigt inom området? Hur fungerar könsorganen Vad sker i kroppen under puberteten Hur blir ett barn till, från befruktning till
Läs merAtomer och det periodiska systemet
Atomer och det periodiska systemet Planering i Kemi så9 VT2013 Ansvarig lärare: Märta Nordlander marta.nordlander@live.upplandsvasby.se Det centrala innehållet Kemiska föreningar, och hur atomer sätts
Läs merGENETIK. Martina Östergren, Centralskolan, Kristianstad
GENETIK Martina Östergren, Centralskolan, Kristianstad www.lektion.se Vad hände först? Första bilden Första landdjuren Vikingatiden Människan på månen Jorden bildades Första kikaren Dinosaurier Första
Läs merFörökning och celldelning. Kap 6 Genetik
Förökning och celldelning Kap 6 Genetik Obs! fel i boken: Sid 215, stycket längst ner står systerkromatider, skall stå homologa kromosomer Sid 217, fjärde raden andra stycket: står eller zygoter vilket
Läs merStudieplan i Fysik. Elev: Arbetsområde: Ifylld i samråd med förälder: JA NEJ
Studieplan i Fysik Elev: Arbetsområde: Ifylld i samråd med förälder: JA NEJ Syftet med att fylla i denna studieplan är att du ska reflektera över och bli mer förtrogen med dina förmågor, samt bli medveten
Läs merESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik Övergripande Mål: Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda kunskaper i fysik för
Läs merGenetik. - cellens genetik - individens genetik. Kap 6
Genetik - cellens genetik - individens genetik Kap 6 Vad bestämmer hur en organism (cell) ser ut och fungerar? Generna (arvsanlagen) och miljön Hur går det till? En gen är en ritning för hur ett protein
Läs merKopplingar till kursplaner för grundskolan
Kopplingar till kursplaner, Riddersholm Bilaga 9:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats
Läs mer5. Förmåga att använda kunskaper i biologi för att kommunicera samt för att granska och använda information.
BIOLOGI Biologi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Det är läran om livet, dess uppkomst, utveckling, former och villkor.
Läs merKommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå. Kursplaner och kommentarer
vuxenutbildningen Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå Kursplaner och kommentarer Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Tel: 08-598 191 90 Fax: 08-598 191 91 e-post: order.fritzes@nj.se
Läs merBIOLOGI PROV OCH BEDÖMNING. Jonas Bohlin LIBER
BIOLOGI PROV OCH BEDÖMNING ÅK 7 Jonas Bohlin LIBER ISBN 978-91-47-12382-7 2017 Jonas Bohlin och Liber AB Projektledare och redaktion: Eva Lundström Grafisk form: Eva Jerkeman Bildredaktör: Mikael Myrnerts
Läs merLokal pedagogisk planering för årskurs 8
Lokal pedagogisk planering för årskurs 8 arbetsområdena rörande matspjälkningen, lungorna, hjärtat och blodet Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska
Läs merLPP Energi och elektricitet År 7
LPP Energi elektricitet År 7 Namn: Klass: Syfte: Under det här området kommer du att få lära dig mer om varifrån vi får elektricitet dvs.olika energikällor, till vad vi behöver elektricitet, hur vi gjorde
Läs merKunskapskrav åk 6 i biologi, fysik och kemi
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter
Läs merGenetik och genteknik
Genetik: Läran om det biologiska arvet. Genteknik: Att undersöka och förflytta hela DNA-molekyler eller DNA-segment (=delar av DNA) Bioteknik: Använder levande celler till olika tekniska tillämpningar.
Läs merKemiska reaktioner, syror och baser - 9E - ht16 v39-47
Kemiska reaktioner, syror och baser - 9E - ht16 v39-47 Inledning Under denna period repeterar vi kemins grunder och läser sedan om - periodiska systemets, samt atomens, uppbyggnad - olika former av kemiska
Läs merPedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi
Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Förutsättningarna för ett liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar at förvalta jorden så at
Läs merArvet, gener och bioteknik
Arvet, gener och bioteknik Namn: Klass: 9A Tidsplanering och litteratur att söka i: 9A Tisdag 50 Onsdag 50 Torsdag 90 7 8 12/2 Introduktion och material 19/2 G: Cellen, proteinsyntes, delning 14/2 Vikarie
Läs merSkolverket föreskriver följande med stöd av 2 kap. 11 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning.
Senaste lydelse av SKOLFS 2012:18 Utkom från trycket den 31 maj 2012 Skolverkets föreskrifter om kursplaner för kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå; beslutade den 18 april 2012. (Senaste ändring
Läs merKopplingar till kursplaner för grundskolan
Kopplingar till kursplanen, Gålö Bilaga 12:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats
Läs merför samtalen och diskussionerna framåt
Kopplingar till kursplaner, Björnö Bilaga 10:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats
Läs merPlanering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts.
Planering Energi 9C Syfte: Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi Genomföra systematiska undersökningar i fysik Använda fysikens begrepp,
Läs merLokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi
Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi Ansvarig lärare: Janne Wåhlin jan.wahlin@edu.upplandsvasby.se Läroplanens centrala innehåll gällande kemi säger att du ska lära om kolatomens
Läs merPlanering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7
Planering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7 Syfte Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör samhälle. genomföra systematiska undersökningar
Läs merBIOLOGI Ämnets syfte Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
Läroplan Här nedanför finns exempel på delar av LGR 11 vilka kopplar till projektet Spindeljakten. Tanken är att projektet skall kunna lyftas in i undervisningen istället för att vara ytterligare arbetsmoment
Läs merLokal pedagogisk plan
Syfte med arbetsområdet: Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i fysik
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.
Läs merOmråde: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77)
Område: Ekologi Innehåll: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Frågor om hållbar utveckling:
Läs merWorkshop om kursplaner åk 7 9
NO biennal Luleå 3 4 april 2011 Workshop om kursplaner åk 7 9 Struktur för kursplanen i biologi: Syfte och mål Centralt innehåll Kunskapskrav för 4 6 och 7 9 Mål för undervisningen i biologi i grundskolan:
Läs merSenaste lydelse av SKOLFS 2012:18
Senaste lydelse av SKOLFS 2012:18 Utkom från trycket den 31 maj 2012 Skolverkets föreskrifter om kursplaner för kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå; beslutade den 18 april 2012. (Senaste ändring
Läs merEkologi Så fungerar naturen
EKOLOGI SÅ FUNGERAR NATUREN Ekologi Så fungerar naturen Är djur till någon nytta för växterna? Motivera. Elevboken, Förstår du?, uppgift 2, sida 115. Utvecklar förmåga Använda kunskaper i biologi för att
Läs merVecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin
Planering Bi och Ke 7 P2 Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter Onsdag Fotosyntes och förbränning s. 132-136 Fotosyntesen fångar in solenergin Uppgifter s. 136 35 Förbränning
Läs merFörmågor som tränas under området. Centrala innehåll som behandlas i området. Arbetsgång skrivuppgifter ska vara klart 2/10
Arbetsområde genetik Vi kommer att arbeta med genetik under de kommande veckorna, jag kommer ha en del genomgångar och ni kommer att få göra laborationer. Området avtestas genom att ni svarar på skriftliga
Läs merKommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå KURSPLANER OCH KOMMENTARER REVIDERAD 2017
Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå KURSPLANER OCH KOMMENTARER REVIDERAD 2017 Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå KURSPLANER OCH KOMMENTARER REVIDERAD 2017 ISBN: 978-91-7559-307-4
Läs mer18 Arvet och DNA. Faktabokens idé. Inledning
18 Arvet och DNA Faktabokens idé Inledning Kapitelinledningen på sidorna 366 367 i grundboken och sidan 195 i lightboken kan användas för att skapa spännande diskussioner om hur arvet fungerar. Vad har
Läs merKEMINS GRUNDER. Nedanstående förmågor kommer vi att träna på följande avsnitt:
7A ht.2012 KEMINS GRUNDER Nedanstående förmågor kommer vi att träna på följande avsnitt: Använda kemins begrepp, modeller teorier för att förklara beskriva samband i samhället naturen Genomföra systematiska
Läs mer2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Kemi, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om vad olika ämnen består av, hur de är uppbyggda, vilka egenskaper de har och vad som händer när de kommer i kontakt med varandra, om materiens egenskaper, struktur
Läs mer1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7
1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå som motsvarar den utbildning som ges inom grundsärskolan Biologi Kurskod: SGRBIO7 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet
Läs merVi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? September 16, 2014
Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? Vi jobbar enligt den här planen. 1 Varför
Läs mer"Densitet, Tryck, Värme, Väder"
"Densitet, Tryck, Värme, Väder" Grundskola 7 8 1 Densitet, tryck, värme, väder Skapad 216-11-1 av Daniel Spångberg i Björkvallsskolan, Uppsala Baserad på "Mall för pedagogisk planering Björkvallsskolan"
Läs merEnergi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.
Energi VT-13 Syfte: Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Världens energibehov tillgodoses idag till stor del genom kol och olja, de så kallade fossila energikällorna.de
Läs merMikroplaster. Kort om. Det stora miljöhotet KORT OM. Lärarhandledning: Författad av Lena Lacopie lärare på Åva Gymnasium
KORT OM Lärarhandledning: Kort om Mikroplaster Det stora miljöhotet Författad av Lena Lacopie lärare på Åva Gymnasium Artikelnummer: KU49918 Ämnen: Biologi/Naturvetenskap Målgrupp: Grundskola åk 7-9, Gymnasiet
Läs merKopplingar till kursplaner för grundskolan
Kopplingar till kursplanen, Hjälmö Bilaga 10:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan aktiviteter och övningar i materialet Utbildningsplats
Läs merLokal pedagogisk plan
Syfte med arbetsområdet: Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i fysik
Läs merGenetik. Gregor Mendel onsdag 12 september 12
Gregor Mendel 1822-1884 1 Mendel valde ärtor för att undersöka hur arvet förs vidare från föräldrar till avkomma, alltså hur exempelvis utseende ärvs mellan generationer. Med ärtorna kunde han styra sina
Läs merInför nationella proven i Biologi
Inför nationella proven i Biologi Natur och samhälle Hur människan påverkar naturen lokalt och globalt: t.ex. växthuseffekt, nedskräpning miljöfarliga ämnen, övergödning, försurning Under sommaren drabbas
Läs merGenetik Detta kapitel innehåller följande avsnitt i faktaboken. Pilarna visar hur avsnitten i Läs mer-delen är kopplade till avsnitten i Baskursen.
Genetik Detta kapitel innehåller följande avsnitt i faktaboken. Pilarna visar hur avsnitten i Läs mer-delen är kopplade till avsnitten i Baskursen. Baskurs Det handlar om gener Läs mer Hur det bildas kopior
Läs merAllmänt. Uppgift. Genetikens dilemma En debatterande uppgift i Genetik. Ekenässkolan Åk 9 Vt-19
Genetikens dilemma En debatterande uppgift i Genetik. Ekenässkolan Åk 9 Vt-19 Allmänt Nu är det dags att debattera! Under ett par veckor kommer du ges möjlighet att finslipa dina argument för att i vecka
Läs merStrukturen i gymnasieskolans ämnesplaner
Om ämnet Biologi De naturvetenskapliga ämnena biologi, fysik och kemi har ett gemensamt vetenskapligt ursprung och syftar till att ge eleverna kunskaper om naturvetenskapens karaktär, om den naturvetenskapliga
Läs mer