Ärftlig predisposition för koloncancer
|
|
- Christoffer Jonasson
- för 10 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ärftlig predisposition för koloncancer Heikki J. Järvinen Ärftligt nonpolypöst kolorektalcancersyndrom (hereditary nonpolyposis colorectal cancer syndrome, HNPCC) är en dominant ärftlig predisposition som utöver kolorektal cancer är förknippad med ökad risk för cancer i livmodern, ovarierna, ventrikeln, urinvägarna och gallgångarna. Den orsakas av en mutation i DNA-mismatchreparationsgenen (MSH2, MLH1, PMS1, PMS2 eller MSH6). Mutationen i en cancersläkt kan påvisas med molekylgenetisk diagnostik. När mutationen konstateras, kan släktmedlemmarnas mutationsstatus fastställas, vilket befriar släktens friska medlemmar från ett onödigt cancerhot och möjliggör samtidigt cancersållning för dem som har mutationen. Sållningen minskar avsevärt risken för cancer och dödlighet hos mutationsbärarna. Sammanlagt fem mutationer i dna-mismatchreparationsgenen (dna mismatch repair gene), msh2, mlh1, pms1, pms2 eller msh6 har konstaterats orsaka predisposition för kolorektal cancer (hereditary nonpolyposis colorectal cancer syndrome, hnpcc) [1]. Till detta canceranlag hör framför allt en stor risk för koloncancer och livmodercancer vid unga år (i genomsnitt år), men också risken för en mängd andra cancerformer är förhöjd [2]. I dag känner man till mer än 300 patogena mutationer som orsakar hnpcc-syndrom [3]. Merparten av dem befinner sig antingen i msh2- eller mlh1-genen. När släktens specifika mutation identifierats, blir det möjligt att göra preliminära gentester, med vilka cancerpredispositionen antingen kan bekräftas eller uteslutas hos släktens friska medlemmar. Till exempel i Finland känner man till 82 hnpcc-familjer, vilkas patogena mutation kan testas. Fram till juni 2001 har mer än av familjernas medlemmar deltagit i mutationstesterna och nästan 500 har konstaterats vara mutationsbärare. Mer än hälften av dem är helt friska och symtomfria. Den största nyttan med testningen är lättnaden över ett negativt testresultat. Å andra sidan har mutationsbärarna nytta av profylaktiska sållningsundersökningar för tidig diagnostik eller profylax av cancer, såsom kolonoskopier för att finna och behandla kolonadenom och begynnande cancer. Finlands nationella hnpcc-register kan på detta sätt förlänga hnpcc-släktmedlemmarnas förväntade livstid och minska i synnerhet den yngre populationens allmänna cancerdödlighet på ett systematiskt sätt. I denna arti- FÖRFATTAREN Professor Heikki Järvinen är avdelningsöverläkare med ansvar för kolorektalkirurgin på Mejlans sjukhus, Helsingfors universitetscentralsjukhus. Årgång 162 Nr 1,
2 Tabell 1. Amsterdamkriterierna för HNPCC 1. Minst tre histologiskt bekräftade kolorektalcancerfall i familjen; en patient skall vara första gradens släkting med de två övriga 2. Cancerfall i minst två generationer 3. Minst en patient är under 50 år när diagnosen ställs 4. Familjär adenomatotisk polypos är utesluten kel ges en översikt av principerna för identifiering och sållning av hnpcc-familjer. Tabell 2. Ackumulativ prevalens av olika cancerformer före 70-årsåldern i A) den finländska populationen generellt ( ) och B) hos 360 finska HNPCC-mutationsbärare ( ); [2] Tumörtyp A (%) B (%) Kolon och rektum 1,6 82 Endometrium 1,3 60 Ventrikel 0,8 13 Ovarium 1,3 12 Urinblåsa, ureter, uretra 0,7 4,0 Hjärna 0,9 3,7 Njure 0,8 3,3 Gallgångar, gallblåsa 0,2 2,0 Identifiering av HNPCC De mest karakteristiska kännetecknen på ärftligt nonpolypöst kolorektalcancersyndrom är högersidig koloncancer vid unga år (genomsnitt 41 år) hos flera första gradens släktingar [1]. Dessutom kan två eller flera tumörer förekomma synkront eller metakront inom 15 år efter den första tumören hos upp till hälften av patienterna. Tumörerna är ofta mucinösa eller dåligt differentierade och de kan förete signetringsceller. Tumörens dna-substans är oftast diploid eller nästan diploid [4]. Efter behandling av tumören är prognosen bättre än efter sporadiskt kolonkarcinom [5]. Inget av de beskrivna dragen är ensamt diagnostiskt, och därför utvecklade en internationell hnpcc-forskargrupp (icg on hnpcc) år 1990 kliniska kriterier för hnpcc för att underlätta identifieringen av den ärftliga sjukdomen (Tabell 1). Dessa s.k. Amsterdamkriterier har fått kritik för att de är för stränga, eftersom t.ex. livmodercancer eller andra cancerformer inte beaktas, vilket leder till underdiagnostik av tillståndet och innebär att många möjliga familjer med cancerpredisposition inte sållas. Amsterdamkriterierna har senare modifierats så att ett eller två av tre cancerfall kan vara cancer i endometriet, tunntarmen eller i uroepitelet i stället för kolonkarcinom [6]. Till spektret av hnpcc-tumörer hör faktiskt minst åtta tumörtyper utöver koloncancer: cancer i endometriet, ovarierna, gallgångarna, uroepitelet, njurarna, ventrikeln och tunntarmen samt hjärntumörer, i synnerhet glioblastoma multiforme [2, 7]. En mängd andra cancerformer kommer eventuellt att ingå i listan över syndromets tumörer, såsom bröstcancer, pankreascancer och lymfom. I Tabell 2 visas den ackumulativa cancerrisken för olika cancertyper hos mutationsbärarna upp till 70-årsåldern jämfört med motsvarande risksiffror i den finländska populationen i genomsnitt [2]. Risksiffrorna är till hjälp när man bedömer lämpligheten av sållning vid olika cancerformer. Molekylgenetisk diagnostik I epidemiologiska undersökningar som grundar sig på utredning av familjebakgrunden räknar man med att hnpcc-syndromet förklarar 0,5 3 procent av alla nya fall av kolorektalcancer [1]. I en undersökning baserad på ett finländskt populationssampel bestämdes mikrosatellitinstabiliteten (msi) för 1050 kolorektalcancertumörer. msi hör till hnpcc-tumörernas karakteristika, även om den påträffas även i en del sporadiska cancerfall. Om tumörprovet var msi-positivt söktes mlh1- och msh2-genmutationer med hjälp av gensekvensering. En mutation som framkallar hnpccsyndrom fanns hos 2,8 procent i det finländska kolorektalcancermaterialet [8]. Utgående från detta kunde man dra slutsatsen att merparten av hnpcc-familjerna och -patienterna kan igenkännas genom att man bestämmer msi hos sådana nya koloncancerfall som konstateras före 50-årsåldern eller där koloncancer eller endometriumcancer förekommit hos någon släkting av första graden. I msi-positiva fall (cirka 10 procent av samtliga) bör man leta efter en mutation i könscellinjen med genomisk sekvensering från dna-mismatchreparationsgenen. Proceduren minskar dyra genetiska analyser men kan ändå finna 16 Finska Läkaresällskapets Handlingar
3 Tabell 3. Förekomst av mutationer i DNA-duplikationsfelskorrektionsgenen i familjer som inskrivits i det finländska HNPCC-registret (juni 2001) Den patogena mutationens lokalisation Antal familjer MLH1 Exon 16 (mut 1)* 42 Exon 6 (mut 2)* 14 Exon 4 (mut 3)* 8 Exon 17 2 Exon 17 1 Exon 14 1 Exon 14 1 Exon 12 2 Exon 12 1 Exon MSH2 Exon 6 1 Exon 9 1 Exon 10 2 Exon 12 2 Exon 12 1 MSH6 Exon 4 1 Exon 4 1 Mutation okänd; Amsterdamkriterier + 24 Mutation okänd; Amsterdamkriterier 28 *S.k. foundermutation nästan alla hnpcc-fall. Helt nyligen har man dock märkt att msi-testet kan vara otillförlitligt när det gäller att konstatera mutationer av msh6-genen [9]. Å andra sidan kan msh2-, msh6- och mlh1-genernas expression påvisas i tumörvävnaden immunhistokemiskt [10]; utebliven expression av någon gen tyder på mutation i den aktuella genen. En immunhistokemisk undersökning kan sålunda ersätta msi-bestämningen, även om användning av båda testerna rekommenderas tills vidare. Utom att msi-bestämningen inte är tillförlitlig i en liten del av hnpcc-fallen, återstår cirka 30 procent cancerfamiljer där man på kliniska grunder har skäl att misstänka hnpccbakgrund, men inte kan hitta en mutation i könscellinjen. Det hävdas att man kan finna en könscellinjemutation som orsakar hnpccpredisposition i tre procent av alla nya koloncancerfall. Mutationsletandet i den finländska populationen underlättas av att en s.k. foundermutation av tre mlh1-gener förekommer hos mer än tre fjärdedelar av finländska hnpcc-familjer (Tabell 3). Prognostisk genetisk testning När en specifik patogen mutation hittas i en familj med klinisk misstanke om hnpcc, blir det möjligt att testa familjens friska medlemmar i fråga om denna mutation. I praktiken befriar detta mutationsnegativa familjemedlemmar och deras avkomma från en extra cancerrisk, samt behovet av sållningsundersökningar och därmed förknippade bekymmer. Profylaktisk cancersållning kan sedan koncentreras till mutationspositiva familjemedlemmar. Prognostisk genetisk testning är ändå förknippad med flera potentiella problem. Konstaterad hög cancerrisk hos mutationsbärare kan ge stor ångest och få andra oönskade effekter, såsom diskriminering bland arbetsgivare eller försäkringsbolag. Dessa psykologiska och sociala problem måste vägas mot de klara fördelar som uppnås genom effektivare sållning, när de som behöver sållning identifieras. Det är viktigt att familjens riskpersoner före testningen får tillräcklig information om cancerrisken, cancerprofylaktiska åtgärder och eventuella negativa sidor med testningen. Enligt en finländsk undersökning deltog 85 procent av hnpcc-familjernas friska medlemmar i rådgivningen och 75 procent testades [11], medan bara 43 procent kom till testning i usa [12]. Skillnaden ansågs bero på att rådgivningen i Finland alltid var personlig och individuell, och dessutom att befolkningens allmänna attityd till hälsovård och profylax är tämligen positiv. Klinisk uppföljning Cancerbekämpningen hos hnpcc-familjernas mutationspositiva personer kan göras på många sätt: 1) klinisk sållning för att konstatera cancerförstadier och tidig cancer, t.ex. kolonoskopi, 2) profylaktisk operation i avsikt att avlägsna ett eller flera organ där cancern oftast förekommer (kolon, uterus, ovarierna) innan cancern eller dess förstadier utvecklats (adenom, adenomatotisk hyperplasi), 3) kemoprevention, t.ex. med nsaid för att minska adenombildning i tarmen. Acetosalicylat och cox2-inhibitorer ser ut att minska adenombildning i tarmen och t.o.m. eliminera adenom. Mekanismen kan fungera även vid hnpcc [13], men läkemedelspreventionens effekt på andra cancerformer än kolorektalcancer är okänd. Man kan inte heller upphöra med sållningen i förlitan enbart på läkemedelsprevention. Många omständighe- Årgång 162 Nr 1,
4 Tabell 4. Sållningsrekommendationer för mutationspositiva medlemmar av HNPCC-familjer 1. Kolonoskopi med 2 3 års intervaller från och med årsåldern 2. Sugbiopsi från endometriet med 2 3 års intervaller från och med 35-årsåldern: eventuellt intravaginal ultraljudsundersökning för kontroll av ovarierna 3. Alternativt profylaktisk kolektomi (+ ileosigmoidostomi)/hysterektomi (ovariektomi?) i tillämpliga fall ter talar för profylaktisk operation av hnpccpatienter, närmast kolektomi och hysterektomi, ibland t.o.m. ovariektomi [14]. Å andra sidan ställer sig de flesta yngre mutationsbärare främmande till att låta avlägsna ett friskt organ, vilket dessutom ofta onekligen är förknippat med risk för komplikationer. I praktiken är den viktigaste preventionsformen regelbundet upprepad kolonoskopi, varvid alla synliga polyper avlägsnas. Kolonoskopi lämpar sig givetvis utom för mutationsbärare även för dem som inte vill ha mutationstest och dem vars predisponerande gen inte är känd. Det har visats att kolonoskopisållning upptäcker kolonkarcinom hos hnpcc-familjernas riskmedlemmar på ett tidigare stadium än vad som skulle vara möjligt om man undersöker enbart efter symtomen [15]. I den enda kontrollerade långtidsuppföljningsstudien, där kolonoskopi gjordes med tre års intervaller eller inte alls (enligt riskmedlemmens önskemål), förekom inte ett enda dödsfall på grund av kolorektalcancer och antalet cancerfall minskade 62 procent på 15 år på grund av polypektomierna [16]. Även totalmortaliteten minskade 65 procent i skopigruppen jämfört med osållade. Effekten var statistiskt signifikant även hos enbart mutationsbärare, även om denna grupp var ganska liten, bara 90. Det är oklart hur långa endoskopiintervallen skall vara. Det har föreslagits att skopier skall göras oftare, med ett eller två års intervaller, eftersom adenomens progression till cancer ser ut att vara speciellt snabb hos hnpcc-patienter. Å andra sidan är skopier behäftade med risken att en del adenom inte upptäcks, vilket kan leda till att cancern i några fall hinner progrediera långt. Av den här orsaken är profylaktisk kolektomi och ileorektal eller ileosigmoidal anastomos ett gott alternativ till uppföljning, åtminstone om adenomen återkommer och om endoskopierna är smärtsamma och tekniskt besvärliga. Man bör beakta att det kan bli upp till kolonoskopier under en livstid, om de inleds i 20-årsåldern. En profylaktisk operation underlättar avsevärt kontrollen av den återstående korta stumpen av rektum-sigma. Erfarenheterna av uppföljning av andra cancertyper än koloncancer hos hnpccpatienter är knapp. Det har konstaterats att risken för endometriumcancer är t.o.m. större än risken för koloncancer hos mutationspositiva kvinnor, cirka 60 procent före 70-årsåldern [2]. Den risken kan anses tillräckligt stor för att motivera profylaktiska endometriumbiopsier med 2 3 års intervaller börjande i 35-årsåldern. Undersökningen kan kompletteras med intravaginal ultraljudsundersökning, varvid även ovarierna kan ses (Tabell 4). Även sållning av andra cancerformer som ingår i hnpcc-syndromet, t.ex. med gastroskopi eller cytologisk undersökning av urinprov, har diskuterats. Dessa cancerformer (ventrikelcancer, uroepitelcancer) är relativt sällsynta, och forskningsdata saknas, vilket gör det svårt att bedöma nyttan med sådana ytterligare sållningar. Enligt våra hittills opublicerade iakttagelser har mutationsbärarna inte konstaterats ha mer cancerförstadier i ventrikeln vid gastroskopi än sina mutationsnegativa släktingar [Renkonen-Sinisalo och medarbetare], vilket skulle tyda på att gastroskopier kanske inte erbjuder profylaktiska möjligheter. Man bör hålla i minnet att inget sållningsprogram kan garantera ett fullkomligt skydd för hnpcc-mutationbärarna med tanke på alla tänkbara cancerformer. Det är kanske viktigare att använda en så klar kontinuerlig sållning som möjligt av de allmännaste cancerformer som effektivt kan förebyggas (kolon, endometrium), än att försöka täcka alla tänkbara cancerformer med omfattande men osäkra undersökningar. Med den principen finns mutationsbärarna säkrast kvar i kontrollerna och programmet skapar inte alltför stor ångest. Professor Heikki Järvinen Helsingfors universitetscentralsjukhus Mejlans PB HNS heikki.jarvinen@hns.fi 18 Finska Läkaresällskapets Handlingar
5 Referenser 1. Lynch HT, de la Chapelle A. Genetic susceptibility to nonpolyposis colorectal cancer. J Med Genet 1999; 36: Aarnio M, Sankila R, Pukkala E, Salovaara R, Aaltonen LA, de la Chapelle et al. Cancer risk in mutation carriers of DNA mismatch repair genes. Int J Cancer 1999; 89: Peltomäki P, Vasen HFA and the ICG on HNPCC. Mutations predisposing to hereditary nonpolyposis colorectal cancer: database and results of a collaborative study. Gastroenterology 1997; 113: Kouri M, Laasonen A, Mecklin J-P, Järvinen HJ, Franssila K, Pyrhönen S. Diploid predominance in hereditary nonpolyposis colorectal carcinoma evaluated by flow cytometry. Cancer 1990; 65: Sankila R, Aaltonen LA, Järvinen HJ, Mecklin J-P. Better survival rates in patients with MLH1-associated hereditary colorectal cancer. Gastroenterology 1996; 110: Vasen HFA, Watson P, Mecklin J-P, Lynch HT and the ICG on HNPCC. New clinical criteria for hereditary nonpolyposis colorectal cancer (HNPCC, Lynch syndrome) proposed by the International Collaborative Group on HNPCC. Gastroenterology 1999; 116: Vasen HFA, Wijnen JTh, Menko FH, Kleibeuker JH, Taal BG, Griffioen G et al. Cancer risk in families with hereditary nonpolyposis colorectal cancer diagnosed by mutation analysis. Gastroenterology 1996; 110: Salovaara R, Loukola A, Kristo P, Kääriäinen H, Ahtola H, Eskelinen M et al. Population-based molecular detection of hereditary nonpolyposis colorectal cancer. J Clin Oncol 2000; 18: Wu Y, Berends MJW, Mensink RGJ, Kempinga C, Sijmons RH, van der Zee AGJ et al. Association of hereditary nonpolyposis colorectal cancer-related tumours displaying low microsatellite instability with MSH6 germline mutations. Am J Hum Genet 1999; 65: Thibodeau SN, French AJ, Roche PC, Cunningham JM, Tester DJ, Lindor NM et al. Altered expression of hmsh2 and hmlh1 in tumors with microsatellite instability and genetic alterations in mismatch repair genes. Cancer Res 1996; 56: Aktan-Collan K, Mecklin J-P, Järvinen HJ, Nyström-Lahti M, Peltomäki P, Söderling I et al. Predictive genetic testing for hereditary non-polyposis colorectal cancer: uptake and longterm satisfaction. Int J Cancer 2000; 89: Lerman C, Hughes C, Trock BJ, Myers ME, Main D, Bonney A et al. Genetic testing in families with hereditary nonpolyposis colon cancer. J Amer Med Assoc 1999; 17: Ruschoff J, Wallinger S, Dietmaier W, Bocker T, Brockhoff G, Hofstädter F et al. Aspirin suppresses the mutator phenotype associated with hereditary nonpolyposis colorectal cancer by genetic selection. Proc Natl Acad Sci USA 1998; 95: Church JM. Prophylactic colectomy in patients with hereditary nonpolyposis colorectal cancer. Ann Med 1996; 28: Vasen HFA, Taal BG, Nagengast FM, Griffioen G, Menko FH, Kleibeuker JH et al. Hereditary nonpolyposis colorectal cancer: results of long-term surveillance in 50 families. Eur J Cancer 1995; 31A: Järvinen HJ, Aarnio M, Mustonen H, Aktan-Collan K, Aaltonen LA, Peltomäki P et al. Controlled 15-year trial on screening for colorectal cancer in families with hereditary nonpolyposis colorectal cancer. Gastroenterology 2000; 118: Årgång 162 Nr 1,
Presymtomatisk diagnostik av ärftlig kolorektal cancer
Presymtomatisk diagnostik av ärftlig kolorektal cancer Publicerad 00-02-02 Reviderad 01-09-03 Version 3 Alerts bedömning Metod och målgrupp: Förebyggande kontrollprogram för ärftlig kolorektal cancer (cancer
State-of-the-art. Utredning, uppföljning och omhändertagande av personer med misstänkt ärftligt ökad risk för tumörsjukdom.
1 010126 State-of-the-art Utredning, uppföljning och omhändertagande av personer med misstänkt ärftligt ökad risk för tumörsjukdom Endometriecancer 1 2 Innehållsförteckning: sid Definitioner 3 Epidemiologi
Patientinformation ärftlig cancer
Patientinformation ärftlig cancer Hereditär Nonpolyposis Colorektal Cancer HNPCC Tjocktarms- och livmodercancer 1 Onkogenetiska mottagningen Universitetssjukhuset i Lund Adresser till onkogenetiska mottagningar
Endoskopi: Ärftlig kolorektal cancer
Dok-nr 24986 Författare Version Linda Hermansen, vårdadministratör, Magtarmmedicinska kliniken US 2 Godkänd av Giltigt fr o m Rikard Svernlöv, bitr verksamhetschef, Magtarmmedicinska kliniken US 2019-01-21
GENETISK FÖRKLARING TILL TUMÖRSJUKDOM UPPTÄCKT
GENETISK FÖRKLARING TILL TUMÖRSJUKDOM UPPTÄCKT I en ny avhandling har gener med sjukdomsorsakande variationer identifierats. Genom att vi har hittat den genetiska förklaringen till kolorectal cancer kan
Vårdprogram. Hereditär Nonpolyposis Colorectal Cancer
Vårdprogram för Hereditär Nonpolyposis Colorectal Cancer (HNPCC) ONKOLOGISKT CENTRUM Södra sjukvårdsregionen 2005 ISBN 91-85738-66-2 Onkologiskt centrum, Lund 2005 2 Översikt över den genetiska utredningen
Onkogenetisk regionmottagning i Linköping. Marie Stenmark Askmalm Sigrun Liedgren Lilianne Ferraud Madelene Jansson Ann-Charlotte Isaksson
Onkogenetisk regionmottagning i Linköping Marie Stenmark Askmalm Sigrun Liedgren Lilianne Ferraud Madelene Jansson Ann-Charlotte Isaksson Dagordning Organisation Mål för onkogenetiska mottagningen Definition
Patientinformation Misstänkt ärftlig tjocktarmscancer. Familjeutredning. Södra sjukvårdsregionen
Patientinformation Misstänkt ärftlig tjocktarmscancer Familjeutredning Södra sjukvårdsregionen Ordlista Ord Adenom Colon DNA Gastroskopi Gen Hereditär HNPCC Koloskopi Lynch syndrom Mutation Mutationsanalys
Tarmcancer en okänd sjukdom
Tarmcancer en okänd sjukdom Okänd sjukdom Tarmcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige (efter prostatacancer och bröstcancer). Det lever ungefär 40 000 personer i Sverige med tarmcancer.
State-of-the-art. Utredning, uppföljning och omhändertagande av personer med misstänkt ärftligt ökad risk för tumörsjukdom.
1 020705 State-of-the-art Utredning, uppföljning och omhändertagande av personer med misstänkt ärftligt ökad risk för tumörsjukdom Kolorektal cancer 1 2 Innehåll: sid Sammanfattning av riktlinjer 3 Famijärt
Projektplan Riskbaserad, selektiv koloskopiscreeening - ett pilotprojekt för syskon till patienter med kolorektal cancer
1 Louise Olsson Eskilstuna 2007-04-24 Projektplan Riskbaserad, selektiv koloskopiscreeening - ett pilotprojekt för syskon till patienter med kolorektal cancer Projektansvarig: Louise Olsson, kir klin /
Johan Holm, Lund. Marfans syndrom. Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta?
Johan Holm, Lund Marfans syndrom Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta? Intressekonflikt: Regelbundna föreläsningar för Actelion Science, Vol 332, April 2011 Akut aortadissektion
Familjär kolorektal cancer (HNPCC) är inte ett syndrom utan en uteslutningsdiagnos.
1/5 Dokumentnamn: Ärftlig kolorektal cancer Utfärdande PE: HMC Utfärdande enhet: Mag-tarmmedicinska kliniken Framtagen av: Olga Bednarska, specialistläkare ICD-10 kod: Z80.0 Z85.0 Sökord: Lynch syndrom,
ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD. Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)?
ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)? ENGAGe ger ut en serie faktablad för att öka medvetenheten om gynekologisk cancer och stödja sitt nätverk på gräsrotsnivå. Äggstockscancer
Äldre kvinnor och bröstcancer
Äldre kvinnor och bröstcancer Det finns 674 000 kvinnor som är 70 år eller äldre i Sverige. Varje år får runt 2 330 kvinnor över 70 år diagnosen bröstcancer, det är 45 kvinnor i veckan. De får sin bröstcancer
Delprov 3 Vetenskaplig artikel
Delprov 3 Vetenskaplig artikel # of Questions: 15 Question #: 1 I denna uppgift ska du läsa en vetenskaplig artikel (CHCHD2 mutations in autosomal dominant late-onset Parkinson s disease: a genome-wide
Norra regionen 20090901
Norra regionen 20090901 INNEHÅLLSFÖRTECKNING VÅRDPROGRAM FÖR INTRODUKTION... 3 MÅLSÄTTNING... 4 ORGANISATION... 4 REMITTERING AV PATIENTER... 4 Remisserna sänds till:... 4 Vilka familjer bör remitteras...
Utvärdering av diagnostiska strategier vid ärftlig tjocktarmscancer (Lynch syndrom)
Utvärdering av diagnostiska strategier vid ärftlig tjocktarmscancer (Lynch syndrom) sbu kommenterar kommentar och sammanfattning av utländska kunskapsöversikter 29 juni 2016 www.sbu.se/2016_04 Lynch syndrom
the33 G astro CANCER Colon/rectum Health Department
the33 G astro CANCER Colon/rectum Health Department Allmänt Kolorektal cancer är en av de vanligaste tumörformerna hos både kvinnor och män. Tredje vanligaste cancerformen i Sverige. Utvecklas huvudsakligen
Presymptomatisk testning för ärftlig cancer
16 Presymptomatisk testning för ärftlig cancer Denna broschyr är utvecklad av The Genetic Interest Group och har översatts till svenska av Josef Davidsson och Ulf Kristoffersson, Genetiska Kliniken, Labmedicin
Introduktion- Epidemiologi-Prevention De vanligaste cancersjukdomarna i Sverige 2011. Män
Introduktion- Epidemiologi-Prevention De vanligaste cancersjukdomarna i Sverige 2011 Män Procent Antal fall Prostatacancer 32,2 9663 Hudcancer exkl melanom 10,8 3259 Tjocktarmscancer 6,9 2081 Urinblåsecancer
Screening för f r tidigupptäckt av kolorektal cancer: Vad ska en allmänmedicinare verksam i glesbygd göra? g. Onkologiskt centrum
Screening för f r tidigupptäckt av kolorektal cancer: Vad ska en allmänmedicinare verksam i glesbygd göra? g 2011-05 05-19 Sven Törnberg T Onkologiskt centrum Vilket är r problemet? Att ha ont i magen?
Prövarmöte Elite Stora Hotell, Jönköping
En randomiserad dubbelblind placebokontrollerad studie med ASA behandling vid tjock- och ändtarms- ALASCCA cancer hos patienter med mutationer i PI3K signalvägen Prövarmöte 2017-08-23 Elite Stora Hotell,
Patientinformation ärftlig cancer
Patientinformation ärftlig cancer Misstänkt ärftlig bröstcancer 1 Universitetssjukhuset i Lund Adresser till onkogenetiska mottagningar i Sverige Lund Göteborg Linköping Stockholm Uppsala Umeå Genetiska
Fakta äggstockscancer
Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket
Kolorektal cancer. Fereshteh Masoumi
Kolorektal cancer Fereshteh Masoumi Epidemiologi Närmare 6000 nya fall av kolorektal cancer diagnostiseras årligen ( 11% av all cancer) Tredje vanligaste tumörformen i Svergie Medianåldern för kolorektal
Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS
2014 01 20 Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 1. Antal föreningarna, Den 1 januari hade de 26 patientföreningarna 8 200. Målet för helåret 2013 var att nå 8 000 och det målet överträffades
Sara Ekvall, doktorand Inst. för immunologi, genetik & patologi Uppsala universitet Handledare: Marie-Louise Bondeson & Göran Annerén
Sara Ekvall, doktorand Inst. för immunologi, genetik & patologi Uppsala universitet Handledare: Marie-Louise Bondeson & Göran Annerén Celler & DNA Vår kropp är uppbyggd av ~100 000 miljarder celler I cellen
Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer
Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning. Dokumentet har använts som underlag vid bedömning av screening för
Del 8. Totalpoäng: 10p.
Totalpoäng: 10p. En 66-årig kvinna söker på distriktsläkarmottagningen för problem med magen. Senaste tiden känt sig allmänt sjuk, periodvis illamående, tappat aptiten och fått problem med oregelbunden
Landstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2006:18 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:43 av Birgitta Rydberg m.fl. (fp) om screening för tjocktarmscancer Föredragande landstingsråd: Inger Ros Ärendet Motionärerna
Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!
Kolorektal cancer Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför! 6100 fall av CRC/år i Sverige 3:e vanligaste cancerformen Kolorektal cancer Colon - rectum (15 cm från anus) Biologiskt
Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!
Kolorektal cancer Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför! 6100 fall av CRC/år i Sverige 3:e vanligaste cancerformen Kolorektal cancer Colon - rectum (15 cm från anus) Biologiskt
Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne
Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till
Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst
Tidig upptäckt Marcela Ewing Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Disposition av föreläsning Bakgrund Alarmsymtom och allmänna symtom Svårigheten
Frågor till seminariet Familjer med cancer
Frågor till seminariet Familjer med cancer Gå igenom och fundera över nedanstående frågor innan seminariet: Är cancer ärftlig? Vilka cancerformer anses vara ärftliga? När ska man misstänka ärftlig cancer?
Information och samtyckesformulär inför genomisk utredning av ovanliga sjukdomar och syndrom med metoderna genomisk array och exomanalys
Information och samtyckesformulär inför genomisk utredning av ovanliga sjukdomar och syndrom med metoderna genomisk array och exomanalys Detta informationsblad och samtyckesformulär är riktat till dig
Gynekologisk cancer och ärftlighet. Susanne Malander Skånes Onkologiska Kliniks gynsektion Skånes Universitetssjukhus LUND
Gynekologisk cancer och ärftlighet Susanne Malander Skånes Onkologiska Kliniks gynsektion Skånes Universitetssjukhus LUND Cancer drabbar 50 000 svenskar varje år 2 500 ärver cancer Varför vill vi studera
Ärftlig benägenhet för bröstcancer
Ärftlig benägenhet för bröstcancer Hannaleena Eerola och Heli Nevanlinna Man känner för närvarande till två gener, BRCA och BRCA, i vilka mutationer leder till en stor risk för bröst- och ovariecancer
Cirkulerande tumör-dna för cancerdiagnostik
Cirkulerande tumör-dna för cancerdiagnostik -Behandlingsstyrande tester av EGFR hos patienter med icke småcellig lungcancer Gisela Helenius Laboratoriemedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro Sökning
Genetik, etik och samhälle Genetiska tester och vad händer sen?
Genetik, etik och samhälle Genetiska tester och vad händer sen? Senast uppdaterad 2018-12-22 FNs globala mål för hållbar utveckling nummer 3 rör hälsa och välbefinnande och är ett av de områden där genetiken
Om PSA-prov. för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar
Om PSA-prov för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen: April 2010. Detta är en uppdaterad version av den broschyr som utkom 2007.
Presymtomatisk diagnostik av ärftlig bröstcancer
Presymtomatisk diagnostik av ärftlig bröstcancer Alerts bedömning Publicerad 00-02-02 Reviderad 00-04-10 Version 2 Upptäckten av att förändringar (mutationer) i två bestämda gener innebär en ökad risk
Screening för cancer i tjock- och ändtarm (kolorektal cancer) med flexibelt sigmoideoskop
Detta är en uppdatering av ett svar från SBU:s. Denna uppdatering färdigställdes 20:e juni 2013. SBU:s svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför
FAMILJÄR ADENOMATÖS POLYPOS
FAMILJÄR ADENOMATÖS POLYPOS Bakgrundsfakta kring Familjär Adenomatös Polypos Familjär adenomatös polypos (FAP) är en ärftlig sjukdom som obehandlad leder till cancer i kolon och rektum.[1] Vid den klassiska
Miriam Mints Docent, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset Solna
Miriam Mints Docent, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset Solna 2010 09 02 EC är den fjärde vanligaste tumörformen hos kvinnor och utgör ca 6 % av all kvinnlig cancer vilket motsvarar ca 1400 fall/år
Familjär hyperkolesterolemi med NGS-analys
Familjär hyperkolesterolemi med NGS-analys Equalis användarmöte Molekylär diagnostik Birgitta Kjellström Sektionen för Genanalys, Klinisk kemi 2017-11-16 Familjär hyperkolesterolemi Familjär hyperkolesterolemi
Patientinformation ärftlig cancer
Patientinformation ärftlig cancer Ärftlig bröst- och äggstockscancer 1 MEFinfo_BC 1 Onkogenetiska mottagningen Universitetssjukhuset i Lund Adresser till onkogenetiska mottagningar i Sverige Lund Göteborg
Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer
Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Information från Socialstyrelsen i samarbete med: Sveriges Kommuner och Landsting Sjukvårdsrådgivningen Svensk Urologisk Förening Svensk Onkologisk Förening
Finlands Cancerregister Institutionen för statistisk och epidemiologisk cancerforskning
Cancerpatienternas överlevnadstal i olika områden På sidorna 3 16 framställs de ålderstandardiserade relativa överlevnadstalen för patienter i de olika universitetssjukhusens ansvarsområden vilka har diagnostiserats
Familjär hyperkolesterolemi -från 0 till 80 på 10 år
Familjär hyperkolesterolemi -från 0 till 80 på 10 år Jönköping, 19 mars 2015 Lennart Nilsson överläkare, docent, universitetslektor Kardiogenetiska regionmottagningen lennart.nilsson@liu.se Universitetssjukhuset,
TILL DIG MED HUDMELANOM
TILL DIG MED HUDMELANOM Hudmelanom är en typ av hudcancer Hudmelanom, basalcellscancer och skivepitelcancer är tre olika typer av hudtumörer. Antalet fall har ökat på senare år och sjukdomarna är nu bland
Kolorektalcancerscreening, PET-CT, palliativ vård av barn, SVF-läget. Förbundsdirektionen Beatrice Melin, Anna-Lena Sunesson
Kolorektalcancerscreening, PET-CT, palliativ vård av barn, SVF-läget Förbundsdirektionen 2017-09-26 Beatrice Melin, Anna-Lena Sunesson 2017-10-04 Screening för kolorektal cancer Nu är det dags! 2017-10-04
ÖVERKLAGAT BESLUT Regionala etikprövningsnämndens i Lund, avd 2, beslut den 28 september 2004 Dnr 479/2004
Sid 1 (3) CENTRALA ETIKPRÖVNINGSNÄMNDEN BESLUT Dnr Ö 35-2004 2004-12-09 KLAGANDE Region Skåne Onkologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 221 85 Lund ÖVERKLAGAT BESLUT Regionala etikprövningsnämndens
GOTLANDS 1(2) KOMMUN 27 oktober 2008 Hälso- och sjukvården
GOTLANDS 1(2) KOMMUN 27 oktober 2008 Hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvårdsnämnden Begäran om medverkande i screeningprogram för colorektal cancer I Sverige är cancer i grovtarm och ändtarm den tredje
Cystnjursjukdomar och genetik. Carina Frykholm Klinisk genetik Akademiska sjukhuset, Uppsala
Cystnjursjukdomar och genetik Carina Frykholm Klinisk genetik Akademiska sjukhuset, Uppsala Njurcystor i frisk population Ålder En cysta Bilaterala 30-49 år 1.7 % 1 % 50-70 år 11.5 % 4 % >70 år 22.1 %
Familjär adenomatös polypos
Familjär adenomatös polypos Ilkka Heiskanen Familjär adenomatös polypos (FAP) är en autosomal dominant ärftlig sjukdom där patienten har polyper i kolon och rektum. En eller några av dessa godartade polyper
Strategier som kan bidra till att minska ovarialcancer. Henrik Falconer, docent Karolinska Universitetssjukhuset
Strategier som kan bidra till att minska ovarialcancer Henrik Falconer, docent Karolinska Universitetssjukhuset VECKAN 2017 Det finns inga intressekonflikter eller jäv att redovisa. Kan man förebygga ovarialcancer?
Carl von Linné, CARPAs årsmöte Eva Tiensuu Janson, Professor Onkologisk endokrinologi Uppsala
Carl von Linné, 1707-1778 CARPAs årsmöte 2019 Eva Tiensuu Janson, Professor Onkologisk endokrinologi Uppsala Cancer är en genetisk sjukdom Loss or mutation of the APC gene DNA hypomethylation Activation
HCC-övervakning (surveillance)
HCC-övervakning (surveillance) Infektionsläkarföreningens vårmöte i Örebro 24 maj 2013 Per Stål, Gastrocentrum Medicin, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Vad är HCC-övervakning? Ett diagnostiskt
Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar
Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen
Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13
Onkologi -introduktion Outline: Vad är cancer? Incidens i Sverige och världen Riskfaktorer/prevention Behandling Nationell cancerstrategi Cancer is a threat to the individual and a challenge for the society
Unik studie gällande äldre patienter med spridd tarmcancer: Nära halverad risk för försämring av cancern eller dödsfall med kombinationsbehandling
Pressmeddelande Stockholm den 28 januari, 2013 Unik studie gällande äldre patienter med spridd tarmcancer: Nära halverad risk för försämring av cancern eller dödsfall med kombinationsbehandling Den så
Health Technology Assessment (HTA) Utlåtande
1(31) Region Skåne Skånes universitetssjukvård HTA Skåne Health Technology Assessment (HTA) Utlåtande Test för MMR-proteiner i klinisk rutin vid kolorektal cancer [DNA mismatch repair deficiency tumour
Landstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2009:13 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:9 av Mikael Sundesten (s) om införande av screening för bukaortaaneurysm Föredragande landstingsråd: Lars Joakim Lundquist Ärendet
Framtidens hälsoundersökning redan idag
Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.
Vad är en genetisk undersökning?
12 Vad är en genetisk undersökning? Originalet framtaget av Guy s and St Thomas Hospital, London, UK, och London IDEAS Genetic Knowledge Park, januari 2007. Detta arbete är finansierat av EuroGentest,
Endometriebiopsi/skrap. Benignt Hyperplasi Cancer DNA
Endometriebiopsi/skrap Benignt Hyperplasi Cancer DNA DNA-analys Inför OP endometriecancer Cancer av: Lågrisk- eller högrisktyp? Djupväxt > ½ myometriet? Avvikande DNA-innehåll? Diploid normal Non-diploid
Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13. Cancervården utmaningar och möjligheter
Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13 Cancervården utmaningar och möjligheter 2 Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13 Förord Ungefär varannan människa som är ung i dag kommer någon gång under sin livstid
FUNKTIONELL DYSPEPSI. Termer att hålla isär
FUNKTIONELL DYSPEPSI Professor Magnus Simrén Avdelningen för invärtesmedicin & klinisk nutrition Institutionen för Medicin Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet PROFESSOR MAGNUS SIMRÉN AVDELNINGEN
Fakta om tuberös skleros (TSC)
Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små
BRÖSTCANCER KAN FÖRHINDRAS
BRÖSTCANCER KAN FÖRHINDRAS Det centrala målet för Rosa Bandet-insamlingen är att allt flera bröstcancerfall kan förhindras eller behandlas och att varje person får det stöd hon behöver i olika skeden av
Genetisk testning av medicinska skäl
Genetisk testning av medicinska skäl NÄR KAN DET VARA AKTUELLT MED GENETISK TESTNING? PROFESSIONELL GENETISK RÅDGIVNING VAD LETAR MAN EFTER VID GENETISK TESTNING? DITT BESLUT Genetisk testning av medicinska
Gynekologisk Cancer : Corpus
Gynekologisk Cancer : Corpus Susanne Malander VO onkologi och strålningsfysik gyn-sektionen Christer Borgfeldt Kvinnokliniken Skånes Universitetssjukhus (SUS) Lund Corpuscancer Endometriecancer (Sarkom)
Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar
Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar 2 Vad är en Genetisk Undersökning? Denna informationsskrift berättar vad en genetisk undersökning är, varför Du skall överväga en
Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande
BESLUTSUNDERLAG 1(5) Landstingsstyrelsen Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande Bakgrund Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har tillsammans med cheferna för de sex regionala
Arytmogen högerkammarkardiomyopati
Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Arytmogen högerkammarkardiomyopati Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen arytmogen
Har ni frågor om detta är ni välkomna att kontakta: Ingrid Lidström, telefon 090-785 12 34 alternativt 070-568 77 05.
LABORATORIEMEDICIN Laboratorienytt Nr 8, december 2010 Innehåll: 1 Innehållsförteckning 1 Påminnelse om kundkoder/streckkoder 2-4 Klinisk Genetik Amnionprover och CVS till Klinisk Genetik under Jul och
Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar
Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Augusti 2014. Detta är en uppdaterad version av de broschyrer som utkom 2007
Familjär hyperkolesterolemi (FH) När skall man misstänka? Christer Lundin
Familjär hyperkolesterolemi (FH) När skall man misstänka? Christer Lundin 160511 Mona Lisa (1506) Leonardo da Vinci Madonna Lisa Maria de Gherardini (1479 1506) Död vid 27 års ålder Xantelasmata Senxantom
Cancerläkemedel möjligheter och visioner
Cancerläkemedel möjligheter och visioner Mef Nilbert, MD, PhD 2014-03-14 Namn Sammanhang Danish Cancer Society Dagens cancerpatient 4 av 10 utvecklar cancer, sjukdomen för många kronisk 3.9 milj Européer
Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?
1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Onkogenetik möjlighet till individuell riskbedömning och prevention. Marie Stenmark Askmalm
Onkogenetik möjlighet till individuell riskbedömning och prevention vilka utmaningar kan det innebära för våra system för att få det att fungera Marie Stenmark Askmalm Universitetsöverläkare Klinisk genetik
Miljömedicinsk bedömning av cancersjuklighet i Odensberg, Falköpings kommun
Miljömedicinsk bedömning av cancersjuklighet i Odensberg, Falköpings kommun Göteborg den 12 maj 2006 Annette Rödström 1 ST-läkare Erik Holmberg 2 Systemanalytiker Lars Barregård 1 Professor, överläkare
Prevention Primär prevention. Transteoretiska modellen, TTM The transtheoretical model of behaviour change, Prochaska & DiClemente 1983
Prevention Primär prevention Förhindra uppkomsten av cancer Sekundär prevention Tidig upptäckt Tertiär prevention Minska risken för komplikationer och död vid manifest sjukdom t.ex. adjuvant behandling,
Familjär hyperkolesterolemi
Information till patienter och anhöriga Familjär hyperkolesterolemi Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen familjär hyperkolesterolemi (FH) eller är anhörig till någon med sjukdomen.
Ansamling av cancerfall hur utreder vi? Faktablad från Arbets och miljömedicin, Göteborg
Ansamling av cancerfall hur utreder vi? Faktablad från Arbets och miljömedicin, Göteborg april 2010 Ansamling av cancerfall hur utreder vi? Arbets och miljömedicin i Västra Götalandregionen blir ofta ombedda
Utveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn
Page 1 of 8 PUBLICERAD I NUMMER 3/2015 TEMAN Utveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn Tiia Talvitie, Päivi Ruokoniemi Kimmo Porkka (foto: Kai Widell) Målsökande
Familjär Hyperkolesterolemi i Sydöstra sjukvårdsregionen. Doc, ÖL Lennart Nilsson Kardiologiska kliniken US, Linköping
Familjär Hyperkolesterolemi i Sydöstra sjukvårdsregionen Doc, ÖL Lennart Nilsson Kardiologiska kliniken US, Linköping Bakgrund Ärftliga hjärtsjukdomar förekommer hos nästan 1% av befolkningen. De innebär
AVSTÅ FRÅN ONÖDIG COLONRÖNTGEN! Cancermisstanke kan avfärdas med skärpt diagnostik
AVSTÅ FRÅN ONÖDIG COLONRÖNTGEN! Cancermisstanke kan avfärdas med skärpt diagnostik Colonröntgen vid utredning av funktionella tarmbesvär? I ett oselekterat primärvårdsklientel står digestionsorganens sjukdomar
Demenssjukdomar och ärftlighet
Demenssjukdomar och ärftlighet SveDem Årsmöte 141006 Caroline Graff Professor, Överläkare caroline.graff@ki.se Forskningsledare vid Karolinska Institutet Centrum för Alzheimerforskning, Huddinge Chef för
Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets rekommendation om cancerscreening (KOM(2003) 230 - C5-0322/2003-2003/0093(CNS))
P5_TA(2003)0502 Cancerscreening * Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets rekommendation om cancerscreening (KOM(2003) 230 - C5-0322/2003-2003/0093(CNS)) (Samrådsförfarandet)
Familjär Hyperkolesterolemi
Familjär Hyperkolesterolemi Socialstyrelsens riktlinjer Rekommendation Erbjuda kaskadtestning med klinisk eller genetisk undersökning för att identifiera genetisk hjärt-kärlsjukdom hos förstagradssläktingar
Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens
Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i Region Skåne. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda
En bioinformatisk genjakt
En bioinformatisk genjakt Efter en ide från: CUSMOBIO, Milano, Italien. Hur man kan söka i databaser efter information om en gen som kan ge ökad risk för bröstcacer. Bakgrund Människor utan symptom men
Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder. Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap
Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap Hälsa efter 60 års ålder Bakgrund Äldres hälsa - demografi - fysisk och mental hälsa Prevention Världens befolkning 60+
, version V1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Entecavir STADA 0,5 mg och 1 mg filmdragerade tabletter 14.6.2016, version V1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Entecavir Stada 0,5 mg filmdragerade
Prostatacancerförbundet Yttrande över Socialstyrelsens förslag till nya anvisningar om PSA-prov för Prostatacancer.
Prostatacancerförbundet 2009-11-02 Socialstyrelsen Yttrande över Socialstyrelsens förslag till nya anvisningar om PSA-prov för Prostatacancer. 1. Allmänt Prostatacancerförbundet uppskattar att förbundet
Patientinformation Misstänkt ärftlig bröst- och äggstockscancer. Familjeutredning. Södra sjukvårdsregionen
Patientinformation Misstänkt ärftlig bröst- och äggstockscancer Familjeutredning Södra sjukvårdsregionen Ord Anlag Ordlista Förklaring Se under gen BRCA1 Bröstcancergen 1 BRCA2 Bröstcancergen 2 DNA Gen