Fråga 1: Temperaturen inverkar på fotosyntesens hastighet i ett spenatblad så som diagrammet visar. (Se bifogat prov).

Transkript

1 Biologi Fråga 1: Temperaturen inverkar på fotosyntesens hastighet i ett spenatblad så som diagrammet visar. (Se bifogat prov). a) Definiera begreppet fotosyntes. Fotosyntes sker när koldioxid och vatten med hjälp av solens energi binds samman och det uppstår socker och syre. 6CO 2 + 6H 2 O + solljus -> C 6 H 12 O 6 + 6O 2 b) Beskriv och förklara temperaturens inverkan på fotosyntesens hastighet. En högre temperatur försnabbar reaktioner som katalyseras av enzymer, t.ex. fotosyntesen. En låg temperatur gör följaktligen fotosyntesen långsammare. Men om temperaturen stiger över 30 grader celsius blir fotosyntesen igen långsammare, eftersom höga temperaturer kan skada enzymer i kemiska processer och också påskynda avdunstningen. c) Hur inverkar övriga miljöfaktorer på fotosyntesens hastighet. Sådant som påverkar är mängden ljus, ljusets kvalitet, tillgång på vatten och koldioxidhalten i luften. Fråga 2: Hur skiljer sig den eukaryota cellens DNA och RNA från varandra i fråga om struktur och uppgifter och platsen där de fungerar? Presentera jämförelsen kortfattat på svarspapperet, i tabellform enligt modellen.(se bifogat prov). Struktur: - DNA är en dubbelspiral, RNA en enkel ked. - Basstrukturen är olik, basen T ersätts med U i RNA - Sockrets andel olika (deoxiribos i DNA, ribos i RNA) Uppgift:

2 - DNA har som uppgift att förmedla genetisk information till följande generation - Det finns olika slag av RNA; budbärar- RNA = mrna, transport-rna och ribosom- RNA och de har alla lite olika uppgifter. Plats: - DNA finns i cellkärnan och i mitokondrierna och kloroplasten. - m-rna bildas i cellkärnan, går ut i cytoplasmat och fäst på en ribosom. t-rna finns i cytoplasmat och fastnar på ribosomen på m-rna. Fråga 3: Biotoper (Se bifogat prov). a) Jämför miljöfaktorer och växtlighet i biotoperna som ses på bilderna. Hassellund: lite ljus, fuktigt, jämnare temperatur, tjockt jordtäcke, riklig växtlighet i flera skikt. Berg: mycket ljus, torrt, stora temperaturväxlingar, lite matjord, lite växtlighet (liten diversitet). b) Hur yttrar sig den biologiska mångfalden (biodiversiteten) i biotoperna på bilderna? I hassellunden finns många olika mikrobiotoper, flera ekologiska nischer för växter och djur. Fråga 4: Vikares utveckling och undersökning av dem (Se bifogat prov). a) Hur har olika evolutionskrafter kunnat påverka utvecklingen av Östersjöns och Saimens vikarpopulationer? Både Österjöns och Saimens vikare är reliker efter istiden. Isolation från altlantpopulationen har lett till utvecklig i olika riktning. Miljöförhållandena är litet olika (brackvatten/ sötvatten, vattnets grumlighet, näringskällor m.m.). Grundareffekt, små populationer. b) Med vilka olika metoder kan man undersöka skillnaderna mellan de tre vikarpopulationerna? Med vilken undersökningsmetod skulle man kunna fastställa att populationerna har utvecklats till skilda arter? Studera kroppsbyggnad och andra egenskaper (t.o.m. DNA). Test för att se om de kan få fertil avkomma tillsammans.

3 Fråga 5: Nedärvning av njursjukdom (Se bifogat prov). a) Bedöm på grundval av nedärvningsschemat om sjukdomen nedärvs dominant eller recessivt, och om den är autosomal eller könsbunden. Motivera. Y-kromosomalt bara män kan ha. X-kromosomalt kan inte pappa ge åt sin son. Autosomalt recessivt 1 och 2 skulle bara få sjuka barn (nn x nn). Alltså autosomalt dominant! b) Vilka genotyper har personerna 1-9 och 11? Friska nn, sjuka NN eller Nn. 1 Nn, 2 Nn, (eftersom 1 och 2 fått friska barn), 3 nn, 4 NN/Nn, 5 nn, 6 nn, 7 Nn (11 frisk), 8 nn, 9 Nn, 11 nn c) Det väntas tillökning av två barn i släkten (person 10 och 12). Är risken att insjukna för de här barnen lika stor? Motivera. Pappa till 10 kan vara NN eller Nn, pappa till 12 är Nn. Alltså större risk för 10. Fråga 6: En flicka sitter och läser en bok på en solig strand. Hon riktar sin blick mot en båt som seglar på fjärden och lyfter då på sina solglasögon. I det samma blåser en vindil ett sandkorn i flickans ögon och får henne att gnida sig i ögonen. Redogör i detalj för hur ögat reagerar på de här händelserna och vilka förändringar de orsakar i ögat och dess funktioner. När flickan lyfter sina solglasögon blir hon bländad av solen. Det leder till att irishinnan drar sig samman och pupillen reflexmässigt minskar. Sanden gör att flickan börjar blinka för att få bort sanden ur ögat. Det kommer tårar ur tårkanalen för att skölja bort sanden. Gnuggandet kan däremot leda till att hornhinnan skadas. När flickan fokuserar på båten i havet efter att ha sett på boken måste linsen anpassa sig till det nya avståndet. Det är också bra att behandla i svaret. Fråga 7: Organismen försvarar sig mot mikrobsjukdomar med många olika försvarsmekanismer, t.ex. genom att utveckla immunitet. Hur utvecklas immunförsvaret då en bakterie tränger in i vår organism

4 a) första gången? Lymfocyter växer och delar sig: B-celler gör antikroppar, T-celler aktiveras till mördar- och hjälparceller. Ett lager av minnesceller uppstår. b) en andra gång? Minnescellerna känner igen antigenet, lymfocyterna börjar jobba snabbare och effektivare än första gången. Fråga 8A : Hur kan man genom korsning utreda vilken genotypen är hos en organism som uppvisar två dominanta egenskaper, då de gener som reglerar de här egenskaperna finns i olika kromosomer? Av organismen står också till förfogande en sådan homozygot stam som uppvisar båda de recessiva egenskaperna. Presentera möjliga lösningar med hjälp av korsningsscheman. Det handlar om återkorsning. Rita fyra diagram och tolka dem. Generna A/ a och B/ b. AABB x aabb => alla AaBb AaBB x aabb => 50% uppvisar AB och 50% ab AABb x aabb => 50% AB och 50% Ab AaBb x aabb => 25% AB, 25% ab, 25% Ab och 25% ab. Fråga 8B: Oljan som miljöproblem. I havet från borrning, fartygsutsläpp och -olyckor. Giftiga kemikalier löser sig, oljetäcke på ytan förmörkar, djur och växter smutsas ned. Klumpar sjunker till bottnen och skadar bottenorganismer, fiskrom m.m. På land rinner ut från olika ställen, smutsar ner jordmånen och grundvattnet. Från förbränning kommer giftiga gaser, koldioxid m.m.

5 Fråga 9: Naturenlig odling är ett alternativ till intensivodling. Förklara med exempel hur man vid naturenlig odling bekämpar ogräs, växtsjukdomar och skadeinsekter samt tillgodoser växternas behov av näring. Mål att använda naturliga metoder, som gödsel, i ogräs- och skadedjursbekämpning. Kompost. Naturliga fiender. Ogräsbekämpning mekaniskt. Hållbara och starka växtsorter. Fråga 10: Enligt en nyhet i tidningen Helsingin Sanomat har forskare i USA överfört gener från en spindel till en bakterie och fått den att producera spindelvävslikt fibermaterial. Av det här starka materialet kan man t.ex. framställa tyger. Förklara skede för skede hur man får spindelns vävgen att fungera i en bakterie. Man inför spindelns gen i en plasmid. Problemet är det att eukaryoter har introner i sitt DNA vilket prokaryoter saknar. Därför måste de avlägsnas (splitsas)med reverstranskriptas. Vidare testa överföringen med markörer o.s.v. För att genen skall fungera behövs också genens reglerdelar så att avläsningen kan starta i bakterien. Generna klipps av med restriktionsenzymer och klistras ihop med ligas. Fråga +11: Beskriv struktur och förökning hos virus. Behandla betydelsen av virus ur människans synvinkel. Struktur: liten, form varierande, proteinskal, innehåller nukleinsyra (DNA eller RNA). Förökning: cellparasiter, sprutar in sin nukleinsyra som tränger in i värdens kromosom och omvandlar värdcellen till en virusfabrik. För mänskan: orsakar sjukdomar (behandla flera olika och berätta om deras egenskaper). Också husdjur och växter har sina sjukdomar. Kan användas som vektorer i genöverföring, som biologiska bekämpningsmedel mot skadedjur, biologiska vapen, försvagade former för vaccination.

6 Fråga +12: Jämför män och kvinnor med avseende på utvecklingen av könscellerna i könskörtlarna samt den celldelning som leder till uppkomsten av könsceller. Beskriv också strukturen och ändamålsenligheten hos det färdiga ägget respektive sädescellen. Sädescellerna bildas i testiklarna under inverkan av FSH hormon, stora mängder. Äggcellerna bildas i äggstockarna, en i månaden mognar (FSH) och lossnar, ovulation. Bildas genom meios. Äggcellens reduktionsdelning leder till ett ägg och 3 polkroppar (denna bör förklaras noggrant!). Spermierna har en svans, simmar till äggcellen och i befruktningen tränger bara kromosomerna in i ägget. Äggcellen är en stor cell, innehåller alla organeller som fostrets celler får. Förklara noggrant!