Genetik. Biologisk översiktskurs VT Hemtenta. Finns på studentportalen Ska vara inlämnad 25 Februari Ska skickas till urkund
|
|
- Rolf Lindqvist
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Genetik Biologisk översiktskurs VT 2011 Hemtenta Finns på studentportalen Ska vara inlämnad 25 Februari Ska skickas till urkund 1
2 Frågor? Peter Halvarsson Populationsbiologi, Norbyvägen 18D Vad är genetik? Studerandet av gener -Vad är en gen? - Hur fungerar den? - Hur fungerar gener tillsammans? 2
3 Genetik och genteknik idag Forskning medicinsk, biologi (utvecklings, ekologi och evolution) geologi Sjukvård diagnostik, arv, behandling Industri och förvaltning - vilt och jakt, växtförädling Genteknik Kloning Genmodifiering Transgena organismer Dolly
4 Kartering av sjukdomsgener Databas på Island sedan1998 -över samtliga invånare! Barn liknar sina föräldrar 4
5 Gregor Mendel, Versüche über Pflantzen- Hybriden, 1865 Mendel Korsningar mellan ärtväxtlinjer med olika egenskaper ledde honom att fastställa grundläggande principer för nedärvning Dessa är grunden till vad som kallas klassisk (Mendelsk) genetik Interaktivt ärtparningsexperiment: 5
6 Charles Darwin On the Origin of Species by Means of Natural Selection, 1859 Voyage of the Beagle, Darwins finkar på Galapagosöarna hade olika näbbstorlekar på varje respektive ö beroende av lokalt födoval 6
7 Darwins evolutionsteori baserad på naturligt urval: Malthus: Essay on the Principles of Population, 1798 Begränsade resurser konkurrens Variation mellan individer Ärftliga anlag Mendels arbete återupptäcks (av botanisterna Correns, Tschermak och devries) devries myntar termen mutation för att beskriva en plötslig och bestående förändring i arvsanlaget kromosomerna anses (av Sutton och Boveri) vara bärarna av arvsanlagen, överförs via könscellerna till nästa generation och meiosen förklarar Mendelsk nedärvning Blodgruppsystemet ABO visas följa Mendels lagar 7
8 Beadle och Tatum, 1941 En gen - ett enzym [sic] Thomas Hunt Morgan Bananflugans (Drosophila) spottkörtelkromosomer Visade att generna är linjärt ordnade på kromosomerna och att de är kopplade vid nedärvning genkartering blev möjlig 8
9 Beadle och Tatum, 1941 Numera En gen en popypeptid Oswald T. Avery, 1944 med kollegorna MacCleod och McCarty DNA är bärare av arvsanlagen 9
10 DNAs struktur kartlagd 1953 James Watson & Francis Crick, 1953 Röntgendiffraktionsbilder av Rosalynd Franklin Med DNA-strukturen fastställd kunde replikationen av DNA modelleras - s.k. semi-konservativ replikation Och därmed fanns en modell för hur informationen går i arv -informationsinnehållet började kartläggas Med fyra nukleinsyrebaser (A,C, G, T) som skulle koda för 20 aminosyror, framstod en kod baserad på tripletter som logisk 10
11 Den genetiska koden knäcks på 60-talet Celler och cellcykeln Kap 8 11
12 Organismer Prokaryoter saknar cellkärna arkéer och bakterier (pro=före, karyon=kärna) Eukaryoter har cellkärna djur, växter, proteister och svampar (eu=äkta) Celldelning Varför behövs celldelning? - Reproduktion -Tillväxt - Reparation 12
13 3 steg i celldelningen Replikation kopiering av det genetiska materialet Segregering Delning av det genetiska materialet i de båda cellerna Cytokines Delning av cytoplasman Prokaryoter En plasmid cirkelformad kromosom Celldelningen sker genom att cellen delar sig i två Prokaryoter saknar mitokondrier, kloroplaster och kärnmembran 13
14 Figure 9.3 Eukaryoter 14
15 Två typer av celldelning Mitos vanlig celldelning Meios -reduktionsdelning Cellcykelns huvudfaser Interfas Mitos 15
16 Kromosomer Under celldelningen består kromosomen av två kromatoider(syster kromatider) som hålls ihop i en punkt av centromeren Varje kromatoid består av en DNA-molekyl som packas med hjälp av proteiner, kromatiner T Mitos - Interfas Under interfasen (s-fas) replikeras DNA DNAt är kondenserat, upplöst i cellkärnan Cellen fördubblar sitt innehåll. 16
17 Profas Kromosomerna formas och blir synliga - systerkromatoiderna syns Mikrotubili bildas och centrosomerna vandrar till var sin sida av cellkärnan Kärnspolen börjar formas (spindle) Kinetochorerna bildas vid centromererna 17
18 Prometafas Kärnmembranet upplöses (nuclear envelope) Mikrotubili växer och hakar fast i kinetochorerna på kromosomerna Kärnspolen (spindle) flyttar kromosomerna till mitten av cellen Figure
19 Metafas När alla kinetochorerna är uppradade längs med mitten så separerar kromatiderna Anafas Dotterkromosomerna rör sig mot var sin sida av cellen Polerna ökar avståndet Mikrotubili dras mot centrosomerna 19
20 Telofas De nya cellerna bildas Cytokines avslutar telofasen Växtceller bildar cellvägg och delar cellen i två Djurceller snörps av 20
21 Homologa par I varje normal cell (somatisk cell) finns det två kopior av varje kromosom Varje kromosompar kallas homologa (ej könskromosomer) eftersom de bär gener som har samma funktion Könskromosomer Kromosomer som bestämmer kön kallas könskromosomer De andra kallas autosomala kromosomer 21
22 Karyotyp Studer av antal, form och storlek på en individs kromosomer Går bäst att urskilja i prometafas Kromosomer 22
23 Kromosomer Fortplantning Två typer av fortplantning Asexuell förökning ger identiska individer Sexuell förökning kan ge genetiskt olika individer 23
24 Fråga: Hur kan sex ge genetisk variation? Svar: Varje könscell innehåller en av de homologa kromosomerna. Slumpen avgör vilken. Varje individ formas av två könsceller. D Meios (reduktionsdelning!!!) Haploida könsceller produceras av av diploida individer. De homologa kromosomerna fördelas slumpmässigt mellan könscellerna genom meios. 24
25 Syfte med meios Halvera antalet kromosomer - diploid haploid Kromosomuppsättningen ska vara halverad och komplett i varje gamet Skapa genetisk olikhet mellan gameterna 2 steg Meiosen består av två steg: -Meios I (liknar mitos) -Meios II Celldelningen startar med interfas där varje kromosom kopieras och systerkromatider bildas 25
26 Viktigt att komma ihåg Vid anafas I så är det kromosomparen som vandrar, inte kromatiderna 26
27 Systerkromatider Gameter 27
28 Meios II Systerkromatiderna separerar i anafas II -samma process som i mitos Meios II Systerkromatiderna separerar i anafas II -samma process som i mitos MEN!!! Systerkromatiderna är inte kopior längre... Varför? 28
29 Summering Mitos står för konservering - alla dotterceller är likadana och är diploida Meios diversitet - alla dotterceller är olika och är haploida Meios skapar variation Genetisk variation skapas av - överkorsning under profas I -Slumpmässig fördelning av kromosomerna under anafas I 29
30 Haploid -diploid - termer att känna till En haploidcell har bara en uppsättning kromosomer av varje slag En diploid cell har två homologer av varje kromosompar Triploida / tetraploida celler har tre resp fyra homologer av varje kromosompar Polyploida celler har minst tre uppsättningar av varje kromosompar Fel i meios I Kromosomer vandrar till samma pol och separeras inte Nondisjunction Leder till triploid karyotyp för en kromosom 30
31 Klassisk (Mendelisk) genetik Ärftlighetslära Växt och djurförädling har gamla anor 31
32 Släkttavla för hästar från Kaldéen 6000 år sedan? Stallinventarium av åsnor från Elam för år sedan? 32
33 33
34 Ärftlighetslära innan Mendel Hurdjurs- och växtförädling -drag ärvs Hippocrates (~400 f. kr): Arvsubstans utsöndrades från kroppens organ till blodet och blandades vid befruktningen. Blending T.o.m talet: Arvssubstans från föräldrarna blandades Ärftlighetsfaktorer kan inte separeras 34
35 Blending T.o.m talet: Arvssubstans från föräldrarna blandades Ärftlighetsfaktorer kan inte separeras + = Gregor Mendel ( ) 35
36 Mendel använde trädgårdsärt Två linjer: En gav bara lila blommor En gav bara vita blommor 36
37 P Lila x Vita F1 Lila F2 Lila + Vita Blending Lila F1 ger vita avkommor teorin avfärdas 37
38 38
39 Mendel kom fram till: Lilablommor har två anlag för lilafärg Vitablommor har två anlag för vit färg MEN!! F2 har både lila och vita blommor så F1 har både lila och vita anlag, den vita färgen döljs av den lila färgen Den lila är dominantoch den vita är recessiv Lokus (Loci plur.) Den plats som en gen (arvsanlag) sitter Alleler är varianter av samma gen Homozygot: Samma allel finns i ett lokus på bägge kromosomerna Heterozygot: Olika alleler finns i ett lokus på bägge kromosomerna Genotyp: Alleluppsättningen i en individ hos ett lokus eller flera loci Fenotyp: Genotypens uttryck i en miljö 39
40 Mendels första ärftlighetslag Generna (arvsanlagen) är fasta Varje förälder bär på två gener Dessa två gener segregerar i könscellerna Endast en gen överförs från en förälder till avkomman Punnett-ruta Reginald Punnett ( ) 40
41 Mendel studerade två karaktärer som nedärvdes samtidigt: Han upptäckte att de nedärvs oberoendeav varandra!!! Mendels andra lag: Lagen om oberoende nedärvning 41
42 42
43 43
44 Figure 10.7 Variationer på Mendels lagar - Alleler kan vara: Helt dominant allelen har samma effekt i en eller två kopior Ofullständigt dominant fenotypen ligger mittimellan föräldrarnas Kodominant båda allelerna är uttryckta lika mycket hos en heterozygot individ 44
45 Ofullständigt dominant När heterozygotens fenotyp ligger någonstans emellan homozygoternas fenotyper + = Variationer på Mendels lagar - Alleler kan vara: Helt dominant allelen har samma effekt i en eller två kopior Ofullständigt dominant fenotypen ligger mittimellan föräldrarnas Kodominant båda allelerna är uttryckta lika mycket hos en heterozygot individ 45
46 Kodominans När två alleler uttrycks lika mycket i fenotypen Ex. sickle-cell anemi Om man korsar två individer med genotypen A/T (tex heterozygot för sickel-cell anemi), vad är sannolikheten för att: - Avkomman ärver ett A från mamman? - Avkomman blir T/T (får sickel-cell anemi)? - Avkomman blir A/T (anlagsbärare)? - Avkomman ärver ett A (från endera förädern)? 46
47 Att tänka på! Gener måste inte vara fullständigt dominanta eller recessiva för att Mendels lagar ska hålla De beskriver nedärvning, inte geners funktion! Codominans 47
48 CC Cc cr c cr c cr Dominant Recessiv 48
49 Vad är sannolikheten att få en skimmelfärgad häst om man parar två skimmelfärgade hästar? Vad är sannolikheten att få en siamesfärgad katt om man parar två siamesfärgade katter? Vad är sannolikheten att få en blåögd häst om man parar två hästar med gul-bruna ögon? Två brunögda? (Brun är dominant) Figure
50 DNA, RNA och proteinsyntesen Kap 10 Cell 50
51 Cell Cellkärna 51
52 Cellkärna Kromosomer 52
53 Kromosomer Kromosomer 53
54 DesoxyriboNucleinAcid (DNA) 54
55 DNA nukleärt DNA Mitokondrie- DNA Kloroplast- DNA + bakterier och virus DNA diploid (mor och far) en kärna / cell haploid (mor) Många per cell 55
56 Rosalind Franklin räknade ut att fosfat och socker var på utsidan av vad som såg ut som en spiralform - eller hur? (Originalbild av en av hennes röntgendiffraktionsbilder på DNA) 56
57 Puriner Adenin (A) Guanin (G) Pyrimidiner Cytosin (C) Tymin (T) 57
58 DNA-strukturen Om ena DNA-strängen har sekvensen ATGCTTACC vilken sekvens har då den andra? TACGAATGG 58
59 DNA används för två uppgifter 1. Replikation-för att informationen ska gå i arv 2. Transkription DNA transkripteras (översätts) till RNA för att kunna göra peptider 59
60 DNA replikeras, dvs kopieras genom semikonservativ kopiering Det innebär att ena strängen fungerar som templat, mall för den sträng som tillverkas
61 Hur kopieringen till? DNA kedjorna lossnar från varandra (denaturerar) Fria nukleotider med två extra fosfatgrupper finns färdigbildade i cellen Dessa nukleotider binds till komplementära baser i de öppna kedjorna 61
62 Figure Figure
63 Det går snabbt Ca 30 baser per sekund hos eukaryoter 1000 baser/s för E. coli Fort men fel?? DNA proof-reading DNA polymeras kollar under själva replikationen att inte fel baspar binder Mismatch repair sker efter replikationen Excision repair ett helt segment av DNA byts ut runt en skadad bas 63
64 DNA används för två uppgifter 1. Replikation-för att informationen ska gå i arv 2. Transkription DNA transkripteras (översätts) till RNA för att kunna göra peptider 64
65 RNA används för två uppgifter 1. Replikation-för att informationen ska gå i arv 2. Transkription DNA transkripteras (översätts) till RNA för att kunna göra peptider 3. Translation RNA översätts till peptider RNA = RiboNicleinAcid Vad är RNA? Det skiljer sig på tre sätt från DNA 1. Det är enkelsträngat 2. Ribos istället för deoxyribos 3. Uracil istället för tymin 65
66 14.2 DNA översätts till RNA Transkription Enzym: RNA polymeras RNA-baser DNA som ska översättas 66
67 Kom ihåg! Bara ena DNA-strängen transkriberas men olika gener på en kromosom kan transkriberas på olika strängar Transkriptionen har tre steg 1. Initiering 2. Elongering 3. Terminering 67
68 Promotor Transkriptionen börjar, initieras, vid en speciell DNA-sekvens, promotor, där RNApolymeraset binder. 68
69 Elongering RNA transkriberas i samma rikning som DNA 5 3 RNA polymeras har ingen felkontroll 69
70 Terminering Efter genen finns det en sekvens som talar om att RNA polymeraset ska sluta transkriptionen termination site 70
71 RNA splicing En kodande gen består av två delar Exon kodande regioner av en gen Intron ickekodande regioner av en gen Innan ett mrna är klart måste intronen tas bort RNA splicing 71
72 Olika typer av RNA Det finns många typer av RNA som behövs för att kunna tillverka protein mrna = messenger RNA trna = transfer RNA rrna = ribosomalt RNA En enda gen (rrna) som transkriberas i en salamander, Notophthalamus 72
73 Vad händer efter transkriptionen? Vad händer med mrna:t? Translation Informationen i mrna omvandlas till polypeptider som består av aminosyror Hos eukaryoter måste mrna forslas ut genom cellkärnans porer till cytoplasman där ribosomerna finns 73
74 Genetiska koden Den genetiska koden består av kodoner, som är tripletter av baspar. Det finns 64 kodon eftersom det finns fyra baspar (4x4x4). Men(!) det finns bara 20 aminosyror Figure
75 75
76 trna Binda till mrna i ribosomen Bära med sig rätt aminosyra 76
77 Ribosomer Ribosomen består av rrna Translationen sker i ribosomen. Ribosomen består av två subenheter, den lilla och den stora (small subunit resp. large subunit) 77
78 78
79 Terminering Vid ett stopkodon binds ett protein, release factor, istället för ett trna Istället för en aminosyra bind en vattenmolekyl till peptiden 79
80 14.2 DNA Protein -DNA Det går att göra protein med DNA som mall Det går inte att göra DNA med protein som mall 80
81 Överföring av DNA hos bakterier Konjugering Transformering Transduktion Konjugering Genetiskt material överförs mellan bakterier 81
82 Transformering Bakterier kan också ta upp kromosomfragment direkt från sin miljö och införliva det i sin kromosom Transduktion Bakteriofager ( bakterieätande virus) överför kromosomfragment från en bakteriecell, som de upplöst och dödat, till en annan 82
83 Virus Virus betraktas oftast inte som levande organismer eftersom De inte är celler Saknar egen metabolism De inte kan reproducera utan att parasitera på en levande cells metaboliska maskineri 83
84 Genreglering Kap 11 84
85 En enda gen (rrna) som transkriberas i en salamander, Notophthalamus Konstitutiva enzym -uttrycks konstant Inducerbara enzym -uttrycks vid behov - Hur fungerar det? 85
86 Lac operonet Operator Ligger mellan promotor och strukturella gener På denna sekvens kan en repressor binda, dvs ett protein som blockerar transkription av de strukturella generna. Om ingen repressor sitter på operatorn sker transkription av de strukturella generna 86
87 Repressor Blockerar transkription av strukturella gener Inaktiveras genom bindning till laktos Konstitutivt (uttrycks jämt) enzym med långsam transkriberingshastighet
88 Ett operon består av Promotor Operator Strukturella gener De gener som kodar för repressorn kallas för regulatoriska gener CAP- Catabolite Activating Protein 1. Frånvaro av glukos - ökad mängd camp 2. CAP-cAMP komplex bildas 3. Binder till CAP-site på lac-operonets promotor 4. RNA polymeras binder lättare till promotorn 5. Transkription av strukturella gener induceras 88
89 Lac-operonet Exempel på hur transkription av strukturella gener bara sker i närvaro av induktor 89
90 Trp-operonet Transkription sker alltid förutom när tryptofan (co-repressorn) binder till repressorn och därmed aktiverar den Då binds repressorn till operatorn så att transkription hindras
91 Vilka gener är aktiva i en viss vävnad eller cell? 91
92 DNA microarray teknologi RT-PCR (Reverse Transcriptase-) av mrna Inmärkt PCR produkt får hybridisera mot korta oligonukleotider (specifika för varje gen) som sitter fast på ett mikrochip Genteknik Man behöver inte vara beroende av växtens naturliga förökning Man kan föra in andra organismers gener eller nya gener 92
93 GenMOdifierad mat Kan generna spridas till naturliga populationer? Är det farligt att äta genmodifierad mat? Är det oetiskt att genmanipulera organsimer? Behövs traditionell förädling fortfarande? Många egenskaper bestäms inte av en gen Genomik Studer av en hel uppsättning gener i ett genom Det mänskliga genomet sekvenserat 2003 Chimpans 2005 Jämförande studier 93
94 Teknik Sekvensering Hel-genom sekvensering 94
95 Laktosintolerans Population Frekvens intoleranta Svenskar 2 % Finnar 18 % Beduiner 25 % Balkan 55 % Massajer 62 % Grekcyprioter 66 % Eskimåer 80 % Kineser 93 % Indianer 100 % 95
Tidiga erfarenheter av arvets mysterier
Cellens genetik Cellen Växtcellen Växtcellen Tidiga erfarenheter av arvets mysterier Artförädling genom riktad avel Religiösa förbud mot syskongiftemål Redan de gamla grekerna.. Aristoteles ~350 år före
Läs merGenetik I. Jessica Abbott
Genetik I Jessica Abbott Att kunna/förstå efter föreläsningarna i genetik: DNA och RNA Packning av DNA Replikation Transkription och translation Cellcykeln Mitos och meios Översikt över genetiska verktyg
Läs merDNA-molekylen. 1869 upptäcktes DNA - varken protein, kolhydrat eller lipid.
Genetik Ärftlighetslära - hur går det till när egenskaper går i arv? Molekylär genetik - information i DNA och RNA Klassisk genetik - hur olika egenskaper ärvs Bioteknik - Hur DNA flyttas mellan olika
Läs merGenetik. - cellens genetik - individens genetik. Kap 6
Genetik - cellens genetik - individens genetik Kap 6 Vad bestämmer hur en organism (cell) ser ut och fungerar? Generna (arvsanlagen) och miljön Hur går det till? En gen är en ritning för hur ett protein
Läs merMedicinsk genetik del 1: Introduktion till genetik och medicinsk genetik. Niklas Dahrén
Medicinsk genetik del 1: Introduktion till genetik och medicinsk genetik Niklas Dahrén Vad menas med genetik och medicinsk genetik? Genetik: Genetik är det samma som ärftlighetslära och handlar om hur
Läs merDelprov l, fredag 11/11,
Delprov l, fredag 11/11, 14.00-17.00 Fråga 1 (5 p). Ringa in ett av alternativen (endast ett): A. Vilket påstående är falskt? l. Aminosyror är byggstenar till proteiner 2. Membraner består av peptidoglykan
Läs merKromosomer, celldelning och förökning
Kromosomer, celldelning och förökning Kromosomen Hur ligger DNA lagrat? DNA 2 nm Prokaryota celler har vanligtvis endast en kromosom. I eukaryota celler finns alltid mer än en DNA-molekyl som bildar olika
Läs merGenetik II. Jessica Abbott
Genetik II Jessica Abbott Nukleosid Sockergrupp + kvävebas Kvävebaser: Puriner (adenin, guanin) Pyrimidiner (cytosin, thymin i DNA, uracil i RNA) Basparning A=T G C Packning av DNA i eukaryot cellkärna
Läs merMitos - vanlig celldelning
Mitos - vanlig celldelning Interfas Cellens normala tillstånd kopiering sker. Enskilda kromosomer kan inte urskiljas Profas DNA molekylerna packar ihop sig i tydliga kromosomer Metafas Cellkärnans membran
Läs merFörökning och celldelning. Kap 6 Genetik
Förökning och celldelning Kap 6 Genetik Obs! fel i boken: Sid 215, stycket längst ner står systerkromatider, skall stå homologa kromosomer Sid 217, fjärde raden andra stycket: står eller zygoter vilket
Läs merDEN MINSTA BYGGSTENEN CELLEN
DEN MINSTA BYGGSTENEN CELLEN MÅL MED DETTA AVSNITT När vi klara med denna lektion skall du kunna: Förklara funktion och utseende för följande delar i cellen: cellkärna, cellmembran, cellvägg, cellvätska
Läs merPROVGENOMGÅNG AVSNITT 1.2 BIOLOGI 1
PROVGENOMGÅNG AVSNITT 1.2 BIOLOGI 1 63 % RESULTAT 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 E C A POÄNGSNITT 24,67 ATT GÖRA ETT BRA
Läs merGENETIK - Läran om arvet
GENETIK - Läran om arvet Kroppens minsta levande enheter är cellerna I cellkärnorna finns vår arvsmassa - DNA (DNA - Deoxiribonukleinsyra) Proteiner Transportproteiner Strukturproteiner Enzymer Reglerande
Läs merKap 26 Nukleinsyror och proteinsyntes. Bilder från McMurry
Kap 26 Nukleinsyror och proteinsyntes Bilder från McMurry Namn Efternamn 26 februari 2011 2 Varje DNA molekyl är uppbyggd av många gener induviduella DNA segmant som innehåller instruktioner för syntes
Läs merRNA-syntes och Proteinsyntes
RNA-syntes och Proteinsyntes Jenny Flygare (jenny.flygare@ki.se) Genexpression - översikt 5 (p) A T G T C A G A G G A A T G A 3 (OH) T A C A G T C T C C T T A C T 3 (OH) 5 (p) VAD TRANSLATERAS DEN HÄR
Läs merSammanfattning Arv och Evolution
Sammanfattning Arv och Evolution Genetik Ärftlighetslära Gen Information om ärftliga egenskaper. Från föräldrar till av komma. Tillverkar proteiner. DNA (deoxiribonukleinsyra) - DNA kan liknas ett recept
Läs merInstuderingsfrågor avsnitten Molekylär genetik och Rekombinant DNA tekniker, MCB
Instuderingsfrågor avsnitten Molekylär genetik och Rekombinant DNA tekniker, MCB Molekylärgenetikdelen 1. Vad är DNA? 2. Vad heter byggstenarna i DNA? 3. Vad är RNA? 4. Vad är en bas, nukleosid, nukleotid
Läs merGENETIK. Martina Östergren, Centralskolan, Kristianstad
GENETIK Martina Östergren, Centralskolan, Kristianstad www.lektion.se Vad hände först? Första bilden Första landdjuren Vikingatiden Människan på månen Jorden bildades Första kikaren Dinosaurier Första
Läs merGenetik en sammanfattning
Genetik en sammanfattning Pär Leijonhufvud $\ BY: 3 februari 2015 C Innehåll Inledning 2 Klassisk genentik 2 Gregor Mendel munken som upptäckte ärftlighetens lagar....... 2 Korsningsrutor, ett sätt att
Läs merDNA-ordlista. Amplifiera: Att kopiera och på så sätt mångfaldiga en DNA-sekvens med hjälp av PCR.
DNA-ordlista Alignment: Att placera DNA-sekvenser intill varandra. Detta gör att man kan urskilja var och hur mycket de skiljer sig från varandra, vilket är ett av de mest grundläggande sätten att analysera
Läs merPROV 6 Bioteknik. 1. Hur klona gener med hjälp av plasmider?
För essäsvaren 1 2 kan den sökande få högst 9 poäng/fråga. Vid poängsättningen beaktas de exakta sakuppgifter som den sökande gett i sitt svar. För dessa kan den sökande få högst 7 poäng. Dessutom får
Läs merGenetik - Läran om det biologiska Arvet
Genetik - Läran om det biologiska Arvet Uppgift Arv eller miljö Våra egenskaper formas både av vårt arv och den miljö vi växer upp i. Hurdan är du och hur ser du ut? Vad beror på arv och vad beror på miljö?.
Läs merTranskriptionen. Niklas Dahrén
Transkriptionen Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Översikt över proteinsyntesen Transkrip1onen Modifiering (bearbetning) av mrna Fler filmer på samma tema: Från gen 1ll protein Den gene1ska
Läs merMolekylärbiologi: Betygskriterier
Molekylärbiologi: Betygskriterier De obligatoriska momenten laboration och presentationsövningar examineras separat (endast G). Se separat utdelade anvisningar. Betygskriterier för teoridelen (se nedan).
Läs merBASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. GENETISK INFORMATION 191-210 (sid. 157-177)
BASÅRET KEMI B BIOKEMI GENETISK INFORMATION 191-210 (sid. 157-177) DNA/RNA, Transkription, Translation VAR I CELLEN SKER DETTA? Replikation - kopiering av DNA, sker i cellkärnan Transkription - avläsa
Läs merTranskription och translation = Översättning av bassekvensen till aminosyrasekvens
Transkription och translation = Översättning av bassekvensen till aminosyrasekvens OBS! Grova drag för prokaryota system! Mycket mer komplicerat i eukaryota system! RNA: Tre huvudtyper: trna transfer RNA
Läs merMedicinsk grundkurs. Cellen och genetik. Datum
Medicinsk grundkurs Cellen och genetik Datum Lektion 2 Cellens byggnad Cellens genetik Storleksskalan Kolatom Vattenmolekyl Klorofyllmolekyl Ribosom Virus Minsta bakterien Mitokondrie De flesta bakterierna
Läs merArvet och DNA. Genetik och genteknik
Arvet och DNA Genetik och genteknik Genetik Du är inte en kopia utav någon av dina föräldrar utan en unik blandning av egenskaper från båda dina föräldrar. Genetik är den del av biologin som handlar om
Läs merTentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 130814 Skrivtid 4h
Tentamen Medicin A, Molekylär cellbiologi Kurskod: MC1004 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 130814 Skrivtid 4h Totalpoäng: 86p Poängfördelning Johanna Sundin (fråga 1 8): 18p Ignacio Rangel (fråga
Läs merTentamen Biologi BI1112 Termin och år: Klockan:
Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: 120312 Klockan: 0800-13.15 Betygsgränser:!!! 50-66%! Betyg 3!!!!! 67-83%! Betyg 4!!!!! 84-100%! Betyg 5 Fråga 1-4 Cellbiologi Fråga 5-7 Genetik Fråga 8-10 Växtfysiologi!!!!
Läs merCELLDELNING 1 MITOS EUKARYOT CELLDELNING. Eukaryot celldelning. 1. cellcykeln 2. mitos 3. cytokinesis
CELLDELNING 1 MITOS EUKARYOT CELLDELNING 1. cellcykeln 2. mitos 3. cytokinesis Eukaryot celldelning självreplikering celldelning ett villkor för liv skapa liv, växa i storlek, eller ersätta döda celler
Läs merLPP Nervsystemet, hormoner och genetik
LPP Nervsystemet, hormoner och genetik Det är bara hormonerna och han är full av hormoner är två vanliga uttryck med ordet hormon, men vad är egentligen hormoner och hur påverkar de kroppen? Vi har ett
Läs merVI MÅSTE PRATA MED VARANDRA CELLENS KOMMUNIKATION
VI MÅSTE PRATA MED VARANDRA CELLENS KMMUNIKATIN CELLENS KMMUNIKATIN MÅL MED DETTA AVSNITT När vi klara med denna lektion skall du kunna: Förklara följande begrepp: replikation, translation, transkription,
Läs merPROV 6 Bioteknik. 1. Hur klona gener med hjälp av plasmider?
För essäsvaren 1 2 kan den sökande få högst 9 poäng/fråga. Vid poängsättningen beaktas de exakta sakuppgifter som den sökande gett i sitt svar. För dessa kan den sökande få högst 7 poäng. Dessutom 1. Hur
Läs merKOMMENTARER TILL KAPITEL 7 OCH 8. Den centrala dogmen är gemensam för eukaryoter och prokaryoter.
1 KOMMENTARER TILL KAPITEL 7 OCH 8 Den centrala dogmen är gemensam för eukaryoter och prokaryoter. DNA transkriberas till RNA som i sin tur translateras till proteiner. Genetiska skillnader mellan prokaryoter
Läs merMolekylärbiologins centrala dogma
Molekylärbiologins centrala dogma m Replikation:Bassekvensen i DNA står för den genetiska informationen. När en cell ska delas måste DNA:tdupliceras man måste få nytt DNA med exakt samma bassekvens som
Läs merGen Transkripterbar del. promotor exon intron exon intron exon Slut på transkription. av transkription, fixar rätt tid och rätt mängd.
Gener är viktiga i biologin och idag ett aktuellt ämne. Genetik = läran om arvbarhet. Startade på 1860-talet med munken Gregor Mendel, som påvisade det som vi kallar gener. Genetik = läran om gener. Gen
Läs merNUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra
NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra Monomererna som bygger upp nukleinsyrorna kallas NUKLEOTIDER. En nukleotid består av tre delar: en kvävebas
Läs merGenetik, Gen-etik och Genteknik
Genetik, Gen-etik och Genteknik Syfte och innehåll Att utveckla kunskap om det genetiska arvet och genteknikens möjligheter. Arbetssätt Vi kommer att varva föreläsningar, diskussioner, arbetsuppgifter
Läs merLäsanvisningar och exempelfrågor del 2: genetik
Läsanvisningar och exempelfrågor del 2: genetik Sidhänvisningarna avser den officiella kursboken, Karlsson, Krigsman, Molander, Wickman: Biologi A med Naturkunskap A, upplaga -05. Hänvisningar ges även
Läs merChapter 5-7. Introduction. Content. Double helix, Watson and Crick + Maria Bolin + fig 5-2
Chapter 5-7 Introduction Double helix, Watson and Crick + Maria Bolin + fig 5-2 On Feb. 28, 1953, Francis Crick walked into the Eagle pub in Cambridge, England, and, as James Watson later recalled, announced
Läs merTentamen: Biologi 1TV001 Termin och år: VT08
Tentamen: Biologi 1TV001 Termin och år: VT08 7/3-08, klockan 08.00-13.00 Skriv svar på alla frågor på separata papper, märk varje papper med kod: Betygsgränser: 50-66% Betyg 3 67-83% Betyg 4 84-100 % Betyg
Läs merFacit tds kapitel 18
Facit tds kapitel 18 Testa dig själv 18.1 1. Arvsanlagen finns i cellkärnan. Inför celldelningen samlas de i kromosomer. 2. Det kemiska ämne som bär på arvet kallas DNA. 3. Instruktionerna i DNA är ritningar,
Läs merDNA-ordlista. 16S: Egentligen 16S rrna. Mitokondriell gen med förhållandevis liten variation som ofta används för att artbestämma DNA från däggdjur.
DNA-ordlista 16S: Egentligen 16S rrna. Mitokondriell gen med förhållandevis liten variation som ofta används för att artbestämma DNA från däggdjur. Alignment: Att placera DNA-sekvenser intill varandra.
Läs merKarl Holm Ekologi och genetik, EBC, UU. ebc.uu.se. Nick Brandt. Populationsgenetik
Karl Holm Ekologi och genetik, EBC, UU karl.holm@ ebc.uu.se Nick Brandt Populationsgenetik Kursens upplägg Föreläsningar 24/4, 10:15-16:00 Friessalen Introduktion, HWE 27/4, 10:15-16:00 Inavel 28/4, 10:15-16:00
Läs merEvolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner
Evolution Hur arter uppstår, lever och försvinner Aristoteles 384-322 f.kr Idéhistoria Carl von Linné 1707-1778 Georges de Buffon 1707-1788 Jean Babtiste Lamarck 1744-1829 De fem rikena Växter Djur Svampar
Läs merMutationer. Typer av mutationer
Mutationer Mutationer är förändringar i den genetiska sekvensen. De är en huvudorsak till mångfalden bland organismer och de är väsentliga för evolutionen. De här förändringarna sker på många olika nivåer
Läs merBiologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 21 augusti 2017
Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 21 augusti 2017 DET HÄR HÄFTET TILLHÖR: Vad ska vi göra? Den här terminen ska vi att arbeta med genetik läran om ärftlighet. Kan föräldrar
Läs merAnvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.
Arvet och DNA Lokal pedagogisk planering årkurs 9 Syfte Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och om sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor
Läs merGenetik. Ur kursplanen. Genetik
Genetik - Får dinosaurier fågelungar? Genetik Far! Får fårfår? Nej! Får fårinte får. -Får får lamm! Bild ur Genesis nr 2 1997 Nej! Dinosaurier får dinosaurier! Ur kursplanen Centralt innehåll: Evolutionens
Läs merBiologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 november 2017
Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 november 2017 DET HÄR HÄFTET TILLHÖR: Vad ska vi göra? Den här terminen ska vi att arbeta med genetik läran om ärftlighet. Kan föräldrar
Läs merFormativ bedömning i praktiken: Biologi 1
Formativ bedömning i praktiken: Biologi 1 ISBN 978-91-47-11-6 2014 Olof Procopé och Liber AB Redaktör och projektledare: Cecilia Söderpalm-Berndes Formgivare: Lotta Rennéus och Birgitta Ståhlberg Illustratör:
Läs merKodnummer: 1) Beskriv processerna som sker i replikationsgaffel (eng. replication fork)? (3)
Bi 75hp / Lärarprogrammet Tentamen i BL2018 CMB; Molekylär cellbiologi & genetik, 10,5 hp 2018-01-13 1) Beskriv processerna som sker i replikationsgaffel (eng. replication fork)? (3) Bi 60hp Tentamen i
Läs merFrån gen till protein. Niklas Dahrén
Från gen till protein Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Vad är skillnaden mellan kromosom, DNA- molekyl, gen och protein? Hur kan vårt DNA avgöra hur vi ser ut och fungerar? Proteinernas
Läs merIDENTITETSBLAD Dugga 081013
IDENTITETSBLAD Dugga 081013 VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer Platsnummer (i skrivsalen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar
Läs merSTOCKHOLMS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING
STOCKHOLMS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING TENTAMEN Kurs: Prokaryot cell- och molekylärbiologi (PCMB) Datum: 2007-06-19 kl. 10-13 Visat betald terminsräkning och legitimation _
Läs merFrån DNA till protein, dvs den centrala dogmen
Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 5 samt kapitel 29 31. Kapitel 2 5 samt 29 31 berörs även i kommande föreläsningar. Transkription och translation Informationsflödet
Läs merTentamen Biologi BI1112 Termin och år: ad Klockan:
Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: 120831ad Klockan: 0800-13.15 Betygsgränser: 50-66% Betyg 3 67-83% Betyg 4 84-100% Betyg 5 Fråga 1-4 Cellbiologi Fråga 5-7 Genetik Fråga 8-10 Växtfysiologi Skriv svar
Läs merEvolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner
Evolution Hur arter uppstår, lever och försvinner Aristoteles 384-322 f.kr Idéhistoria Carl von Linné 1707-1778 Georges de Buffon 1707-1788 Jean Babtiste Lamarck 1744-1829 Idéhistoria Cuvier Malthus Lyell
Läs merHur sitter DNA ihop? DNA betyder Deoxyribonukleinsyra.
DNA betyder Deoxyribonukleinsyra. Hur sitter DNA ihop? DNA består två kedjor som sitter ihop genom att baserna: adenin, tymin, cytosin, och guanin binder till varandra. mar 10 10:42 1 Vad betyder celldifferentiering?
Läs merTentamen Introduktion till Bioteknik och Bioinformatik 5hp 1MB101
Tentamen Introduktion till Bioteknik och Bioinformatik 5hp 1MB101 23 oktober, 2009 kl. 8.00-13.00 Uppsala universitet Svara på svenska eller engelska. Skriv ditt namn på varje sida. För resultat, kontakta
Läs merTranslationen. Niklas Dahrén
Translationen Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Översikt över proteinsyntesen Fördjupning om transla7onen Fler filmer på samma tema: Från gen 7ll protein Den gene7ska koden Transkrip7onen
Läs merIDENTITETSBLAD Dugga
IDENTITETSBLAD Dugga 080225 VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer Platsnummer (i skrivsalen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar
Läs merBetygskriterier DNA/Genetik
Betygskriterier DNA/Genetik Godkänd Du skall Känna till hur DNA molekylen är uppbyggd, vilka de genetiska språket(bokstäverna) är och hur de formar sig i DNA- molekylen Känna till begreppen Gen, Kromosom,
Läs merGenetik och genteknik
Genetik: Läran om det biologiska arvet. Genteknik: Att undersöka och förflytta hela DNA-molekyler eller DNA-segment (=delar av DNA) Bioteknik: Använder levande celler till olika tekniska tillämpningar.
Läs merVälkomna! Vem är det här? I dag: Labrapporter Repetition Redovisning av artikel Bioteknik Inför provet nästa vecka
Välkomna! Vem är det här? I dag: Labrapporter Repetition Redovisning av artikel Bioteknik Inför provet nästa vecka 1 Någon som läser hela Nk1b som behöver sitt betyg till 1/12 pga vidare studier redan
Läs merBiologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 17 september 2016
Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 17 september 2016 DET HÄR HÄFTET TILLHÖR: Vad ska vi göra? Den här terminen ska vi att arbeta med genetik läran om ärftlighet. Kan föräldrar
Läs merCELLDELNING, mitos, cellcykelreglering, meios
CELLDELNING, mitos, cellcykelreglering, meios EUKARYOT CELLDELNING 1. cellcykeln 2. mitos 3. cytokinesis 1 Eukaryot celldelning självreplikering encelliga organismer: en ny organism bildas vid varje celldelning
Läs merBiologi. Läran om livet. En naturvetenskap. Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi?
Biologi S V-VI (5-7) En naturvetenskap Läran om livet Systematiserar och beskriver Förklarar Kan förutsäga Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi? 2009-08-31 Levande varelser.. Vad är då
Läs merLärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik
Senast uppdaterad 2012-12-09 55 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Celler och bioteknik C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2.
Läs merTentamen, Genetik (och Evolution), 14/ (NBIA24, 91BI11, 91BI17, 92BI11, 92BI17 och TFBI11)
Tentamen, Genetik (och Evolution), 14/3 2017 (NBIA24, 91BI11, 91BI17, 92BI11, 92BI17 och TFBI11) Sist i häftet hittar du svarsblanketten. Fyll i rätt svar på denna och lämna in. Betygsgränser: NBIA24,
Läs merOmråde: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77)
Område: Ekologi Innehåll: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Frågor om hållbar utveckling:
Läs merMedicinsk genetik del 2: Uppkomst och nedärvning av genetiska sjukdomar. Niklas Dahrén
Medicinsk genetik del 2: Uppkomst och nedärvning av genetiska sjukdomar Niklas Dahrén Genetiska sjukdomar Genetiska sjukdomar orsakas av mutationer (förändringar) i DNA:t. I vissa fall är mutationerna
Läs merProv Genetik. Max: 8G+7VG+2MVG G: 7G VG: 7G+4VG MVG: 8G+4VG+1MVG
Prov Genetik Namn: Max: 8G+7VG+2MVG G: 7G VG: 7G+4VG MVG: 8G+4VG+1MVG 1. Vad kallas den delning som ger upphov till haploida könsceller (G) (a) Mitos (b) Milos (c) Meilos (d) Meios 3. Polymera gener (polygener)
Läs merGenetik- läran om det biologiska arvet
Genetik- läran om det biologiska arvet Om vi tittar på ett släktfotografi ser vi att vissa ansiktsdrag hos föräldrarna kommer igen hos barnen, från generation till generation. Det kan vara formen på ansiktet,
Läs merBiologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 oktober 2016
Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 oktober 2016 DET HÄR HÄFTET TILLHÖR: Vad ska vi göra? Den här terminen ska vi att arbeta med genetik läran om ärftlighet. Kan föräldrar
Läs merCELLKÄRNAN INNEHÅLL CELLKÄRNAN. cellkärnan
CELLKÄRNAN Kap 8 i 3rd edtion, kap 9 + fig 16.24, s. 673-675, fig 16.27 i 4th edition Chromatin: S. 150-151, 257-258 3rd edition, s166-170, 281-283 4th edition. INNEHÅLL cellkärnan membran, nuclear lamina
Läs merPedagogisk planering Bi 1 - Individens genetik
Centralt innehåll Genetik Arvsmassans uppbyggnad samt ärftlighetens lagar och mekanismer. Celldelning, dnareplikation och mutationer. Genernas uttryck. Proteinsyntes, monogena och polygena egenskaper,
Läs merGenetik. Så förs arvsanlagen vidare från föräldrar till avkomma. Demokrati och struktur inom och mellan anlagspar
Genetik Så förs arvsanlagen vidare från föräldrar till avkomma Hunden har 78st kromosomer i varje cellkärna, förutom i könscellerna (ägg och spermier) där antalet är hälften, dvs 39st. Då en spermie och
Läs merTesta dig avsnitt 10.1 FÖRKLARA BEGREPPEN
Testa dig avsnitt 10.1 FÖRKLARA BEGREPPEN genetik Genetik betyder ärftlighetslära och handlar om hur arvsanlagen, generna, för det biologiska arvet vidare. arvsmassa Arvsmassan är detsamma som DNA, dvs.
Läs merRNA och den genetiska koden
RNA och den genetiska koden Table of Contents Struktur... 1 DNA och RNA... 2 Puriner och Pyrimidiner... 2 Watson-Crick baspar... 2 RNA som molekyl... 2 Primär struktur... 2 Sekundära strukturer... 2 Typer
Läs mertisdag 8 oktober 13 Carl Von Linné
Carl Von Linné Carl Von Linné Svensk Botanikprofessor. Carl Von Linné Svensk Botanikprofessor. Utformade ett taxonomi system. Carl Von Linné Svensk Botanikprofessor. Utformade ett taxonomi system. Taxonomi:
Läs merMedicinsk genetik del 3: Könsbunden nedärvning av färgblindhet och blödarsjuka. Niklas Dahrén
Medicinsk genetik del 3: Könsbunden nedärvning av färgblindhet och blödarsjuka Niklas Dahrén Människans kromosomer Antalet kromosomer: Människan har 22 homologa kromosompar och 1 par könskromosomer ( eller
Läs merGenetik och Avel. eller. man får ändå vara glad att det blev som det blev när det inte blev som det skulle
Genetik och Avel eller man får ändå vara glad att det blev som det blev när det inte blev som det skulle Biet är en enastående organism för vilken evolutionen fram till idag slutat i ett mycket avancerat
Läs merKompletterande material Biologi I HT12 Innehåll
1 Kompletterande material Biologi I HT12 Innehåll Kompletterande material Biologi I HT11... 1 Biologisk systematik (Ulf Norling, reviderat 2009)... 2 Stödanteckningar: DNA, proteinsyntes, genreglering
Läs merSBR SV / Lotta Fabricius Kristiansen Drottningodling för nybörjare
Drottningodling för nybörjare Introduktion till drottningodling -kursöversikt Biologin bakom drottningodlingen Förädling och avel Utrustning Metoder till husbehov och yrkesmässigt Parning och drönarsamhällen
Läs merÄgg till embryo Dugga 110307 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer
IDENTITETSBLAD VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar rättas anonymt. Därför skall namn och
Läs merEvolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner
Evolution Hur arter uppstår, lever och försvinner Aristoteles 384-322 f.kr Idéhistoria Carl von Linné 1707-1778 Georges de Buffon 1707-1788 Jean Babtiste Lamarck 1744-1829 1. Eukaryoter Tre domäner 2.
Läs merSpira Biologi 1 Upplaga 3 Svar till uppgifterna Här uppgifterna och svaren till dem, och till vissa finns även ledtrådar. Om du tycker att uppgiften
Spira Biologi 1 Upplaga 3 Svar till uppgifterna Här uppgifterna och svaren till dem, och till vissa finns även ledtrådar. Om du tycker att uppgiften är svår så är tanken att du läser ledtråden först och
Läs merTranskription och translation. DNA RNA Protein. Introduktion till biomedicin 2010-09-13. Jan-Olov Höög 1
Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 (delvis), kapitel 2 (ingående) samt kapitel 3 (delvis, kommer att behandlas mer) Transkription och translation Informationsflödet
Läs merVarken homo- eller heterozygot. En gen förekommer i enkel upplaga hos en i övrigt diploid individ. Män är hemizygota för gener på X-kromosomen.
G 1: NAMN... Definiera och redogör kortfattat följande begrepp: ( Varje delfråga ger 1 poäng) a. Hemizygot Varken homo- eller heterozygot. En gen förekommer i enkel upplaga hos en i övrigt diploid individ.
Läs merGrundläggande molekylära genetiska mekanismer Kap 4,
Grundläggande molekylära genetiska mekanismer Kap 4, 4.1-4.6. DNA tinnehåller den genetiska informationen. I en prokaryotcell finns DNA ti cytosolen, i en eukaryotcell finns det i. För att DNA t ska kunna
Läs merFrån DNA till protein, dvs den centrala dogmen
Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 5 samt kapitel 29 31. Kapitel 2 5 samt 29 31 berörs även i kommande föreläsningar. ph, kapitel 1, gås igenom i separata
Läs merPoäng: Godkänt 35 p. Max 70 p.
Stefan Klintström Avd. f. kemi, IFM Tentamen i Modern Biologi för icke-biologer Datum: Måndagen den 14 december 2009 Tid: 09.00-16.00 Plats: Brahe Examinator: Therése Klingstedt och Stefan Klintström,
Läs merNUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra
NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra Monomererna som bygger upp nukleinsyrorna kallas NUKLEOTIDER. En nukleotid består av tre delar: en kvävebas
Läs merTranskrip1on och transla1on
Transkrip1on och transla1on Den centrala dogmen De.a gäller för alla celler Ø De har DNA som ärhlighetsmaterial Ø DNA:t läses av 1ll mrna och deca i sin tur läses av 1ll protein Transkrip1on = avskrivning
Läs merArv och genetik - 9E - läsår v48-v5
Inledning Arv och genetik - 9E - läsår 16-17 - v48-v5 Under denna period läser vi om arv, genetik och genteknik: - dels hur mekanismerna fungerar på cell- och individnivå: gener, DNA, kromosomer, celldelning,
Läs merI ljusreaktionen spjälks vatten i väte och syre. I mörkerreaktionen förenas vätejoner och energi med koldioxid och det bildas glukos.
Biologi 14.9.2009 Fråga 1: Namnge de cellorganeller som utmärkts med siffror på bilden. Redogör kortfattat för vilken av dem som har en central roll när växtcellen framställer glukos, samt varför den har
Läs merCellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010
Cellbiologi Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Instuderingsfrågor (från den 15/11) 1. Beskriv uppbyggnaden av den eukaryota cellens cellmembran. 2. Vilken funktion fyller cellmembranet? 3. Ge exempel på fördelar
Läs merSTOCKHOLMS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING
STOCKHOLMS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING TENTAMEN Kurs: Prokaryot cell- och molekylärbiologi (PCMB) Datum: 2006-10-07 kl. 9-12 Visat betald terminsräkning och legitimation signatur
Läs mer